Inriktning för träbyggande
Omslagsfoto: Folkhem Illustrationer: Itziar Castany Ramirez/Regeringskansliet Produktion: Näringsdepartementet Artikelnummer: N2018.27
Förord Fler bostäder ska byggas för en växande befolkning. Jag vill att fler bostäder byggs i trä. I dag är de flesta industriellt tillverkade småhus gjorda i trästomme. Flerfamiljshus kan också byggas med trä som huvudsakligt byggmaterial. Tekniken utvecklas och kunnandet ökar samtidigt som den svenska bostadsproduktionen förändras snabbt. Nya industriella produktionsmetoder gör att flerbostadshus i trä blir allt vanligare. Det är innovativa företag, arkitekter, skogsbolag och kommuner som drivit på för att öka trähusbyggandet. Den svenska regeringen stödjer denna utveckling genom att undanröja tillväxthinder och förbättra företagens förutsättningar för att utvecklas och skapa nya jobb. Det finns många vinster med att öka trähusbyggandet. En stor del av en byggnads miljöbelastning är kopplad till själva tillverkningsprocessen, bl.a. beroende på vilka material som används, hur mycket transporter som behövs och vilka markberedningsarbeten som fordras. Sverige har länge fokuserat på att minska energiförbrukningen i nya och befintliga bostäder, där vatten-, el- och värmeförbrukning har stått i centrum. Det finns i dag behov av ett ökat fokus på byggskedet och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Genom att använda trä binds koldioxid under lång tid i byggnaden. Trä är även relativt lätt och minskar på så vis transporterna och förenklar påbyggnader på befintliga fastigheter. Det är helt enkelt klimatsmart att använda trä som byggmaterial. Trä är också ett byggnadsmaterial som ger goda förutsättningar för varierande formgivning och arkitektur. Industriell produktion av bostäder påskyndar byggprocessen, förbättrar kvaliteten och sänker kostnaderna för nya bostäder. Jag vill se en allt mer avancerad industriell produktion av bostäder i trähusfabriker, vilket öppnar upp för en bredare rekrytering av arbetskraft. Trähusfabriker ligger ofta nära råvaran, skogen, och skapar nya arbetstillfällen och hållbar tillväxt på mindre orter och i landsbygden. När mer av byggnadsarbetet görs i fabrik flyttar arbeten från större städer till andra platser, vilket stärker utvecklingen i hela landet. Exporten av svenskt virke är stor och växande. Än mer förädling av den svenska träråvaran ökar skogsindustrins konkurrenskraft, skapar ännu större exportvärden och gör vårt land starkare genom fler arbetstillfällen och ökad lönsamhet. Peter Eriksson Bostadsminister Foto: Maria Nilsson/Regeringskansliet
Innehållsförteckning 1. Politiska mål och träbyggandets bidrag 6 1.1 Behov av nya och hållbara bostäder 6 1.2 Ett av världens första fossilfria välfärdsländer 6 1.3 Ett hållbart skogsbruk 7 1.4 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder 7 1.5 Svensk export 8 2. Nuläge 9 2.1 Bostadsbyggandets utveckling 9 2.2 Träbyggandets utveckling 9 3. Utmaningar och möjligheter 12 3.1 Kunskapsbrist om byggande i trä 12 3.2 Klimatpåverkan och livscykelperspektiv bör beaktas 12 3.3 Fortsatt forskning och innovation 13 3.4 Potentialen för ökad export är god 13 4. Insatsområden för ett utvecklat industriellt träbyggande 14 4.1 Förstärkt samverkan 14 Samverkansprogrammet för Cirkulär och biobaserad ekonomi 14 Strategi för Sveriges nationella skogsprogram 14 Nordisk samverkan inom industriellt träbyggande 14 4.2 Kunskaps- och kompetenshöjning 16 Trästad Sverige 16 Informationscentrum för hållbart byggande 16 Främjande av ett livscykelperspektiv 16 4.3 Forskning, utveckling och innovation 16 Stöd för innovativt och hållbart byggande 16 Strategiska innovationsprogram 16 4.4 Exportfrämjande insatser 17 Regeringens exportstrategi 17 Smart City Sweden 17 5. Regeringens inriktning och uppföljning 18
1. Politiska mål och träbyggandets bidrag Historiskt har skogen spelat en viktig roll för Sveriges utveckling och skogsråvaran har fortsatt stor betydelse för samhället. Sverige har en lång tradition av att bygga i trä och en fortsatt utveckling av träbyggandet har stor betydelse för flera politiska mål och samhällsutmaningar. 