Kraftvärmeverk 1 Egenförbrukning

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kraftvärmeverk 1 Egenförbrukning En studie över frånkopplingsmöjligheter Johan Bergdahl Andreas Karlsson Driftteknikerutbildningen LIU-IEI-Drift--07/014--SE S-581 83 Linköping

Linköping Universitet, Campus Norrköping ITN/ DT2 VT/07 KV1:s Egenförbrukning En studie över frånkopplingsmöjligheter Johan Bergdahl johbe558@student.liu.se Andreas Karlsson andka631@student.liu.se

Sammanfattning Rapporten beskriver hur vi gått tillväga för att lösa uppgiften som var att bestämma om det går att stänga av några transformatorer under sommarrevisionerna när man inte producerar någon elektricitet. Den tar även upp hur förbrukad el förhåller sig till förbrukad effekt vid vissa driftfall, samt även hur förbrukningen ser ut kontra producerad över året. Genom kartläggande av de stora effektförbrukarna, och bestämma under vilka driftfall de används, har vi kunnat konstatera att det skulle krävas ett mycket omfattande omkopplingsarbete för att kunna koppla ifrån en transformator. Vidare undersökte vi de faktiska tomgångskostnaderna för själva transformatorerna och kom fram till att dessa är väldigt små i sammanhanget. Många problem uppenbarade sig under arbetets gång ju mer information som intogs, exempel på det är just att många komponenter till de olika pannorna är fördelade över flera transformatorer och en annan orsak är att centraler för lampor och dylikt är kopplade i olika omfattning till de olika transformatorerna, vilket gör att om man slog av dessa skulle de som jobbar under revisionerna få arbeta i mörker. Slutsatsen blir att det är svårt att hitta enkla sätt att spara energi, som att slå av och på en transformator, och att man kanske borde titta mer på enskilda komponenter. 2

Förord Vi vill tacka Tekniska Verken som har gett oss möjligheten att utföra vårt examensarbete vid deras anläggning KV1, och ett stort tack till Tekniska verkens personal i form av Ulf Carlson, processingenjör och miljösamordnare, som har varit vår handledare, Marcus Nilsson, energiingenjör som hjälpt oss med en del frågor angående elpriser och skatter och Thomas Wåhlander, el- och regleringenjör, som försett oss med data för transformatorerna. Vi vill även tacka Johan Hedbrant, förste forskningsingenjör och vår kontaktperson vid Linköpings tekniska högskola för goda råd, och även ett stort tack till Sivert Lundgren, universitetsadjunkt som hjälpt oss med sakfrågor rörande transformatorerna. 3

Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Förord...3 Innehållsförteckning...4 1 Inledning...5 1.1 Tekniska Verken...5 1.2 Kraftvärmeverket KV1...5 1.3 Syfte och frågeställningar...6 1.4 Metod och källor...6 1.5 Avgränsningar...6 2. Bakgrundsbeskrivning, KV1:s elförsörjning...7 3. Redogörelse för arbetet...8 3.1 Förarbete, kontroll av material...8 3.2 De stora effektförbrukarna...8 3.3 Transformatorer...8 3.4 Transformatorerna på KV1...10 4. Resultat och analys...12 4.1 Resultat...12 4.2 Analys och slutsatser...14 4.3 Praktiska problem...14 5. Avslutande diskussion...15 6. Referenser...16 6.1 Tryckta källor...16 6.2 Muntliga källor och e-postkontakt...16 6.3 Internetkällor...16 Bilaga 1 Enlinjescheman ställverken Bilaga 2 Stora effektförbrukare pannorna Bilaga 3 Komponenter i ställverken 4

