2004-10-27 Kvartalsrapport till regeringen, oktober 2004 Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning Utförsäkrade
Sidan 1
Enligt regleringsbrev för budgetåret 2004 för Inspektio nen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, (regeringsskri velse 2003/04:70) har regeringen uppdragit åt IAF att kvartalsvis redovisa: a) genomsnittlig tid för arbetslöshetsersättning, b) antalet utförsäkrade, c) antalet meddelanden från arbetslöshetsförmedlingen om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning och hur många av dessa meddelanden som leder till beslut från arbetslöshetskassan om nedsättning eller andra sanktio ner. Denna rapport utgör IAF: s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats av Jonas Eriksson och Carita Nyyssölä. Sidan 2
Sidan 3
Innehåll Meddelanden om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning...6 Sammanfattning...6 Om data i detta avsnitt...6 Ökande antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt...7 Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt första halvåret 2004...10 Sammanfattning... 10 För många ifrågasättanden har ännu inte något beslut anmälts till IAF... 10 Beslut med anledning av ifrågasatt ersättningsrätt fördelat på typ av utfall och län... 11 Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt lämnade under första kvartalet 2004 fördelat på typ av utfall och kassa... 14 Arbetslöshetskassornas beslut om ifrågasatt ersättningsrätt på typ av sanktion samt av omprövningsbeslut... 16 Villkor för ersättning samt sanktioner enligt Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring... 16 Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning...19 Sammanfattning... 19 Om data i detta avsnitt... 19 Faktorer som påverkar det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person... 20 Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar minskar marginellt... 21 Ersättningsdagar bland män respektive kvinnor... 22 Ersättningstagare, ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på län... 22 Det totala antalet ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på åldersgrupper... 23 Antal ersättningstagare i förhållande till arbetskraften24 Tabellbilagor till avsnittet... 25 Utförsäkrade...29 Sammanfattning... 29 Utförsäkrad... 29 Underlag för statistikuppgifter... 30 Antal utförsäkrade under andra kvartalet 2004... 31 Sidan 4
Utförsäkrade fördelade på ålder och kön... 32 Utförsäkrade fördelade på län... 33 Deltagande i aktivitetsgarantin eller förlängd ersättning... 35 Sidan 5
Meddelanden om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning Sammanfattning Arbetsförmedlingen skall kontrollera att de som söker arbetslöshetsersättning står till arbetsmarknadens förfogande. När arbetsförmedlingen bedömer att det finns skäl till att särskilt pröva den sökandes ersättningsrätt skall arbetsförmedlingen enligt förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten underrätta arbetslöshetskassan om sådana förhållanden. Detta gör arbetsförmedlingen genom att lämna meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan. Under årets första nio månader har arbetsförmedlingen lämnat 4 690 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, vilket är 23 procent fler än under motsvarande period år 2003. Jämfört med de två föregående kvartalen har ökningen av antalet lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt dämpats. Antalet lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt för helåret 2004 beräknas bli 6 000 6 500. För att jämföra antalet lämnade medelanden om ifrågasatt ersättningsrätt mellan länen relateras antalet meddelanden till antalet ersättningstagare. Det finns stora skillnader mellan länen. I Kalmar län har arbetsförmedlingen lämnat 20 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per 1 000 ersättningstagare under årets första nio månader vilket är sju gånger fler än Arbetsförmedlingen i Uppsala län som under samma period har lämnat 3 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per 1 000 ersättningstagare. De stora skillnaderna mellan olika län pekar på att arbetsförmedlingen är långt ifrån målen om lika behandling och enhetlig tillämpning av arbetslöshetsförsäkringens regelverk. Om data i detta avsnitt Från januari 2004 bygger data i detta avsnitt på uppgifter som AMS på IAF: s begäran hämtat ur AMV:s sökanderegister. Sidan 6
Ökande antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Antalet meddelanden från arbetsförmedlingen om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning utgör en indikator på hur arbetsförmedlingen utför sitt uppdrag att kontrollera att ersättningssökande uppfyller villkoren för att få ersättning. Sedan regelförändringarna infördes år 2001 har antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ökat år för år, från knappt 3 000 år 2000 till drygt 5 000 år 2003. Jämfört med de första tre kvartalen år 2003 har antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ökat med 23 procent i år. Av diagrammet nedan framgår dock att ökningen är lägre under de senaste tre månaderna. Diagram 1: Antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per månad 800 700 år 2002 år 2003 år 2004 600 500 400 300 200 100 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Att antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt är relativt få under juli och augusti kan bero på att det under sommaren finns färre lediga platser att anvisa ersättningssökande till. Antalet nyanmälda platser under veckorna 24 32 uppgår normalt till knappt 80 procent av årsgenomsnittet. Den generellt stora ökningen av antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt under år 2004 jämfört med år 2003 har varit mycket ojämn mellan länen. Medan volymerna har ökat kraftigt i Kalmar, Stockholms, Västerbottens, Östergötlands och Blekinge län så har antalet minskat kraftigt i Västernorrlands län och minskat i ytterligare sex av länen. Sidan 7
