Schaktövervakning vid Karl Johans Torg, Slussen, Stockholms stad

SLUSSENPROJEKTET SCHAKTÖVERVAKNING PM 10 Schaktövervakning vid Karl Johans Torg, Slussen, Stockholms stad BYGGNADSLÄMNINGAR EFTER SÖDRA SLAKTAREHUSET FRÅN 1700-TALETS ANDRA HÄLFT SAMT NILS ERICSONS SLUSSANLÄGGNING FRÅN 1850-TALET

Arkeologikonsult Optimusvägen 14 194 34 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 www.arkeologikonsult.se Arkeologikonsult 2017 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv

SCHAKTÖVERVAKNING VID KARL JOHANS TORG, SLUSSEN, STOCKHOLMS STAD BYGGNADSLÄMNINGAR EFTER SÖDRA SLAKTAREHUSET FRÅN 1700-TALETS ANDRA HÄLFT SAMT NILS ERICSONS SLUSSANLÄGGNING FRÅN 1850-TALET Administrativa uppgifter Uppdragsgivare: Stockholms Stad Länsstyrelsens dnr: 4311 22393 2013 Länsstyrelsens beslutsdatum: 2016-03-18 Arkeologikonsults projektnr: 2984 Utförandetid fältarbete: 2017-03-15 till 2017-03-17 Län: Stockholm Socken och kommun: Stockholm Fastighet: Karl Johans Torg Projektledare: Elin Evertsson Layout: Medea Nyström Huuva Koordinatsystem: SWEREF99 18 00 Höjdsystem: RH2000 Fynd: Inga fynd tillvaratogs Norrmalm Östermalm Kungsholmen Stockholm Södermalm Gamla stan Djurgården Årsta 0 50 100 Meter Figur 1. Plats för schaktövervakningen markerad på en underlagskarta från Stockholms kommun. Skala 1:5 000. 3

Bakgrund De betongfundament som tidigare burit upp delar av Karl Johans Torg samt körbanan för Skeppsbroleden skulle rensas fram med maskin för att sedan rivas. I samband med detta genomförde Arkeologikonsult en arkeologisk schaktövervakning. Betongfundamenten bildade ett grovt rutnät över området med fack som tömdes på utfyllnadsmassor ner till 0,5 meter över havet. I tre av dessa fack framkom arkeologiska lämningar, bland annat en del av kajfronten från Nils Ericsons sluss från 1850-talet. Delvis sträckte sig schakten även in i det område vid Karl Johans Torg som tidigare slutundersökts under vintern 2017 och där delar av Södra Slaktarehuset dokumenterades (Arkeologikonsults projektnummer 3057). Genomförande, resultat och tolkning Schaktningen inleddes i den östra delen av området och ett antal fack i fundamentskonstruktionen kunde tömmas på utfyllnadsmassor ner till önskad nivå utan att några arkeologiska lämningar påträffades. Längre västerut i schakt 6008:5, 6008:7 och 6008:8 påträffades kraftiga naturstensmurar, en i östvästlig riktning (6025) samt en som var orienterad i nordsydlig riktning (6026). Dessa togs fram med maskinhjälp och handrensades för att sedan dokumenteras. De revs sedan i samband med att de omgivande betongfundamenten togs bort. Den stenlagda ytan framkom dock något under önskat schaktdjup så den fick i möjligaste mån ligga kvar orörd. Västra delen av mur 6025 har tidigare dokumenterats vid slutundersökningen på Karl Johans Torg (2204), men kunde nu konstateras fortsätta en bit öster om den tidigare slutundersökningsytan. Den Norrmalm Östermalm Kungsholmen Stockholm Södermalm Gamla stan Djurgården Årsta 6008:8 6008:7 6008:9 6008:1 6008:5 6008:6 6008:4 6008:2 6008:3 Schakt med indikation Schakt utan indikation 0 50 Meter Figur 2. Schakten utsatta på en underlagskarta från Stockholms kommun. Skala 1:2 000. 4

