Automatisk bildstabilisering Digital bildstabilisering utnyttjar en del av bildsensorn för att kunna kompensera skakning av kameran. Detta innebär att alla pixelelement inte utnyttjas till bilden och bildkvaliteten blir något sämre. Optisk bildstabilisering, däremot, försämrar inte bildkvaliteten eftersom denna sker med linselement i en viskös (trögändrad) upphängning.
Filter IF = innerfokusering ND filter (neutralgrått filter) Färgfilter (subtraktiv färgblandning) UV/Skylight Effektfilter Avtonande filter (graduated) Polarisationsfilter Kontrastfilter (låg och mjukkontrast) Diffusionsfilter (soft)
Stjärnfilter
Graduated filter
Avtonande (graduated) filter
Polarisationsfilter Filtret kan liknas vid ett galler som endast släpper igenom ljus som svänger i en viss riktning. Sätter man två polarisationsfilter på varandra och vrider dessa 90 i förhållande till varandra, så släpps inte något ljus igenom. Ljus som reflekteras mot ytor såsom vatten, metall, glas m.m. är delvis polariserat. Genom att vrida polarisationsfiltret så att det polariserade ljuset utestängs kan man ta bort reflexer. I exempelvis naturen kan man skapa djupare och mustigare färger på detta sätt. Utan Med
Polarisationsfilter
Sampling = provtagning. En metod att omvandla analog signal till digital. Ju tätare provtagningsfrekvens (högre samplingsfrekvens) desto exaktare återgivning av ursprungssignalen. Höjden på staplarna representerar antalet bitar eller nivåer.
Den kinematografiska filmen skapar parallell information mellan varje enskild bildpunkt (eller emulsionskorn om man så vill). Denna metod fungerar inte om man skall distribuera bilden över ett större avstånd än mellan projektor och filmduk. Man måste göra informationen seriell.
Genom att skanna av ett föremål delar man upp en bild i ett antal parallella linjer med varierande intensitet. Dessa linjer kan sedan skickas seriellt till en mottagare.
Den elektromekaniska tekniken togs på 1930 talet över av den elektromagnetiska.
Principen för de första elektroniska TV rören som skannar med hjälp av en elektronstråle. Motsvarande CRT (katodstrålerör) i en tjock TV.
Progressive scanning Den elektroniska skanningstyp som används t.ex. i all dataöverföring
Den skanningstyp som används i SD TV och i vissa HD TV system. Interlaced scanning
Exempel på problem som uppstår vid konvertering från interlaced till progressiv scanning.
De tre TV standards som komplicerar världens TV system. Det har i detta fall inte blivit mycket bättre med HDTV.
Skillnad mellan TV rör (användes fram till slutet av 1980 talet) och CCD som numera ersätts med CMOS. Principen för de båda sistnämnda är likartad.
En av de första videobandspelarna från 1956
Principen för modern bandlagring med lutande och roterande inspelningshuvud.
Videohuvudet i en VHS bandspelare. Band håller nu mycket hastigt på att ersättas av lagring på minneskort.
1 bandmaskiner. Fungerade som high end lagring under 1980 talet. Togs sedan över av Digital Betacam. Digibeta fungerar fortfarande som masterformat, men tas över av digitala HD system.
Startår Format Modellexempel Bandbredd Teknik Inspelningsformat som passerat revy på SVT under årens lopp. 1959 2-tum, LB Ampex, VR-1000 Spole, 50 mm Analog, sv/v 1966 2-tum, HB Ampex, VR-2000 Spole, 50 mm Analog, komposit 1966 1-tum Philips, EL3402 Spole, 25 mm Analog, sv/v 1966 1-tum, A Ampex, VR7000 Spole 25 mm Analog, komposit 1969 1-tum Bell & Howell, 2920 Spole 25 mm Analog, komposit 1972 ¼-tum Akai, VT-300 Kassett, 6 mm Analog, sv/v 1974 VCR Philips, N-1500C Kassett, 12 mm Analog, komposit 1976 U-matic, LB Sony, VO-2850 Kassett, 19 mm Analog, komposit 1977 ½-tum National, NV-3085 Spole, 12 mm Analog, sv/v 1978 1-tum, B Bosch, BCN51 Spole 25 mm Analog, komposit 1980 1-tum, C Ampex, VPR3 Spole, 25 mm Analog, komposit 1980 U-matic HB Sony, BVU-800 Kassett, 19 mm Analog, komposit 1981 VHS Panasonic, NV-7000 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1982 Betamax Sony, SL-T50 ME Kassett, 12 mm Analog, komposit 1982 Video-2000 Philips, VR-2020 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1983 1-tum, B/LP Bosch, BCN51LP Spole, 25 mm Analog, komposit 1984 Betacam Sony, BVW-40 Kassett, 12 mm Analog, komponent 1986 Video-8 Sony, EV-A300 EC Kassett, 8 mm Analog, komposit 1988 S-VHS Panasonic, NV-FS100 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1989 Betacam SP Sony, BVW-75 Kassett, 12 mm Analog, komponent 1990 D2 Sony, DVR18 Kassett, 19 mm Digital, komposit 1991 D3 Panasonic, AJ-D350 Kassett, 12 mm Digital, komposit 1991 Hi-8 Sony, EVO-9850P Kassett, 8 mm Analog, komposit 1992 1-tum, B-HDTV Bosch, BCH-1000 Spole, 25 mm Analog, komponent 1993 Digital Betacam Sony, DVW-500 Kassett, 12 mm Digital, komponent 1996 DV Sony, DCR-VX-1000 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 DVCAM Sony, DSR-80 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 DVCPRO Panasonic, AJ-D750 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 Betacam SX Sony, DNW-A100 Kassett, 12 mm Digital, komponent 1999 DVCPRO-50 Panasonic, AJ, D950 Kassett, 6 mm Digital, komponent 2002 IMX Sony, Kassett, 12 mm Digital, komponent 2003 XDCAM Sony, DVD skiva Digital, komponent 2004 P2 Panasonic, Fastminne Digital, komponent
Digital SD TV (standardupplösning) presenteras av rektangulära pixlar. Bra att tänka på när man jobbar med TV grafik. Square pixels 720 X 576 = 414.720 pixlar PAL Phase Alternating Line Non square pixels
Bildförhållandet mellan olika TV system.
