Energimarknadsrapport olja, gas, kol Läget på olje-, gas- och kolmarknaderna Vecka 44, 2014
Sammanfattning Ett rådande överutbud på oljemarknaden får priset att fortsätta sjunka. Under de senaste två veckorna har Brent-oljan handlats inom ett prisspann mellan 84 87 dollar per fat. I onsdags släpptes lagerstatistiken över de amerikanska lagren, där rapporten visade på större uttag och därmed lägre lagervolymer än vad de flesta marknadsaktörer hade förväntat sig. På grund av dessa förväntningar om ytterligare signaler på ett överutbud gick priset ned i början av veckans handel, för att sedan gå upp då rapporten släpptes. I nyheter i korthet rapporterar vi om att: OPEC:s generalsekreterare försöker lugna marknaden USA:s energidepartement granskar de strategiska råoljelagren Skatteförändringar i Ryssland kan öka priset på oljeprodukter De europeiska hubbpriserna börjar stärkas i och med vintersäsongen närmar sig och att de än så länge låga temperaturerna inte väntas hålla i sig framöver. Priserna har därför börjat stiga från de låga prisnivåer som styrt marknaden under sommaren. Att uppvärmningssäsongen har börjat har lett till att europeiska handlare har börjat göra lageruttag de senaste veckorna. där sammanlagt 59 miljoner kubikmeter tagits ut från de europeiska hubbarna I nyheter i korthet rapporterar vi om att: Gasuppgörelse klar mellan Ryssland och Ukraina LNG-handeln kan komma att påverkas av det sjunkande oljepriset Ryssland lanserar ny gasbörs Överlag råder det fortfarande ett överutbud av kol i Europa med redan välfyllda lager inför vintern. Månadskontraket på API2 har de senaste två veckorna handlats för mellan 72 73 dollar per ton. Kina har nyligen vidtagit en rad åtgärder för att främja inhemska kolproducenter. Detta väntas minska landets kolimport vilket har haft en dämpande effekt på de de globala kolpriserna. Europeiska utsläppsrättspriser steg till över 6,30 euro per ton under vecka 43, till följd av överenskommelsen mellan EU:s regeringschefers om unionens energioch klimatpolitiska mål till 2030. Priserna stabiliserades sedan runt 6,15 euro per ton under följande veckas handel. Marknadsrapporten har den här veckan även ett fokus, som den här gången tittar närmare på EU:s ramverk för klimat- och energipolitik till 2030. 1
Innehåll Oljemarknader 3 Nyheter i korthet: Olja... 4 Naturgasmarknader 6 Nyheter i korthet: Naturgas... 8 Kolmarknader 10 Utsläppsrätter 11 Fokus: EU:s ramverk för klimat- och energipolitik fram till 2030 12 2
Oljemarknader Priset på Nordsjöolja Brent har de senaste veckorna handlats för under 90 dollar per fat. Det är det rådande överutbudet på marknaden som får priset att fortsätta sjunka. Under de senaste två veckorna har Brent-oljan handlats inom ett prisspann mellan 84 87 dollar per fat. Priset på Brent-oljan steg under förra onsdagens handel till strax över 87 dollar per fat där det framför allt var två faktorer som fick priset att reagera med en uppgång. I onsdags släpptes lagerstatistiken över de amerikanska lagren, där rapporten visade på större uttag och därmed lägre lagervolymer än vad de flesta marknadsaktörer hade förväntat sig. På grund av dessa förväntningar om ytterligare signaler på ett överutbud gick priset ned i början av veckans handel, för att sedan gå upp då rapporten släpptes. Priset gick också upp en aning efter att OPEC:s generalsekreterare i mitten av förra veckan meddelade att han tror att det rådande oljepriset för tillfället inte fullt och helt styrs av rena marknadsfundament och att han har en stark tro på att marknaden kommer att balanser sig själv framöver (mer om detta under Nyheter i korthet: Olja på nästa sida). $120 Råoljepriser (USD/fat) $115 $110 $105 $100 $95 $90 $85 $80 Källa: Montel ICE Brent Front Month WTI, Fronth month Middle East Sour Crude, Fronth month 3
