Bildning, Utbildning, Arbetsliv

Utvärdering Rapport nr 2010:256 LUNDS UNIVERSITET Bildning, Utbildning, Arbetsliv - en studie av fyra programutbildningar vid Campus Helsingborg Margareta Nilsson Lindström (red.)

Bildning, Utbildning, Arbetsliv - en studie av fyra programutbildningar vid Campus Helsingborg Margareta Nilsson Lindström (red)

2 Utvärdering Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel. vx: 046-222 00 00 Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 40 07 ISBN 978-91-978786-0-9 (Serien Utvärdering Rapporter är en fortsättning av serien Utvärderingsenheten Rapporter, ISSN 1401-775X)

3 Innehåll Sid Förord 5 1. Inledning 7 1.1 Övergripande frågor 7 1.2 Metod, urval och svarande 11 1.3 Rapportens disposition 14 2. Studiemönster och studieresultat 15 2.1 Service Management 15 2.2 Socionomutbildningen 17 2.3 Högskoleingenjörsutbildningen 19 2.4 Livsmedelsteknisk högskoleutbildning 22 2.5 Olika program olika studentprofiler 23 3. Studentrekryteringen till Campus Helsingborg 25 3.1 Studenternas och alumnernas sociala bakgrund 25 3.2 Studenternas och alumnernas etniska bakgrund 27 3.3 Familj, boende och ekonomi 27 4. Service Management 31 4.1 Studenternas erfarenheter av studierna 31 4.2 Studenternas förväntningar på arbetslivet 33 4.3 Alumnerna och arbetslivet 35 4.4 Kunskap, generella färdigheter och personlig utveckling 37 4.4.1 Kunskapsbredd och djup 37 4.4.2 Generella färdigheter 39 4.4.3 Personlig utveckling 42 4.5 Yrkesspecifika färdigheter och arbetslivet 44 4.5.1 Studenterna och arbetslivet 47 4.5.2 Alumnerna om utbildningens arbetslivsanknytning 48 5. Socionomutbildningen 50 5.1 Studenternas erfarenheter av studierna 50 5.2 Studenternas förväntningar på arbetslivet 53 5.3 Alumnerna och arbetslivet 54 5.4 Kunskap, generella färdigheter och personlig utveckling 56 5.4.1 Kunskapsbredd och djup 56 5.4.2 Generella färdigheter 59 5.4.3 Personlig utveckling 62

4 5.5 Yrkesspecifika färdigheter och arbetslivet 64 5.5.1 Studenterna och arbetslivet 66 5.5.2 Alumnerna om utbildningens arbetslivsanknytning 68 6. Högskoleingenjörsutbildningen 70 6.1 Studenternas erfarenheter av studierna 70 6.2 Studenternas förväntningar på arbetslivet 72 6.3 Alumnerna och arbetslivet 73 6.4 Kunskap, generella färdigheter och personlig utveckling 76 6.4.1 Kunskapsbredd och djup 76 6.4.2 Generella färdigheter 79 6.4.3 Personlig utveckling 81 6.5 Yrkesspecifika färdigheter och arbetslivet 83 6.5.1 Byggstudenterna och arbetslivet 86 6.5.2 Alumnerna om utbildningens arbetslivsanknytning 87 7. Livsmedelsteknisk högskoleutbildning 89 7.1 Studenternas erfarenheter av studierna 89 7.2 Studenternas förväntningar på arbetslivet 90 7.3 Alumnerna och arbetslivet 92 7.4 Kunskap, generella färdigheter och personlig utveckling 93 7.4.1 Kunskapsbredd och djup 93 7.4.2 Generella färdigheter 96 7.4.3 Personlig utveckling 98 7.5 Yrkesspecifika färdigheter och arbetslivet 99 7.5.1 Studenterna och arbetslivet 102 7.5.2 Alumnerna om utbildningens arbetslivsanknytning 103 8. Sammanfattning och analys 105 Referenser 112 Bilagor 114 Studentenkät Service Management Alumnenkät Service Management

5 Förord Studien av de fyra största programutbildningarna vid Campus Helsingborg har förutom studenter, alumner, studentrepresentanter och utbildningsansvariga involverat flera medarbetare på avdelningen för planering och utvärdering vid Lunds universitet. Olof Nelsson har främst ansvarat för retentionsstatistik för respektive utbildning samt för att via register- och enkätdata belysa hur studentrekryteringen utvecklats över tid (avsnitt 2 och 3). Mattias Renehed ansvarade för databearbetning och resultatsammanställning av student- och alumnundersökningarna rörande Service Management (avsnitt 4), Ola Holmström för Socionomutbildningen (avsnitt 5). För Högskoleingenjörsutbildningen (avsnitt 6) och Livsmedelsteknik högskoleutbildning (avsnitt 7) ansvarade Margareta Nilsson Lindström, som i egenskap av projektledare även haft det övergripande ansvaret för denna rapport. Lund 31/12 2009 Margareta Nilsson Lindström

6

7 1. Inledning En grundläggande tanke bakom Campus Helsingborg som utbildningscentrum vid Lunds universitet är att detta ska utmärkas av breddad studentrekrytering, interdisciplinära utbildningsmiljöer samt nära samverkan med kommuner och näringsliv i nordvästra Skåne. 1 Detta gör Campus Helsingborg till en intressant utbildningsmiljö för att belysa frågor om bildning, yrkesutbildning och arbetsliv. Under våren 2008 anslog Lunds universitet medel för projekt under temat Anställningsbarhet och Bildning. Inom ramen för detta tema och i samarbete mellan representanter från Campus Helsingborg och avdelningen för planering och utvärdering vid Lunds universitet genomfördes en studie av de fyra största utbildningarna - Service Management, Socionomutbildningen, Högskoleingenjörsutbildningen samt Livsmedelsteknisk högskoleutbildning. 2 1.1 Övergripande frågor Under det övergripande temat om bildning, utbildning och arbetsliv fokuserar projektet följande frågeställningar: Vilka studenter rekryteras till utbildningarna vid Campus Helsingborg? I vilken utsträckning fokuserar utbildningarna på bildningsaspekter och i vilken grad är de orienterade mot yrkesspecifika färdigheter? Efter studier vid Campus Helsingborg, hur är de före detta studenterna etablerade på arbetsmarknaden och vilken betydelse tillskriver de utbildningen i ljuset av sina erfarenheter från arbetslivet? Studentrekryteringen till Campus Helsingborg Det saknas en heltäckande bild av vilka som studerar vid Campus Helsingborg. I den nationella statistiken redovisas studentdata på lärosätesnivå, det vill säga för lundastudenter totalt oavsett utbildningsort. Tidigare undersökningar vid Lunds universitet, Studentbarometern 2000 och Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi 2004, visade på vissa skillnader i studenternas sociala bakgrund mellan studieorterna Lund och Helsingborg. Då rekryteringen till landets högskolor i hög grad är regional, förväntar vi oss att flertalet studenter har sin hemort i Helsingborgsregionen. Den regionala rekryteringen kan till viss del förkla- 1 Jämför Strategidokument Campus Helsingborg fastställt av styrelsen för Campus Helsingborg 090925 2 Projektet planerades våren 2008 i samarbete mellan dåvarande Utvärderingsenheten, utbildningsansvariga vid Campus Helsingborg och representanter från Helsingborgs stad. Kommunens representanter var främst intresserade av frågor om studenters och alumners anknytning till Helsingborg och övriga nordvästra Skåne.

