Dricksvattenrening. Innehåll: ulf.eriksson@ramboll.se. Historik

Relevanta dokument
Grundvattenrening

Vattenverk i Askersund kommun

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Dricksvatten & dess sammansättning

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Efterbehandling & Distribution

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Regler för dricksvatten och vattenverk

Ytvattenrening

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365.

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Vad är vatten egentligen?

Vattenverk i Askersund kommun

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa TRANÅS

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Per Ericsson Norrvatten

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

KARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Dricksvattenkvalitet och distribution

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Provtagning av dricksvatten 2011

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

KARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen

1 Högåsen vattenverk.

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Vattnets egenskaper och innehåll

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Dricksvattenteknik 1. Projektledare: Stefan Nilsson Jimmy Hansson Lisa Hultberg Mats Bülund Fredrik Olsson

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Kurs i Matarvattenteknik för lågtrycksanläggningar

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Riskhantering ga llande avsaltat vatten

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Innehållsförteckning:

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Drift och underhållsblad för Haddock 600

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION...

Transkript:

Dricksvattenrening Teknisk konsult: - Processutformning vattenverk - Strategier för kommuners vattenförsörjning - Kvalitetsproblem, vattenverk, ledningsnät & reservoarer Innehåll:. Historik 2. svensk vattenförsörjning i dag 3. Regelverk och krav 4. Kvalitetsskillnader yt- & grundvatten 5. Ytvattenrening 6. Grundvattenrening 7. Efterbehandling 8. Framtida tekniker Historik 4

Dricksvattenrening - I Glasgow 80: Infiltration av ytvatten till grundvatten Filtergalleri (pumpar för distribution till nät) London 829: Långsamfilter (4070 m 2 och 0,-0,3 m/h) 6 Motivet: Sil för att ta bort mekaniska föroreningar Dricksvattenrening - II London 854: Svår koleraepedemi, ca 750 personer dog (teorin: Kolera sprids via luften ) Läkaren John Snow misstänkte en dricksvattenbrunn: Systematisk kartläggning: Alla sjuka/döda hämtade vatten ur samma brunn John Snow monterade bort pumphandtaget 7 Smittspridningen stoppades Epedemien upphörde Bevisades att Kolera sprids via vatten Dricksvattenrening - III London 856: Kungligt påbud; Allt vattenledningsvatten måste långsamfiltreras Blev mönster i England, Tyskland, USA. Sverige 8 Koleraepedimen 892: Hamburg och Altona hämtade vatten ur Elbe: Hamburg; ej LF ca 8 000 dog Altona; LF ingen dog Långsamfiltret etablerat som fungerande teknik 2

Dricksvattenrening - Sverige Befolkningsutvecklingen i Sverige: År 800 Antal invånare ca 2,3 milj Andel boende i städer ca 8 % Städer med > 0 000 personer - 2 st 2000 ca 9 milj ca 90 % 0 st Dricksvattenrening - Sverige År 900: Av 92 städer har 59 st ledningsnät för dricksvatten: Råvattnet: ytvatten Behandling: långsamfilter Desinfektion: saknades Vattenverk: Göteborg: 898 (Konstgjord infiltration) Norsborg VV: 904 (LF) Lidingö m.fl: 920 (O 3) Borås och Västervik: ca 923 (desinfektion) Lund 924 (SF) Kiruna VV: 930 (SF) Nynäshamn 939 (Mjukgörning) Lovö VV: 933 (kemisk fällning, SF, Kalk, LF) 2 Svensk vattenförsörjning i dag 3 3

Förbrukningen av dricksvatten i Sverige 200 Total årlig förbrukning; ca km 3 000 m 000 m 0000 m 40 0 0 70 40 30 Mat och dryck Personlig hygien Tvätt Disk WC Övrigt Personlig förbrukning; ca 200 l/p*dygn Vattenproduktion i Sverige 997 (senaste statistik) Total produktion: ca 923 milj m 3 24% 5% 25% Grundvatten Konstgjord infiltration Ytvatten Antal vattenverk i Sverige 997 Knappt 200 stycken 28 25 732 Grundvatten Konstgjord infiltration Ytvatten 4

