Folkhälsopolitiskt program 1
2
Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända tills något händer. Hälsa betyder olika saker för olika människor. Att vara fri från sjukdom är för de flesta ett tecken på hälsa. Den som inte kan klara av vardagens olika påfrestningar kan emellertid uppleva ohälsa, även utan att ha någon definierbar sjukdom. Den som har något funktionshinder kan uppleva sviktande hälsa i olika situationer. Den som inte har naturlig tillhörighet till vårt samhälle etiskt eller kulturellt kan uppleva olika svåra situationer som ohälsa. För landstinget som demokratisk institution är det viktigt att arbeta för att säkerställa allas rätt till hälsa och ett gott liv så långt som möjligt. En grundförutsättning i detta är att alla medborgare ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller om man har en annan etnisk och kulturell bakgrund än den som flertalet svenskar har. Landstingsfullmäktige har i ett folkhälsopolitiskt program, ett handikappolitiskt program och ett intergrationspolitiskt program lagt fast hur landstinget som samhällsinstitution och hur vi som anställda ska förhålla oss i olika situationer. Det är allas vår utmaning och det bör vara vår ambition att leva upp till de mål fullmäktige har lagt fast. Sture Andersson landstingsdirektör 3
Hälsa och demokrati Målen för hälso- och sjukvården är en god hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor. Alla ska ha lika möjlighet till en bra vård med hänsyn till landstingets prioriteringar och resurser. Kulturell tillhörighet, kön, ålder, utbildningsnivå, bostadsort, social ställning eller förmåga att betala får inte påverka. Hälsa Hälsa är något som vi eftersträvar och vill bibehålla. Det finns många definitioner av eller försök att beskriva vad hälsa är. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa något annat och mer än att vara fri från sjukdom. Många har sökt efter en definition som rymmer insikten om att individens sätt att förhålla sig till sina omständigheter spelar roll för hälsan. Olika levnadsförhållanden och ålder gör att man uppfattar hälsa och sjukdom på olika sätt. Det gäller både hur individen själv och dennes omgivning uppfattar situationen. Hälsa kan då definieras som människors förmåga att klara de påfrestningar som livet ger. Hälsans bestämningsfaktorer De faktorer i individens omgivning som påverkar hälso- och sjukdomsutvecklingen kallas hälsans bestämningsfaktorer (se illustration på nästa sida). Dessa faktorer påverkar och samspelar med varandra. Ålder, kön och arv är faktorer som vi normalt inte kan påverka. Vi föds med olika motståndskraft mot sjukdomar. Barns vuxenkontakt, tillgången till socialt stöd och socialt nätverk har betydelse för individens självförtroende, självbild och sociala förmåga. Syftet med de nationella målen för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det fastslås att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som beskriver strukturella faktorer och levnadsvanor. Demokrati Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkmakt. Ett demokratiskt samhälle är byggt på humanism och rättvisa och en övertygelse om att alla människor har lika värde. Alla ska kunna kräva sin rätt att delta i samhällets frågor, men det ska vara frivilligt att göra det. Demokrati förutsätter att varje individ har möjlighet till delaktighet och inflytande. Det innebär att alla ska ha lika rätt och samma möjligheter i samhället. Alla måste också kunna ta del av information och göra sig hörda. Samhället bör byggas med insikten om att alla människor är lika värda och att mångfald berikar. De mänskliga rättigheterna är universella. Med detta menas att en kränkning mot en mänsklig rättighet är en kränkning oavsett var i världen den begås. Var och en ska ges möjlighet att växa som människa tillsammans med andra, ha makt över sitt liv och bli sedd som en person. 4
Hälsans bestämningsfaktorer Samband mellan hälsa, individ och samhälle Som grund för välfärdssamhället har demokratin avgörande betydelse för folkhälsan. Att kunna påverka och att ha inflytande utgör inte bara demokratins grund utan också den egna hälsans grund. Forskning visar att personer som upplever livet som begripligt, hanterbart, meningsfullt och känner möjlighet att påverka sin situation klarar påfrestningar bättre än andra. Känsla av sammanhang och delaktighet utgör därmed en viktig grund för människors hälsa. De stora förbättringarna i folkhälsan har i huvudsak åstadkommits genom breda samhällsförändringar och inte genom medicinska insatser. Det är därför viktigt att alla aktörer i samhället verkar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. 5