Tabell 1 : A n ta l meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt samt an talet meddelanden pe r 1 000 ersättningstagare under jan ua r i-septem ber, år 2002-2004. Pe r lä n Period: jan-sep Antal ifrågasättanden Ifrågasättanden per 1000 ersättningstagare Län 2002 2003 2004 2002 2003 2004 stockhalms län 401 512 917 7 7 11 Uppsala län 27 62 45 2 5 3 Södermanlands län 65 130 90 4 9 5 astergötlands län 91 103 177 4 4 6 Jönköpings län 81 148 142 5 9 8 Kronobergs län 41 76 91 5 9 10 Kalmar län 114 179 322 8 12 20 Gotlands län 7 7 8 2 2 2 Blekinge län 87 31 53 8 3 5 Skåne län 656 578 732 10 8 10 Hallands län 59 52 64 4 3 4 Västra Götalands län 289 541 782 4 7 8 Värmlands län 133 243 251 7 12 12 Orebro län 253 198 193 14 11 9 Västmanlands län 49 87 129 3 6 8 Dalarnas län 80 135 81 4 7 4 Gävleborgs län 64 11 5 143 3 5 5 Västernorrlands län 161 238 64 9 14 3 Jämtlands län 35 54 67 3 5 6 Västerbottens län 79 92 164 5 6 9 Norrbottens län 126 217 172 5 10 7 Hela landet 2 898 3 798 4 690 6 7 8 Fö r att kunna jämföra länen inte bara vad gä ller u tvecklingen av antalet meddela nden om ifrågasatt ersättningsrätt utan även när det gä ller nivån som sådan har vi al ltså va lt att rel atera meddelanden om ifrågasa tt ersättningsrätt till ersättningstaga re i länen - se kolumnerna till höger i ta be llen och nedanstående diagram. De stora skillnaderna mellan lä nen låter sig in te fö rkla ras med fa ktorer som olika tillgång till led iga platse r el ler fördelningen av sökande på heltids- respektive deltidsarbetslösa. De bedöms framföral lt ha att göra med hur arbets förmedlingarna och länsa r bets nämnderna prioriterar arbetsförmed lingens kont roll funktion och frågan om vilka k rav som skal l stä llas på den enskilde ersättningssöka nden. Sidan 8
Diagram 2: Antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt relativt genomsnittligt antal ersättningstagare. Januari-september, 2002-2004. 25 år 2002 år 2003 år 2004 20 15 10 5 0 Kalmar Värmland Stockholm Kronoberg Skåne Västerbotten Örebro Västra Götaland Hela landet Jönköping Västmanland Norrbotten Jämtland Östergötland Gävleborg Södermanland Blekinge Dalarna Halland Västernorrland Uppsala Gotland En ökning av antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt kan inte betraktas som ett mål i sig. Men, det utgör ändå ett uttryck för att en arbetsförmedling arbetar aktivt med kontrollfunktionen. Det är inte heller möjligt att enbart med utgångspunkt från antalet meddelanden ge bestämda omdömen om skillnader mellan länen. Skillnaderna mellan länen är dock så avsevärda att de knappast går att förklara på annat sätt än av hur arbetsförmedlingen hanterar uppgiften. På sikt är det fullt möjligt att arbetsförmedlingen kan etablera en standard vad gäller kraven på arbetssökande som gör att det mer sällan kommer att finnas anledning att ifrågasätta ersättningsrätten. Det förefaller dock inte troligt att det är en förklaring till att många arbetsförmedlingar har så få ifrågasättanden. Ett visst stöd för att det kan finnas en sådan inlärningseffekt får vi av det faktum att det är ovanligt att ersättningsrätten ifrågasätts mer än en gång p.g.a. att en person avvisar anvisning till arbete eller program. Sidan 9
Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt första halvåret 2004 Sammanfattning Arbetsförmedlingen lämnade under första halvåret 2004 3 387 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassorna. I 75 procent av dessa ärenden har beslut registrerats hos IAF. Av de registrerade besluten har 61 procent inneburit en sanktion mot den ersättningssökande vilket motsvarar sanktionsgraden för 2003 års beslut. För första kvartalet 2004 har 81 procent av besluten registrerats hos IAF och sanktionsgraden uppgår för första kvartalet till 65 procent. Det ökade antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt har inte resulterat i en lägre sanktionsgrad. För många ifrågasättanden har ännu inte något beslut anmälts till IAF I denna kvartalsrapport redovisas meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som arbetsförmedlingarna lämnade under första halvåret 2004. Redovisning av beslut från arbetslöshetskassan saknas ännu för 841 av 3 387 lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, d.v.s. för cirka 25 procent. Till följd av en normal handläggningsprocedur vid arbetslöshetskassan, inklusive tid för överklagande, är det inte helt ovanligt att det går upp till sex månader eller mer mellan datum för arbetsförmedlingens meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt och arbetslöshetskassans redovisning av beslutet till IAF. Arbetslöshetskassorna är instruerade att skicka kopia på beslut till IAF för registrering. Enbart om beslutet innebär en sanktion skall arbetslöshetskassorna avvakta tiden för överklagande om 2 månader innan de skickar kopian på beslutet till IAF. Till följd av detta redovisas normalt beslut om sanktion senare till IAF. Sanktionsgraden för meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt både första och andra kvartalet 2004 förväntas därmed öka med några procentenheter när samtliga beslut redovisats. Sidan 10
Beslut med anledning av ifrågasatt ersättningsrätt fördelat på ty p av utfall och lä n Sanktionsgraden för år 2003 uppgick till 61 procent vilket är lägre än sanktionsgraden för första kvartalet 2004. Tabellen nedan visar att antalet registrerade beslut om sanktion är fler för första kva rta let än för andra kva rtalet vilket kan förkla ras av att fö r första kvartalet har beslut registrerats för en större andel av meddelandena om ifrågasatt ersättningsrätt jämfört med det andra kva rtalet. Tabell 2: Av arbetsförmedlingen lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, första halvåret 2004. A r betslöshetskassans beslut. Ar 2004 Meddelanden totalt Regis t re rat beslut sakna s Med delanden med beslut Sankt i on Därav Ersättning tillerkänd Aterkallad e Ej ersätt ningssöka n de 1 :a kvartalet 1 580 308 1 272 824 183 16 249 2:a kvartalet 1 807 533 1 274 719 208 27 320 1 :a halvaret 3 387 841 2 546 1 543 391 43 569 Även om det saknas reg istrerat bes lu t fö r 1 9 procent av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt från arbetsförmed lingarna under första kvartalet 2004 redovisas här antalet utfärdade meddelanden pe r ersättningstagare samt sanktionsgrad för länen avseende första kva rta let. Fö r andra kvartalet saknas registrerat beslut för 29 procent av meddela ndena om ifrågasatt ersättningsrätt och det är därför svårt att i denna kva rta lsrapport ge en rättvisande bild av besluten för andra kva rtalet 2004. Av de hittills registrerade bes luten fö r första kvartalet beslutade arbetslöshetskassan om sanktion i 65 procent av ärendena. l 20 procent av ärendena konstaterade arbetslöshetskassan att den sökande ej va r ersättningssökande. l de här fal len har personen ifråga ännu inte gjort anspråk på arbetslöshetsersättning för den aktuella perioden. Om personen senare gör anspråk på arbetslöshetsersättning kommer kassan att besluta om eventuell sanktion. Flera av de meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt där arbetslöshetskassan k lassificera r personen ifråga som ej ersättningssökande rör personer som inte är aktuella för arbetslöshetsersättning men ändå är inskrivna på arbetsförmed lingen exempelvis deltagare i Sidan 11