1 Inledning 1.1 Tekniska Verken Tekniska verken är ett kommunalt företag som ägs av Linköpings kommun. Det startade i början av 1900 talet med att producera el till Linköpings befolkning och är idag ett regionalt företag med många affärsområden. Verksamhetsområden är vatten, el, värme, avfallshantering, datakommunikation, biogas och avfallsförbränning. En del av dessa områden bedrivs inom moderbolaget och en del utförs av hel- eller delägda dotterbolag som Linköpings kraftnät AB, Östkraft AB, Stadspartner AB, Utsikt AB, Parkering Dukaten AB, Svensk Biogas och Katrineholms Energi AB. Tekniska verkens affärsidé grundar sig på att erbjuda invånarna i Linköping med omnejd miljöanpassade produkter inom tidigare nämnda områden och tjänster. Uppgifterna är hämtade från Tekniska Verkens Hemsida, www.tekniskaverken.se. 1.2 Kraftvärmeverket KV1 1964 stod kraftvärmeverket, KV1, i Linköping klart för att börja producera fjärrvärme och el, vid start fanns två stycken pannor som det eldades med olja i. 1971 så ökade man sin kapacitet genom att bygga ytterligare en panna som även den var oljeeldad. Man fortsatte elda olja i de tre pannorna till 1985, då man på grund av oljans höga pris sökte andra bränslen, det andra skälet var miljöpåtryckningar dvs. man vill försöka minska beroendet av fossilbränslen. Man vill minska användandet av fossilbränslen dels för att det kommer att ta slut i framtiden, men även för att minska utsläppen av svavel som är väldigt svårt att rena bort ur avgaserna. 1985 byggde man om pannorna ett och tre, ettan byggdes om till koleldning och trean byggdes om till skogsbränsle (spill t.ex. grantoppar). Senare ändrades bränslet till vad det är idag då man eldar kol (50 %) gummi (40 %) och trä (10 %) i panna ett. I panna tre eldar man returträ (80 %), bark (10 %) och plastavfall (10 %). Panna två är kvar som oljepanna då det finns behov för högre effekter under vintern eller vid driftstörningar, en slags reservpanna. Det bränsle som används styrs av olika förutsättningar så som bränslepriser, skatter m.m. Tekniska verken strävar efter att elda så mycket förnyelsebara bränslen som möjligt t.ex. flis och trä istället för kol och olja. 5

1.3 Syfte och frågeställningar 1.3.1 Syfte Kartlägga kraftvärmeverkets egenförbrukning och ta fram siffror över förbrukade MW kontra producerad energi för ett antal givna driftfall (se tabell under 2 bakgrundbeskrivning). Samt undersöka om man genom att koppla ifrån lokaltransformatorer när anläggningen inte är i drift kan göra ekonomiska/energi besparingar. Ta fram approximationer över hur mycket pengar man skulle kunna spara på KV1 om möjligheten finns att koppla ifrån transformatorerna under sommar och olika driftfall. 1.3.2 Frågeställningar Hur stora besparingar kan man i bästa fall göra, ur både ekonomisk och energimässig synvinkel? Är det möjligt att byta plats på olika energilaster, pumpar och fläktar, så att man kan göra en transformator fri från laster under längre perioder på året och därmed genom att stänga av den transformatorn spara mer pengar och energi. Hur ser egenförbrukningen ut över året? 1.4 Metod och källor Till att börja med krävdes en överblick av hur anläggningen är uppbyggd, alltså vad som är kopplat till vilket av de sju ställverk som transformatorerna försörjer. Detta ordnades med hjälp av förklarande rundtur av Ulf Carlson, handledare på Tekniska Verken, och med hjälp av kopplingsscheman över de olika ställverken. Med hjälp av siffror ur anläggningens databas för förbrukad energi kunde sedan de stora effektförbrukarna fastställas. Vidare kontrollerades vilka av de stora effektförbrukarna som användes under de vanligaste driftfallen och vilka transformatorer som därmed belastades och vidare vilka som potentiellt inte skulle behöva vara i drift. För att öka vår egen förståelse för uppgiften hade vi möte med Marcus Nilson, som jobbar på Tekniska Verkens ekonomiavdelning, han förklarade hur köp och sälj marknaden ser ut samt hur prisutvecklingen på elen ser ut med skatter och avgifter. Ytterligare har Sivert Lundgren, lärare på Linköpings Universitet, konsulterats för att kontrollera att framtagna siffror och beräkningar verkar rimliga för transformatorernas egenförbrukning. 1.5 Avgränsningar För att göra arbetet överskådligt har det koncentrerats till de stora effektförbrukarna på kraftvärmeverket såsom pumpar och fläktar. Utöver det har beräkningar för hur mycket som kan sparas samt antaganden rörande egenförbrukning baserats på givna data från 2006 samt uppskattade prognoser över elpriser och skatter för kommande år (då främst 2007-2009). Detta innebär att de siffror som tagits fram inte är hundraprocentiga men bör vara tillförlitliga nog för att dra slutsatser om huruvida det finns något värde i att stänga av vissa lokaltransformatorer under längre perioder på året. Ingen hänsyn har tagits till hur väderförhållandena kan ha påverkat siffrorna från 2006 därför att arbetet hade blivit oerhört komplext då samt att man varit tvungen att arbeta med data från flera år vilket hade gjort mängden data gigantisk. 6