(! 154 130 6 578 510 154 210 Mur (6025) Mur (6026) 6 578 460 Kaj (6027) Asfalterad yta (6042) Schakt med indikation Schakt utan indikation 0 10 Område för tidigare slutundersökning 20 Meter Figur 3. Området på en satellitbild. Skala 1:1 000. del av muren som tidigare undersökts utgör troligen del av den södra grundmuren till Södra Slaktarhuset som syns på Brolins karta från 1771. Den nordsydliga muren (6026) utgjordes av stora rektangulära naturstenar, vilka låg i två synliga nivåer, men fortsätter troligen under schaktdjupet. Mu- ren utgör sannolikt lämningar efter den något högre stödmur som löpte en bit innanför kajfronten på Nils Ericsons sluss från 1852 (Söderström och Hjulhammar 2007:25). Figur 5 visar kajkonstruktionen så som den såg ut längs med slusskanalen, liknande den konstruktion som nu undersökts på den östra sidan om slusskanalen. 6 578 505 154 155 (! 154 185 6 578 485 Mur (6025) 0 10 20 Meter Mur från tidigare slutundersökning (2204) Figur 4. Mur 6025 samt mur 2204 på karta från 1771 (Brolin, J., 1771. CC BY). Skala 1:500. 5

Figur 5. Nils Ericsons sluss sedd från norr. Foto från 1922. Den stenläggning (6027) som framkom bestod av Vad som troligen är ett något senare tillägg till kajstörre rektangulärt formade plattor av granit vilka låg konstruktionen var den yta med asfalt som sträckte i ett ca 3 m brett stråk i nordost sydvästlig riktning sig mellan den västra kanten på stenläggningen och på en nivå av ca 0,4 meter över havet. På ett kartö- fram till mur 6026. Asfalten låg precis dikt an mot verlägg med kartan från 1870 ligger stenläggningen muren och stenläggningen. Det första belägget för precis i kant med kajen ut mot Saltsjön. På flera av användning av asfalt i Stockholm är år 1876 då plattorna syntes urtag för fästen till räcken och pol- delar av Stora Nygatan asfalterades med så kallad lare eller liknande. Under den pågående slutunder- stampasfalt, det vill säga naturligt förekommande sökningen på Södra Slussplan (Arkeologikonsults asfaltskalksten som inte innehåller tillsatt grus eller projektnummer 3068) har en liknande stenläggning annat material (Frostman 1995). Då den asfalterade påträffats (6092) ca 40 meter söder om 6027. Denna ytan som påträffades vid kajkanten respekterade ser ut att vara konstruerad på samma vis som 6027, både stödmuren och kajkanten har den sannolikt och ligger även den precis i kant med kajfronten på tillkommit då dessa fortfarande var i bruk. ett kartöverlägg med kartan från 1870 (se figur 6). 154 130 6 578 500 (! 6027 0 10 154 210 6092 6 578 435 20 Meter Figur 6. Mur KK 6025 samt KK 2204 på karta från 1870 (A99 1:56). Skala 1:1 000. 6 Mur (6026) Stenläggning (6027) Stenläggning (6092)