8 ras av utbildningsutbudet. Utbildningar som finns på enstaka orter i landet rekryterar mer nationellt, medan de som finns på flera högskoleorter i högre grad rekryterar lokalt. 3 Andelen ungdomar som bedriver högskolestudier skiljer sig från kommun till kommun. Övergångsfrekvensen till högskolan speglar i stort kommuninvånarnas utbildningsnivå. I Skåne Nordväst ligger sju av tio kommuner under riksgenomsnittet. Diagram 1:1 Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning i Skånes kommuner (SCB 2007) Nordvästra Skånes kommuner markeras med versaler. Lund Lomma Vellinge Malmö Staffanstorp HÖGANÄS Kävlinge HELSINGBORG Kristianstad Höör ÄNGELHOLM BÅSTAD Ystad Svedala Simrishamn Burlöv Eslöv Hässleholm LANDSKRONA SVALÖV Trelleborg Skurup Hörby Sjöbo Osby Tomelilla ÖRKELLJUNGA Bromölla KLIPPAN Perstorp Östra Göinge ÅSTORP BJUV 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% mindre än 3 år 3 år eller längre 3 Sex av tio svenska nybörjare vid Lunds universitet och åtta av tio vid högskolorna i Malmö och Kristianstad hade sin hemort i Skåne (Högskoleverket, Regional rekrytering högskolans nybörjare, www.hsv.se/statistik).

9 Inom högskolan sker en social differentiering kopplad till utbildningars olika status. Utbildningar som traditionellt varit förlagda till universitet, som läkaroch juristutbildningarna, har i regel högre inträdeskrav än de utbildningar som inlemmats i högskolan med högskolereformen 1977. Till utbildningar som kräver höga meritvärden är den sociala snedrekryteringen påtaglig (Börjesson 2007). Utbildningar med mer jämlik social rekrytering är i regel programutbildningar på grundnivå med tydlig yrkesinriktning som socionom- och högskoleingenjörsutbildningar. Vid Campus Helsingborg dominerar dessa mer yrkesinriktade högskoleutbildningar. När samma utbildning finns både i Helsingborg och i Lund, vilket endast gäller för socionomutbildningen, har vi noterat att till Campus Helsingborg söker sig i högre grad otraditionella studentgrupper, som äldre studenter och studenter från hem med begränsad studietradition. Även om andelen studenter med utländsk bakgrund är ungefär densamma på de båda studieorterna har dessa studenter olika social bakgrund. Över hälften av lundastudenterna med utländsk bakgrund kommer från akademikerhem medan de i Helsingborg har en mer skiftande bakgrund. Förutsättningar för en bredare social rekrytering tycks således vara bättre på Campus än vid Lunds universitet som helhet. För att få en tydligare bild av studenternas sociala bakgrund och studiemiljö har vi, förutom studier av registerdata, behandlat frågorna i enkätundersökningar riktade till både studenter och före detta studenter. Bildning och yrkesutbildning ur ett student- och alumnperspektiv I informationen på Campus Helsingborgs hemsida betonas arbetslivsanknytning och anställningsbarhet genom att utbildningarna svarar mot en stark efterfrågan från näringsliv och offentlig sektor, har en tydlig koppling mellan teori och praktik samt möjliggör för studenterna att etablera arbetslivskontakter redan under studietiden. De största programutbildningarna år 2008 - Service Management (750 helårsstudenter), Socionomutbildningen (500 helårsstudenter), Högskoleingenjörsutbildningen (300 helårsstudenter), samt Livsmedelteknisk högskoleutbildning (40 helårsstudenter) - är mer eller mindre tydligt inriktade mot specifika verksamheter och positioner i arbetslivet. I utbildningar som i hög grad är profilerade utifrån arbetsmarknadens behov, kan det finnas en risk att kraven på studenterna när det gäller träningen i generella färdigheter tonas ner. Utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden betonas medan den högre utbildningens bildande dimensioner kommuniceras mer indirekt. Program med yrkesinriktning är således av speciellt intresse i bildningssammanhang, då de kan antas präglas av en mer instrumentell kunskapssyn. Balansen mellan träningen i generella färdigheter och yrkeslivsspecifika färdigheter är studiens fokus. Högre utbildning är bildande i betydelsen kunskaps- och färdighetsmässigt fördjupande. En andra central bildningsaspekt är studenternas personliga utveckling i det att de genom högre utbildning utvecklar sin förmåga till självständighet, kritiskt förhållningssätt och att muntligt och skriftligt kommunicera med

10 både invigda och lekmän (Högskoleförordningen 1993:100, Högskolelagen 1992:1434). Utifrån ett klassiskt bildningsbegrepp, ofta förknippat med humanistiska vetenskaper, betonas även kunskaps- och perspektivbredd. Högskoleverkets studie Bildning i svensk högre utbildning (2002) ger exempel på bildande inslag inom tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, men efterlyser fler exempel inom humanistiska. Ingenjörsstudenternas breddning innebär vanligtvis att humanistiskt, filosofiskt eller samhällsvetenskapligt innehåll förs in i utbildningen. Och vice versa innefattar breddning av humanistiskt inriktade utbildningar att naturvetenskapliga och tekniska perspektiv blir belysta. Få insända aktiviteter är exempel på sistnämnda. (HSV 2002) Breddning kan innebära att studenten inom ramen för en programutbildning läser valfria kurser utanför det egna ämnesområdet eller kompletterar en programutbildning med fristående kurser. En tidigare undersökning, Studentbarometern 2000, visade att möjligheterna till breddning av studierna och studier utomlands upplevdes som mer begränsade av studenterna i Helsingborg jämfört med lundastudenterna. Detta kan hänga samman med utbudet av fristående kurser men också med själva utformningen av programutbildningarna. I vilken utsträckning studenterna läser kurser utanför de tids- och innehållsmässigt strikta utbildningsprogrammen är således ytterligare en intressant aspekt i bildningssammanhang. Bildning definieras här med utgångspunkt i författningstexterna som kunskapsbredd och djup, generella färdigheter och personlig utveckling. Hur kommer dessa olika bildningsaspekter till uttryck i programutbildningarna vid Campus Helsingborg? Alumnerna och utbildningen ur ett arbetslivsperspektiv Hur studenter med examen från de aktuella utbildningsprogrammen etablerar sig på arbetsmarknaden är studiens tredje huvudfråga. Tidigare uppföljningar av studenter från ingenjörsutbildningarna pekade på att högskoleingenjörerna i regel fick arbete relativt snart efter examen. Arbetet låg också helt eller åtminstone delvis i linje med deras utbildning. Ingenjörerna från Campus hade efter examen stannat kvar i Skåne i stor utsträckning (Nelsson, 2006). Arbetssituationen för utexaminerade från samtliga fyra utbildningar behandlades i denna studie. Anställningsbarhet är ett begrepp som sedan några decennier använts inom Arbetsmarknadsverket för att särskilja olika kategorier arbetssökande och hur väl dessa står rustade i förhållande till efterfrågan på arbetsmarknaden. Med Bolognasamarbetet har begreppet, som svensk översättning av engelskans employability, kommit att tillämpas även i samband med högre utbildning. Denna tillämpning har stött på kritik i flera olika sammanhang. Är den högre utbildningens främsta mål anställning? I Högskoleverkets rapport 2009:25 diskute-