1.1 Behov av nya och hållbara bostäder Bostadspolitikens övergripande mål är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas (prop. 2011/12, bet. 2011/12:CU1, rskr. 2011/12:89). Regeringens målsättning är att Sverige ska ha en långsiktigt hållbar bostadspolitik för alla. En fungerande bostadsmarknad är av väsentlig betydelse för att alla människor ska få tillgång till en bostad. Sverige har haft bostadsbrist under lång tid och det nuvarande höga bostadsbyggandet till trots är produktionstakten inte tillräcklig för att möta behoven. En stor majoritet av landets kommuner bedömer att det råder underskott på bostäder. Bostadsbrist minskar rörligheten på bostadsmarknaden, försvårar matchningen på arbetsmarknaden och leder ytterst till lägre sysselsättning och tillväxt. Ett utvecklat träbyggande kan bidra till att möta behovet av nya och överkomliga bostäder av god kvalitet. Trä har egenskaper som ger bra förutsättningar för industriell byggproduktion, hög grad av prefabricering och serietillverkning vilket på sikt kan pressa byggkostnaderna, effektivisera bostadsbyggandet och öka konkurrensen på byggmarknaden. Den industriella produktionsprocessen och höga prefabriceringsgraden kan även effektivisera byggprocessen och korta ned byggtiden. Träelementens hanterbarhet gör att utsläppen från transporter kan minska och störningarna för de omkringboende minimeras. I en tid där ett stort hinder för byggsektorn är brist på arbetskraft kan det industriella byggandet främja en fortsatt god produktion och öppna sektorn för en bredare rekrytering av arbetskraft. Träets relativa lätta vikt innebär vidare att träelement kan användas för påbyggnad och kompletterande byggnadsverk i stadsmiljön. Användningen av hållbara och förnyelsebara material är även en viktig del i den nya politik för arkitektur, form och design som regeringen presenterat i propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110) som beslutades av riksdagen i maj 2018. Nyskapande och innovativ arkitektur, form och design kan skapa förutsättningar för nya material-kombinationer, lösningar och användningsformer för hållbara material inom byggandet och i den gestaltade livsmiljön. 1.2 Ett av världens första fossilfria välfärdsländer Regeringen driver en ambitiös och sammanhållen politik för att vi ska leva upp till de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030, med ambitionen att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. I september 2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030 och 17 globala mål för hållbar utveckling. Ett hållbart bostadsbyggande är relevant för flera mål, men särskilt mål 11 om hållbara städer och samhällen samt mål 12 om hållbar konsumtion och produktion är relevanta. Sommaren 2017 beslutade riksdagen att införa ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med ett klimatmål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Behovet av nya bostäder är stort men bostadsbyggandet är i dag också högt. Samtidigt behöver det som byggs vara långsiktigt hållbart. Ett utvecklat träbyggande ger miljö- och klimatfördelar då 6 Inriktning för träbyggande
Foto: Moelven trähus Stadsradhus byggda i trä, i Fittja i södra Storstockholm har bidragit till ökad blandning i ett område med mycket betong. trä är en förnybar resurs som binder kol från atmosfären under en lång tid och det industriella träbyggandet erbjuder resurseffektiva processer med lägre klimat-påverkan. Träbyggandet är således en viktig komponent i omställningen till ett mer hållbart byggande med minskad klimatpåverkan. Samtidigt kommer stål och betong att vara nödvändigt inom byggsektorn även i framtiden och det är viktigt att produktionen av dessa material utvecklas mot minskad klimatpåverkan. 1.3 Ett hållbart skogsbruk För skogspolitiken finns två jämställda mål beslutade av riksdagen ett produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation ska säkras i skogen. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252, prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244). Den svenska skogen och hela dess värdekedja är av betydelse för många viktiga samhällsmål, till exempel som råvarukälla till skogsindustrin, för rekreation, rennäring och naturturism och för att bevara biologisk mångfald. Detta understryker behovet av en politik för hållbart skogsbruk. En förutsättning för ett utvecklat industriellt träbyggande är därför en hög och långsiktig tillgång på träråvara från ett hållbart skogsbruk. För att leva upp till våra klimatmål behöver Sverige ställa om från en linjär och fossilbaserad ekonomi till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Ett hållbart nyttjande av naturresurser och en omställning till ett fossilfritt samhälle är en stark drivkraft för omställningen till cirkulär och biobaserad ekonomi. Skogens roll i det svenska klimatarbetet har fått allt större betydelse, framför allt för att ersätta fossil energi och fossilbaserade material. Regeringen anser att en ökad användning av trä inom byggandet är en viktig del i den pågående övergången till ett fossilfritt välfärdsland med en växande cirkulär och biobaserad ekonomi. 1.4 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Regeringens övergripande mål är att öka antalet personer i sysselsättning och antalet arbeta- Inriktning för träbyggande 7