6
Folkhälsan är allas ansvar Ett folkhälsopolitiskt program är en gemensam strategi för att främja hälsan. Programmet vill synliggöra faktorer som påverkar hälsan hos länets befolkning och belysa möjligheter till förbättring. Mot bakgrund av kvinnors och mäns olika livsvillkor, livsstil och biologi är ett genusperspektiv viktigt i allt folkhälsoarbete. Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) är ett verktyg för att få med hälsoaspekten i politiska beslut. I en hälsokonsekvensbeskrivning beskrivs vilka eventuella effekter som olika beslut kan få på människors hälsa. Vi vet att det är många faktorer som påverkar folkhälsan. Sociala nätverk, levnadsvanor, utbildning, kultur och livsmiljö har stor inverkan. Detta gör folkhälsan till allas ansvar. Landstinget Kronoberg och kommunerna i länet har ett övergripande ansvar för kronobergarnas hälsa. Med hjälp av det folkhälsopolitiska programmet kan vi, tillsammans med övriga aktörer, agera kraftfullt och komplettera varandras insatser. Viktigt är också att individen har kunskap om vad man själv kan göra för att påverka den egna hälsan och må bra. Syftet är: att skapa förutsättningar för kronobergarna att bibehålla eller förbättra hälsan att kommunerna och landstinget ska samverka och utifrån programmet ta fram lokala folkhälsoplaner att klarlägga hur folkhälsofrågor av gemensamt intresse ska initieras och hanteras 7
8
Det övergripande syftet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva nationella målen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Det folkhälsopolitiska programmet för Kronobergs län fokuseras på fem områden utifrån de elva nationella målen. De fem prioriterade områdena är: delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor ökad hälsa i arbetslivet en mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård levnadsvanor (mål 8, 9, 10 och 11) Från dessa områden har mål tagits fram som är viktiga ur ett livscykelperspektiv, det vill säga för: barn och ungdom vuxna äldre Målen är mätbara och möjliga att följa upp med utgångspunkt från den barn- och ungdomsenkät och befolkningsenkät som genomförts i vårt län samt annan befintlig statistik. 9
10
1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet, demokrati och jämställdhet i samhället och i vardagen skall vidareutvecklas. Synpunkter från medborgare och de som brukar landstingets och kommunernas tjänster ska användas i planering och verksamhetsutveckling. Respekt för de mänskliga rättigheterna och goda bemötanden stärker relationerna mellan människor och samhälle. En avgörande faktor för att skapa och upprätthålla hälsa är människans känsla av sammanhang och möjlighet att påverka sitt liv. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att vara delaktiga inom alla väsentliga områden i livet. Det är viktigt att stödja fortsatt samverkan och delaktighet genom till exempel pensionärsråd, handikappråd och brukarråd inom landstingets och kommunernas verksamheter. Ungdomar behöver ha inflytande över sin vardag för att få ökad kunskap och personlig kompetens. Vardagsmakt är att kunna påverka sin situation i skolan, delta i utveckling på jobbet och att kunna påverka planering av vårdinsatser. Delaktighet hänger nära samman med demokrati. Det innebär att politikens arbetsformer har betydelse för människans hälsa, inte bara de politiska besluten. Vad ska uppnås? Medborgarnas inflytande stärks genom att enskilda kronobergare ges möjlighet att framföra sina åsikter i skolan, på arbetsplatsen och till olika myndigheter. Medborgardialogen inom landstinget är en viktig del i det politiska arbetet. Förslag på åtgärder Landstinget, kommunerna, näringslivet och föreningarna arbetar aktivt med att ge medborgarna möjlighet till delaktighet och inflytande. Landstingets politiska utskott arbetar med att utveckla och fördjupa medborgardialogen och skapa mötesplatser. 11
12