2. Bakgrundsbeskrivning, KV1:s elförsörjning För att driva KV1 åtgår det energi till de fläktar, pumpar och motorer som utgör anläggningen. Elförsörjningen till dessa sker via sju olika lokaltransformatorer som är i drift under hela året. Från dessa transformatorer distribueras elektriciteten sedan vidare till ovan nämnda mekaniska funktioner. Hur anläggningens eldistribution är uppdelad på de olika transformatorerna framgår av bilaga 3. I dagsläget så är alltid alla sju transformatorer igång, detta oavsett vilka pannor och generatorer som körs. Grovt kan man säga att transformator LT1 har hand om panna 1, LT2 panna 2, LT3 panna 3, LT4 och 7 generatorerna och LT5 fjärrvärmepumparna. Pumparna till fjärrvärmenätet går hela tiden, detta eftersom fjärrvärmenätet inte får stå stilla. Större delen av året går bara delar av anläggningen, t.ex. panna 1 och 3 körs mot generator 2, i detta fall står transformator LT2 och drar tomgångsström utan att bidra till produktionen av el och fjärrvärme. Eftersom man strävar efter att ha en så kostnadseffektiv anläggning som möjligt, speciellt med allt dyrare bränslen och hårdare miljökrav, vill man titta på om det går att spara energi och pengar genom att stänga av de transformatorer som under vissa driftfall (som exemplet ovan) samt under sommarrevisionerna inte används för produktion. Ytterligare vill man att vi kartlägger hur mycket energi anläggningen använder under några givna driftfall, se tabell nedan. Driftfall 1 P3 mot G3 2 P1 dellast + P3 fullt G1/G2 3 P1 + P3 fullt G1 + G2 4 P1, P2 och P3 i full drift 7

3. Redogörelse för arbetet 3.1 Förarbete, kontroll av material För att veta vad som behövdes för att lösa uppgiften var vi tvungna att skaffa oss en uppfattning av hur anläggningen fungerade. Detta åstadkoms genom att ta reda på vad alla pumpar och fläktar används till, kort sagt vad som används när man kör en särskild panna. Detta arbete gjordes med hjälp av en översiktsskiss på anläggningen och med hjälp av listor på vad som är anslutet till vilket ställverk. Ur dessa datablad för ställverken, bilaga 1, identifierades de stora effektförbrukarna, bilaga 2, i varje ställverk. Dessa uppgifter var från 15:e mars 2006. När de kontrollerades mot verkligheten kunde vi konstateras att en del saker hade flyttats sedan listorna trycktes och följaktligen var vi tvungna att ändra dessa för att bilaga 1 skulle vara dagsaktuell. 3.2 De stora effektförbrukarna Bilaga 2 är en lista över alla stora effekt förbrukare på de tre olika pannorna, denna lista har använts för att dubbelkolla vad som hör till varje panna. Med hjälp av den och listorna över varje ställverks anslutna delar, bilaga 1, gick det att korskontrollera denna lista med bilaga 2 och därmed komma fram till vilka olika ställverk som respektive pannas pumpar och fläktar var anslutna till. Här har Ulf Carlsons kännedom om anläggningen varit ovärderlig då det kom upp en del frågetecken om vad som hörde till vad. Många av dessa problem löstes helt enkelt genom möten och mail kommunikation. 3.3 Transformatorer 3.3.1 Transformatorns förluster Transformatorn är en maskin utan rörliga delar vars uppgift bl.a. är att omvandla, transformera, växelspänning till högre eller lägre spänning med oförändrad frekvens. En annan viktig uppgift som transformatorn har är att isolera de magnetiska kretsarna där energiutbytena sker. Transformatorerna har en väldigt bra verkningsgrad som oftast ligger i området 95-99 %. Transformatorn består av en sluten järnkärna med två stycken lindade koppartrådar isolerade från varandra (se bild), genom ett antal varv lindade på primär och sekundär sidan så kan växelspänning transformeras upp eller ner. 8