arbetsmarknadspolitiska program eller arbetssökande som är föräldralediga. Tabell 3 : A n ta l meddelanden om ifrågasatt ersättningsrä tt samt sanktionsgrad. Fö rdelad på län. Antal meddelanden Varav registrerade Meddelanden per ers.tagare Sanktionsgrad Län Jämtlands län 15 12 3 83% astergötlands län 57 45 4 78% Blekinge län 15 13 2 77% Västmanlands län 44 33 5 76% Södermanlands län 31 27 3 74% Dalarnas län 30 25 3 72% Uppsala län 9 7 1 71% Stockholms län 276 224 7 69% Norrbottens län 80 57 6 68% Kronobergs län 25 21 5 67% Jönköpings län 50 42 6 67% Hallands län 21 18 2 67% Skane län 226 185 5 66% Kalmar län 117 94 13 63% Västra Götalands län 277 226 6 62% Värmlands län 67 55 6 62% Orebro län 107 86 9 58% Västernorrlands län 25 20 2 55% Gävleborgs län 49 42 3 50% Gotlands län 3 2 1 50% Västerbottens län 56 38 7 39% Hela landet 1580 1272 5 65% Antalet meddelanden per 1 000 ersättningstagare under första kvartalet 2004 varierade frå n 1 i Uppsala och Gotla nds lä n till 13 i Ka lmar lä n. Av tabellen framgå r att sanktionsgraden för ett pa r län är beräknad utifrån ett mycket litet antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Sankt ionsgraden för de meddelanden skrivna under första kvarta let som IAF har registrerat beslut för varierar från 39 procent för meddelanden utfärdade i Västerbottens län till 83 procent för meddelanden utfärdade i Jäm tlands län. Stockholms, Norrbottens och Jönköpings län ha r högre tal för både antal meddelanden per ersättningstagare (ifrågasättandegraden) och sanktionsgraden, medan Gävleborgs, Gotlands och Västernorrtands lä n uppvisa r lägre tal än genomsnittet. Ka l mar län som betydligt mer frekven t lämnar meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ha r en något lägre sanktionsgrad än genomsnittet. Den låga sanktionsgraden som Västerbottens län uppvisar beror troligtvis på att Sidan 1 2
enbart 38 av 56 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt har ett registrerat beslut. Västerbottens län har av de hittills 38 registrerade besluten hela 16 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt till personer som enligt arbetslöshetskassan inte är ersättningssökande. För Gotlands län är motsvarande tal 1 av 2 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt. I ärenden från Örebro län är det vanligt att arbetslöshetskassan beslutar om att tillerkänna den sökande ersättningsrätt. Även Uppsala län har en hög grad tillerkända men där är det frågan om mycket få meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt. För Östergötlands län finns en relativt låg andel registrerade beslut där arbetslöshetskassan har valt att tillerkänna ersättning eller där arbetslöshetskassan ser att den ifrågasatte inte söker ersättning. Östergötlands län lämnar dock relativt få meddelanden per ersättningstagare. Två län, Stockholms och Norrbottens, har lämnat fler meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per ersättningstagare och har högre sanktionsgrad än genomsnittet. Andelen beslut om tillerkännande respektive ej ersättningssökande är lägre än genomsnittet. De här länen har med andra ord bättre värden för samtliga ovanstående nyckeltal än genomsnittet för hela landet. Sidan 13
Tabel l 4 : Beslut om t illerkännande, sanktion och återka l lelse. Fördelat på län. Län Tillerkänd Sanktion Ej erssök Aterkallat Ej registrerat Totalt stockhalms län 24 155 42 3 52 276 Uoosala län 2 5 2 9 Södermanlands län 3 20 4 4 31 Osteraötlands län 3 35 5 2 12 57 Jönköoinas län 4 28 10 8 50 Kronaberas län 2 14 5 4 25 Kalmarlän 19 59 15 1 23 117 Gotlands län 1 1 1 3 Blekinae län 1 10 2 2 15 Skåne län 19 122 41 3 41 226 Hallands län 1 12 5 3 21 Västra Götalands län 42 140 39 5 51 277 Värmlands län 8 34 13 12 67 Orebro län 25 50 11 21 107 Västmanlands län 4 25 4 11 44 Dalarnas län 5 18 2 5 30 Gävleborgs län 7 21 13 1 7 49 Västernorrtands län 1 11 8 5 25 Jämtlands län 10 2 3 15 Västerbottens län 6 15 16 1 18 56 Norrbottens län 7 39 11 23 80 Hela landet 183 824 249 16 308 1580 Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt lämnade under fö rst a kv artalet 2004 fö rdelat på ty p av utfall och kass a Fö r länen varierade andelen meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt för vilka det saknas registrerat beslut från 13 procent för Blekinge och Södermanlands län till 33 procent av meddelandena för Gotlands län. För arbetslöshetskassorna va riera r motsvarande tal från O procent till 100 procent. Fö r den största arbetslöshetskassan, Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa, uppgår antalet meddelanden i vilka det saknas reg istrerat beslut t ill 31 procent, se tabell nedan. Den stora variationen i andelen meddelanden som saknar registrerat beslut fö rsvåra r en tolkning av siffrorna. Sidan 14