11 ras denna insnävning vilken bland annat har som komplikation att de kvaliteter som traditionellt förknippas med högre utbildning kunskapsbredd och fördjupning, bildning och personlig utveckling nedtonas. Begreppet anställningsbarhet döljer även andra aspekter av arbetslivet som t.ex. entreprenörskap. I denna studie refererar begreppet anställningsbarhet inte till enskilda studenter och deras möjligheter på arbetsmarknaden, utan till den enskilda utbildningens användbarhet ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Användbarheten bedöms utifrån de erfarenheter som alumner ger uttryck för i den enkätundersökning som riktades till dem som avslutat sin programutbildning vid Campus Helsingborg under åren 2004 2006. Alumnundersökningen belyser följande frågor: Vilka arbeten och arbetsuppgifter har de före detta studenterna och vilka kvalifikationskrav ställer deras arbete? Hur svarar utbildningen mot kvalifikationskraven? Vilken roll har utbildningen spelat för studenternas personliga utveckling och arbetslivskarriär? 1.2 Metod, urval och svarande Studentrekryteringen till Campus Helsingborg analyserades inledningsvis utifrån registerdata över de årskullar som närmast motsvarade de före detta studenter som ingick i urvalet till alumnundersökningen, årskullarna 2002-2004. De empiriska undersökningarna inleddes hösten 2008 med intervjuer med utbildningsansvariga, lärare och studentrepresentanter inom de fyra största programmen vid Campus Helsingborg Service Management, Socionomutbildningen, Högskoleingenjörsutbildningen och Livsmedelsteknisk Högskoleutbildning. Utifrån intervjuer och uppföljande samtal utformades enkätundersökningar till studenter och alumner, sammanlagt åtta frågeformulär utarbetades i samråd med utbildningarna. (Exempel på student- och alumnenkäter ges i bilagan.) Studenter I studentundersökningen ingick dels samtliga studenter som våren 2009 var registrerade sista terminen på respektive program, dels de som hade ett år kvar. Även det fåtal studenter som var omregistrerade dessa båda terminer, främst högskoleingenjörer, ingick i urvalet. Studenterna på avslutningsterminen visade ett större intresse för att medverka i undersökningen än de som hade ett år kvar av utbildningen. Tabell 1:1 Urval och svarsfrekvens, totalt och för avslutningsterminen (studenter) Urval (antal) Svarsfrekvens (%) Avslutningsterminen (antal) Svarsfrekvens avslutningsterminen (%) Service Management 328 52 146 62 Socionom 142 54 69 58 Högskoleingenjörer - Bygg 169 41 80 48 Högskoleingenjörer - Data 37 27 21 24 Livsmedelsteknik 44 48 23 52

12 Svarsbenägenheten bland högskoleingenjörer med datainriktning var låg. I redovisningen av studentundersökningen ingår därför endast de högskoleingenjörer som studerade byggteknik. Studenter som var omregistrerade svarade endast undantagsvis. Kvinnor svarade i något högre utsträckning än män, ett mönster som var tydligast bland livsmedelsteknikerna. Tabell 1:2 Könsfördelning i urval och bland svarande (studenter) Kvinnor Män Urval (%) Svarande (%) Urval (%) Svarande (%) Service Management 77 81 23 19 Socionom 89 89 11 11 Byggingenjör 20 27 80 73 Livsmedelsteknik 41 57 59 43 Åldersfördelningen bland de svarande motsvarade fördelningen i urvalet. På utbildningarna i Service Management och till högskoleingenjör var genomsnittsåldern lägst. Studenterna var äldre och variationen åldersmässigt betydligt större på socionom- och livsmedelsteknikutbildningarna. Diagram 1:2 Åldersfördelning (studenter) Service Managment Socionom Byggingenjör Livsmedelsteknik 0% 25% 50% 75% 100% yngre 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40 år - Sammantaget kunde vi konstatera att de svarande var representativa utifrån ålder. Kvinnliga studenter var något överrepresenterade, framförallt bland livsmedelsteknikerna. De studenter som kommit längst i sin utbildning, studenterna på programmens sista terminer, svarade i högre utsträckning än övriga. Detta kan vara en följd av att frågeformulären i hög grad behandlade utbildningsmål och att de något mer erfarna studenterna var mer bekanta med dessa. Det var således i hög grad studenter med längre erfarenhet av utbildning och studiemiljö som deltagit.

13 Alumner Alumngruppen bestod av samtliga som tagit examen 2004-2006 4. Dessutom ingick i urvalet de som under samma period klarat av sitt examensarbete och uppnått poängkravet för examen, men som inte tagit ut sin examen. Trots avklarade examensarbeten hade nästan hälften av alumnerna inom Service Management avstått från att ta ut sin examen. Tabell 1:3 Urval och svarsfrekvens (alumner) Examen (antal) Fullföljt men inte tagit ut examen (antal) Totalt (antal) Svarande (antal) Svarsfrekvens totalt (%) Service Management 127 112 239 129 55 Socionom 198 4 202 125 62 Högskoleingenjör - Bygg 56 6 62 39 63 Högskoleingenjör - Data 27 0 27 12 44 Livsmedelsteknik 67 0 67 36 54 totalt 475 122 597 341 57 Som framgår ovan varierade svarsfrekvensen och var särskilt låg bland högskoleingenjörer med inriktning på datateknik. Inom samtliga grupper, med undantag för livsmedeltekniker, var könsfördelningen sned. Medan högskoleingenjörerna i regel var män, var kvinnorna i tydlig majoritet inom Service Management och bland socionomerna. Tabell 1:4 Könsfördelning (alumner) Kvinnor (%) Män (%) Service Management 77 23 Socionom 90 10 Byggingenjör 33 67 Dataingenjör 0 100 Livsmedelsteknik 44 56 Åldersfördelningen bland de svarande var densamma som i urvalet. Det fanns däremot markanta åldersskillnader grupperna emellan. Majoriteten av alumnerna med Service Management- eller högskoleingenjörsutbildning var under 30 år, bland socionomer och livsmedelstekniker fanns en stor grupp som var betydligt äldre. 4 Studenter inom Service Management som slutfört sin kandidatutbildning men som 2007 fortsatt på magisternivå har uteslutits.