de timmar så att vi når den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020 (skr. 2015/16:48). Jobben är därför en av regeringens främsta prioriteringar, inom både stad och landsbygd. Regeringens övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Träbyggandet är en typ av produktion som ger arbete i flera led och branscher i hela Sverige. En ökad kapacitet inom industriellt träbyggande kan flytta ut jobb från byggarbetsplatser i storstäder till lands- och glesbygd då produktionen i industriell miljö ofta sker i nära anslutning till skogsråvaran. Ett utvecklat industriellt träbyggande kan på så vis bidra till sysselsättning och utveckling i hela landet. öka andelen exporterande företag och öka deltagandet av svenska företag i den globala ekonomin. Regeringen har tagit fram en Strategi för Sveriges nationella skogsprogram som inkluderar förslag som syftar till att öka exporten och internationaliseringen av skogsnäringen. Skogsindustrins olika produkter baseras på en låg andel import och den svenska skogsnäringen står för en stor del av vårt lands exportnetto. Ett utvecklat industriellt träbyggande och ökad konkurrenskraft inom sektorn kan därför bidra till regeringens ambition om ökad export och deltagande av svenska företag i den globala ekonomi samt ökad (nationell) attraktionskraft för utländska investeringar. 1.5 Svensk export Sveriges välstånd, ekonomiska tillväxt och sysselsättning är beroende av vår export. Regeringen har som målsättning att öka den samlade exporten. I regeringens exportstrategi (skr. 2015/16:48) identifieras flera olika utmaningar, exporten måste i högre utsträckning nå tillväxtmarknaderna, fler små och medelstora företag måste exportera, svenska produkter måste nå högre upp i förädlingskedjan, landets attraktionskraft för investeringar, kompetens och turism måste öka och den globala frihandeln måste värnas. Mot denna bakgrund har fyra mål fastställts: öka exporten, både i absoluta tal och som andel av bruttonationalprodukt, BNP, öka Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister, 8 Inriktning för träbyggande
2. Nuläge 2.1 Bostadsbyggandets utveckling Byggindustrin har stor samhällsekonomisk betydelse och svarar för en betydande andel av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Bostadsbyggandet påverkas av ett stort antal faktorer såsom konjunkturläge, sysselsättning, ränteläge, hushållens disponibla inkomster m.m. Demografiska förändringar och befolkningstillväxt bidrar också starkt till bostadsbehovets och bostadsbyggandets utveckling. Efter finanskrisen i början av 1990-talet minskade bostadsbyggandet kraftigt med en fortsatt minskande trend fram till 2000-talets inledande högkonjunktur då bostadsbyggandet ökade något. Det försämrade konjunkturläget efter 2007 dämpade dock bostadsbyggandet igen. Sedan 2011 har dock antalet färdigställda bostäder ökat alltmer. I dag är bostadsbyggandet på en förhållandevis hög nivå. Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det 2017 färdigställdes ca 48 200 bostadslägenheter, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med 2016 och det högsta antalet sedan 1992. Av dessa var ca 35 800 nybyggnad av flerbostadshus och ca 12 400 nybyggnad av småhus. Utöver detta gav även ombyggnation av flerbostadshus ett tillskott på ca 3 400 lägenheter. Boverket beräknar att nära 120 000 bostäder färdigställs under åren 2017 till 2018. Antalet påbörjade bostäder beräknas dock minska under 2018 (Boverkets indikatorer, november 2017). Bostadsbehovet är dock fortsatt stort, inte minst bland hushåll med lägre betalningsförmåga. En stark befolkningstillväxt, ökad inflyttning till storstadsområdena samt etablering av nyanlända och ungdomar på arbets- och bostadsmarknader har bidragit till det fortsatt betydande behovet av bostäder. Den ökade produktionen av bostäder de senaste åren har inte kunnat matcha bostadsbehoven. Boverket bedömer att bostadsbehovet under perioden ANTAL 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 608 681 955 774 1 562 1 138 1 830 2016 2025 beräknas till 600 000 bostäder. 2.2 Träbyggandets utveckling Sverige har en lång tradition av träbyggande. Träbyggandet har länge dominerat småhusmarknaden och står i dag för ca 80 90 procent av nyproduktionen av småhus. De senaste decennierna har intresset för produktion av flerbostadshus med trästomme ökat. Historiskt har det inte varit möjligt att bygga flervåningshus i trä på grund av tekniska krav i byggregelverket. I mitten av 1990- talet förändrades dock byggreglerna till att omfatta egenskapskrav baserade på funktion. Sedan dess har lösningar inom exempelvis brandsäkerhet, inomhusbuller och hållfasthet gjort det möjligt att Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus med stomme av trä Antal lägenheter 1 190 983 859 1 047 882 1 267 1 711 691 2 322 3 598 Andel trä av totalt nybyggda lägenheter (alla material) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 PROCENT Källa: SCB Inriktning för träbyggande 9