Tabell 5: Beslut om tillerkännande, sanktion och återkallelse. Fördelat på arbetslöshetskassor. 1 Arbetslöshetskassa Tillerkänd Sanktion Ej erssök Återk Ej reg Totalt Akadem kernas erkända 4 18 4 2 5 33 Alfa 8 146 65 3 26 248 Byggnadsarbetarnas 15 21 4 11 51 Elektrikernas 2 4 1 7 Fastighetsanställdas 1 27 6 2 2 38 Finansförbundets 1 2 3 Försäkringstjänstemännens 3 2 5 Grafiska arbetarnas 2 5 3 2 12 Hamnarbetarnas 1 1 Handelsanställdas 10 39 12 1 21 83 Hotell- och restauranganställdas 5 39 4 14 62 HTFs 12 24 2 9 47 Industrifackets 11 30 8 3 52 Kommunalarbetarnas 30 171 74 5 123 403 Kommunaltjänstemännens 2 20 3 1 5 31 Ledarnas 1 3 1 5 Livsmedelsarbetarnas 2 20 4 4 30 Lärarnas 4 17 6 1 15 43 Metallindustriarbetarnas 30 97 22 10 159 Mus kernas 1 1 Målarnas 1 6 1 8 Pappersindustriarbetarnas 2 2 Service och Kommun kation 3 14 2 19 38 SIFs 11 34 6 19 70 Skogs- och Träfackets 2 29 2 33 Småföretagarnas 2 14 6 4 26 ST:s 6 7 3 1 17 Statstjänstemännens 2 3 2 5 12 Svensk Handels och Arbetsgivarnas 1 8 1 1 11 Sverige Arbetares 4 2 2 8 Sverige Fiskares 2 2 Sveriges Teaterverksammas 1 1 2 Sä jarnas 1 1 Transportarbetarnas 10 18 4 4 36 183 824 249 16 308 1580 Tidigare jämförelser av sanktionsgraden mellan arbetslöshetskassorna har visat på en varierande sanktionsgrad. Variationen kan inte förklaras av skillnader mellan de grupper av ersättningstagare som de behandlar utan tyder på skilda tillämpningar av regelverket hos arbetslöshetskassorna. Transportarbetarnas respektive Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa har tidigare år haft en lägre sanktionsgrad än exempelvis Kommunaltjänstemännens arbetslöshetskassa. Av redovisningen ovan för beslut avseende meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt lämnade första kvartalet 2004 framgår att denna skillnad kvarstår, Byggnadsarbetarnas och Transportarbetarnas arbetslöshetskassor har en sanktionsgrad på 53 respektive 56 procent medan Kommunaltjänstemännens arbetslöshetskassa har en sanktionsgrad på 77 procent. 1 Finansförbundets och Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa fusionerades den 1 oktober 2004 till Finans och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa. Sidan 15
Andelen meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som ännu ej har registrerat beslut uppgår till 11 procent för Transportarbetarnas, 22 procent för Byggnadsarbetarnas och 16 procent för Kommunaltjänstemännens arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassornas beslut om ifrågasatt ersättningsrätt på typ av sanktion samt av omprövningsbeslut För de meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som arbetsförmedlingarna lämnade första halvåret och där beslut samt eventuellt omprövningsbeslut finns redovisas här typen av sanktion/utfall. De paragrafer angående sanktioner som finns i nedanstående redovisning avser Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF), se nedan. Villkor för ersättning samt sanktioner enligt Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och igenomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. 43 Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, eller 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 44 Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 2. Sidan 16
45 Inträffar under avstängningstiden sådant förhållande som avses i 43, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. En sökande som har stängts av från ersättning två gånger inom samma ersättningsperiod på grund av att han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande har, om sådant förhållande inträffar en tredje gång inom samma ersättningsperiod, inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. 45 a Dagpenningen sätts ned med 25 procent i 40 ersättningsdagar (nedsättningstid) inom ersättningsperioden, om en sökande har 1. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 2. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att an ställning inte kommit till stånd. Om det under ersättningsperioden en andra gång inträf far sådant förhållande som anges i första stycket skall den sökandes dagpenning sättas ned med 50 procent i ytterligare 40 ersättningsdagar inom ersättningsperio den. Inträffar under ersättningsperioden en tredje gång så dant förhållande som anges i första stycket, har den sö kande inte rätt till ersättning förrän han eller hon däref ter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Den tid inom vilken nedsättning av dagpenningen skall göras får inte överstiga 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden inleddes. Den vanligaste sanktionen innebär 25 procents nedsättning av ersättningen och tillämpas när ersättningstagaren avvisat ett erbjudet lämpligt arbete eller anvisning till deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program utan godtagbart skäl. Nedsättning med 25 procent tilllämpas vid det första tillfället av avvisande. Det är relativt ovanligt med ytterligare beslut om nedsättning av ersättningen under en och samma ersättningsperiod. Motsvarande sanktion tillämpas även om ersättningstagaren genom sitt uppträdande har vållat att anställningen inte kommit till stånd. De här sanktionerna med stöd av 45a ALF svarar för 66 procent av de hittills registrerade besluten för första halvåret 2004. Sidan 17
Det därefter vanligaste beslutet innebär att ersättningsrätten upphör på grund av att den sökande inte anses uppfylla ett eller flera av de grundvillkor som beskrivs i 9 ALF. Återstående beslut om sanktion fattas med stöd av 43 eller 45 ALF och beror på att den ersättningssökande har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller på grund av otillbörligt uppträdande skilts från sitt arbete. Dessa beslut utgör bara 7 procent av sanktionsbesluten. Av tabellen nedan framgår att en knapp fjärdedel av de beslut för vilka det initieras en omprövning leder till ändring av beslutet helt eller delvis enligt medlemmens begäran. Tabell 6: Arbetslöshetskassornas beslut vad avser meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnats under första halvåret 2004. Avstängning enligt 43 eller ersättning upphör enligt 45 Nedsättning enligt 45a eller ersättning upphör enligt 45a Ej ersättningsberättigad 9 43 p1 10d 1 43 p1 20d 3 43 p1 45d 59 43 p2 40d 2 43 p2 60d 46 45 ers. Upphör 2 Totalt 43 och 45 113 45a p1 25% 831 45a p1 50% 67 45a p2 25% 94 45a p2 50% 9 45a ers. upphör 17 Totalt 45a 1 018 9 p4 88 9 annat 324 Totalt 9 412 Summa sanktionsbeslut 1 543 Ersättning tillerkänd 391 Ej ersättningssökande Meddelandet återkallat av lan 569 43 Summa beslut 2 546 Ännu ej registrerade beslut 841 Summa meddelanden 3 387 Omprövningsbeslut Ingen ändring 171 Ej omprövat 10 Ändring helt enligt medl begäran 46 Ändring delvis enligt medl begäran 8 Summa omprövningsbeslut 235 Sidan 18
Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning Sammanfattning Under tredje kvartalet 2004 utbetalades arbetslöshetsersättning till ca 400 000 personer jämfört med drygt 360 000 under samma kvartal 2003. Ökningen på 10 procent var inte lika omfattande som mellan andra kvartalen 2003 och 2004. Den fortsatta tillväxten av antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning visar på en fortsatt svag efterfrågan av arbetskraft. Antalet utbetalda ersättningsdagar ökade mellan kvartal tre respektive år från knappt 14 miljoner till drygt 15 miljoner. Ökningen med drygt 9 procent är dock väsentligt mindre än den 20-procentiga ökningen under andra kvartalet. Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person minskade marginellt jämfört med det tredje kvartalet förra året, från 38,1 till 37,6 dagar. Inte sedan andra kvartalet 2002 har det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person minskat. Att antalet ersättningsdagar per person inte längre ökar kan dels bero på den ökning som skett i programvolymerna och dels en ändrad sammansättning av helt arbetslösa respektive deltidsarbetslösa/timanställda bland ersättningstagarna. Om data i detta avsnitt Uppgifterna om utbetalade ersättningsdagar och ersättningstagare är här framtagna per kvartal. Uppgifterna är hämtade ur databasen ASTAT för vilken Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) sedan årsskiftet är systemägare. Beräkningen av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person är baserad på dessa kvartalsuppgifter. Det bör påpekas att det inte är möjligt att jämföra det genomsnittliga antalet ersättningsdagar framräknat per kvartal och år. Skälet är att många ersättningstagare uppbär ersättning under två eller flera av årets kvartal. Antalet enskilda personer som är ersättningstagare under året är därför alltid lägre än summan av ersättningstagare under årets kvartal. Sidan 19
Faktorer som påverkar det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person. Uppgiften om det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person är ett komplext mått som inte på något enkelt sätt speglar utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft eller utvecklingen av kostnaderna för arbetslöshetsersättningen. Det genomsnittliga antalet utbetalda ersättningsdagar per ersättningstagare bestäms av: Fördelningen av ersättningstagare på sådana som är helt arbetslösa respektive deltidsarbetslösa/timanställda (d.v.s. personer som regelmässigt uppbär ersättning för mindre än fem dagar i veckan). Ju större andel av ersättningstagarna som är helt arbetslösa desto fler ersättningsdagar per person. Antalet ersättningsdagar per ersättningstagare varierar betydligt mellan länen. Under kvartal tre 2004 hade Stockholm det högsta antalet ersättningsdagar per ersättningstagare 42,8 dagar. Lägst 33,1 dagar var antalet i Jämtlands län. Ökad efterfrågan på arbetskraft påverkar liksom omfattningen av arbetsförmedlingens programinsatser den genomsnittliga tiden med arbetslöshetsersättning. Effekten av en ökad efterfrågan är emellertid något osäker. Den kan innebära att de som blir kvar som arbetslösa är personer som av olika skäl uppbär arbetslöshetsersättning under längre perioder. Ökad efterfrågan på arbetskraft kan dessutom bidra till minskad deltidsarbetslöshet vilket leder till en ökning av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person - se ovan. Effekten av programinsatser är möjligen mer entydig. Den bryter i huvudsak arbetslöshetsperioder för personer som uppburit ersättning längre tid. Större inflöde i program bör därmed bidra till en minskning av antalet ersättningsdagar per person. Om de lediga platserna i ökad omfattning består av tillfälliga jobb så medverkar det till att samma personer återkommer som ersättningstagare vid fler tillfällen under samma redovisningsperiod. Med samma antal lediga platser innebär det en ökning av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person. Denna faktor får mindre effekt Sidan 20
ju kortare tidsperiod vi studerar. Beräknat per kvartal har detta sannolikt begränsad betydelse. Enligt AMS (Arbetsmarknadsutsikterna för 2004 och 2005) har antalet fast anställda fortsatt att minska samtidigt som antalet tillfälligt anställda ökat. Det talar även för att tillgängliga vakanser i ökande omfattning består av tidsbegränsade anställningar. Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar minskar marginellt Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per ersättningstagare minskade marginellt med 0,3 dagar jämfört med samma kvartal föregående år. Detta har inte inträffat sedan andra kvartalet 2002, dock är minskningen mycket liten. Vad gäller fördelningen på heltids- respektive deltidsarbetslösa framgår av AMS sökandestatistik att andelen helt arbetslösa i förhållande till samtliga arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda, ökade under hela 2003 och fram till våren 2004 (d.v.s. andelen jämfört med situationen ett år tidigare). Under våren 2004 avtog denna ökning för att vid början av sommaren övergå till en minskning av andelen helt arbetslösa samtidigt som det finns fler timanställda. Detta kan vara en av orsakerna till att antalet ersättningsdagar per person inte längre ökar. Efterfrågan på arbetskraft uppvisar ännu ingen ökning som skulle kunna förklara minskningen av antalet helt arbetslösa med arbetslöshetsersättning. En ytterligare förklaring till att antalet genomsnittliga ersättningsdagar minskat kan vara de förändringar som skett i programanvändningen under året. Sedan juli har programdeltagandet ökat och i september var det på ungefär samma nivå som år 2002. Enligt AMS sökandestatistik ökade deltagandet i program bland ungdomar, 20-24 år, under det tredje kvartalet. Under augusti och september fördubblades deltagandet jämfört med föregående år. De större resurserna för arbetsmarknadsprogram har fått utslag på det genomsnittliga antalet dagar med arbetslöshetsersättning. För arbetslösa under 25 år påvisas detta genom att det genomsnittliga antalet dagar per person minskat med 3,2 dagar jämfört med tredje kvartalet 2003. Följaktligen Sidan 21