De 1-5% som är tomgångsförluster beror på att när spänningen transformeras upp eller ner blir en del av energin värme orsakad av det magnetiska flödet i transformatorn. Ett exempel på de här förlusterna i vardagen är en vanlig mobiltelefonladdare som anpassar spänningen som kommer från vägguttaget till den spänning som är avsedd för telefonen. Värmen som vi känner från laddaren orsakas av tomgångsförluster i järnkärnan och belastningsförluster i kopparlindningarna. Tomgångsförlusterna beror enbart på storleken av transformatorn, den påverkas alltså inte av belastningen utan är konstant, verkningsgraden är i stort sett lika oavsett storlek på transformatorn. 3.3.2 En transformators egenförbrukning obelastad Som tidigare nämnts är en transformators tomgångsförluster konstanta och påverkas inte alls av belastningen. Eftersom tomgångsförlusterna oftast är kända, se tabell från ABB, kan man helt enkelt se på dataskylt för transformatorn hur stor tomgångseffekt den drar. Om man bara har tillgång till hur stor effekt transformatorn kan hantera och vill ha en ungefärlig siffra för överslagsberäkningar, kan man plotta upp siffrorna från tabeller över flera transformatorer i ett diagram och sedan gå in och titta på kurvan var den egna transformatorn hamnar. Därmed kan energin som den drar i tomgång uppskattas approximativt. Har vi t.ex. en trefastransformator på 1500 kva kan vi se i diagrammet att den ska dra ungefär 1,25 kwh i tomgång. Med det genomsnittliga elpriset under sommaren 2006 på 516,39 SEK per MWh plus momsen som under 2006 var 265 SEK per MWh ger att varje MWh kostar 780 SEK. Denna transformator skulle alltså kosta 23,4 SEK per dygn i rena elkostnader. OBS att man måste räkna med momsen här då man inte producerar någon el när transformatorerna endast går i tomgång. 3000 2500 2000 kva 1500 1000 500 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 W I det här diagrammet ser man att förhållandet mellan en transformators effektkapacitet (y-axeln) och den effekt den drar är nära linjär vilket gör att man kan använda sig av kurvan för att göra en approximation på hur mycket effekt en given transformator behöver. Siffror från ABB, från boken Elkraftteknik av Thomas Franzén/Sivert Lundgren, Studentlitteratur. 9

3.4 Transformatorerna på KV1 3.4.1 Data för transformatorerna Data är hämtade från KV1 reservtransformator, men enligt Thomas Wåhlander, elingenjör på KV1, är enda skillnaden mot de sju lokaltransformatorerna att dessa är oljeisolerade istället för torrisolerade som reservtransformatorn, det är alltså bara en äldre modell men med samma elektriska egenskaper. Typ Effekt ASEA LEPPAR class PT 50Hz 10kV-400V 2000 kva Impedans 6,1 % Ström 115,5 A/ 2887 A 3.4.2 Beräkningar, tomgångsförluster Genom att använda ABB:s tabell för transformatorer, kan vi nu konstatera att varje lokaltransformator drar en tomgångseffekt på 2100 W. Notera att ABB är samma sak som ASEA, namnbytet skedde 1987 då ASEA gick samman med schweiziska Brown Boweri. Med samma beräkningar som i exemplet, en transformators egenförbrukning, kan vi nu bestämma hur mycket pengar man skulle kunna spara genom att koppla ifrån en transformator eller flera. 3.4.3 Lastfördelning över transformatorerna under sommaren LT5, se bilaga 3, är den transformator som huvudsakligen försörjer maskiner, motorer och pumpar som används för att driva fjärrvärmenätet, det finns dock vissa enheter som används för att driva fjärrvärmenätet som är kopplade till andra transformatorer, men också andra saker som är kopplade till LT5, det bortser vi ifrån då det går ungefär jämnt ut. Förbrukning för dom olika transformatorerna LT1 LT2 LT3 LT4 LT5 LT7 LT10 Bilaga 3 visar vad varje transformator har som huvuduppgift att försörja 10

LT5 står för 47 % av förbrukning då kraftvärmeverket står stilla, alltså måste 47 % räknas bort från förbrukningen då den inte går att påverka eftersom fjärrvärmenätet måste vara aktiverat. De resterande lasternas totala kostnad blir, 53 % av 1 010 346=535 483 SEK (siffror från 4.1.1) vilket ger ett genomsnitt per dag på 9,562 SEK/per dag då det står stilla. Detta är alltså den totala kostnaden man i bästa fall skulle kunna spara om det var möjligt att koppla bort de andra lasterna helt och hållet. 11

4. Resultat och analys 4.1 Resultat 4.1.1 Kraftvärmeverkets elkostnader under sommarrevision Kostnaden för elen när kraftvärmeverket står stilla, moms måste räknas till eftersom då det inte produceras någon el får man inte dra av någon moms. Månad Dagar Pris/MWh + moms Förbrukning (MWh) Kostnad egenförbrukning (SEK) Juni 3 418 + 265 110,8 75 715 Juli 31 452 + 265 665,9 477 935 Augusti 22 619 + 265 516,4 456 695 Summa 56 516 + 265 1 293 1 010 346 4.1.2 Tomgångskostnader för transformatorerna på KV1 under sommarperioden Med hjälp av framtagna data för transformatorerna och informationen över hur länge kraftverket inte producerar någon el har beräkningar gjorts för energikostnaderna på transformatorerna. De olika fall vi valt att presentera är tomgångskostnaden för en, tre och alla sju transformatorer. kw pris (SEK) kw/dag Kostnad/dag (SEK) Summa tomgångskostnad 56 dagar (SEK) En transformator Tre transformatorer Sju transformatorer 0,78 50,4 39 2 200 0,78 151,2 118 6 602 0,78 352,8 275 15 411 12