bygga allt högre flerbostadshus i trä. Fram till början av 2000-talet var dock efterfrågan och utbud relativt låg. Under 2004 tog regeringen fram en nationell träbyggnadsstrategi i syfte att främja träets konkurrenskraft gentemot andra byggmaterial. Strategin implementerades fram till 2008 genom ett flertal åtgärder för bl.a. ökad kompetens och utveckling av ny kunskap och erfarenhetsuppbyggnad samt utveckling av flera olika träbyggnadssystem. Byggandet av flerbostadshus med stomme i trä har gradvis ökat under 2000-talet, med en ökande takt de senaste åren. Mellan 2015 och 2016 ökade antalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus med stommar i trä med 55 procent till ca 3 600 lägenheter (exklusive student- och specialbostäder). Den ökande trenden har till stor del skett i takt med det generellt ökande bostadsbyggandet. Därför har träbyggandets andel på runt 10 procent av det totala flerbostadsbyggandet inte ändrats nämnvärt de senaste åren. Den stora majoriteten av nybyggda flerbostadshus med trästomme är i dag lägre våningshus med upp till tre våningsplan. Trä- och möbelföretagen beräknar utifrån orderingång att det under 2017 levererades ca 2 800 lägenheter flerbostadshus med stomme av trä (exklusive student- och specialbostäder) med en liknande leveransnivå under 2018. sedan monteras på byggarbetsplatsen. Lösningar för en ökad bärförmåga med längre spännvidder, exempelvis genom korslimmade träkonstruktioner, har även gjort det möjligt att bygga högre trähus med prefabricering av väggar och bjälklag med montering på byggarbetsplatsen. I dag byggs flervåningshus i trä med upp till nio våningar i Sverige, samtidigt finns planer på att bygga ännu högre genom fortsatt teknik- och materialutveckling. Det finns därför god potential för ett ökat industriellt träbyggande av såväl bostäder som övrigt byggande. I Sverige har det under de senaste åren skett ett genombrott inom det industriella trähusbyggandet med ökade investeringar i fabriksutbyggnader och process- och teknikutveckling som ökar kapaciteten för flerbostadshusbyggande i trä. Stora investeringar har gjorts i nya fabriker för prefabricerade moduler och byggnadssystem baserat på kors-limmat trä som möjliggör en ökad produktionskapacitet. Efterfrågan på trähus ökar även. Flera kommuner, såsom Växjö och Skellefteå, har varit drivande i att öka efterfrågan genom att exempelvis ta fram kommunala träbyggnadsstrategier. I större offentliga upphandlingar, såsom t.ex. Sveriges Kommuner och Landstings upphandling av bostadshus, har industriella träbyggnadslösningar visat sig vara konkurrenskraftiga alternativ. Träbyggandets framsteg har till stor del skett parallellt med den tekniska utvecklingen inom hela byggbranschen mot ett alltmer industrialiserat byggande med prefabricerade komponenter och element. Träråvaran har egenskaper som ger goda förutsättningar för en högre grad av prefabricering med industriell tillverkning av komponenter i fabrik, som 10 Inriktning för träbyggande
Limnologen i Växjö är helt byggda i trä; stomme, bjälklag, väggar och även hisschakt. Foto: Per Bergkvist Inriktning för träbyggande 11
3. Utmaningar och möjligheter Den tekniska utvecklingen har skapat förutsättningar för en ökad användning av trä, särskilt inom bostadsbyggandet, och regeringen anser att det finns potential för en utveckling och tillväxt av det industriella träbyggandet. Under 2016 tog Regeringskansliet (Näringsdepartementet) initiativ till ett rundabordssamtal om potentialen för träbyggandet och de hinder samt flaskhalsar som finns för en fortsatt utveckling av det industriella träbyggandet. Aktörer från beställarleden, byggindustrin, skogs- och träindustrin, myndigheter, kommuner och akademi deltog i diskussionen för att identifiera huvudsakliga hinder och flaskhalsar. 