Nyheter i korthet: Olja OPEC:s generalsekreterare försöker lugna marknaden Marknad/politik: OPECs generalsekreterare Abdalla el-badri sa den 29 oktober att OPEC:s produktionstak på 30 miljoner fat per dag inte förväntas justeras från nuvarande nivåer under 2015. Uttalandet bekräftade marknadens spekulationer om att producentgruppen kommer att bibehålla nuvarande produktionsnivåer, eftersom de är bekväma med ett pris under 100 dollar per fat. Han poängterade dock att han inte försökte förutsäga vilket beslut som kommer att fattas under OPEC:s ministermöte den 27 november, utan att beslutet för om produktionsnivåerna kommer att behöva justeras till följd av att oljepriset har sjunkit kommer att tas av ministrarna under mötet. Badri meddelade även att han trodde att hälften av den amerikanska okonventionella oljeproduktionen riskerar att inte längre vara lönsam om priserna fortsätter att ligga runt 85 dollar per fat. Han trodde inte heller att den starka prisnedgången på Brent-olja, från 115 dollar per fat i mitten på juni till nuvarande nivåer på 85 dollar per fat, endast beror på rena marknadsfundament. Med bakgrund av detta menade han att marknaden kommer att balansera sig själv, men han trodde dock inte att produktionsnivåerna kommer att minska under 2015. Det viktigaste budskap till marknaden var att inte få panik över de rådande marknadsförhållandena. USA:s energidepartement granskar de strategiska råoljelagren Lager/marknad/reglering: USA:s energidepartement (DOE) har påbörjat en granskning av landets strategiska råoljelager. I och med den utveckling som den amerikanska men även globala oljemarknaden går igenom så kan storlek, lokalisering och komposition av landets strategiska lager komma att behöva förändras, menar DOE. DOE förväntas undersöka vilka typer av råolja som finns i landets strategiska råoljelager. Eftersom den amerikanska råoljeproduktionen av lätt olja fortsätter att växa kan detta innebära att det passar bättre att råoljelagren är placerade på den amerikanska gulfkusten. Oljeproduktionen har ökat kraftigt i norra delarna av landet, främst i North Dakota, vilket har lett till stora infrastrukturförändringar. Initiativet till undersökningen kom efter att en rapport släpptes från Government Accountability Office (GAO) om vilka effekter en eventuell råoljeexport skulle få på den amerikanska marknaden. Rapporten sammanfattade slutsatserna från fyra olika studier som hävdar att om de nuvarande restriktionerna för export av råolja skulle lyftas skulle det resultera i lägre konsumentpriser för bränsle under sommarperioden, samt öka den inhemska produktionen. GAO menar att de strategiska råoljelagren inte reflekterar den nuvarande produktionsökningen i USA, samt den reducerade importen från framför allt västafrikanska länder och oljeproducerande länder i Mellanöstern. Dessutom menar GAO att lagervolymerna ligger på nivåer som är tre gånger så stora som de volymer som det internationella energiorganet IEA kräver av sina 4
medlemsländer. Om exportförbudet för råolja upphör och produktionen ökar som rapporten hävdar, så kommer importen reduceras ytterligare vilket kommer att minska behovet av stora strategiska råoljelager, menar GAO. IEA har ett krav på att lagervolymerna i deras medlemsländer ska klara av 90 dagars förröjning. GAO menar att under maj månad så uppgick lagervolymerna i USA till 106 dagars försörjning och att kommersiella lager stod för ytterligare 141 dagar av försörjning, vilket tillsammans utgör 247 dagar. Istället för att hålla dessa höga lagervolymer menar GAO att dessa volymer istället skulle kunna säljas och finansiera andra prioriteringar. DOE kan också komma att överväga att flytta de strategiska lagren, i och med de stora infrastrukturförändringarna som skett i landet, exempelvis de nya rörledningarna som transporterar olja från den stora produktionen i Bakken. Dessa infrastrukturförändringar har gjort det svårt att transportera olja från de strategiska lagren till raffinaderierna i mellanvästern och västra delarna av landet. Rapporten föreslår även att granskningen ska utvärdera om det är möjligt att lagra tyngre oljor i de strategiska lagren, eftersom majoriteten av produktionstillväxten i USA har varit bland lättare oljor. Skatteförändringar i Ryssland kan öka priset på oljeprodukter Marknad/raffinaderi/reglering: Priset på oljeprodukter i Ryssland väntas öka nästa år på grund utav planerade skatteändringar, meddelade Rysslands vice premiär minister Arkady Dvorkovich den 22 