4.1.3 Resultat för driftfallen I tabellen kan man se hur förbrukad och producerad el förhåller sig till varandra vid de vanligaste driftfallen och vad man då uppnår för verkningsgrad på sina förbrukade MWh. Driftfall Förbrukad el Producerad el Procentuellt förhållande % P3 mot G3 6 MW 15.5 MW 61 P1 delast + P3 mot G1/G2 6.5 MW 17 MW 62 P1 + P3 mot G1 + G2 8.5 MW 24.5 MW 65 P1, P2 och P3 i full drift 13 MW 60 MW 78 Diagrammet nedan visar hur förhållandet mellan förbrukad och producerad el ser ut över hela året. Det som går att se är att en viss mängd ström alltid går åt, och att det man får en bättre marginal ju mer el som kraftvärmeverket producerar. Detta behöver dock inte betyda att man tjänar mer på det då det finns en hel del andra kostnader och faktorer som har stor betydelse, exempel på det kan vara bränsle, slitage och personalkostnader m.m. Förbrukad och Producerad el (2006) Mw 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Förbrukad Producerad 13

4.2 Analys och slutsatser 4.2.1 Driftfall Till att börja med kan man konstatera att förbrukad el kontra producerad följer varandra ganska proportionellt över året, undantaget är givetvis sommarmånaderna då det inte produceras någon el. Man har även en bättre marginal då anläggningen går för fullt vilket kan ses i diagrammet över producerad kontra förbrukad el. 4.2.2 Tomgångseffekt Vad gäller tomgångseffekt så har slutsatsen dragits att det inte går att spara några betydande summor i sammanhanget, eftersom transformatorernas verkningsgrad är väldigt hög och förlusterna små. Det skulle nog gå att koppla bort någon transformator efter en del omkoppling men en transformator gör knappast någon skillnad. Det skulle behövas minst tre för att ha någon märkbar effekt. Idag är de flesta funktionerna kopplade så att man även om någon transformator går sönder kan köra någon eller några av pannorna. Man kan säga att man har en typ av säkerhetskoppling för att inte stora delar av anläggningen ska slås ut av ett transformator haveri. 4.3 Praktiska problem Det uppstår en del praktiska problem om man vill koppla bort transformatorer. För det första skulle man ju gå miste om den säkerhet man byggt in genom att fördela ut de olika pannornas komponenter över alla transformatorer. Samtidigt skulle kostnaderna bli stora om man väljer att koppla om lasterna. Det beror på att själva el-dragningen är ganska komplex efter många ombyggnader och den rena mängden med komponenter som skulle behöva byta plats gör att det förmodligen skulle ta månader innan det blev klart. Följaktligen skulle anläggningen stå stilla under en längre period vilket skulle innebära en stor kostnad. Ett annat alternativ som diskuterades var att ersätta transformatorerna med nya men eftersom verkningsgraden inte blivit bättre de senaste 30 åren finns ingen anledning att byta dem innan de är uttjänta. Rent arbetsmässigt uppstod problem när vi bortsåg ifrån de mindre effektförbrukarna. Dessa bestod i det här fallet oftast av belysning och hushållsel, eftersom dessa är fördelade över de flesta transformatorer blir det väldigt mycket som måste kopplas om för att frigöra en transformator. Hade vi tittat på detta från början hade vi säkert kunnat konstatera mycket tidigare hur komplext det är att koppla bort en transformator. 14

5. Avslutande diskussion Tomgångsförlusterna visade sig inte vara lönsamt att koppla om för att på så viss kunna stänga av en del transformatorer under sommaren för att spara pengar. Det är idag kopplat på ett sådant sett så att det skulle behövas ett mycket omfattande arbete för att kunna frigöra ett begränsat antal komponenter så att det skulle kunna vara möjligt att stänga av en transformator, det skulle givetvis kunna spara lite pengar under en längre tidsperiod, i framtiden om det byggs en ny anläggning kan det vara värt att tänka på hur man kopplar för att på så viss kunna stänga ner under sommarperioden. Frågor som dykt upp under arbetets gång är följande, finns det några andra sätt att spara in ström på? Kanske skulle det vara möjligt att stänga av enskilda förbrukare eller sätta timers och rörelsedetektorer samt använda sig av lågenergilampor, det vore kanske en lämplig examensuppgift för kommande studenter att titta närmare på. 15

6. Referenser 6.1 Tryckta källor Franzén Tomas & Lundgren Sivert (2002) / Elkraftteknik / Studentlitteratur 6.2 Muntliga källor och e-postkontakt Ulf Carlsson processingenjör/miljösamordnare Tekniska verken Marcus Nilsson energiingenjör Tekniska verken Thomas Wåhlander elingenjör Tekniska verken Sivert Lundgren universitetsadjunkt Linköpings universitet 6.3 Internetkällor www.tekniskaverken.se 16