3.1 Kunskapsbrist om byggande i trä Ett av de huvudsakliga hinder som lyfts är kunskapsbrist om träbyggande, då befintlig kunskap inte är spridd inom byggsektorn. Traditionella byggmaterial, såsom stål och betong, har länge dominerat bostadsbyggandet vilket skapat en kunskapsbrist hos många aktörer om träbyggandet (t.ex. kring funktions- och säkerhetskrav). Kunskapsbehovet är stort i flera delar av byggandets värdekedja, från flera delar av beställar- och byggledet till akademin och utbildningsväsendet, för en fortsatt utveckling och efterfrågan. Det finns kompetens om träbyggande och traditionella byggmaterial hos de som arbetar med byggnadsvård och bevarande av kulturmiljöer vilket kan tas tillvara och spridas. De större byggaktörerna på marknaden har gjort omfattande investeringar i mer traditionella byggsystem. Dessa investeringar är kapitalintensiva med lång livslängd där risknivåer och osäkerheter väger tungt vid nyinvestering. Större investeringar i ytterligare system, exempelvis industriella träbyggnadssystem, upplevs därför som dyra och med hög risk, samtidigt som det är kostsamt och tidskrävande att förändra den befintliga produktionen. Kommuner, allmännyttan och offentliga beställare lyfts fram som nyckelaktörer för en ökad utveckling av det industriella bostadsbyggandet i trä. Som beställare har man stor möjlighet att påverka byggsystem, materialval och genomförande genom att ställa upp kriterier i samband med upphandling. Flera aktörer har identifierat offentlig upphandling som ett område som måste utvecklas för att kunna styra mot ett mer hållbart bostadsbyggande. Exempelvis poängteras att det finns stor potential att ställa ökade klimatoch hållbarhetskrav vid offentlig upphandling av byggprojekt för att driva utvecklingen mot ett mer hållbart byggande. 3.2 Klimatpåverkan och livscykelperspektiv bör beaktas Behovet av ett ökat hållbart byggande som tar hänsyn till byggandets klimatpåverkan ur en byggnads hela livscykel lyfts fram alltmer. Studier har under senare år visat att byggprocessen står för en allt större del av en ny byggnads klimatpåverkan, sett till dess livscykel i takt med att nya byggnader blir alltmer energieffektiva och förnybar energi används för uppvärmning. Utvinning och produktion av byggmaterial står för en stor del av utsläppen under bygg-processen, vilket påvisar vikten av att beakta klimatpåverkan även vid val av byggsystem och byggmaterial. Klimatpåverkan under en byggnads livscykel och byggprocess är dock en aspekt som hittills har beaktats i begränsad omfattning vid ny- och ombyggnation, som oftast fokuserat på energi- och resursanvändning under användningsfasen. Studier har visat att det industriella träbyggandet har klimatvinster, jämfört med traditionellt byggda hus av stål och betong, då det baseras på en förnybar råvara och kan ge resurseffektiva produktionsprocesser med mindre 12 Inriktning för träbyggande
materialspill. Det är dock svårt att jämföra enskilda byggnaders klimatpåverkan enbart utifrån byggsystem eller huvudsakliga bygg-material då förutsättningarna är unika för varje byggnadsprojekt och flera aspekter påverkar utsläppen under dess livscykel såsom energianvändning under drift och transporter. Förutom klimatpåverkan finns flera andra viktiga aspekter och egenskaper, såsom fukt- eller brandegenskaper, som byggherren behöver ta hänsyn till under byggprocessen. Det finns ett behov av att öka kunskapen inom hela samhällsbyggnadsbranschen kring byggandets klimatpåverkan för att skapa bättre förutsättningar för beställare och byggherrar att beakta klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv under planering och byggprocess. Boverket har kartlagt kunskapsläget inom bygg- och fastighetsbranschen om byggandets klimatpåverkan och bl.a. identifierat en informationsobalans (asymmetrisk information) mellan byggherrar och byggmaterialtillverkare om olika byggmaterials miljö- och klimatpåverkan. 3.3 Fortsatt forskning och innovation Träbyggandet har haft en relativ hög utvecklingstakt sedan 1990- talet, men för vidare utveckling av det industriella träbyggandet finns behov av fortsatt forskning och innovation inom trä- och byggindustrin. Nya materialkombinationer, byggsystem med hybridlösningar av flera typer av byggmaterial, tekniklösningar och produktionssystem kan bidra till en långsiktig utveckling av det industriella träbyggandet. Nyskapande och innovativ arkitektur, form och design kan skapa förutsättningar för nya användningsformer för hållbara material inom bostadsbyggandet och i den gestaltade livsmiljön. Vidare utvecklas den industriella produktionsprocessen allt starkare med ökad automatisering både i produktion och i informationshantering, vilket kan ge helt nya processer och produkter. Samtidigt sker omställningen mot en alltmer digitaliserad planerings- och byggprocess. Digitaliseringen ger bl.a. förutsättningar för ytterligare effektivisering av serietillverkning inom byggproduktionen och kan skapa nya tjänster och lösningar för att öka byggsektorns konkurrenskraft och effektivitet. 