torde den huvudsakliga förklaringen till reduceringen av antalet dagar per ersättningstagare, speciellt bland ungdomar, vara ett ökat deltagande i arbetsmarknadsprogrammen. Ersättningsdagar bland män respektive kvinnor Under tredje kvartalet 2004 uppbar kvinnor i genomsnitt ersättning under 34,6 dagar jämfört med 41,3 dagar i genomsnitt för män. Den avgörande orsaken till denna skillnad är att kvinnor är i klar majoritet bland dem som uppbär arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete/timanställning, medan män är i flertal bland de helt arbetslösa. Till skillnaderna mellan män och kvinnor bidrar även att män går öppet arbetslösa i genomsnitt något längre tid än kvinnor. Av AMS sökandestatistik framgår att långtidsarbetslösheten fortfarande är hög men att den sedan september har en avtagande tendens och är för närvarande lägre än föregående år. Andelen långtidsarbetslösa är ett par procentenheter högre bland män än bland kvinnor, vilket är en indikator på något längre tider i öppen arbetslöshet bland män än bland kvinnor. Ersättningstagare, ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på län Antalet ersättningstagare ökade i nästan samtliga län mellan tredje kvartalet 2003 respektive 2004. Jämtlands län är ett undantag då antalet ersättningstagare är oförändrat. Den genomsnittliga ökningen i landet var 10,2 procent men variationen mellan länen är fortsatt stor. I mer än hälften var ökningen mindre än 10 procent. Mer precist är dessa län: Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Den största ökningen av antalet ersättningstagare, 20 procent, har Stockholms län. Det totala antalet utbetalda ersättningsdagar under kvartal tre ökade jämfört med tredje kvartalet 2003 med 9 procent. Regionalt var förändringen mycket ojämn. Antalet ersättningsdagar ökade t.ex. med 19 procent i Stockholms län medan antalet i Jämtlands och Gävleborgs län minskade med 3 respektive 1 procent. I flertalet län ökade det totala antalet ersättningsdagar ungefär lika mycket bland män och kvinnor. I Södermanlands, Kronobergs, Gotlands och Västmanlands län var Sidan 22
emellertid ökningen väsentligt större bland män. I Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands samt Västerbottens län var utvecklingen den motsatta. Där ökade antalet ersättningsdagar som utbetalats till kvinnor avsevärt mer än till män. Vad gäller förändringen av genomsnittliga antalet ersättningsdagar är spridningen mellan länen liten. Vidare finns det små avvikelser vid en jämförelse mellan det tredje kvartalet detta respektive föregående år. Jämtlands, Gävleborgs och Skåne län står för den största reduceringen som är mellan 1,3 och 1,2 dagar. Kronobergs län har den största ökningen med 1,2 dagar. Skillnaderna mellan länen avseende antalet ersättningstagare och ersättningsdagar visar på att arbetsmarknaden för närvarande utvecklas ojämnt i olika delar av landet. Det totala antalet ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på åldersgrupper I det senaste årets förändring av det totala antalet ersättningsdagar för det tredje kvartalet återfinns en stor variation mellan länen och inget enhetligt mönster kan utläsas beträffande ålderskategorierna. Vid en jämförelse med det tredje kvartalet 2003 är det intresseväckande att antalet ersättningsdagar bland ungdomar i mer än hälften av länen inte ökar i lika hög utsträckning som bland de andra åldersgrupperna. I Skåne, Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län har det till och med skett en minskning. Det torde till stor del bero på den satsning som gjorts för att reducera ungdomsarbetslösheten. Av AMS sökandestatistik framgår det att ungdomsarbetslösheten minskat och att timanställningarna samt programdeltagandet ökat under det tredje kvartalet. För övriga ålderskategorier har antalet ersättningsdagar generellt ökat, dock inte i samma utsträckning som det andra kvartalet 2004. Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar för det tredje kvartalet 2004 fördelat på ålder visar ett relativt enhetligt mönster över landet. Medan det genomsnittliga antalet dagar för samtliga var 37,6 dagar var den genomsnittliga tiden med ersättning 31,1 dagar bland Sidan 23
ungdomar under 25 år och 41,7 dagar bland ersättningstagare över 54 år. Samma mönster men i olika grad ser vi i alla län. En trolig förklaring är att perioderna med arbetslöshetsersättning faktiskt är något kortare för ungdomar än för äldre. Här bidrar även att fler ungdomar de senaste månaderna kunnat erbjudas deltagande i olika arbetsmarknadsprogram i ökad omfattning. Slutligen bidrar även att arbetssökande ungdomar (i synnerhet kvinnor) återfinns som deltidsarbetslösa och i timanställning i större omfattning än äldre arbetssökande. I förändringen av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar kan man skönja att det skett en minskning i alla län, förutom Gotlands län. En möjlig förklaring till detta kan vara att målet att halvera långtidsarbetslösheten bland ungdomar uppnåtts. Antal ersättningstagare i förhållande till arbetskraften Diagram 3: Samtliga personer som uppburit arbetslöshetsersättning under kvartal tre 2004 i förhållande till den genomsnittliga arbetskraften under kvartal två 2004 Källa (SCB). Fördelning på län och kön. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Män Kvinnor Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Kvoten som presenteras i diagrammet ovan är en avspegling på arbetslösheten i länen. Som kan ses finns det en stor variationen mellan länen och könen. I Stockholms län uppbar knappt sju procent av arbetskraften arbetslöshetsersättning medan kvoten i Norrbottens län var drygt 16 procent. Vidare är det i samtliga län vanligare att kvinnor erhåller arbetslöshetsersättning. Sidan 24