14 Diagram 1: 3 Åldersfördelning (alumner) Service Managment Socionom Byggingenjör Dataingenjör Livsmedelsteknik 0% 25% 50% 75% 100% yngre än 30 år 30-34 år 35-40 år 40 år el äldre De svarande, sammanlagt 341 alumner, var vad gäller kön, ålder och uttagen examen representativa för urvalet. För att analysera bortfallet sändes i försökssyfte ett mindre omfattande frågeformulär till de ingenjörer och livsmedeltekniker som inte besvarat enkäten. Denna minienkät styrkte bedömningen att de svarande var representativa för urvalet. 1.3 Rapportens disposition I det följande avsnittet om studiemönster och studieresultat analyseras utifrån registerdata i vilken utsträckning studenterna på de fyra olika programmen fullföljt sina studier och tagit ut examen (2). Avsnittet avslutas med en sammanställning om studenternas gymnasiebakgrund, kön, meritpoäng och i vilken utsträckning de bedrivit andra högskolestudier före, parallellt med eller efter programutbildningen. Då registerdata främst ger oss en bild av studenterna utifrån kursregistreringar och kurspoäng, presenteras i det efterföljande avsnittet resultaten av enkätundersökningarna (3). Här belyses frågan om studentrekryteringen utifrån studenters och alumners sociala och etniska bakgrund, familj, boende och ekonomi. Därefter redovisas hur de nuvarande studenterna uppfattade studiekraven, vilka olika förväntningar de hade samt de före detta studenternas erfarenheter. Dessa frågor belyses utifrån studiens huvudtema om bildning, utbildning och arbetsliv. De fyra avsnitten Service Management (4), Socionomutbildningen (5), Högskoleingenjörsutbildningen (6) och Livsmedelteknisk högskoleutbildning (7) innehåller resultatredovisningar och kan läsas som separata avsnitt. Detta redovisningssätt ger en överblick över undersökningens resultat för varje utbildning. För huvudresultat och jämförelser mellan utbildningarna hänvisas till det avslutande avsnittet Sammanfattning och analys.

15 2. Studiemönster och studieresultat I detta avsnitt belyses de fyra programutbildningarna utifrån registerdata om studiemönster och studieresultat för de studenter som påbörjade sina programstudier åren 2002 till 2004. 5 Med studiemönster avses i vilken utsträckning den grupp studenter som antogs till programmet fullföljer sina studier fram till examen. I diagramform illustreras terminsvis hur många studenter som fortsatt registrerat sig på programmet samt i vilken utsträckning dessa tagit ut examen. Hur framgångsrika studenterna varit i sina studier illustreras genom andelen avklarade kurspoäng på programmet. Avslutningsvis profileras studentgrupperna på de fyra utbildningarna och deras olika vägar från gymnasieskolan genom högskolan. 2.1 Service Management Utbildningen i Service Management är det enda i sitt slag i Sverige och startade år 2000 vid Campus Helsingborg. Den bärande idén var att utifrån servicesektorns relativt låga utbildningsnivå skapa en konkurrenskraftig och branschnära utbildning med koppling till den forskning och kompetens som fanns vid Lunds universitet. Programmet har idag fyra inriktningar: Detaljhandel, Hälsa, Turism, Hotell och restaurang. Till grund för Service Management ligger olika ämnesdiscipliner som belyser servicesektorn ekonomiskt, kulturellt och socialt. Det ekonomiska perspektivet är det mest dominerande och under programmets tre första år var företagsekonomi huvudämnet. Från och med 2003 är huvudämnet Service Management. År 2006 startades forskarutbildningen i Service Management med idag ett tiotal aktiva doktorander. Studiemönster I vilken utsträckning studenterna fullföljt sina programstudier framgår av retentionsstatstiken i diagrammet nedan (2:1). Här följs tre årskullar studenter från första till programmets åttonde termin. En del studenter hade emellertid avslutat sina studier med kandidatexamen efter sex terminer. På programmets sjätte termin var 70 respektive 82% av nybörjarna i årskullarna 2002 och 2003 fortfarande registrerade på programmet. Hösten 2004 hade utbildningen expanderat från knappt 200 nybörjare till över 250 och sjätte terminen var 74% av dessa kvar i 5 Med registerdata avses data hämtade från Ladok, Lunds universitets centrala studieadministrativa system. Valet av årskullar motsvarar urvalet till alumnundersökningen. Från och med höstterminen 2002 finns registerdata för samtliga program i enkätundersökningarna, även ingenjörsprogrammet i byggteknik med inriktning arkitektur som startade först denna höst.

16 programmet. 6 Jämfört med en tidigare undersökning (Nelsson 2004 a) var andelen som var kvar i programmet sjätte terminen väsentligt högre. Diagram 2:1 Antal nybörjare termin 1 (t1) i årskullarna 2002-2004 och deras terminsvisa registreringar på programmet till termin 8 (t8), samt antalet uttagna examina (Service Management) 300 250 200 150 100 50 ht2002 ht2003 ht2004 0 t1 t2 t3 t4 t5 t6 t7 t8 exam. i exam. tid + 1 t.o.m. termin maj 09 Utbildningen kan avslutas efter sex terminer med en kandidatexamen eller med magisterexamen efter åtta terminer. Andelen studenter som tog ut kandidat- eller magisterexamen var liten, endast 39% (årskull 2002), 47% (årskull 2003) och 33% (årskull 2004). Flertalet uttagna examina var på magisternivå. Tabell 2:1 Antal studenter per årskull som tagit ut examen fram till 090531 (Service Management) Årskull 2002 N = 195 Årskull 2003 N= 194 Årskull 2004 N = 254 tog ut examen (%) 39 47 33 kandidatexamen (antal) 5 11 53 magisterexamen (antal) 72 80 32 totalt (antal) varav både och 77 0 Detta innebär sammantaget att mindre än hälften i samtliga årskullar tog ut examen. I flera fall utfärdades dessutom examina långt efter det att utbildningen avslutats. 91 3 85 22 6 Avhoppen från utbildningen motsvarar 59 (årskull 2002), 35 (årskull 2003) och 66 studenter (årskull 2004). 10 till 20 i varje årskull gick vidare till andra studier vid Lunds universitet. Ett stort antal av dessa studerade därefter på ekonomprogram eller fristående kurser som handelsrätt, företagsekonomi.