3.4 Potentialen för ökad export är god På kortare sikt finns en god potential för ett ökat industriellt träbyggande i Sverige, men på längre sikt även inom övriga Europa och globalt. Det internationella intresset för träbyggande har ökat de senaste åren, i takt med att urbaniseringen tilltagit globalt och behovet av hållbara bostäder ökat. Sveriges långa tradition av träbyggande och de senaste årens erfarenhet av teknisk utveckling och industriell byggproduktion kan ge Sverige god konkurrenskraft internationellt. Med det ökade intresset från nya marknader, t.ex. Kina, finns det på sikt god potential för ökad export av träprodukter med högre förädlingsvärde (bl.a. prefabricerade moduler och byggkomponenter), innovativa tjänster och kompetens inom industriellt träbyggande. Inriktning för träbyggande 13
4. Insatsområden för ett utvecklat industriellt träbyggande I den nordiska kontexten finns potential för såväl handel mellan länderna som ökat samarbete då bostadsbehovet inom de nordiska länderna är stort och byggkostnaderna är generellt sett höga. Länder som Norge och Finland, liksom Sverige, har också stora skogs-arealer och en tradition av träbyggande. Ett ökat samarbete inom Norden kan utveckla och öka den nordiska kapaciteten inom industriellt träbyggande både inom Norden och internationellt. Regeringen bedömer att ett ökat industriellt byggande i trä av hållbart producerad skogsråvara bör främjas. Regeringen har genomfört och initierat flera åtgärder för att främja ett utvecklat industriellt träbyggande av hållbart producerad skogsråvara. 4.1 Förstärkt samverkan Träbyggnadsstrategin från 2004 lade en god grund för samverkan och dialog om träbyggande mellan träindustrin, samhällsbyggnadsbranschen och andra relevanta aktörer. Det är viktigt att denna samverkan fortsätter för att skapa förutsättningar för ett utvecklat industriellt träbyggande. Samverkansprogrammet för Cirkulär och biobaserad ekonomi I en biobaserad ekonomi ska biobaserade produkter användas för att ersätta fossila produkter, där användning av förnybar skogsråvara är en del. Den cirkulära ekonomin innebär en mer resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material. Regeringen har pekat ut den cirkulära och biobaserade ekonomin som ett av fem svenska styrkeområden för investering i framtiden genom samverkansprogrammet för Cirkulär och biobaserad ekonomi. Ett av de övergripande områden som identifierats inom programmet är träbyggande. Regeringen anser att en ökad användning av trä inom byggandet är en del i arbetet för ett hållbart samhälle och ett viktigt element i den pågående övergången till ett fossilfritt välfärdsland. Inom samverkansprogrammet har aktörer från träbyggnadsbranschen arbetat vidare med de hinder och flaskhalsar som identifierats under rundabordssamtalet 2016. Inom programmet har branschaktörer bl.a. genomfört dialoger och djupintervjuer med byggentreprenörer och tillsatt en arbetsgrupp för att bättre tillvarata exportmöjligheter. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram I maj 2018 beslutade regeringen om en strategi för Sveriges nationella skogsprogram. Skogsprogrammets vision är Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Under mandatperioden har strategin tagits fram genom en bred och omfattande dialogprocess med aktörer i skogens hela värdekedja, både nationellt och regionalt. Ett av strategins fem fokusområden är innovationer och förädlad skogsråvara i världsklass där ett ökat industriellt träbyggande ingår. Regeringen betonar i strategin att ett ökat industriellt byggande i trä av hållbart producerad skogsråvara bör främjas för att öka klimatnyttan, bostadsbyggande, export och sysselsättning i hela landet. För att möjliggöra ett växande bostadsbyggande i trä krävs goda villkor för värdeskapande i den skogliga värdekedjan och en god tillgång på skogsråvara. Nordisk samverkan inom industriellt träbyggande Träbyggandet utvecklas även i flera av våra nordiska grannländer, som delar liknande utmaningar som finns i Sverige, såsom hög urbanisering och ett ökat bostadsbehov. De nordiska marknaderna är dock begränsade, men det finns potential för ett ökat träbyggande inom Norden och ökad profilering av 14 Inriktning för träbyggande