5

0-Dricksvattenkungörelsen - Sammanfattning.ppt Statens livsmedelsverks Föreskrifter om dricksvatten Baseras på EU-rådets direktiv 98/83/EG från den 3 november 999 Trädde i kraft 3 dec 200. Började tillämpas f.o.m. 25 dec 2003 då den gamla kungörelsen upphörde att gälla. SLVFS 200:30 Senaste utgåva SLVFS 2005:0 2006-09- Dricksvattenkungörelsen - Sammanfattning.ppt 2 Statens livsmedelsverks Föreskrifter om dricksvatten Definitioner; I dessa föreskrifter avses med. dricksvatten : a) allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom en distributionsanläggning, från tankar, i flaskor eller i behållare, och b) allt vatten som används i ett livsmedelsproducerande företag vid tillverkning, bearbetning, konservering eller saluhållande av varor eller ämnen som är avsedda som livsmedel; 2. vattenverk: sådan del av en anläggning för dricksvatten-försörjning som avser uppfordring, beredning eller liknande hantering av dricksvatten, samt tillhörande reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten; 2006-09- Dricksvattenkungörelsen - Sammanfattning.ppt 3. distributionsanläggning: sådan del av en anläggning för distribution av dricksvatten som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande 3 rörutrustning för distribution av dricksvatten.

0-Dricksvattenkungörelsen - Sammanfattning.ppt Statens livsmedelsverks Föreskrifter om dricksvatten Gränsvärden: ph: 7,5 9,0 Temp: 20 C Gränsvärden: Cl: <5 mg Pt/l (5 mg/l) SO 4 :,5 Färg: <5 mg Pt/l (5 mg/l) COD Mn : <4,0 mg/l (2 mg/l) Fe: <0, mg/l (0,05 mg/l) Mn: <0,05 mg/l (0,02 mg/l) THM: 50 µg/l Lukt & smak:tydlig, mycket stark Radon: <000 Bq Fluorid:,5 mg/l Bekämpningsmedel: Enskilda: 0, µg/l Totalt: 0,5 µg/l Tungmetaller: Organiska ämnen: 2006-09- Dricksvattenkungörelsen - Sammanfattning.ppt 7 Statens livsmedelsverks Föreskrifter om dricksvatten 2006-09- Dricksvattenkungörelsen - Sammanfattning.ppt 8 2

Grundvatten eller ytvatten? Varför Ytvatten? Stora volymer Geografiska förutsättningar Hög (och låg!!) temperatur Organiska ämnen (COD Mn ) Färg Lukt & Smak Bekämpningsmedel Mikroorganismer

Varför Grundvatten? Jämn temperatur och kvalitet Geografiska förutsättningar Små volymer Fe, Mn & hårda vatten Cl, NO 3, Radon As m.fl. metaller Bekämpningsmedel Organiska ämnen (COD Mn ) Tillräcklig kapacitet vid torrår! Ett vatten med BRA kvalitet (låg temperatur) Få beredningssteg och kemikalier Enkel, lättskött teknik Reservvattentäkt Vad ska vi välja? 2

03-P72-03-P72 - Kemisk fällning-i.ppt Vårt råvatten ph 7,2 Alkalinitet 40 mg/l COD Mn Färg Lukt och smak 9,5 mg/l 35 mg Pt/l Ja, tydlig P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se Sjunkhastighet P72 fig 4. P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 2 Humus i vatten Humus oftast negativt laddat - --- - - - -- - --- ----- - -- -- - - (Bägge är negativt laddade stöter bort varandra) P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 4

03-P72-03-P72 - Kemisk fällning-i.ppt Fällningskemikalier Flockningsförmåga: Jonladdning 2 3 >3 Exempel Na Ca Al, Fe Polyföreningar Relativ flockningsförmåga 25 000 >000 P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 6 Flockbildning Fällningskemikalien destabiliserar partiklar P72 fig 4.2 Flockning kräver: Kemikalier rätt ph Omrörning Tid Uppbyggnad Låg temperatur P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 7 Fällning - ALG Al 2 (SO 4 ) 3 + 6HCO 3 - ALG (Al.sulfat) vätekarbonat (alkalinitet) 2Al(OH) 3 + 3(SO 4 ) -2 + 6CO 2 Al.hydroxid sulfat koldioxid (olöslig flock) (kolsyra) Flock bildas Alkalinitet minskar ph-sänkning Koldioxid ökar ph-sänkning P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 8 2