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 1 ENLINJESCHEMA STORA OBJEKT LT 1 KRAFTVÄRMEVERKET Brytare LT 1-10 -S LT 1 Brytare LT 1 - o,4 -S Mavapump 1 Central K101 (Kondensorhall vid G1) Luftfläkt 2 Luftfläkt 1 Rökgasfläkt 2 Central K102 (pannhall vid P1) Varu /personhiss A-P2 (laddningspumpen acken ) TP 1

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 2 ENLINJESCHEMA STORA OBJEKT LT 2 KRAFTVÄRMEVERKET Brytare LT 2-10 -S LT 2 Brytare LT 2 - o,4 -S Mavapump 4 AS elförvärmare (olja) Central K 201 (kond. hall vid AS 012.A20 (brännoljepump9 G2) Rökgasfläkt 3 Luftfläkt 3 Rökgasfläkt 4 Frekv.omv.rökg.reci. Fläkt 3 Frekv.omv.rökg.reci. Fläkt 4 Luftfläkt 4 TP 3 Central K 202 (pannhall vid P2) AS varmhållningsbrännare Elångpanna, Exp.kärl Central K 201 (kond.hall vid G2)

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 3 ENLINJESCHEMA STORA OBJEKT LT 3 KRAFTVÄRMEVERKET Brytare LT 3-10 -S LT 3 Brytare LT 3 - o,4 -S Luftfläkt 5 Central K 301 (kond.hall vid G3) AP 1 (urladd.pump acken ) Rökgasfläkt 6 Reci.fläkt Rökgas. TP 2 013A07 Magnetisering G3 Central K 302 (pannhall vid P3) Sek.luftfläkt 66 306 Sek.luftfläkt bak 66 307 Mavapump 8 Hydraulpumpar HP 11-14

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 4 ENLINJESCHEMA STORA OBJEKT LT 4 KRAFTVÄRMEVERKET Nöddiesel KV1 G ~ Brytare LT 4-10 -S LT 4 Brytare LT 4 - o,4 -S Rökgasfläkt 1 Mavapump 5 Rökgasfläkt 5 Mavapump 6 Mavapump 2 Mavapump 3 Central K 401 (dieselrum) Central K 402 (krosshus) Central K 403 (drypack) Central K 404 (deponeringssilo) Central K 405 (panna 1) Central K 501 (kompressor-rum, HSP.ställverk)

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 5 ENLINJESCHEMA STORA OBJEKT LT 5 KRAFTVÄRMEVERKET Brytare LT 5-10 -S LT 5 Brytare LT 5 - o,4 -S RP 4 RP 1 FP 4 FP 1 Kylvatten.pump 1 (silstation) RP 2 Kylvatten.pump 2 (silstation) FP 2 RK 2 Kondensatpump RP 3 Central K 528 (app.hus) FP 3 Central K 532 (krosshus) Central K 533 (drypack) Central K 519 (pannhall vid strömr. 3,4) Central K 514 (mavapump rum) Central K 537 (dep.silo) Central K 513 (pannhall vid P1) Central K 507 (elpanna) Central K 505 (pumprum, nätpumpar) Omr.skåp UPS matn.1,2,3) Central K 517 (oljepump rum) Central K 518 (kond.hall vid G2) Central K 508 (korridor omklädning)

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 6 Central K 527 (oljeberget) Central K 536 (dieselrum) Central K 535 (elfilter) Central K 530 (nya pers.utr plan 2) Central K 531 (nya pers. utr. plan 3) Central K 512 (pannhall vid P1) Central K 506 (pannhall vid miljöstation) Likriktarskåp 1 (LSP.ställv) KC 6 pulpettavla (k-rum) RM 9 mätartavla, relä (krum) Central K 509 (fläktrum) Central K 503 (TS01, gatubelysn) Central K 521 (exp,kärl på gården) Central K 529 (utanför datorrum) Central AS 1 (central fläktrum) Central K 502 (förråd belysning) Central K 504 (lilla verkstad belysning) Central K 510 (LSP. Ställv. belysn) Central K 511 (korr. utanf. K-rum belysn) Central K 515 (mavapump rum) Central K 523 (nätpump rum) Central K 522 (mavapump rum) AS 010.A03 mavapump, beredning Central K 516 (silstation)

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 7 ENLINJESCHEMA STORA OBJEKT LT 7 KRAFTVÄRMEVERKET Brytare LT 7-10 -S LT 7 Brytare LT 7 - o,4 -S A - C1 central acken 18 F01 kompressor 1 L1 reläskåp dep.silon 18 F02 kompressor 2 18 F03 kompressor 3 18 F04 kompressor 4 31.C 01 A1 strömriktare 1, elfilter 31.C 02 A1 strömriktare 2, elfilter 31.C 03 A1 strömriktare 3, elfilter