Tabellbilagor till avsnittet Tabell 7: Ersättningsdaga r, ersättningstagare och genomsnittligt antal ersättningsdagar per kvartal från kvartal ett 2001 Hela landet Ersättningsdagar utbetalda under kvartalet Ersättningstagare under kvartalet Genomsnittligt antal ersättningsdagar per person kv 1 2001 11 379 425 352 304 32,3 kv 2 2001 13 991 619 360 911 38,8 kv 3 2001 12 664 479 364 372 34,8 kv 4 2001 9 719 808 310 919 31,3 kv 1 2002 11 102 733 327 924 33,9 kv 2 2002 9 434 378 298 717 31,6 kv 3 2002 11 832 122 335 839 35,2 kv4 2002 9 464 473 297 891 31,8 kv 1 2003 11 829 162 327 679 36,1 kv 2 2003 11143074 321 778 34,6 kv 3 2003 13 876 266 364 119 38,1 kv 4 2003 13 012 991 351 170 37,1 kv 1 2004 15 059 206 382 807 39,3 kv 2 2004 13 491 792 374 312 36,0 kv 3 2004 15 092 290 401 430 37,6 Differens jämfört med samma kvartal föregaende ar kv 1 2002-2,4% -6,9% 4,8% kv 2 2002-32,6% -17,2% -18,5% kv 3 2002-6,6% -7,8% 1,4% kv4 2002-2,6% -4,2% 1,6% kv 1 2003 6,5% -0,1% 6,6% kv 2 2003 18,1% 7,7% 9,6% kv 3 2003 17,3% 8,4% 8,2% kv4 2003 37,5% 17,9% 16,6% kv 1 2004 27,3% 16,8% 9,0% kv 2 2004 21,1% 16,3% 4,1% kv 3 2004 8,8% 10,2% -1,3% En person ka n under ett kva rtal uppbära ersättning för maximalt 66 ersättningsdagar (vid hel arbetslöshet under hela kva rta let). A tt det faktiskt utbetalade antalet ersättningsdagar ligger väsent ligt lägre beror på att många p åbör jar eller avslutar en pe riod med ersättning under kva rtalet samt på att många endast uppbär ersättning för en del av veckans dagar till föl jd av deltidsarbete och s.k. timanställning. Sidan 25
Tab ellerna 8 och 9 bes kr iver den proce n tu ella förändr ingen mellan de tred je kva rtalen 2004 och 20 03 av an tal et ersättningstagare och det to tala antalet er sä ttningsdagar. Fördelningen är redovisad på län, kön och ålder Tabell 11 avser föränd ringen av det genomsnittliga antal et er sä ttningsdagar Tabell 8 : Förändring av to talt antal ersättningstaga re m ellan kva rtalen 3 2004 och 2003. Län Män Kvinnor 20-24 år 25-54 år 55+ år Alla Stockholms län 20% 20% 30% 18% 30% 20% Uppsala län 17% 19% 30% 18% 12% 18% Södermanlands län 19% 11 % 24% 14% 7% 14% astergötlands län 15% 11 % 22% 12% 6% 13% Jönköpings län 10% 12% 18% 11 % 7% 11% Kronobergs län 19% 9% 12% 13% 12% 13% Kalmar län 10% 8% 22% 7% 6% 9% Gotlands län 13% 7% 12% 9% 11% 9% Blekinge län 3% 2% 8% 2% 1% 3% Skane län 7% 8% 15% 7% 3% 7% Hallands län 11% 7% 26% 7% 2% 8% Västra Götalands län 10% 8% 15% 9% 3% 9% Värmlands län 5% 4% 18% 3% -2% 4% Orebro län 19% 12% 12% 15% 16% 15% Västmanlands län 12% 7% 14% 9% 5% 9% Dalarnas län 10% 11 % 18% 10% 6% 11% Gävleborgs län 2% 4% 9% 2% 1% 3% Västernorrlands län 1% 12% 17% 6% -2% 6% Jämtlands län -3% 3% 3% 0% -1% 0% Västerbottens län 6% 14% 19% 10% 1% 10% INorrt>ottens lan 2% 3% 8% 2% -1% 2% Hela landet 10% 10% 17% 10% 7% 10% Sidan 26
Tabell 9: Förändring av totalt antal ersättningsdagar mellan kvartalen 3 2004 och 2003. Län Män Kvinnor 20-24 år 25-54 år 55+ år Alla Stockholms län 20% 19% 19% 17% 33% 19% Uppsala län 15% 17% 21 % 17% 9% 16% Södermanlands län 18% 10% 18% 14% 9% 14% astergötlands län 10% 11% 11 % 12% 6% 11 % Jönköpings län 9% 15% 10% 12% 13% 12% Kronobergs län 23% 11% 11 % 18% 16% 17% Kalmar län 8% 8% 16% 8% 5% 8% Gotlands län 14% 8% 13% 11% 9% 11 % Blekinge län -1% 1% 0% 0% -1% 0% Skanelän 2% 6% -1% 5% 3% 4% Hallands län 10% 5% 12% 7% 3% 7% Västra Götalands län 9% 8% 4% 10% 5% 8% Värmlands län 5% 8% 15% 7% 0% 7% arebro län 18% 15% 1% 18% 22% 16% Västmanlands län 12% 6% 5% 10% 8% 9% Dalarnas län 6% 14% -1% 12% 11% 10% Gävleborgs län -4% 3% -1% 0% -2% -1% Västernorrlands län -1 % 14% 4% 8% -1% 6% Jämtlands län -8% 2% -8% -2% -5% -3% Västerbottens län 4% 15% 7% 11% 1% 9%!Norrbottens län -1% 0% -3% 1% -3% 0% IHela 1anaet 9% 10% 6% 10% 8% 9% Tabell 10: Genomsnittligt antal ersättningsdagar. Kva rtal 3 2004 Län Män Kvinnor 20-24 år 25-54 år 55+ år Alla Stockholms län 4519 4011 3410 4219 46,4 4218 Uppsala län 4312 3617 3311 4011 4217 3916 Södermanlands län 4212 3419 3215 3719 4313 3811 astergötlands län 41 17 3416 3313 3718 4213 3717 Jönköpings län 41 11 3219 31 15 3613 3919 3611 Kronobergs län 4310 3310 3319 3710 4210 37,4 Kalmar län 3811 2918 2819 3219 3817 33,4 Gotlands län 3812 30,4 2719 3413 3710 3318 Blekinge län 4019 3218 31 12 3612 41 12 3613 Skane län 41 17 3515 31 16 38,4 4210 3812 Hallands län 41 17 33,4 31 13 3616 41 18 3618 Västra Götalands län 4311 3512 3210 3911 4211 3816 Värmlands län 3713 3015 3013 3315 3612 33,4 arebro län 41 11 3412 31 l 1 3712 4311 3712 Västmanlands län 41 19 3316 3213 3710 41 17 3711 Dalarnas län 3612 3019 27,4 3313 3715 3312 Gävleborgs län 3616 32,4 2910 3412 3916 3413 Västernorrlands län 3811 3311 2911 3517 40,4 3515 Jämtlands län 35,4 31 l 1 2717 3316 3616 3311 Västerbottens län 3810 3212 2913 3516 4015 3511!Norrbottens län 3715 31,4 2718 3415 4013 34,4 1He1a 1anaet 41,3 34,6 31,1 37,9 41,7 37,6 Sidan 27
Tabell 11 : Förändring av genomsnittligt antal er sättningsdagar mellan kva r ta l 3 2004 och 2003. Län Män Kvinnor 20-24 år 25-54 år 55+ år Alla Stockholms län -0,3-0,5-3,3-0,3 1,2-0,4 Uppsala län -0,7-0,5-2,5-0,1-1,O -0,6 Södermanlands län -0,1-0,3-1,9 0,1 1,0-0,1 astergötlands län -1,7-0,1-3,5-0,3 0,1-0,8 Jönköpings län -0,3 0,8-2,2 0,5 2,0 0,3 Kronobergs län 1,4 0,7-0,4 1,5 1,5 1,2 Kalmar län -0,8 0,2-1,5 0,2-0,4-0,2 Gotlands län 0,5 0,3 0,3 0,8-0,6 0,5 Blekinge län -1,9-0,4-2,7-0,6-1,O -1,0 Skane län -1,8-0,6-4,9-0,8-0,1-1,2 Hallands län -0,2-0,8-3,7 0,1 0,3-0,5 Västra Götalands län -0,5 0,1-3,2 0,3 0,6-0,1 Värmlands län 0,1 1,1-0,8 1,0 0,7 0,7 Orebro län -0,5 0,9-3,6 0,9 2,1 0,4 Västmanlands län -0,2-0,2-2,8 0,1 1,5-0,1 Dalarnas län -1,2 0,7-5,3 0,5 1,7-0,2 Gävleborgs län -2,2-0,4-3,2-0,7-1,3-1,2 Västernorrlands län -0,8 0,6-3,7 0,6 0,1-0,2 Jämtlands län -2,2-0,2-3,2-0,8-1,6-1,3 Västerbottens län -0,6 0,1-3,5 0,5 0,0-0,4!Norrbottens län -1,0-0,8-3,1-0,4-0,8-0,9 IHela 1anaet -0,7 0,0-3,2 0,1 0,6-0,3 Sidan 28