03-P72-03-P72 - Kemisk fällning-i.ppt ) Flockningsanläggningen Dosering ph-mätning Ev hjälpkoagulant Seriekopplade kammare: 4 6 kammare uppehållstid ca timme lämpligt ph: ALG: ca 6, 6,5 FeCl 3 : ca 5,7 P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 6 4) ph under flockningen P72 fig 4.0 Al-flockar kan utbildas i brett ph-intervall men för att få låga resthalter av: COD färg krävs ett smalt ph-intervall Al Notera: Vattnets buffretkapacitet viktig! HCO 3 hög (>25 mg/l): OK! HCO 3 låg (<20 mg/l): alkali behövs P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 22 Vattnet ser nu ut ungefär så här: ph 6,3 Alkalinitet 5 mg/l COD Mn Färg Lukt och smak,0 mg/l 7 mg Pt/l Ja, tydlig Flocken är nu uppbyggd Hur avskiljer vi den? P72 - Kemisk fällning-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 28 3

032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Sedimentering 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Flockning Sedimentering Filtrering 2 P72 fig 5. 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Principen för sedimentering Flocken har högre densitet än vattnet Flockarna tillräckligt stora: hinna sedimentera rimligt fort Sjunkhastigheten påverkas av: flockens storlek (stora faller fortare än små) densitet (lika stora flockar högre densitet faller fortare) Bäst sedimenteringsresultat: små kompakta flockar (hög densitet) 3 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt

032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Hazens ytbelastningsteori Vattnet fördelas likformigt: Vid inloppsgaveln, genom bassängen (pluggflöde) enl Hazen vid utloppsgaveln Dim. så att: lättaste partikeln når botten just vid utlopp 5 P72 fig 5.3 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Sammanfattning ) Alla partiklar med sjunkhastigheten V s (eller högre) avskiljs! 2) Partiklar med lägre sjunkhastighet än V s avskiljs om de kommer in längre ned i bassängen 3) Slammet ansamlas i början! 8 P72 fig 5.6 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Störningar i strömningsförloppet Sedimenteringseffekten sällan >60 % Dim ytbelastning: ca m/h (m 3 / m 2 *h) ca 90 % avskiljning 9 P72 fig 5.7 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt 2

032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Rekommenderad ytbelastning P72 fig 5.6 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Djupet saknar betydelse! V s m/h Q (m 3 /h) V h m/h V s m/h 2*V h m/h Q (m 3 /h) 2*V h m/h Q (m 3 /h) Q (m 3 /h) 2 2 P72 fig 5.5 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt Flervåningsbassänger Fischerströmbassäng, Norrköpingsbassäng Lovöbassäng Flervåningsbassäng: Fler bottnar större flöde 3 3 P72 fig 5.7 och 5.9 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt 3

032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt. Flocken är nu uppbyggd 2. och avskiljd till ca 90 % Vad gör vi då med restflocken? 9 P72 fig 5.6 032-P72-05 - Sedimentering-I.ppt 4

04-P72 - filterteknik-i.ppt Vad gör ett filter? Avlägsnar susp (stora partiklar) Adosberar (till partikelytan) Bärarmaterial (biologiska filter) P72 - filterteknik-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se Uppbyggnad av snabbfilter Filterbotten: - Förhindra material att följa med vattnet - Fördela vattnet vid: - filtrering - spolning P72 fig 7.9 3 P72 - filterteknik-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se Princip för snabbfilter Filtrering Spolning P72 fig 7. P72 - filterteknik-i.ppt 4 ulf.erikson@ramboll.se

04-P72 - filterteknik-i.ppt Filterhastighet Spolning Filtrering Filter: - filteryta: 5 m2 - flödet: 75 m3/h Filterhastighet: flödet filteryta 75 m3/h 5 m2 5 m3/h / m2 = m/h P72 fig 7. 6 P72 - filterteknik-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se FNU under en filtercykel Filtergångtid: - Tid mellan två spolningar Begränsas av: - Filtermotståndet - Resthalt av susp in till filtret P72 fig 7.8 P72 - filterteknik-i.ppt ulf.erikson@ramboll.se 2