Regeringen bedömer att ett ökat industriellt byggande i trä av hållbart producerad skogsråvara bör främjas. Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet Inriktning för träbyggande 15
nordiskt träbyggande internationellt. Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018 har Sverige initierat ett ordförandeskapsprojekt i syfte att främja ett utvecklat industriellt träbyggande i Norden. Projektet ska, tillsammans med privat och offentlig sektor samt akademin, kartlägga och analysera hinder och utmaningar i de nordiska länderna för ett ökat industriellt träbyggande för att sedan utveckla en handlingsplan i syfte att överbrygga dessa hinder. Dessutom kommer en gemensam plattform för kunskapsutbyte och samverkan att upprättas. Projektet genomförs under tre år mellan åren 2018 2020. 4.2 Kunskaps- och kompetenshöjning Behovet av kunskaps- och kompetensspridning är stort inom samhällsbyggnadsbranschen för industriellt träbyggande, ökad användning av hållbara material och ett hållbart byggande. Regeringen har därför tagit flera initiativ för att öka kunskapen och kompetensen inom branschen. Trästad Sverige Regeringen har beviljat föreningen Trästad Sverige 2 miljoner kronor per år 2017 och 2018 för att genomföra kunskapsinsatser, sprida goda exempel samt stimulera innovation och utveckling av nya byggsystem med skogen som råvara. Regeringen avser bevilja 2 miljoner kronor för verksamheten även 2019. Bidraget syftar till att främja industriellt träbyggande och öka kunskapen bland kommuner och andra aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen som ett led i arbetet mot en svensk biobaserad ekonomi. Under 2017 och 2018 har ett antal regionala seminarier för öka kunskapen om industriellt träbyggande genomförts. Informationscentrum för hållbart byggande Regeringen anser att kunskapsläget om byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv behöver förbättras för att stärka förutsättningar för användning av hållbara material och att minska byggsektorns klimatpåverkan. Regeringen har tillsatt medel för att inrätta ett informationscentrum för hållbart byggande. Sedan januari 2018 drivs informationscentrum av Svensk Byggtjänst AB tillsammans med ett antal aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen. Informationscentret har två ändamål; att främja energieffektiviserande renovering och att främja energieffektivt byggande med användning av hållbara material och låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Vidare ska Informationscentrum för hållbart byggande samla in, granska, kvalitetssäkra och sprida information till målgrupper inom byggoch fastighetssektorn. Främjande av ett livscykelperspektiv Regeringen har tagit flera initiativ för att öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Regeringen beslutade 2017 att medfinansiera ett projekt lett av byggbranschen om byggandets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Projektet genomför livscykelanalyser av olika typer av konstruktionslösningar i syfte att öka kunskapen om och klimatdata till livscykelanalyser samt höja branschens medvetenhet om byggnaders klimatpåverkan under dess livscykel. Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att föreslå metod och regler för redovisning av byggnaders klimatpåverkan med beaktande av ett livscykelperspektiv. I januari 2018 delredovisade myndigheten ett förslag om klimatdeklarationer av byggnader. Syftet med klimatdeklarationer är att i ett första steg öka kunskapen, medvetenheten och lärandet om byggnaders klimatpåverkan för att på sikt minska byggandets klimatpåverkan. Uppdraget slutredovisades i juni 2018. 4.3 Forskning, utveckling och innovation Stöd för innovativt och hållbart byggande Regeringen anser att det är viktigt att de bostäder som byggs är hållbara och tar till vara innovativa och arkitektoniska lösningar. Vidare är det ur ett klimat- och miljöperspektiv viktigt att bygga rätt från början och med hållbara material. Regeringen har infört ett stöd för innovativt och hållbart byggande med minskad klimatpåverkan som totalt beräknas uppgå till 275 miljoner kronor under perioden 2018 2020. Stödet syftar till att öka utvecklingen och tillämpningen av innovativa och hållbara lösningar inom bostadsbyggandet och hjälpa aktörer som vill bygga klimatsmart och samtidigt testa, introducera, förbättra och anpassa ny teknik innan en marknadsintroduktion av produkter eller tjänster. Stöd kan exempelvis ges till projekt inom livscykelanalyser, digitalisering och industriellt byggande. Strategiska innovationsprogram Regeringen lanserade 2016 fem strategiska samverkansprogram för att tillsammans med näringsliv, akademi och offentlig sektor kraftsamla på samhällsutmaningar där Sverige ligger i framkant. Regeringen har pekat ut den cirkulära och biobaserade ekonomin som ett strategiskt område för innovationsinsatser, där industriellt träbyggande är ett särskilt utpekat samverkansområde. För en 16 Inriktning för träbyggande