17 Studieresultat Studenterna hade i regel varit framgångsrika i sina studier. De granskade årskullarna hade klarat över 90% av de kurspoäng de varit registrerade på, vilket överensstämmer väl med resultaten för samtliga studentkullar sedan programstart år 2000. Studenterna på inriktningen Turism låg prestationsmässigt något högre (92%), Hotell och restaurang något lägre (87%). På kursnivå varierade genomströmningen. Bland de större gemensamma kurserna var främst kursen i redovisning och ekonomistyrning problematisk. I snitt hade under 80% av de registrerade slutfört denna. Genomströmningen på magisterkurserna varierade mellan 70 och 90%. Ur ett bildningsperspektiv är det intressant att notera att var fjärde nybörjare ht 2002 till ht 2004 hade läst vid Lunds universitet redan innan de började sina studier i Service Management. De flesta hade läst fristående kurser och oftast inom humaniora. Prestationsgraden i dessa studier var dock låg, flertalet hade blivit godkända på endast hälften av de poäng kurserna omfattat. Var tredje student hade, parallellt med att de läste på programmet, kompletterat med studier utanför programmet. De vanligaste kurserna var Handelsrätt för serviceverksamheter vid Institutionen för Service Management och Handelsrätt: Juridisk översiktskurs på Ekonomihögskolan. Studenterna hade även läst kurser inom ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora. Av dem som fortsatt studera efter programmet hade flertalet gått vidare till ekonomprogram eller fristående kurser i ekonomiska ämnen. Tabell 2:2 Andel som studerat vid Lunds universitet före, under och efter programstudierna (Service Management) 2002 Andel studenter (%) 2003 Andel studenter (%) 2004 Andel studenter (%) före 26 27 26 26 parallellt 36 31 36 35 efter 16 11 9 12 2002-2004 totalt 2.2 Socionomutbildningen Socionomutbildningen vid Lunds universitet ges både på Campus Helsingborg och på Socialhögskolan i Lund. Totalt sett tas omkring 170 studenter in varje termin, varav 80 till Helsingborg och 90 till Lund. Programmet är en yrkesutbildning som sträcker sig över sju terminer. Under den femte terminen gör studenterna praktiktjänstgöring på en arbetsplats med socionomverksamhet och under den avslutande terminen genomförs ett självständigt fördjupningsarbete. Efter sju terminers studier tar studenterna socionomexamen. Därefter finns möjligheten att läsa ytterligare en termin på avancerad nivå och forskningsintresserade studenter kan söka till forskarutbildning i socialt arbete.

18 Studiemönster Flertalet socionomstudenter hade fullföljt sina studier fram till examen. Den sjunde terminen var omkring 80% av de tre årskullarna 2002, 2003 och 2004 fortfarande registrerade på programmet. Avhoppen från programmet har således varit ganska få. Nästan samtliga tog ut sin examen i direkt anslutning till utbildningens avslutning även om det funnits vissa eftersläntrare, framförallt i årskullen 2004 (diagram 2:2). Jämfört med en tidigare undersökning (Nelsson 2004 a) hade andelen som var kvar i programmet ökat väsentligt (från 70% till 80%). Diagram 2:2 Antal nybörjare termin 1 (t1) i årskullarna 2002-2004 och deras terminsvisa registreringar på programmet till termin 7 (t7), samt antalet uttagna examina (Socionomutbildningen) 100 80 60 40 20 ht2002 ht2003 ht2004 0 t1 t2 t3 t4 t5 t6 t7 exam. exam. i tid + 1 t.o.m. termin maj 09 Studieresultat Studierna på socionomprogrammet resulterade nästan uteslutande i godkända resultat (98%). Detta gällde för samtliga tre årskullar. Var femte nybörjare 2002-2004 hade studerat vid Lunds universitet redan innan de påbörjat sina studier på socionomprogrammet. Flertalet av dessa hade läst fristående kurser i Lund, oftast inom humaniora men även inom samhällsvetenskap och ekonomi. Flera hade dock inte fullföljt dessa kurser. De som studerat parallellt med programstudierna hade i regel läst fristående kurser inom humaniora och samhällsvetenskap, främst sociologi. Efter avslutad socionomutbildning hade en relativt stor grupp fortsatt sina studier på fristående kurser, främst i sociologi och socialt arbete.

19 Tabell 2:3 Andel som studerat vid Lunds universitet före, under och efter programstudierna (Socionomutbildningen) 2002 Andel studenter (%) 2003 Andel studenter (%) 2004 Andel studenter (%) 2002-2004 Totalt före 16 24 19 20 parallellt 18 14 12 14 efter 29 31 17 25 2.3 Högskoleingenjörsutbildningen Högskoleingenjörer utbildas vid LTH Ingenjörshögskolan förlagd till Campus Helsingborg. Utbildning ges i byggteknik med olika inriktningar och datateknik. Denna omfattar tre år och ger yrkesexamen som högskoleingenjör. Högskoleingenjörerna har därefter platsgaranti på en förkortad civilingenjörsutbildning vid Lunds Tekniska Högskola. Studenterna i byggteknik väljer mellan tre olika inriktningar. Byggteknik arkitektur ger fördjupade kunskaper inom områden som arkitekturhistoria och byggplanering. Väg- och trafikteknik är den enda i sitt slag i Sverige. Utbildningen ger kunskaper inom områden som samhällsbyggnad och trafikplanering. Byggteknik järnväg är en unik utbildning för både Sverige och Västeuropa. Utbildningen bedrivs i samarbete med järnvägsskolan i Ängelholm. Byggteknik Studiemönster Sju av tio nybörjare i byggteknik inriktning arkitektur, den största av de tre inriktningarna, var kvar i utbildningen den sjätte terminen. Denna andel motsvarade genomsnittet för Lunds universitet totalt (Nelsson 2004 a). Dock tog endast var fjärde ut sin examen i anslutning till programslut. Antalet som tog ut examen steg därefter successivt och uppnådde vid det senare mättillfället 2009 cirka 40% av nybörjarna i årskullarna 2002-2004 (jämför diagram 2:3). Diagram 2:3 Antal nybörjare termin 1 (t1) i årskullarna 2002-2004 och deras terminsvisa registreringar på programmet till termin 6 (t6), samt antalet uttagna examina (Byggteknik med arkitektur) 60 40 20 ht2002 ht2003 ht2004 0 t1 t2 t3 t4 t5 t6 exam. i tid + 1 termin exam. t.o.m. maj 09