Bilaga1 enlinjescheman ställverken.doc Sida 8 ENLINJESCHEMA STORA OBJEKT LT 10 KRAFTVÄRMEVERKET Brytare LT 10 - S LT 10 (Placering: Rökgaskondensering) Brytare LT 10 Fack 1 Rökgasfläkt 33F01 Kondensatvattenpumpar 011.648P07/08 Högtryckstvätt rotor 013A10 Spolpump 013.435P01 Kondensatpump 013.433P01 Rotor drift 013.332E03.08 Kondensatpump 013.433P02 Matning App.skåp 013A04 Belysningscentral E13E01 Fjärrvärmepump 013.511P01.80 Rotorluftfläkt 013.331F01

Bilaga 2 Sida 1 Panna 1 (stora effektförbrukare) bränsle: kol/gummi/trä Primärluftfläktar: blåser in luft under eldstaden, för att tillföra syre till förbränningsprocessen. Sekundärluftfläkt: blåser in luft från sidan, att tillföra syre till förbränningsprocessen. Tertiärluftfläkt: blåser in luft från sidan, att tillföra syre till förbränningsprocessen samt att skapa turbulens i pannan. Panncirkulationspump: cirkulerar vattnet igenom pannan samt genom luftförvärmarna. Bärluftfläkt: används när kol/gummit kastas in i pannan för att blåsa in bränslet så långt in som möjligt. Rökgasfläktar: suger ut rökgaserna så att det blir undertryck i hela systemet, ser till att rökgaserna går igenom skorstenen och inte läcker ut i pannhallen. Recifläkatar: återför en del av rökgaserna in i pannan igen, för att minska producerade kväveoxider. Hydrauloljepumpar: hydraulpumparna förser hydraulkolvarna med högtrycksolja för att sköta bränsletillförseln från mottagningsfickan. Cirkulationspump fjärrvärmeekonomiser: cirkulerar vatten i fjärrvärmeekon. Panna 2 (stora effektförbrukare) bränsle: olja Primärluftfläktar: blåser in luft under i oljebrännaren, för att tillföra syre till förbränningsprocessen. Fungerar även som sekundärluft i panna 2. Rökgasfläktar: suger ut rökgaserna så att det blir undertryck i hela systemet, ser till att rökgaserna går igenom skorstenen och inte läcker ut i pannhallen. Recifläktar: återför en del av rökgaserna in i pannan igen, för att minska producerade kväveoxider. Oljepumpar: pumpar in olja i pannan från cisternerna Panna 3 (stora effektförbrukare) bränsle: trä/bark/plast Primärluftfläkt: blåser in luft under eldstaden, för att tillföra syre till förbränningsprocessen. Sekundärluftfläktar: blåser in luft från sidan, att tillföra syre till förbränningsprocessen. Tertiärluftfläkt: blåser in luft från sidan, att tillföra syre till förbränningsprocessen samt att skapa

Bilaga 2 Sida 2 turbulens i pannan. Rökgasfläktar: suger ut rökgaserna så att det blir undertryck i hela systemet, ser till att rökgaserna går igenom skorstenen och inte läcker ut i pannhallen. Panncirkulationspump: cirkulerar vattnet igenom pannan samt genom luftförvärmarna. Recifläkt: återför en del av rökgaserna in i pannan igen, för att minska producerade kväveoxider. Hydrauloljepumpar (rost): hydraulpumparna förser hydraulkolvarna med högtrycksolja för att ett trycka in bränsle i pannan och två driva rosten i pannan. Hydrauloljepumpar (stokrar): hydraulpumparna förser hydraulkolvarna med högtrycksolja för att sköta bränsletillförseln från mottagningsfickan. Elektrofilter: laddar partiklarna i rökgaserna med likspänning, för att få dom att fastna på plåtar som sen kan bankas av och partiklarna samlas upp på botten. Cirkulationspump fjärrvärmeekonomiser: cirkulerar vatten i fjärrvärmeekon. RGK (rökgaskondensering) Luftfläkt: förser primär, sekundärluftfläkten och tertiärluftfläkten med fuktad luft, blåser den genom rotorn. Rökgasfläkt: hjälper panna 3:s rökgasfläktar att få ut rökgaserna (sitter i serie). Fjärrvärmepump: pumpar fjärrvärmevatten genom rökgaskylarna för att kyla rökgaserna. Generatorer Kondensatorpumpar G1: pumpar den kondenserande ångan till matarvattentankarna från kondensorn Kondensatorpumpar G2: pumpar den kondenserande ångan till matarvattentankarna från kondensorn Kondensatorpumpar G3: pumpar den kondenserande ångan till matarvattentankarna från kondensorn Kylvattenpumpar G3: pumpar kylvatten genom kondensorkylaren. Gemensamt (för pannorna) Matarvattenpumpar 1-8 (7 finns ej): matar vatten in i pannorna.