2. Trygga och goda uppväxtvillkor Barn har samma människovärde som vuxna men är mer sårbara. Därför behöver barn särskilt stöd och skydd. FN:s barnkonvention ska vara vägledande inom alla samhällsområden. FN:s barnkonvention slår fast att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Avgörande betydelse för hälsa på jämlika villkor är att ge alla barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar för en god uppväxt. Barn och ungdomars psykiska hälsa har försämrats under senare år. Vi vet att barns hälsoförutsättningar skiljer sig åt i olika samhällsgrupper. Till exempel är låg fysisk aktivitet och rökning vanligare bland barn som växer upp i familjer med begränsade ekonomiska och sociala resurser. Eftersom barn inte själva kan välja sin uppväxtmiljö, är det viktigt att samhället så långt det är möjligt kompenserar för dessa skillnader. Vidare är föreningslivet ett viktigt komplement för att förbättra och utveckla barns sociala villkor. Det är också viktigt att samhällets resurser kommer alla till del oavsett kön, religion eller ursprung. Vad ska uppnås? Föräldrarollen uppmärksammas och stärks. Barn och ungdomars psykiska hälsa förbättras Förslag på åtgärder Landstinget och kommunerna bygger ut föräldrautbildningen så att föräldrarna blir säkrare i sin roll och kan ge barnen en trygg och säker uppväxt. Landstinget och kommunerna samarbetar i arbetet med att skapa hälsofrämjande miljöer och skolor för barn och ungdomar. 13
14
3. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslivet förändras i en riktning som underlättar för människor att kombinera arbete och familjeliv. Särskilt viktigt är att uppmärksamma utsatta gruppers hälsa och arbetsvillkor. Ett hälsofrämjande arbetsliv är till fördel för tillväxt och utveckling. Förvärvsarbete är en av de viktigaste grunderna för god hälsa. För de flesta människor har ett arbete stor betydelse för försörjning, identitet och social samvaro. Möjlighet till kompetensutveckling, delaktighet, ansvar, friskvård och god arbetsmiljö bidrar till att främja hälsa i arbetslivet. Det har också visat sig öka produktiviteten och kvaliteten i arbetslivet. En osäker arbetsmarknad, varsel, besparingar och omorganisationer, har ökat kraven i arbetslivet och skapat otrygghet för många. Den arbetsrelaterade hälsoutvecklingen är oroande eftersom långtidssjukskrivningarna har ökat såväl i riket som i Kronoberg. Ohälsotalet ökar främst bland kvinnor. Vad ska uppnås? Antal långtidssjukskrivna minskar. Fokus sätts på orsakerna till stressrelaterade sjukdomar och då särskilt de utsatta gruppernas situation. Hälsofrämjande arbetsplatser ses som en naturlig del i arbetslivet. Förslag på åtgärder Landstinget medverkar till att åtgärder vidtas för att minska ohälsan. Landstinget, kommunerna och näringslivet samarbetar för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. 15
16
4. En mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård Hälso- och sjukvården arbetar för en helhetssyn på människan. Hälsokonsekvensbeskrivningar ska kunna göras inför politiska beslut. Hälso- och sjukvårdens möjligheter att främja hälsa vid sidan av att lindra och bota sjukdom är långt ifrån utnyttjade. Sjukvården har med sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen en nyckelroll i folkhälsoarbetet. Arbetet behöver bli mer hälsoinriktat, vilket innebär en förskjutning mot en helhetssyn på människan och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Konsekvenserna för hälsan ska kunna belysas innan politiska beslut fattas i kommuner och landsting. Det innebär att förslagen bedöms utifrån hur de påverkar hälsan och situationen för de mest utsatta. Dessa bedömningar kan göras på flera sätt. En metod är s.k. hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB). HKB kan bidra till att: sätta folkhälsofrågorna på den politiska dagordningen minska den ojämlika hälsan vitalisera det politiska arbetet På lång sikt skall hälsokonsekvenserna kunna bedömas i planer och politiska beslut inom alla samhällssektorer. Vad ska uppnås? Ett hälsofrämjande synsätt genomsyrar hela hälso- och sjukvården. Hälsokonsekvensbeskrivningar skall kunna göras inför komplexa politiska beslut. Förslag på åtgärder Landstinget och kommunerna arbetar aktivt för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kompetensen hos egen personal och andra hälsoaktörer ökar genom fortsatt utbildning. Landstinget skall i samverkan med kommunerna och länsstyrelsen kunna verka för att politiska beslut som kan tänkas påverka människors hälsa föregås av hälsokonsekvensbeskrivningar. 17
18