Utförsäkrade Sammanfattning Antalet utförsäkrade redovisas här med kvartalsuppgifter från kvartal fyra 2003 till kvartal två 2004. Från fjärde kvartalet 2003 infördes ett nytt sätt att ta fram uppgifter om utförsäkrade som innebar att det antal som redovisas som utförsäkrade ökar till nästan det dubbla från 275 till 527 personer. Antalet utförsäkrade uppgick till 648 personer under andra kvartalet 2004, vilket är ungefär lika mycket som föregående kvartal. Cirka 70 procent av de utförsäkrade under kvartal 2 2004 var aktuella som helt arbetslösa, övriga var klassificerade som deltidsarbetslösa eller s.k. timanställda. Bland de utförsäkrade var 286 kvinnor och 362 män. Mer än hälften av de utförsäkrade är personer över 59 år. Vidare är ungdomar under 25 år underrepresenterade men i övrigt fördelar sig de utförsäkrade tämligen jämnt på alla åldrar däremellan. Under andra kvartalet 2004 hade totalt 34 300 personer förbrukat en hel ersättningsperiod från arbetslöshetskassan. Detta är något färre än föregående kvartal, d.v.s. kvartal ett 2004. Av dessa uppfyllde 22 406 direkt villkoren för en ny ersättningsperiod medan 10 335 kom att beviljas en förlängning med 300 ersättningsdagar. Av de återstående cirka 1 600 personerna var det cirka 900 som nästan omgående avaktualiserades eller kvarstod som aktuella vid arbetsförmedlingen men i ett arbete eller arbetsmarknadsprogram, eller var i en situation där de ej omgående kunde ta ett arbete. Övriga 648 var fortsatt aktuella vid arbetsförmedlingen som arbetslösa deltidsarbetslösa eller s.k. timanställda, men hade ej längre arbetslöshetsersättning. Det är dessa personer som redovisas som utförsäkrade. Utförsäkrad Med utförsäkrad avses personer som förbrukat en hel ersättningsperiod och som i anslutning till detta, inte fyller villkoren för en ny ersättningsperiod, inte erhållit en förlängning av tidigare ersättningsperiod samt Sidan 29
kvarstår som aktuell arbetssökande vid arbetsförmedlingen och är arbetslös, deltidsarbetslös eller s.k. timanställd (d.v.s. är behovsanställd med korta tidsbegränsade vikariat.) Personer som påbörjar deltagande i aktivitetsgarantin eller arbetsmarknadsprogram före ersättningsperiodens slut kommer således inte att redovisas som utförsäkrade. Inte heller personer som i anslutning till sista ersättningsdag avaktualiseras från arbetsförmedlingen eller som är fortsatt inskriven men erhåller arbete, påbörjar program eller av någon anledning inte kan anses ta ett arbete omgående. Personer som förbrukat en hel ersättningsperiod kan vid en senare tidpunkt komma att bli utförsäkrade enligt ovanstående definition. Av redovisningstekniska skäl kan dessa personer dock inte redovisas i detta sammanhang. Underlag för statistikuppgifter Information i detta avsnitt har hämtats ur IAF:s databas ASTAT. Uppgift om huruvida personen uppfyllt villkoren för en ny ersättningsperiod har tagits fram cirka 2 månader efter den tidigare ersättningsperiodens utgång och bedöms därmed ge en tämligen säker bild av antalet individer som fyller de två första villkoren d.v.s. dels att ha förbrukat en hel ersättningsperiod och dels huruvida de fyller villkoren för att beviljas en ny ersättningsperiod eller ej. Informationen om ovanstående personers status vid Arbetsförmedlingen enligt punkt 3, har hämtats ur AMS databas Händel. Från kvartal 4 2003 används här personernas status vid arbetsförmedlingen två veckor efter det att ersättningen upphörde. Tidigare redovisningar utgick från personernas status vid arbetsförmedlingen hela två månader efter det att de arbetssökandes senaste ersättningsperiod upphörde. Skillnaden mellan de två metoderna är att det redovisade antalet utförsäkrade ökar från 275 till 527 under kvartal 4 2003. Orsaken är att när personernas status vid arbetsförmedlingen mäts efter två månader så har fler personer hunnit avaktualiseras och placeras i program. Den nya tidpunkten vid vilken personernas status vid arbetsförmedlingen registreras bidrar till en ökning av det redovisade antalet utförsäkrade. Sidan 30
Tabell 12: Sökanden som förbrukat en hel ersättningsperiod och som ej uppfyller villkoren för en ny period eller fått en förlä ngd ersättningsperiod. Ar Kvartal Utförsäkrad Ej utförsäkrad Summa 2003 KV4 527 590 1 117 2004 kv 1 636 847 1 483 2004 kv 2 648 911 1 559 Antal utförsä krade u nd er andra kvartalet 2 004 Under andra kvarta let 2004 utförsäkrades 648 personer vilket är ungefär ett lika stort antal som kvartalet innan. Det fi nns omständigheter som kan medföra en successiv ökning av antalet utförsäkrade. Ett flertal arbetssökande har under de senaste åren erhållit 300 dagars förlängning av sin ersättningsperiod. Det rör sig om drygt 1 O 000 personer per kvartal. Ett r im ligt antagande är att antalet personer som efterhand närmar sig slutet på sin förlängda ersättningsperiod kommer att öka. Sidan 31
Utförsäkrade fördelade på ålder och kön Tabell 1 3: Antal personer som förbrukat en hel ersä ttningsperiod med arbetslöshetsersättning. Fördelning på kön och ålder Därav Beviljad ny ersättni ng s- period Förlängd ersättning Utförsäkrad e Andel med ny period Andel med förläng ni ng Andel utförsäkrade Alla Kvinnor 20-24 år 61 4 319 266 14 52,0% 43,3% 2,3% 25-34 ar 3961 2486 1376 30 62,8% 34,7% 0,8% 35-44 år 4371 2874 1363 38 65,8% 31,2% 0,9% 45-54 år 2711 1746 867 21 64,4% 32,0% 0,8% 55-59 år 1444 942 434 29 65,2% 30,1% 2,0% 60 +år 3517 2697 613 154 76,7% 17,4% 4,4% Totalt 16618 11064 4919 286 66,6% 29,6% 1,7% Män 20-24 år 715 410 269 17 57,3% 37,6% 2,4% 25-34 år 3992 2277 1526 61 57,0% 38,2% 1,5% 35-44 år 3827 2329 1328 41 60,9% 34,7% 1,1% 45-54 år 3053 1903 1008 33 62,3% 33,0% 1,1% 55-59 år 1813 1178 527 21 65,0% 29,1% 1,2% 60 +år 4282 3245 758 189 75,8% 17,7% 4,4% Totalt 17682 11342 5416 362 64,1% 30,6% 2,0% Summa 20-24 år 1329 729 535 31 54,9% 40,3% 2,3% 25-34 år 7953 4763 2902 91 59,9% 36,5% 1,1% 35-44 år 8198 5203 2691 79 63,5% 32,8% 1,0% 45-54 år 5764 3649 1875 54 63,3% 32,5% 0,9% 55-59 år 3257 2120 961 50 65,1% 29,5% 1,5% 60 +år 7799 5942 1371 343 76,2% 17,6% 4,4% Totalt 34300 22406 10335 648 65,3% 30, 1% 1,9% Av samtliga 34 300 ersättningstagare som under andra kva rtalet 2004 hade förbrukat en hel ersättningsperiod från arbetslöshetsförsäkringen, är det en mycket liten del som hamnar utanför försäkringssystemet. De al lra flesta - 22 406 - fyllde de norm ala vi llkoren för att beviljas en ny er sä ttningsperiod (65 procent). Större delen 1 O 335 - av åte rstående personer beviljades en 300 dagars förlängning av sin ersättningsperiod (30 procen t). Av de res terande d ryg t 5 procenten kom mer än hälften an tingen att avaktualiseras från arbetsförmedlingen, påbörja arbete i ön skad omfattning el ler arbetsmarknadsprogram eller stod vid m ättillfä llet in te t ill arbetsmarknadens fö rfog ande. Endas t 1, 9 procent av de 34 300 som förbrukat en h el ersättningsperiod blev u tförsäkrade. Sidan 3 2