Schakt nr Typ Nivå (m ö h) Djup (m) Beskrivning 6008:1-4, 6 Schakt utan indikation Ca 1,7 Ca 1,2 Schakt för framrensning av betongfundament. Fyllt med gråbrun siltig sand med grus, småsten, tegelkross och betong. Även en del stora naturstenar påträffades i massorna. 6008:5 Schakt med indikation Ca 1,7 Ca 1,3 Schakt för framrensning av betongfundament. Fyllt med gråbrun siltig sand med grus, småsten, tegelkross och betong. En stensatt kajkant (KK 6027) påträffades på ca 0,4 meter över havet. I anslutning till denna framkom även en kraftig mur samt en yta med asfalt (KK 6026 och 6042). 6008:7 Schakt med indikation Ca 1,7 Ca 1,2 Schakt för framrensning av betongfundament. Fyllt med gråbrun siltig sand med grus, småsten, tegelkross och betong. En mur som löpte i nord sydlig riktning påträffades (KK 6026). Ett gjutjärnsrör löpte tvärs över schaktet i öst västlig riktning och skar muren. 6008:8 Schakt med indikation Ca 1,7 Ca 1,3 Schakt för framrensning av betongfundament. Fyllt med gråbrun siltig sand med grus, småsten, tegelkross och betong. En mur i öst västlig riktning påträffades i den norra delen av schaktet (KK 6025). Figur 7. Schakttabell. Kontext nr Schakt nr Typ Nivå (m ö h) Beskrivning 6025 6008:8 Mur Ca 1,45 Mur av stora (ca 0,6x1 m) kantiga naturstenar fogade med bruk. Fortsatte under schaktbotten (+0,5 m ö h). Löpte i öst västlig riktning i SI 6008:8. Avgrävd åt öster av modernt betongrör. Skadad och delvis bortschaktad åt väster, en mindre del stod kvarstod. Ca 2 m bred. 6026 6008:5 Mur Ca 1,4 Mur av stora (ca 0,6x1 m) kantiga naturstenar fogade med bruk i två nivåer. Mellan blocken var bruket ljust gulbrunt och ovanpå muren låg ett tjockt lager rosaaktigt bruk. Ca 2 m bred. 6027 6008:5 Kaj Ca 0,4 Stenplattor av granit. I ytterkanterna låg de med långsidorna i nord-sydlig riktning. I mitten var plattorna något mindre och hade långsidorna i öst västlig riktning. Plattorna på den östra långsidan hade rundade överkanter åt öster. I väster påträffades en yta med asfalt vilken låg dikt an mot stenplattorna. 6042 6008:5 Asfalterad yta Ca 0,4 Jämn asfalterad yta vilken täckte hela ytan mellan mur 6026 och stenläggning 6027. Den låg dikt an mot båda konstruktionerna. Figur 8. Kontexttabell. Referenser Frostman, P. 1995. Från stigar till asfalterade vägar. Nynäs AB. Nynäshamn Söderlund, K och Hjulhammar, M. 2007. Slussen. Stockholms Stad, Slussen med angränsande vattenområden Raä 103. Arkeologisk rapport 2007:3. Stockholms Stadsmuseum. Historiska kartor Brolin, Jonas 1771. Grundritning över Stockholms stad nr. 1 tillika med en del av förstäderna Norr- och Södermalm. https://stockholmskallan. stockholm.se/post/9735. Objekt-ID: SE/SSA/ Stockholmskartor/Brolin 1771 Karta år över Gamla Stan. CC BY. Akt nr A99 1:56. Karta över Stockholms stad 1870. Stockholms län. Stockholms stad. Lantmätare Johan Rudolf Brodin, Karl Edvard Dahlman. Lantmäteristyrelsens arkiv. 7

Publikationer 2 1 10 4 9 5 3 6 1 8 2 7 PM Delrapport Rapport 0 50 100 Meter Arkeologikonsults publikationer för Slussen. Skala 1:3 000. 8

Delrapporter Nr Titel 1 Arkeologisk undersökning i form av marinarkeologisk besiktning av RAÄ 937 vid Räntmästartrappan, Skeppsbrokajen, Stockholms stad 2 Marinarkeologisk utredning (etapp 2) samt besiktning av RAÄ 938, RAÄ 939 och RAÄ 941 registrerade som möjliga fartygslämningar inom ett utredningsområde mellan Kornhamnstorg och Sjöbergsplan vid Slussen, Stockholms stad PM Nr Titel 1 Sammanställning av provschakt för markmiljöprov och schaktövervakningar på Stadsgården 2 Schaktövervakning på Stadsgårdskajen 3 Sammanställning av provschakt för markmiljöprov och schaktövervakningar på Stadsgården 4 Arkeologisk bedömning av schaktövervakning samt provgropar i Norra järngraven och Södra Slussplan 5 Schaktövervakning på Stadsgårdskajen 6 Schaktövervakning inför anläggandet av tillfällig bussterminal på Stadsgårdskajen 7 Schaktövervakning på Stadsgården. Lämningar av kajkonstruktioner från 1700-talet 8 Schaktövervakning på Katarinavägen 9 Schaktövervakning vid Katarinahissen. Utfyllnadsmassor från tidigmodern tid 10 Schaktövervakning vid Karl Johans Torg, Slussen, Stockholms stad

SLUSSENPROJEKTET SCHAKTÖVERVAKNING PM 10