5. Levnadsvanor (innefattar trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor samt minskat bruk av tobak och alkohol och ett samhälle fritt från narkotika och doping). Folkhälsoarbetet ska öka kunskapen om betydelsen av att välja en hälsofrämjande livsstil och stärka människors förutsättningar att påverka sin livssituation. Vår livsstil påverkas av våra livsvillkor. Det betyder att ekonomi, arbetslöshet, utbildning, socialt nätverk, boende och miljö påverkar hälsan. Kultur och fritidsaktiviteter har i huvudsak positiva hälsoeffekter. Det finns en tydlig skillnad i kulturvanorna mellan olika grupper i samhället. Folkhälsoarbetet ska inrikta sig på att stärka människors kontroll över sin livssituation. Ingen ska sakna information och kunskap om vad människor själva kan göra för att öka den egna hälsan och må bra. En lustfylld, trygg och säker sexualitet som inte möter fördomar, diskriminering, tvång eller våld är en hälsofrämjande källa till glädje och kraft. Samtidigt förekommer sexuella trakasserier, sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Ungdomar behöver vuxenstöd för en harmonisk utveckling som inte leder till risktagande eller destruktiva sexualitetsmönster. Värdet av fysisk aktivitet när det gäller att förebygga sjukdom har väl dokumenterats under senare år. Fysisk aktivitet kan påverka en rad sjukdomar och ohälsotillstånd på ett positivt sätt. Det är viktigt att stärka alla människors möjlighet att utöva idrott och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet i skolan och förskolan är angeläget och att alla barn blir delaktiga i ämnet idrott och hälsa. Friluftsliv bör stimuleras både genom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering. Goda matvanor har en avgörande betydelse för hälsan. Övervikt håller på att utvecklas till ett stort folkhälsoproblem som följs av ökad risk för olika sjukdomar. Det är viktigt att kronobergarnas kunskaper om sambanden mellan goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa ökar. Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Viktiga mål i det tobaksförebyggande arbetet är att motverka ungdomars tobaksdebut och att understödja rökavvänjning. Sedan slutet av 1990-talet har det skett en snabb konsumtionsökning av alkohol. Överkonsumtion av alkohol är en av de största riskfaktorerna för sjukdom, olycksfall och våld. Det är en viktig uppgift att minska berusningsdrickandet, begränsa ungdomars alkoholdrickande och motverka alkoholkonsumtion i samband med arbete, graviditet och trafik. Det är mycket angeläget att ungdomar inte provar eller använder narkotika och motsvarande beroendeframkallande medel. Ambitionen bör vara ett narkotikafritt Kronoberg. 19
20
Vad ska uppnås? Den lustfyllda sexualiteten bejakas och antalet aborter och sexuellt överförbara infektioner minskar. Den fysiska aktiviteten ökar i alla åldersgrupper. Matvanorna förbättras hos hela befolkningen och antalet överviktiga minskar. Färre barn och ungdomar börjar röka och antalet rökare i alla åldersgrupper minskar. Ungdomars alkoholdebut senareläggs och den totala alkoholkonsumtionen i samhället minskar. Förslag på åtgärder Landstinget arbetar tillsammans med olika aktörer med information och kampanjer för en positiv sexualitet och för att antalet aborter och sexuellt överförbara infektioner minskar. Landstinget och kommunerna verkar tillsammans för att barn och ungdomar är mer fysiskt aktiva i vardagen. Landstinget använder sig av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom närsjukvården. Landstinget samarbetar med olika organisationer för att människor långt upp i åldern är fysiskt aktiva. Landstinget uppmärksammar risken med övervikt hos barn redan på barnavårdcentralen. Landstinget arbetar tillsammans med kommunerna så att barn och ungdomar får kunskap om bra och hälsosam mat. Landstinget erbjuder, i samarbete med olika aktörer, hjälp och stöd till de som redan är överviktiga. Landstinget arbetar aktivt tillsammans med olika aktörer för att barn och ungdomar inte ska börja röka. Landstinget tillhandahåller rökavvänjning till de som vill sluta röka. Landstinget arbetar aktivt med olika aktörer för att fördröja ungdomars alkoholdebut, minska den totala alkoholkonsumtionen och uppnå ett narkotikafritt samhälle. Landstingets information om alkoholens skadeverkningar utökas. 21
22
23
Arbetsgrupp Ester Petersson (s) folkhälsoutskottet Gerd Lansler (kd) folkhälsoutskottet Ulla-Britt Storck (s) folkhälsoutskottet Roger Carlsson (fp) folkhälsoutskottet Göran Schultz (v) folkhälsoutskottet Lars-Erik Svensson (s) folkhälsoutskottet Kjell Gustafsson (c) vuxenutskottet Ers. Lars-Erik Karlsson (c) vuxenutskottet Lena Karlsson (c) barn- och ungdomsutskottet Göran Andersson (c) äldreutskottet Britt-Marie Falk, uppdragsavdelningen Gunnel Håkansson, uppdragsavdelningen Vill du ha fler ex av den här broschyren? Ring 0470-58 85 88. 24 Dessa riktlinjer är antagna av landstingsfullmäktige 2004-11-29