20 Inriktningarna mot järnvägsteknik respektive väg- och trafikteknik var små med endast omkring tio studenter per årskull. 7 Inom inriktningen mot järnvägsteknik var efter sex terminer omkring 80% av årskullarna 2002-2004 kvar i utbildningen. Inriktningen mot väg- och trafikteknik startade först hösten 2005. Retentionstalen för de studenter som började på programmet 2005 och 2006 visade att den sjätte terminen var sex av tio studenter kvar på programmet. Inom samtliga högskoleingenjörsprogram var antalet uttagna examina mycket lågt. Studieresultat Då inriktningarna mot järnväg och väg- och trafikteknik endast omfattade ett tiotal studenter, redovisar vi fortsättningsvis enbart resultaten för inriktningen arkitektur. På denna inriktning var andelen godkända studenter i regel över 80% på samtliga kurser och det gällde även examensarbetet. Däremot vållade en kurs i matematisk analys problem för mer än var tredje student. Flertalet nybörjare på utbildningen i byggteknik arkitektur hade inte tidigare studerat vid Lunds universitet. Några hade dock före programstarten gått ett förberedande Tekniskt basår, som för flera varit en förutsättning för tillträde till programmet. De som bedrivit andra studier parallellt med programmet hade i regel läst kurser i förberedande matematik på LTH. Medan studierna före programstarten i många fall inte fullföljts hade studierna efter byggteknikutbildningen oftast varit framgångsrika. Det fanns emellertid betydande skillnader mellan årskullarna när det gäller intresset för studier efter byggteknikutbildningen. Terminen efter programslutet fortsatte hälften av nybörjarna 2002 att studera, de flesta på magistereller masterutbildningar i internationellt byggande eller civilingenjörsutbildning. I de följande årskullarna fortsatte 20-30% studera. Årskullen 2003 fortsatte med fristående kurser, oftast i teknik, studenter i årskullen 2004 fortsatte utbilda sig till civilingenjörer. Tabell 2:4 Andel som studerat vid Lunds universitet före, under och efter programstudierna (Byggteknik med arkitektur) 2002 Andel studenter (%) 2003 Andel studenter (%) 2004 Andel studenter (%) 2002-2004 Totalt före 18 14 17 16 parallellt 23 28 24 25 efter 52 21 35 34 Datateknik Studiemönster Retentionen är klart lägre än för utbildningen i byggteknik. Endast varannan datastudent i årskullarna 2002, 2003 och 2004 fullföljde sina studier till högskoleingenjör. Denna andel låg långt under genomsnittet för Lunds universitet totalt (Nelsson 2004 a). Endast en mindre andel (23%) hade tagit sin ut sin examen. 7 Antal antagna till inriktningen järnväg i årskullarna 2002-2004 var 3, 9 respektive 12 studenter. Till inriktningen väg och trafik antogs i första årskullen 11 studenter, till den andra 6.

21 Diagram 2:4 Antal nybörjare termin 1 (t1) i årskullarna 2002-2004 och deras terminsvisa registreringar på programmet till termin 6 (t6), samt antalet uttagna examina (Datateknik) 30 20 10 ht2002 ht2003 ht2004 0 t1 t2 t3 t4 t5 t6 exam. i tid + 1 termin exam. t.o.m. maj 09 Under utbildningens gång hoppade således hälften av, en del av dessa valde andra utbildningar inom Lunds universitet. Fem studenter bytte inriktning inom högskoleingenjörsprogrammet. Två valde att studera på systemvetarprogrammet. Åtta studenter valde program och fristående kurser inom naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora. En större grupp studenter avslutade sina studier vid Lunds universitet. Studieresultat Nybörjarna ht 2002 klarade sina kurser i något högre grad än de båda senare årskullarna. Prestationsgraden sjönk från över 80% till under 70% i årskullarna 2003 och 2004. Detta kan ha ett samband med de kursplaneförändringar som genomförts. En ny kurs i matematisk analys infördes och endast var tredje student hade blivit godkänd på denna kurs. De studenter som påbörjat ett examensarbete hade i allmänhet fullföljt detta, i årskullen 2004 har dock vid det senare mättillfället 2009 endast 40% blivit färdiga. Rekryteringen till Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik växlade mellan åren med avseende på studenternas tidigare erfarenheter av högskolestudier vid Lunds universitet. Medan ingen nybörjare 2002 tidigare hade studerat vid Lunds universitet, hade 32% av årskullen 2003 och 14% av årskullen 2004 erfarenhet av universitetsstudier. Ytterligare åtta studenter hade förberett sina högskolestudier med Tekniskt basår. De som bedrivit studier parallellt med programmet hade i huvudsak läst en förberedande kurs i matematik på LTH. Efter programmets slut hade tre studenter valt att gå vidare till civilingenjörsutbildning.

22 Tabell 2:5 Andel som studerat vid Lunds universitet före, under och efter programstudierna (Datateknik) 2002 Andel 2003 Andel 2004 Andel 2002-2004 Totalt (%) studenter (%) studenter (%) studenter (%) före 0 32 14 14 parallellt 22 37 17 24 efter 22 37 41 34 2.4 Livsmedelsteknisk högskoleutbildning Livsmedelsteknisk högskoleutbildning vid LTH Ingenjörshögskolan omfattar två års studier och utmynnar i tvåårig högskoleexamen. Utbildningen vänder sig till personer med minst två års arbetslivserfarenhet inom livsmedelsbranschen och utbildningen ger behörighet för vidareutbildning till yrkeslärare på gymnasienivå. Studiemönster Retentionen på livsmedelsteknisk utbildning är mycket hög. Studenterna fullföljde med få undantag hela utbildningen. 80% av årskullarna 2002 och 2003 tog ut examen i samband med sista terminen eller högst en termin senare, dock endast 60 % av årskull 2004. Diagram 2:5 Antal nybörjare termin 1 (t1) i årskullarna 002-2004 och deras terminsvisa registreringar på programmet till termin 4 (t4), samt antalet uttagna examina (Livsmedelsteknisk högskoleutbildning) 35 30 25 20 15 10 5 ht2002 ht2003 ht2004 0 t1 t2 t3 t4 exam. i exam. t.o.m. tid + 1 termin maj 09 Studieresultat Poängproduktionen på kursnivå för årskullarna till och med 2006 är svår att följa upp på samma sätt som för övriga utbildningar. Registerdata fanns då tillgängliga först när den enskilde studenten klarat av hela utbildningen. Sedan 2007 finns