05-P72 - filterteknik-ii.ppt Lukt och smakreduktion ph 6,3 Alkalinitet 5 mg/l COD Mn Färg 0,9 mg/l 4 mg Pt/l Lukt och smak Ja, tydlig Tre möjliga tekniker: Långsamfilter Konstgjord infiltrtion Kolfilter 9 P72 - filterteknik-ii.ppt ulf.erikson@ramboll.se Lukt och smakreduktion Långsamfilter Filterbelastning: ca 0, 0,2 m/h 0 P72 - filterteknik-ii.ppt ulf.erikson@ramboll.se Lukt och smakreduktion Kolfilter Stor yta: g = ca 000 m 2 Råmaterial: Stenkol, trä, kokos, torv GAC - granuler: Aktivitet avtar efter ca 2 4 år Sidoeffekt: COD minskar ( 4 månader max!) THM minskar P72 - filterteknik-ii.ppt ulf.erikson@ramboll.se

06-P72 - filterteknik-iii.ppt Dynasand-filtret 7 P72 - filterteknik-iii.ppt ulf.erikson@ramboll.se Dynasand - principen 8 P72 - filterteknik-iii.ppt ulf.erikson@ramboll.se Dynasandfilter: Anläggningar i drift Ett flertal i Sverige, både på små och stora VV Bålsta (först i Sverige 986) Strägnäs Åmål Arboga Karlskrona m fl I dag helt dominerande teknik på små ytvattenverk! 0 P72 - filterteknik-iii.ppt ulf.erikson@ramboll.se

06-P72 - filterteknik-iii.ppt. Flocken är nu uppbyggd 2. och avskiljd till ca 99 % Vattnet ser nu ut ungefär så här: ph 6,3 Alkalinitet 5 mg/l COD Mn Färg Lukt & smak 0,9 mg/l 3 mg Pt/l nej Kan vi skicka ut vattnet nu? P72 - filterteknik-iii.ppt ulf.erikson@ramboll.se. Flocken är nu uppbyggd 2. och avskiljd till ca 99 % Vattnet ser nu ut ungefär så här: ph 6,3 Bör upp till ca 8,4 Alkalinitet 5 mg/l Bör upp till >60 mg/l COD Mn Färg Lukt & smak 0,9 mg/l 3 mg Pt/l nej Vi måste höja ph och alkalinitet! 2 P72 - filterteknik-iii.ppt ulf.erikson@ramboll.se 2

Ulf Eriksson, VA-Projekt 03-Avskiljning av Fe & Mn.ppt Avskiljning av Fe & Mn P 7, kap Ulf Eriksson Ramböll Sverige AB T: 08-56 3 0 Avskiljning av Fe & Mn.ppt Fe och Mn finns i 2 former: Reducerade former (Fe 2+, Mn 2+ ) Lösliga i vatten OXIDERING KRÄVS!! Oxiderade former (Fe 3+, Mn 4+, Mn 5+ ) Ej i lösning lätt att ta bort i filter Avskiljning av Fe & Mn.pptt.ppt 2 Behandlingstekniker P7 s 2-22 Luftning + filtrering Oxidation (kemikalie) Fe (Fe) / Mn ph-justering (Fe) / Mn Filtrering Alkalisk massa Fe / Mn Fe / Mn Återinfiltration VYR Fe / Mn Fe / Mn Adsorbtion till GAC Specialmassor Mn Fe / Mn Avskiljning av Fe & Mn.pptt.ppt 3

Ulf Eriksson, VA-Projekt 03-Avskiljning av Fe & Mn.ppt ph beroendet P7 s 2-22 Järn - Fe Ca 0,5 Avskiljning av Fe & Mn.pptt.ppt 4 Oxidering av Fe & Mn: Enbart Fe 2+ :. Luftning (ph>7,0!) 2. Snabbfiltrering Både Fe 2+ och Mn 2+ :. Luftning (ph>7,0!) 2. ph-justering 3. KMnO 4 (ph >8,2) eller ClO 2 (ph >7,2) 4. Kontaktkammare 5. Snabbfiltrering Avskiljning av Fe & Mn.pptt.ppt 6 2

05-Mjukgörning 0.ppt HÅRDHET Summan av Ca och Mg Mäts i ºdH Tyska grader 0 mg CaO = ºdH CaO: 40 + 6 = 56 - Som Ca = 40 / 56 = 7 % av Cao => ºdH = 7, mg/l - Som Mg = 24 / 56 = 43 % av Cao => ºdH = 4,3 mg/l Mjukgörning 0.ppt Hårdhet: Mycket mjukt 0-2 ºdH Mjukt 2-5 ºdH Medelhårt 5-0 ºdH Hårt 0-20 ºdH Mycket hårt >20 ºdH Mjukgörning 0.ppt 2 Metoder för mjukgörning Luftning Jonbyte Fällning kalk Ca(OH) 2 lut NaOH soda Na 2 CO 3 kalk+soda Membran Mjukgörning 0.ppt 5