Bilaga 2 Sida 3 Kylvattenpumpar: pumpar in vatten från Stångån för anläggningens kylbehov Kompressorer: förser anläggningen med tryckluft som används bl.a till rökgasreningen (P1) och instrumentmanövrering. Fjärrvärme Frampumpar: pumpar ut fjärrvärmen(varmvatten till nätet) ca 10 bar Returpumpar: håller trycket på returvattnet ca 4 bar Turbinkretspumpar: cirkulerar fjärrvärmevattnet i turbinernas kondensorer. Kylvattenpump återkylare: pumpar in vatten i en kylare som kyler bort överbliven fjärrvärme. Ackumulatorladdningspump: pumpar in varmvatten i ackumulatortanken där det lagras, för att sedan användas när det finns behov Ackumulatorurladdningspump: används för att tömma ackumulatortanken

Bilaga 3 Komponenter i ställverken Sida 1 LT1 PRYL FÖRKORTNING OBJEKT:NR AMPERE tillhör panna Rökgasfläkt 2 LT 1.6 G1 011.332F02 630 P1 Laddningspump 2 LT 1.5 G1 720 FV Turbinkretspump 1 LT 1.4 G1 500 FV Mavapump 1 LT 1.3 G1 010.440P01 630 GE Luftfläkt 1 LT 1.4 G9 011.331F01 210 P1 Luftfläkt 2 LT 1.5 G9 011.331F02 210 P1 LT2 Matarvattenpump 4 LT2.3 G1 010.440P04 630 GE Rökgasfläkt 3 LT2.4 G1 012.332F01 P2 Rökgasfläkt 4 LT2.5 G1 012.332F02 P2 Luftfläkt 3 LT2.4 G9 012.331F01 360 P2 Luftfläkt 4 LT2.5 G9 012.331F02 360 P2 Recifläkt 3 LT2.4 G21 012.332FO3 200 P2 Recifläkt 4 LT2.5 G21 012.332FO4 200 P2 Turbinkretspump 3 LT2.6 G1 500 FV LT3 Mavapump 8 LT3.3 G1 010.440P08 630 GE Rökgasfläkt 6 LT3.4 G1 013.332F04 630 P3 Luftfläkt 5 LT3.4 G1 013.331F04 250 P3 Urladdningspump AP1 LT.3.5 G1 720 FV Fläkt recirkl, rökgas LT.3.5 G9 013.332 198 P3 Turbinkretspump 2 LT3-6 G1 (TP2) 500 FV Hydraulpumpar 11-14 HP11 HP12 HP13 HP14 P3 Sekundärluftfläkt LT3.14.10 250 P3 Tertiärluftfläkt LT3.14.9 250 P3 LT4 Mavapump 2 LT4.6.9 010.440P02 630 GE Mavapump 3 LT4.7.1 010.440P03 630 GE Mavapump 5 LT4.4.3 010.440P05 630 GE Mavapump 6 LT4.4.1 010.440.P06 630 GE Rökgasfläkt 1 LT4.4.4 011.332F01 630 P1 Rökgasfläkt 5 013.332F03 630 P3 LT5 Kylvattenpump 1 LT5.8 G13 400 GE Kylvattenpump 2 LT5.8 G7 400 GE Framledningspump 2 LT5.4 G9 (FP2) 500 FV Framledningspump 3 LT5.5 G1 (FP3) 530 FV Framledningspump 4 LT5.6 G9 (FP4) 500 FV

Bilaga 3 Komponenter i ställverken Sida 2 Returledningspump 2 LT5.4 G1 (RL2) 500 FV Returledningspump 3 LT5.4 G9 (RL3) 500 FV Returledningspump 4 LT5.6 G1 (RL4) 500 FV LT7 Framledningspump 1 LT.7.6 G1 (FP1) 500 FV Returledningspump 1 LT.7.6 G2 (RP1) 500 FV Kompressor 1 18FO1 315/240 GE Kompressor 2 18FO2 315/240 GE Kompressor 3 18FO3 315/240 GE Kompressor 4 18FO4 315/240 GE Strömriktarskåp 1 31.CO1A1 250 P3 Elfilter Strömriktarskåp 2 31.CO2A1 250 P3 Elfilter Strömriktarskåp 3 31.CO3A1 250 P3 Elfilter