23 statistik även på kursnivå. Vi finner då att det framförallt var två kurser studenterna har haft svårigheter med, kurserna Litteraturstudier och Examensarbete. Endast ett fåtal av de studenter som rekryteras till utbildningen i livsmedelsteknik hade tidigare erfarenheter av högskolestudier vid Lunds universitet. Ett par studenter hade efter avslutad utbildning fortsatt studera vid Lunds universitet. En del livsmedeltekniker fortsätter emellertid till yrkeslärarutbildning. Hur många dessa studenter är har vi ingen uppgift om då lärarutbildningen inte är förlagd till Lunds universitet och således inte ingår i tillgängliga register. Tabell 2:6 Andel som studerat vid Lunds universitet före, under och efter programstudierna (Livsmedelsteknisk högskoleutbildning) 2002 Antal studenter N=31 2003 Antal studenter N=29 2004 Antal studenter N=27 2002-2004 Totalt före 1 2 1 4 parallellt 0 1 0 1 efter 2 0 0 2 2.5 Olika program olika studentprofiler När vi via registerdata följer årskullarna 2002-2004 och deras väg genom högskolan kan vi konstatera att studenter på de olika programmen har olika gymnasiebakgrund. De har även olika erfarenheter av högskolestudier. Var fjärde student i Service Management hade bedrivit högskolestudier redan innan de började på programmet och var tredje valde att studera på fristående kurser i främst ekonomi parallellt med sina programstudier. Var fjärde socionom gick vidare till studier i främst socialt arbete eller sociologi efter programutbildningen. Högskoleingenjörer inom både byggteknik och data gick i hög utsträckning vidare och då främst till magisterutbildning i internationellt byggande eller civilingenjörsutbildning. Studenterna i livsmedelteknik antogs till programmet med utgångspunkt från två års arbetslivserfarenhet i livsmedelsbranschen. Deras erfarenhet av högskolestudier var mer begränsad både före och efter programstudierna, dock inte så begränsad som tabellen nedan visar. Utbildningen ger behörighet till fortsatta studier på yrkeslärarprogrammet. Hur stor andel som väljer denna utbildning framgår inte av tillgängliga registerdata. 8 8 I Ladok, Lunds universitets lokala dokumentationssystem, registreras endast studier vid Lunds universitet.

24 Studenter, selektion och utbildningsvägar i gymnasieskola och högskola (registerdata för årskullarna 2002-2004) Program: dominerande gymnasiebakgrund Service Management Program med inriktning samhälle och ekonomi (>50%) Socionomutbildningen Stor spridning, Samhällsprogrammet störst (33%) Högskoleingenjörsutbildningen Program med inriktning naturvetenskap och teknik (75%) kvinnor/män (%) 68/32 88/12 bygg 25/75 data 0/100 antagning ht 04 Health 16,0 Bygglägsta jämförelse- Hotel 15,6 17,4 Arkitektur 13,2 tal, gymnasiebetyg Retail 16,4 urval 1 Tourism 16,1 Data alla behöri- (VHS statistik) ga antagna andel med hög- skolestudier innan programmet (%) 26 20 Bygg: 16 Data: 14 Livsmedelsteknisk högskoleutbildning Yrkesinriktade program, främst inom livsmedelsteknik (55%) 43/57 Lokal antagning 5 andel med andra högskolestudier parallellt med programmet (%) andel med andra högskolestudier efter programmet (%) 35 14 Bygg: 25 Data: 24 12 25 Bygg: 34 Data: 34 1 2 Obs! exklusive studenter som går vidare till yrkeslärarutbildning

3. Studentrekryteringen till Campus Helsingborg 25 I förra avsnittet kunde vi via registerdata skapa oss en bild av studentrekryteringen till Service Management och utbildningarna till socionom, högskoleingenjör och livsmedeltekniker. För att mer ingående belysa frågan om breddad studentrekrytering redovisas i detta avsnitt data från enkätundersökningarna om studenters och alumners sociala och etniska bakgrund, boende och geografiska hemvist. 3.1 Studenternas och alumnernas sociala bakgrund Utbildningarna vid Lunds universitet rekryterar i stor utsträckning ungdomar från akademikerhem. Detta gäller både totalt sett och för flertalet enskilda utbildningar. I genomsnitt 65% av nybörjarna har föräldrar med högskoleerfarenhet. I rekryteringsarbetet strävar Lunds universitet efter en breddad rekrytering. 9 Campus Helsingborg har ett speciellt uppdrag att rekrytera studenter med varierande bakgrund. 10 Utbyggnaden av utbildningsväsendet har inneburit att allt färre högskolenybörjare har föräldrar med enbart grundskoleutbildning. Studenternas föräldrar har i ökande utsträckning gymnasial utbildning och allt fler har studerat på högskola 11. Detta visar sig genom att de nuvarande studenterna i något större utsträckning än tidigare studentgrupper har föräldrar med högskoleerfarenhet. 12 Studenterna på Service Management- och byggingenjörsutbildningarna var något yngre och andelen med högskoleutbildade föräldrar därigenom något högre än på de övriga utbildningarna. Även om andelen nybörjare från akademikerhem ökat, var dock sammansättningen av programstudenter i Helsingborg fortfarande mer varierad än på de flesta program vid Lunds universitet. Som framgår av diagram 3:1 nedan bidrar Campus Helsingborgs till en breddad rekrytering till Lunds universitet. Här finns dock tydliga skillnader mellan programmen. Livsmedelteknik och socionomutbildningen har mest jämlik fördelning, något som delvis också hänger samman med att studenterna är något äldre. 9 Lunds universitets handlingsplan för breddad studentrekrytering 2009-2011, www.lu.se 10 Jämför Strategidokument Campus Helsingborg fastställt av styrelsen för Campus Helsingborg 090925 11 SCB, 2008: Statistiska meddelanden, UF 20 SM 0802. 12 Jämförelser mellan rekryteringen till programmen 2001/02 och 2007/08 visade på denna utveckling över tid, Underlag till Rekryteringsrådets sammanträde den 9 juni 2009, 5, Lunds universitet, Opublicerade uppgifter från SCB.

26 Diagram 3:1 Föräldrars utbildningsbakgrund (studenter och alumner/program) 100% grundskola gymnasieskola högskola 75% 50% 25% 0% Stud Alumn Stud Alumn Stud Alumn Stud Alumn Nyb Nyb 01/02 07/08 ServiceM Socionom Byggingenjör Livsm.tekn LU tot I enkätundersökningen hade 60% av studenterna i Service Management förälder med högskoleutbildning. Detta kan jämföras med nationell statistik för 2007/ 2008 då andelen nybörjare med högskoleföräldrar var ännu något högre, 64%. Service Management är unik för Campus Helsingborg och den utbildning som ligger närmast att jämföra med är civilekonomprogrammet i Lund där 74% kom från akademikerhem, motsvarande siffra för hela landet var 69%. 13 Av socionomstudenterna i enkätundersökningen kom 43% från akademikerhem. Motsvarande siffra för nybörjarna i Helsingborg var 44% och för lundasocionomer 54% läsåret 2007/2008. I hela landet kom 47% av socionomstudenterna från hem med eftergymnasial utbildning. 14 Högskoleingenjörsutbildningen finns enbart vid Campus Helsingborg, däremot finns nationella jämförelseuppgifter. I Helsingborg kom mindre än hälften från akademikerhem medan motsvarande siffra för samtliga landets högskoleingenjörsutbildningar var 55%. 15 Inom livsmedelteknisk utbildning var andelen studenter från akademikerhen 38%. Flertalet utbildningar vid Lunds universitet har en snävare social rekrytering än övriga landet. Programutbildningar vid Campus Helsingborg utgör ett undantag och har en bredare social rekrytering än de flesta andra utbildningar vid Lunds universitet. 16 13 Statistiska meddelanden, SCB UF 20 SM 0802 14 Statistiska meddelanden, SCB UF 20 SM 0802 15 Statistiska meddelanden, SCB UF 20 SM 0802 16 Jämför även Nelsson (2004 b) Utgångsläge för breddad rekrytering vid Lunds universitet. En statistisk genomgång, Utvärderingsenheten, rapport nr 2004:230, Lunds universitet