Foto: Cecilia Tollefeldt/Regeringskansliet Skagershuset är ett flerbostadshus med träfasad i stadsdelen Årsta i södra Stockholm. Såväl stomme som fasad är uppfört i trä. Huset blev inflyttningsklart i december 2013 och utsågs till vinnare av Årets Stockholmsbyggnad 2014. fortsatt utveckling av forskning och innovation inom hållbart byggande är det av vikt att samverkan mellan näringsliv, offentliga aktörer och akademin sker. Ett exempel på detta är innovationsprogrammet Bioinnovation som bl.a. stödjer projektet Framtidens biobaserade byggande och boende, som syftar till att utveckla nya affärsmöjligheter och tekniska lösningar samt effektivare processer inom industriellt träbyggande. 4.4 Exportfrämjande insatser Regeringens exportstrategi År 2015 presenterade regeringen en exportstrategi för att öka den svenska exporten. Ökad export från små och medelstora företag, högre förädlingsvärde av svenska produkter och ökad attraktionskraft för investeringar identifieras som särskilt viktiga områden. Inom ramen för exportstrategin har regeringen genomfört flera satsningar som syftar till att öka och förenkla stödet för små och medelstora företag att öka sin export. Regeringen ser ökade möjligheter för export av både produkter, tjänster kunskap kopplat till industriellt träbyggande. Sedan 2017 har Sverige exempelvis ett samförståndsavtal med Kina där ett prioriterat område är energieffektiva, gröna och hållbara byggnader inklusive industritillverkade träkonstruktioner. Smart City Sweden Med utgångspunkt i exportstrategin gav regeringen 2018 Statens energimyndighet i uppdrag att stödja utvecklingen av främjandet av lösningar för smarta och hållbara städer inom ramen för demonstrationsplattformen Smart City Sweden. Smart City Sweden är sedan tidigare en export- och investeringsplattform för svensk miljö- och klimatteknik, vars verksamhet nu breddas till hållbar och smart stadsutveckling. Syftet är att visa upp och demonstrera exempel på smarta och hållbara stadslösningar, såsom bostadsbyggande i trä, för att öka spridning och export av dessa. För genomförandet har regeringen avsatt 25 miljoner kronor 2018. Regeringen avser avsätta motsvarande belopp för åren 2019 2021. Inriktning för träbyggande 17
5. Regeringens inriktning och uppföljning Regeringen anser att ett ökat industriellt träbyggande av hållbart producerad skogsråvara bör främjas för att öka klimatnyttan, bostadsbyggandet, export och sysselsättning i hela landet. Regeringen har därför tagit ett flertal åtgärder för att utveckla svenskt industriellt träbyggande och främja ett mer hållbart byggande, men fler insatser kan komma att behövas. Det är viktigt att följa utvecklingen inom insatsområdena och utvärdera effekterna av de insatser som genomförs så att arbetet leder i önskvärd riktning på ett effektivt sätt. Regeringen ställer sig även positiv till de insatser och åtgärder som kommuner, bransch och akademi genomför för främjande av ett utvecklat industriellt träbyggande. Samtidigt bedömer regeringen att det finns ytterligare potential för fortsatt utveckling av svenskt industriellt träbyggande. Regeringen bedömer att: det industriella träbyggandet är en viktig del i omställningen till ett mer hållbart byggande med minskad klimatpåverkan, det är av vikt att samverkan mellan aktörer inom träbyggandets värdekedja fortsätter för att skapa förutsättningar för ett utvecklat industriellt träbyggande, det finns behov av fortsatt utveckling och spridning av kunskap och kompetens för att främja ett hållbart byggande med minskad klimatpåverkan och ökad användning av hållbara material, nyskapande arkitektur, innovation, utveckling av nya materialkombinationer och tekniska lösningar samt digitalisering skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling av det industriella träbyggandet, det finns en fortsatt potential för ökad export inom svenskt industriellt träbyggande, vad gäller produkter, tjänster och kunskap. Regeringen följer utvecklingen av det industriella träbyggandet och kommer att fortsätta samverka med bransch, akademi och offentliga aktörer för att kunna identifiera eventuellt behov av ytterligare åtgärder och insatser. 18 Inriktning för träbyggande
Regeringskansliet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm Webbplats: regeringen.se