Hinduismen
Film
Hinduismens rötter Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år. Hinduismen har ingen grundare utan är istället resultatet av att många olika religioner med tiden har bakats samman till en. Hinduismen har förändrats över tid på grund av influenser från andra religioner och idéer. Persisk religion, grekisk mytologi, kristendomen och islam har alla lämnat avtryck i hinduismen. Hinduismen har aldrig riskerat att bli ersatt av religioner utifrån. En religion som hellre bakar in nya gudar än ersätter sina gamla är svår att konkurrera ut. Det har istället hänt att andra religioner i Indien har uppkommit ur hinduismen. Under 500-talet f.kr uppstod t.ex buddhismen ur hinduismen.
Hinduismen är inte en religion utan flera Hinduismen är en polyteistisk religion med mängder av olika gudar och mycket olika traditioner beroende på var man bor, vilket kast man tillhör och vilken gud man ber till. Hinduismen är så mångsidig att många forskare anser att hinduismen inte är EN religion, utan istället är flera närbesläktade religioner. Ordet hindu är ursprungligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus. Men numera används ordet hinduism som ett samlingsnamn för de religiösa synsätt och föreställningar som existerar hos en stor del av Indiens befolkning.
Gudarna Inom hinduismen finns oräkneliga gudar. Många hinduer ber till den guden eller de gudarna som passar bäst för vardagens behov. De flesta tillber därför många gudar. En grundtanke inom hinduismen är att det egentligen bara finns en gudomlig kraft - Brahman - som kan liknas vid en världssjäl som finns i allt. Brahman visar sig i många olika gudagestalter, var och en med sina egna förmågor och funktioner.
I samband med bön offras ibland mat och blommor till gudarna som i gengäld välsignar födan och ser till den bedjandes behov på andra sätt. Alla gudar firas vid sina egna speciella högtider. Till hinduismens viktigaste gudar räknas Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi.
Samsara Inom hinduismen råder en cyklisk tidsuppfattning. Det existerar därför inte någon början eller något slut. Enligt hinduisk tro skapas, förstörs och återuppstår världen liksom allt liv om och om igen. Allt liv ingår i ett evigt kretslopp (samsara) av födelse, död och pånyttfödelse. För en hindu är det slutgiltiga målet att komma loss från samsara, det eviga kretsloppet av återfödelse. Men vägen dit är lång och går genom många liv fyllda av goda gärningar, s.k. karma.
Reinkarnation Det gudomliga inom oss själva kallas för Atman och kan liknas vid vår själ. Kroppen utgör endast Atmans (själens) skal som byts ut mot ett annat när den dör. Atman vandrar därför hela tiden från generation till generation och kan även återfödas i ett djur.
Karma Karmas lag är en lag om orsak och verkan som bestämmer hur individen ska återfödas i nästa liv högre upp eller längre ned i den sociala hierarkin. Det gäller därför att samla på sig så mycket positiv karma som möjligt i livet genom att följa de förutbestämda levnadsreglerna i samhället. Följs inte normer, regler och lagar får man istället negativ karma och återföds längre ned i den sociala hierarkin. Det hinduiska kastväsendet har i alla tider legitimerats av dessa idéer.
Målet är att komma ur samsara Inom hinduismen strävar man efter att komma ur samsara med dess kretslopp av återfödelse. Först då uppnås moksha - befrielse eller frälsning. Att återfödas är negativt. För att slippa återfödas måste all karma utplånas. Samsara kan liknas vid en brasa där karma utgör veden. De flesta hinduer upplever detta som alldeles för abstrakt och försöker istället att samla god karma för att nå en bättre ställning och utgångsposition i nästa liv. För att nå frälsning måste man inse att allt är ett och att ens "egna själv", Atman (själen), blivit ett med Brahman (världssjälen). Den sanna verkligheten finns inom oss själva.
Vägar ut ur samsara Kärlekens väg (Bhakti Yoga) är en väg där alla handlingar utförs i kärlek till Gud i gestalt av Krishna (en s.k. avatar). Läran vädjar till känslan och sätter kärleken till Krishna högre än allt annat. Detta är idag den vanligaste vägen till frälsning inom hinduismen eftersom de andra vägarna i de flesta fall anses för svåra.
Vägar ut ur samsara Kunskapens väg (Jnana Yoga) är en utpräglad intellektuell väg för dem som nått långt genom god karma och studier av skrifter. Det gäller att inse sambandet mellan Atman och Brahman. Gärningarnas väg (Karma Yoga) är de rätta handlingarnas väg. Det viktigaste är att följa plikten i kasten. Handlingarna ska vara osjälviska och utföras till Guds ära.
Vägar ut ur samsara De rätta övningarnas väg (Raja Yoga) är en svår väg att gå och kräver mycket träning. Läran går ut på att koppla bort kroppen för att koncentrera sig på sitt inre. De andliga övningarna brukar ofta användas som komplement och hjälp till de andra frälsningsvägarna.
Allt liv är heligt För en hindu är allt liv heligt. Alla livsformer har liksom människan sitt värde som en del av Brahman. Många hinduer är därför vegetarianer. Kor är särskilt heliga eftersom de är till stor nytta för samhället. Korna ger t.ex. mjölk och andra mejeriprodukter. Dessutom kan deras spillning användas till bränsle.
Kastväsendet Sedan tusentals år tillbaka har Indiens befolkning delats in i olika samhällsgrupper som kallas kaster. Den sociala indelningen i kaster avgör vilka människor som får umgås, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja på. Det är viktigt för hinduer att följa reglerna för sitt kast med dess förpliktelser och på så sätt samla god karma genom livet eftersom det avgör vilken position i den sociala hierarkin hon eller han återföds i nästa gång. I dagens Indien är kastsystemet förbjudet och därför på väg att luckras upp. Kastväsendet lever dock fortfarande kvar, framförallt på landsbygden där det är mer social kontroll än i städerna.
Frågor att besvara: Frågeformulär Quizlet Respons