27 3.2 Studenternas och alumnernas etniska bakgrund Uppemot 20% av studenterna och 17% av alumnerna hade utländsk förälder eller var själva födda utomlands. Detta innebär att studenterna vid Campus Helsingborg i viss utsträckning bidrog till ökad mångfald vid Lunds universitet, där totalt sett knappt 14% har utländsk bakgrund. 17 Diagram 3:2 Andel med utländsk bakgrund resp. annat modersmål än svenska bland de nuvarande studenterna 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Någon förälder eller själv födda i ett utomnordiskt land Annat modersmål än svenska Sammantaget hade omkring 12% annat modersmål än svenska bland både studenter och alumner. 18 Jämförelser mellan de nuvarande studenterna och alumnerna visade att andelen med utländsk bakgrund eller annat modersmål än svenska ökat något på alla granskade program i studien utom Service Management. 3.3 Familj, boende och ekonomi Flertalet studenter under 25 år var ensamstående eller singlar, medan majoriteten över 30 år var gifta eller sambo. Bland alumnerna var förhållandet likartat med den skillnaden att de flesta var några år äldre och något fler gifta/sammanboende. Skillnaderna i ålderssammansättning programmen emellan hade till följd att studenterna på ingenjörs- och Service Managementutbildningarna i regel var singlar/ensamstående medan de som läste livsmedelsteknik eller till socionom var gifta. På Service Managementutbildningen hade mindre än 5% av studenterna barn, medan motsvarande siffra för socionomer och livsmedelstekniker var över 30%. 17 HSV (2008) Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2008. Studenterna med utländsk bakgrund har vanligen likartad social bakgrund liksom köns- och ålderssammansättning som övriga studenter. 18 Denna siffra visar att det finns en grupp studenter födda utomlands men med svenska som modersmål.

28 Totalt kommer sex av tio nybörjare vid Lunds universitet från Skåne. 19 Som framgår av diagrammet nedan var andelen ungefär den samma vid Campus Helsingborg. Service Management och socionomutbildningen hade dock en något vidare geografisk rekrytering än övriga program. Diagram 3:3 Andel regionalt och nationellt rekryterade studenter till utbildningarna på Campus Helsingborg 100% 75% 50% 25% Utanför Skåne Övriga Skåne Nordvästra Skåne 0% ServiceM Socionom Bygging. Livsm.tekn. LU totalt Service Management rekryterar således studenter från ett vidare geografiskt område och det var också dessa som i störst utsträckning flyttat till Helsingborg i samband med studiestarten. Även byggteknikerna hade i stor utsträckning flyttat till Helsingborg. Minst benägna att flytta var de som studerade livsmedelsteknik, de var i regel äldre och bosatta utanför studieorten. De flesta alumner lämnade studieorten efter avslutade studier och spreds över både regionen och landet, framförallt till storstäderna och Malmö-Lund området. Dock stannade ett större antal studenter kvar i Helsingborg och nordvästra Skåne än vad som ursprungligen rekryterats därifrån. 19 Jämför Högskoleverket, Regional rekrytering högskolans nybörjare, www.hsv.se/statistik. Om studenter från utlandet medräknas - de utgör vid Lunds universitet nästan var tredje högskolenybörjare - blir andelen nybörjare från Skåne betydligt lägre (40%).

29 Diagram 3:4 Studenternas bostadsort under uppväxten och studietiden, samt alumnernas bostadsort 20 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Helsingborg Övriga NV Skåne Södra Halland Lund-Malmö m grannkommuner Uppväxt Studier Arbete Övriga Skåne Övriga landet Oavsett bostadsort bodde de flesta studenter i egen lägenhet eller villa. Därutöver fanns vissa skillnader. Omkring 25% av dem som bodde i Helsingborg hade studentlägenhet eller korridorrum mot endast 15% av dem som bodde i Lund. I Helsingborg och Lund bodde mindre än 10% hos föräldrarna, medan mer än var tredje student i övriga Skåne fortfarande var hemmaboende. Det var tre till fyra gånger vanligare att studenter med utländsk bakgrund bodde hos föräldrarna under studietiden. Var och hur studenterna bodde påverkade viktiga aspekter av deras studiesituation. Studiemässigt fungerade det bra för de flesta att bo även utanför studieorten, dock påverkades umgänget med kursarna. Diagram 3:5 Andel som bedömer att boendeorten fungerade bra studiemässigt, för umgänget med kursare och avseende på pendling/boendeort. 100% 75% 50% 25% Helsingborg Övriga Nordvästra Skåne Lund-Malmö m omnejd Övriga Skåne/landet 0% Studiemässigt Umgänge med kursare Pendling 20 Studenternas bostadsort under uppväxt och studietid bygger på enkätsvar, alumnernas bostadsort enligt uppdaterade adresser i Ladok. Vi har ingen uppgift om var alumnernas arbetsplats är förlagd, men utgår från att denna i flertalet fall ligger i relativt nära anslutning till bostadsorten.

30 Studentboende var den boendeform som fungerade bäst. Att bo hemma hos föräldrarna eller att vara inneboende fungerade mindre väl, framförallt när det gällde umgänget med studiekamraterna. Diagram 3:6 Andel som bedömer att boendeformen fungerar bra studiemässigt, för umgänget med kursare och avseende på pendling/boendeort. 100% 75% 50% 25% Studiemässigt Umgänge med kursare Pendling 0% Hos föräldrar Studentboende Lägenhet/Villa Studenterna finansierade i regel sina studier genom att kombinera bidrag, lån, förvärvsarbete, bidrag från föräldrar och sparade medel. 85% av studenterna på de undersökta utbildningsprogrammen hade studiebidrag, 75% tog studielån. Fyra av tio angav att de förvärvsarbetade, vanligen omkring tio timmar i veckan. Service Managementstudenterna förvärvsarbetade i störst utsträckning. Avslutningsvis kan vi konstatera att studenterna vid Campus Helsingborg utgör en mer socialt och etniskt heterogen grupp än lundastudenter i allmänhet. Detta i kombination med programutbudet och de specifika programprofiler som tecknades i ett tidigare avsnitt (jämför avsnitt 2) visar att Campus Helsingborg är en, i jämförelse med Lunds universitet i övrigt, specifik utbildningsmiljö präglad av en bredare studentrekrytering.