De tre sensorernas känslighetstoppar i en videokamera ligger på bestämda våglängder
Motsvarande våglängder för ögat ligger på helt olika känslighet. Därför måste luminanskomponenten (intensiteten) i videon kompenseras för detta.
Färgbalk som används för att kalibrera video. Svart, vitt, RGB och komplementärfärger.
Framräkning av det bidrag som varje grundfärg ger till luminansen enligt formeln 0.30R + 0.59G + 0.11B (framräknat ur skillnaden mellan mänskliga ögat och videokameran). Resultatet syns längst ner i form av luminanstrappan.
Luminanstrappan i verkligheten i ett oscilloskåp som mäter spänning.
Y = luminanskomponent 0.30R + 0.59G + 0.11B RGB U = färgkomponent 0.493(B Y) V = färgkomponent 0.877(R Y) YUV är en anpassning till ögats egenskaper, färg är inte så viktigt för skärpan. YUV 4:2:2 sparar 33% bandbreddd.
RGB YUV Sampling Subsampling Komprimering i pixelplanet (spatial komprimering) Komprimering i tidsplanet (temporal komprimering) Entropikodning
I olika digitala videosystem samplas färgen olika. Luminansen, som är viktig för skärpeuppfattningen, samplas i samtliga fall med maximal frekvens. I 4:4:4 samplas krominans lika mycket som luminans. I 4:2:2 samplas krominansen med halva luminansfrekvensen. I 4:2:0 och 4:1:1 samplas krominansen med en fjärdedel av luminansfrekvensen. 4:4:4 4:2:2 4:2:0 4:1:1
= stickprovsundersökning Utgår från bärvågsfrekvensen 3,375 MHz (PAL) YUV 4:4:4 bearbetning med HQ YUV 4:2:2 fullkvalitetsvideo YUV 4:2:0 PAL DV / DVCAM YUV 4:1:1 DVCPRO RGB 4:4:4 datorgrafik RGB 4:4:4:4 datorgrafik med alfakanal
Rörelsekomprimering (MPEG) I0 B00 B01 P1 B10 P2 I0 MPEG tittar enkelt uttryckt bara på rörelseförändringar mellan två I bilder. I = Intra Frame P = Prediction Frame B = Bi directional Frame
Hur mycket blir kvar när man Vad kameran ser komprimerar? Efter kompression R G B Y U V
Insamling Inspelning, animering och grafik Bearbetning Redigering, compositing, special effects, chromakey etc Slutprodukt Anpassning till mediabärare och uppspelningsutrustning, kodning, komprimering etc
Välj inspelningsutrustning och därmed kvalitetsnivå Digitala videoband är inte en fil utan en ström 1. DV, DV CAM, DVC Pro 5 ggr kompression, halv färgbandbredd jämfört med fullkvalitetsvideo 2. Betacam SP analogt system, broadcastkvalitet 3. Betacam SX, IMX, XDCAM, P2 MPEG 2 baserat produktionssystem med hög broadcastkvalitet 4. Betacam digital högsta broadcastkvalitet, 2ggr kompression 5. High Definition video oftast 1920x1080i eller 1280x720p 6. 24p Universalformat progressiv video som kan konverteras till PAL, NTSC och film 7. Film mycket hög upplösning men dyrt
Överföring av videomaterialet till fillagring, dvs dator Behåll helst kvalitetsnivån! Lägg till grafik med samma kvalitet och format! Redigering Färgkorrigering Compositing (tex blandning av grafik och videomaterial) Specialeffekter Chroma key (bluescreen, greenscreen) Färgkorrigering
= antal färgnyanser en pixel kan anta 8 bitar YUV DV/DVCam, DVCPro 8 bitar YUV Videoredigering (med vissa få undantag) 8 bitar YUV MPEG1, MPEG2 10 bitar YUV Digital Betacam 12 bitar YUV 24p progressiv video 12 16 bitar Digtaliserad film! Video: bitar per komponent Grafik: bitar för alla komponenter Exempel: 32 bitars TIFF 8+8+8+8 bitar CMYK för tryck eller 8+8+8+8 RGBA (med alfakanal)