oktober. Lagändringen kan leda till minskade exporttullsatser, i och med de ökade mineralutvinningsskatterna för olja. Många analytiker menar att detta kommer att drabba landets raffinaderimarginaler. Dvorkovich berättade för reportrar att det inhemska bensinpriset först och främst är beroende av produktionskostnaderna och punktskatten. Han fortsatte med att säga att punktskatten har ökat den senaste tiden, samtidigt som produktionskostnaden inte har sjunkit. Därför har ett beslut om ytterligare skatteökningar tagits i syfte att få bränslepriserna att öka. Dvorkovich meddelade dock att han inte visste hur mycket priserna kommer att öka, eftersom det till stor del beror på vilka beslut som kommer att fattas av det ryska parlamentet, som fortfarande diskuterar villkoren för skatteändringarna. Lukoils vice VD Leonid Fedun meddelade att han trodde att Rysslands raffinaderimarginaler med största sannolikhet kommer att halveras till följd av skatteändringarna. Detta väntas leda till att ett flertal små raffinaderier inte längre kommer att vara ekonomiskt effektiva. Fedun tillade att de stora raffinaderierna dock kommer fortsätta att gå med vinst, även om vinsterna kommer att reduceras. 5
Naturgasmarknader De europeiska hubbpriserna börjar stärkas i och med vintersäsongen närmar sig och att de än så länge låga temperaturerna inte väntas hålla i sig framöver. Priserna har därför börjat stiga från de låga prisnivåer som styrt marknaden under sommaren. Det brittiska hubb-priset NBP handlades för runt 34,6 p/th (5,55 dollar/mmbtu) under sommaren men har nu gått upp till 51 p/th under veckan. Samma prisutveckling har skett på den holländska hubben TTF, som under sommaren handlades för runt 46 p/th men nu istället handlas för runt 50 p/th. 35 Naturgaspriser (euro/mwh) 30 25 20 15 10 5 0 TTF, Day ahead Gas Point Nordic, Day ahead US Henry Hub, Fronth month Källa: Montel 6
Fyllnadsgrad (%) Den europeiska uppvärmningssäsongen har börjat, vilket har lett till att europeiska handlare har börjat göra lageruttag de senaste veckorna. Sammanlagt har 59 miljoner kubikmeter tagits ut från de europeiska hubbarna. De största uttagen gjordes på Baumgarten, Iberia och i Storbritannien. Det är endast i Frankrike och i Italien som gas har injicerats i lager. Den europeiska marknaden har nu 10,91 miljarder kubikmeter (eller 16,9 procent) mer gas i lager jämfört med samma period förra året. 100 90 80 70 Fyllnadsgrad i europeiska gaslager 60 50 40 30 20 10 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Vecka 2011 2012 2013 2014 Källa: GSE minus strategiska lagervolymer 7
Nyheter i korthet: Naturgas Gasuppgörelse klar mellan Ryssland och Ukraina Handel/politik/energisäkerhet: Efter de trepartsförhandlingar om gasleveranser som hållits mellan Ukraina, Ryssland och EU lyckades parterna sent torsdagen den 28 oktober enas om en uppgörelse inför vintern. Uppgörelsen omfattar gasleveranser på fyra miljarder kubikmeter från Ryssland till Ukraina, från november till och med mars nästa år. Den avtalade gasmängden på fyra miljarder kubikmeter väntas dock inte helt täcka Ukrainas gasbehov inför vintern. Ukraina ska enligt avtalet betala 378 dollar per tusen kubikmeter för gasen under resten nuvarande år och 365 dollar per tusen kubikmeter under första kvartalet 2015. Ukraina ska enligt uppgörelsen även betala 3,1 miljarder dollar till Ryssland för tidigare gasleveranser, baserat på förra vinterns pris på 268,5 dollar per tusen kubikmeter. Skulden ska betalas genom två delbetalningar innan årsskiftet. För den kommande vinterns leveranser ska Ukraina förskottsbetala 1,5 miljarder dollar, med stöd från EU och Internationella valutafonden (IMF). Från Rysslands sida har man tidigare efterfrågat garantier för Ukrainas betalningsförmåga, inte bara för den skuld som IMF och EU garanterat betalning för. Ryssland har gjort ett flertal tydliga uttalanden där man sagt att om inte EU garanterar betalning för gasen så kommer Ryssland själva att få stå för uteblivna betalningar om Ukraina inte har råd. LNG-handeln kan komma att påverkas av det sjunkande oljepriset LNG/marknad: Eftersom de globala LNG-priserna i stor utsträckning