Jonbyte 05-Mjukgörning 0.ppt Mjukgörning 0.ppt 6 Metoder för mjukgörning Luftning Jonbyte Fällning / Kristallisation kalk Ca(OH) 2 lut NaOH soda Na 2 CO 3 kalk+soda Membran Mjukgörning 0.ppt 9 Effekt på vattenkvalitet vid mjukgörning Halten av alkalinitet och Ca minskar, Mg oförändrad Korrosionsbenägenhet på koppar minskar Alkalinitet (mg/l) 330 240 Ca (mg/l) 00 90 Fällning Mg (mg/l) 5 30 45 35 5 Ca Före Efter Före Efter Mjukgörning 0.ppt 0 2

Fällning 05-Mjukgörning 0.ppt Pelletsreaktorer Antal: 5 st Höjd: 0,2 m Diameter: ca 2200 mm Flöde: 280 350 m 3 /h Fällning Råvatten Mjukgörning 0.ppt 2 Mjukgörning 0.ppt 3 Fällning - Kristallisation: Fällning Pelletsreaktorer: inget slamproblem kompakta anläggningar samhällsekonomiskt intressant (minskat Cu i slam) Mjukgörning 0.ppt 5 3

GRUNDVATTEN Grundvatten möjliga beredningstekniker - Alter nativa ber edningsmet oder - L Ox Ox Jb/F Jb/RO/Bi Jb/RO ph ph ev Sf Kf ev Utan anmärkning Hög CO 2, H 2 S, CH 4 eller Rd Ox ev ph Sf Hög Fe Mn Hög Fe Mn Hög HÅRDHET Hög NITRAThalt Hög FLUORIDhalt ph Fe & Mn Hårdhet P72 - intagsanordningar.ppt

OBS!!! Vattnet måste vara f ä r d i g b e h a n d l a t Desin97rev05.ppt Klor & hypoklorit Former: - Klorgas i tryckkärl - Hypoklorit (Ca- eller Na) - Elektrolys (NaCl => Cl 2 ) Kemi: Cl 2 + H 2 O <=> HOCl + H + + Cl - underklorsyrlighet HOCl <=> OCl - + H + hypoklorit Desin97rev05.ppt 4 Lagring av Na-hypo: - Svalt - Mörkt Desin97rev05.ppt 7

8 Lagring av Na-hypo: Effekt av spädning! Desin97rev05.ppt Klor & ph-beroende Desin97rev05.ppt 9 Aktiv klor Tillförd klormängd minskad med vattnets spontana klorförbrukning är TOTAL KLOR som kan uppdelas i Fri klor Bunden klor HOCl OCl - Kloraminer Desin97rev05.ppt 8

Efterbehandling: ph och alkalinitet höjs med: Alkalisering Lut (NaOH) HCO 3 Teknisk kalk (Ca(OH) 2 ) + CO 2 HCO 3 + Ca Vattnet desinficeras med: Klorprodukt (Na-hypoklorit) UV-ljus Klor UV As - Hur man tar bort det.ppt

VA-branschen i morgon Kemiska tekniker fasas ut ersätts av MEMBRAN-teknik Ökade krav: Smittspridning, mikrobiologi Läkemedelsrester mm Stabil arbetsmarknad: Generationsskifte just nu!! Ca 300 VA-huvudmän, i hela landet, Därtill en handfull stora/etablerade konsulter, En handfull maskinentreprenörer och många entreprenörer i mark/ledning Leverantörer (mätutrustning, pumpar, maskiner, kemikalier, ledningar etc) As - Hur man tar bort det.ppt

VA-branschen i morgon Vatten- och avloppsverk; Avancerade processanläggningar Ökad miljökrav process- & anläggningskunskap efterfrågas Ledningsnät och VA-planering Flödesmodeller VA-taxor Projektcykeln hur bemannas den i dag? Idé, analys Projektering Byggande/ drifttagning Drift o underhåll Vi ser i dag en tendens till att många söker sig till planeringsfasen, medan (allt för) få vill arbeta med projekteringsdelen!! As - Hur man tar bort det.ppt