är oljeindexerade så kan den senaste tidens sjunkande oljepris komma att påverka den globala LNG-handeln framöver. Den globala LNG-marknaden har de senaste åren styrts av stabila oljeindexerade priser och en snäv marknad för flexibla leveranser. Genom den senaste utvecklingen på oljemarknaden har det skapats en större osäkerhet på den globala LNG-marknaden, men vilka effekter detta kommer att få är fortfarande oklart. De asiatiska spotpriserna på LNG har sjunkit den senaste tiden, till följd av höga lagervolymer och milda temperaturer. Även om uppvärmningssäsongen nu är igång så har priset på månadskontrakten för november sjunkit i Japan, Kina och Sydkorea de senaste veckorna. Från att ha handlats för runt 15 dollar/mmbtu i september och oktober har de sjunkit till nivåer kring 14 dollar/mmbtu. Under förra vintersäsongen nådde spotpriserna under vissa perioder 20 dollar/mmbtu och novemberkontrakten handlades för runt 17 dollar/mmbtu. Marknadens osäkerhet beror till stor del på hur efterfrågan kommer att utvecklas framöver. Sjunkande oljepriser kan leda till att stora gasanvändare byter bränsle till billigare bränslen som eldningsolja med mera, vilket med största sannolikhet kommer att pressa ned spotpriserna på LNG. Låga spotpriser på LNG kan också påverka producenternas marginaler. Om prisskillnaderna mellan amerikanska gaspriser och asitiska oljeindexerade 8
kontrakt skulle minska skulle det i sin tur även påverka utsikterna för export av LNG från USA. Många marknadsaktörer tror att ett lågt oljepris och ett högre pris på Henry Hub skulle minska viljan att exportera LNG från USA. Det finns även risk att gasproduktionen i USA påverkas om oljepriset fortsätter att sjunka. Om oljepriset sjunker så att produktionen av skifferolja i landet inte längre blir lönsam så kommer detta också att drabba gasproduktionen, eftersom mycket av gasproduktionen kommer från oljeproduktion, i form utav associerad gas. Ryssland lanserar ny gasbörs Handel: Den 24 oktober öppnades ny gasbörs på ryska St. Petersburg International Mercantile Exchange (SPIMEX). Gasbörsens syfte är att utveckla en konkurrenskraftig gasmarknad i Ryssland och sätta upp prisindikatorer som är mindre kopplade till värdet på olja. Börsen tros komma att bli den största marknaden för gashandel i Europa, där spothandeln initialt kommer att baseras på månadskontrakt. Tanken är dock att SPIMEX även ska kunna erbjuda tiodagarskontrakt och day ahead -kontrakt. För detta år kommer gasvolymer för november, december och januari finnas tillgängliga för handel. Leveranspunkterna för den handlade gasen kommer att finnas vid två olika kompressorstationer: Nadym och Vyngapurovskaya, i regionen Yamal-Nenets i norra delen av landet. Handeln kommer inledningsvis att äga rum den 20:e varje månad. Spothandel på gas initierades i Ryssland som ett pilotprojekt under 2006 på Gazproms elektroniska handelsgolv. Handeln upphörde under 2009 till följd av finanskrisen och på grund av att volymerna tillgängliga för handel var för små. Under den perioden nådde handeln aldrig det mål som satts upp av regeringen på 15 miljarder kubikmeter per år. Tiodagarskontrakten och day ahead -kontrakten förväntas bli tillgängliga under första kvartalet av 2015. Under den första handelsrundan handlades totalt 21 miljoner kubikmeter gas, meddelade SPIMEX vid handelsdagens slut. Om regeringens mål på handel av 35 miljarder kubikmeter gas per år nås under 2015 så kommer det motsvara 10 procent av landets totala inhemska konsumtion. De stora gasproducenterna Gazprom, Rosneft och Novatek väntas alla handla på SPIMEX. 9
Kolmarknader Kolpriset i Europa steg under vecka 43 där månadskontraket på API2 ökade från omkring 72 dollar per ton till runt 73 dollar per ton. Orsaken förmodas ha varit osäkerhet kring vilka länder som kommer att omfattas Kinas nyligen införda importskatt på kol, främst med Australien i åtanke. Samtidigt såg en strejk i Sydafrika ut att kunna påverka koltillförseln till Europa. Under vecka 44 föll dock priset tillbaka något, främst på grund av att euron försvagades mot dollarn vilket minskade efterfrågan på dollarbundet kol. Överlag råder det fortfarande ett överutbud av kol i Europa med redan välfyllda lager inför vintern. Kina införde den 15 oktober en importskatt för energikol på 6 procent. Dock undantas Indonesien, som står för den största delen av Kinas kolimport, genom ett frihandelsavtal mellan länderna. Australien uppges ligga i förhandling med Kina om att även de ska få undantag från importtullen. Som tidigare skrivits i marknadsrapporten har Kinas Nationella Komission för Utveckling och Reform (NDRC) dessutom nyligen ombett landets kraftbolag att halvera sin kolimport under resten av året, för att gynna inhemska kolproducenter. NDRC planerar även att införa ett importförbud för kol med högt askeller svavelinnehåll från årsskiftet, vilket väntas drabba framför allt Australiens kolexport till Kina. 90 Kolpris (USD/ton) 85 80 75 70 65 Kol API 2, Fronth month Källa: Montel 10
Utsläppsrätter Europeiska utsläppsrättspriser steg till över 6,30 euro per ton under vecka 43, till följd av överenskommelsen mellan EU:s regeringschefers om unionens energioch klimatpolitiska mål till 2030. Priserna stabiliserades sedan runt 6,15 euro per ton under följande veckas handel. Under torsdagen den 23 oktober enades EU:s regeringschefer om ett ramverk för EU:s klimat- och energipolitik till 2030 1. Ramverket påverkar EU:s handelssystem för utsläppsrätter genom att utsläppstaket från och med 2021 årligen ska minska med 2,2 procent. Fram till 2020 minskas utsläppstaket årligen med 1,74 procent. Utöver beslutet om målsättningar till 2030 fortsatte förhandlingarna mellan EU:s medlemsländer om förslaget att införa en marknadsstabilitetsreserv inom EU ETS. Under förra veckan presenterade Storbritannien sin förhandlingsposition i frågan, där den brittiska regeringen anser att marknadsstabilitetsreserven är ett bra sätt att stabilisera tillgången på utsläppsrätter. Samtidigt förespråkar den brittiska regeringen att marknadsstabilitetsreserven ska träda i kraft redan 2017, alltså fyra år tidigare än kommissionens ursprungliga förslag om 2021 som startår. 7,50 7,00 6,50 6,00 5,50 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 Utsläppsrättspris EU ETS (euro/ton) Källa: Montel 1 För mer information om EU:s ramverk för klimat- och energipolitik, se EU-kommissionen: http://ec.europa.eu/clima/policies/2030/index_en.htm 11
Fokus: EU:s ramverk för klimat- och energipolitik fram till 2030 Brödtext Under torsdagen den 24 oktober enades EU:s regeringschefer om ett ramverk för EU:s klimat- och energipolitik till 2030. 2 Ramverket innebär att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med 40 procent till 2030, att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent samt en energieffektivisering på 27 procent. EU:s permanente ordförande Hermann van Rompuy beskrev ramverket som både ambitiöst och balanserat. Reduktionsmål för växthusgasutsläpp En central del av EU:s ramverk till 2030 är ett mål om 40 procents minskning av växthusgasutsläpp inom EU till 2030, jämfört med basåret 1990. Ramverket och framför allt reduktionsmålet ska presenteras som förhandlingslinje av EU inför nästa års klimatförhandlingar i Paris, då förhoppningen är att få till ett globalt klimatavtal. I en konsekvensanalys av 2030-ramverket som presenterades i januari konstaterade EU-kommissionen att befintliga åtgärder och styrmedel för att nå målet om en utsläppsminskning av växthusgaser på 20 procent till 2020 även kommer att ha vissa fortsatta effekt efter år 2020. Dock beräknas utsläppsminskningarna endast uppgå till 32 procent till 2030 utan nya åtgärder. Reduktionsmålet ska fördelas mellan både de sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) och de sektorer som inte omfattas av handelssystemet, den så kallade icke-handlande sektorn. Sektorerna som inte ingår i handelssystemet är bland annat transport, jordbruk och markanvändning. Det nya ramverket innebär att utsläppen inom EU ETS ska minska med 43 procent och inom den icke-handlande sektorn med 30 procent till 2030, jämfört med basåret 2005. Åtagandet för utsläppsminskning inom den icke-handlande sektorn kommer att fördelas mellan medlemsländerna. Den nuvarande fördelningen mellan medlemsstaterna för åtaganden till 2020 baseras på BNP per capita och regeringscheferna enades om att fortsätta med en fördelning baserad på BNP per capita även fram till 2030. Regeringscheferna betonade rollen som transport, jordbruk och markanvändning väntas spela för utsläppsminskningarna inom den icke-handlande sektorn. EU-kommissionen fick även ett särskilt uppdrag av regeringscheferna om att undersöka potentiella åtgärder och styrmedel för att främja teknikutveckling och öka andelen förnybar energi inom transportsektorn. För att åstadkomma kostnadseffektiva utsläppsminskningar inom den ickehandlande sektorn till 2030 ska även möjligheter till handel mellan EU:s 2 För mer information om EU:s ramverk för klimat- och energipolitik, se EU-kommissionen: http://ec.europa.eu/clima/policies/2030/index_en.htm 12
medlemsländer förbättras och främjas. Detta skulle innebära att länderna skulle kunna köpa eller sälja utsläppsutrymme sinsemellan för att uppnå sina nationella åtaganden i den icke-handlande sektorn. Bindande mål för förnybar energi och energieffektivisering på EU-nivå EU:s regeringschefer enades också om att andelen förnybar energi i EU ska uppgå till minst 27 procent till 2030. Det övergripande målet på EU-nivå ska vara rättsligt bindande men ska dock inte bördefördelas mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska istället själva bestämma över åtaganden för att bidra till det övergripande målets uppfyllelse. Dessa åtaganden bör enligt kommissionen vägledas av behovet att gemensamt nå EU-målet och medlemsstaternas nuvarande mål till 2020. Åtaganden för 2030 kommer att följas upp genom nationella handlingsplaner för att garantera att det övergripande EU-målet nås. Ett bindande mål på EU-nivå öppnar även upp möjligheten för EU:s medlemsländer att sätta ambitiösa nationella mål för förnybar energi som går längre än det övergripande EU-målet kräver enligt regeringscheferna. Ett mål sattes också om 27 procents energieffektivisering på EU-nivå till 2030. Målet har definierats utifrån prognoser över framtida energianvändning. Regeringscheferna meddelade att målet ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt och att målet inte ska bördefördelas mellan medlemsstaterna. EU-kommissionen har fått i uppdrag att regeringscheferna att identifiera prioriterade områden där det finns stor potential för kostnadseffektiva energibesparingar. Detta ska hjälpa medlemsstaterna med deras nationella arbete med energieffektivisering. EU:s handelssystem för utsläppsrätter efter 2020 EU:s ramverk till 2030 innebär även konsekvenser för EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläppstaket ska från och med 2021 årligen minska med 2,2 procent. Fram till 2020 minskas utsläppstaket årligen med 1,74 procent. Regeringscheferna enades också om fortsatt gratis tilldelning av utsläppsrätter till konkurrensutsatta sektorer för att minska risken för så kallat koldioxidläckage. Koldioxidläckage innebär att industriföretag flyttar sin verksamhet till länder där det är billigare att släppa ut koldioxid istället för att minska på utsläppen. Indirekta kostnader som uppstår till följd av EU ETS som höjda elpriser ska också beaktas i utformning av eventuella kompensationsåtgärder för perioden efter 2020. Utöver gratis tilldelning till konkurrensutsatta sektorer ska utsläppsrätter även tilldelas gratis till elproducenter i åtta låginkomstländer i Östeuropa för att främja modernisering av det europeiska energisystemet, enligt artikel 10c i handelsdirektivet. För året 2013 tilldelas cirka 150 miljoner utsläppsrätter gratis enligt artikel 10c. Dessutom ska en ny fond skapas för att främja energieffektivisering och modernisering av energisystemet i dessa åtta medlemsländer. Fonden ska finanseras av auktionsintäkter från försäljningen av utsläppsrätter. 13
För att främja innovation och demonstrationsprojekt ska även NER-programmet utökas efter 2020. NER-programmet har hittills finansierat ny teknik och demonstrationsprojekt inom förnybar energi och koldioxidlagring (CCS). Det utökade NER-programmet efter 2020 ska även finansiera ny teknik och demonstrationsprojekt inom den elintensiva industrin. 14