Betongtekniskt program Kärnkraft Programetapp 3, 2013-2015
Sammanfattning Kärnkraften svarar idag för 40 % av Sveriges elproduktion (år 2011 58 TWh av en total elproduktion på 146,5 TWh). Att förvalta dessa anläggningar väl och säkerställa livslängden med säker och tillförlitlig drift är av största vikt för såväl kraftindustrin som för samhället som helhet. Kärnkraftverken innehåller omfattande betongkonstruktioner, för vilka nya metoder och verktyg måste tas fram för att säkerställa status och i förekommande fall kunna genomföra kvalitetssäkrade reparationer. Det finns därför också ett behov av verktyg och kunskaper om hur nya betongkonstruktioner ska uppföras på ett effektivt sätt. Mot denna bakgrund startade Elforsk 2007 den första treårsetappen av ett betongtekniskt program finansierat av kärnkraftverken i Sverige och TVO i Finland samt av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Programmet har sedan drivits i två etapper, 2007-2009 samt 2010-2012. Föreliggande verksamhetsplan beskriver planerad verksamhet under den kommande treårsetappen 2013-2015. Verksamheten föreslås ha en kontinuitet med föregående programperiod, med fortsättning av flera pågående projekt, samt utökad verksamhet inom områdena nya material, design, utförande och produktionsteknik. Programmet, med en volym på drygt 4 Mkr/år finansieras och styrs av intressenterna E.ON, Fortum, Karlstads Energi, Skellefteå Kraft, Vattenfall, kärnkraftverken i Ringhals, Forsmark, Oskarshamn, TVO, SKB samt Strålsäkerhetsmyndigheten SSM. En konsult från Vattenfall Research and Development, VRD, är teknisk expert för programmet och Elforsk svarar för administration, uppföljning och resultatspridning. Arbetet i den nya programetappen har inletts med ett strategiarbete för att identifiera de viktigaste områdena i förvaltningskedjan samt de viktigaste frågorna inom respektive fokusområde.
Summary Nuclear power plants produce 40 % of the electric power in Sweden (year 2011 58 TWh of 146,5 TWh in total power generation). A good management of these plants and to secure the remaining life time with reliable and safe operation is most important for the power industry but also for the whole society. New methods and tools must be developed for the large nuclear power plant concrete constructions in order to judge the status and to perform high quality repairs if needed. There is a need for efficient methods and tools to build new nuclear concrete constructions. With this background the first three year period of Elforsks Nuclear Concrete Research programme was started in 2007. The first period was succeeded by another three year period 2010-1012. The program has been financed by Vattenfall and the nuclear power plants in Sweden, TVO in Finland and Swedish Radiation Safety Authority, SSM. The research plan for the coming three years period 2013-2015 is described in this document. A sequel to the present programme is proposed with a continuation of previous projects, and an expansion of the scope of the program to include studies of new materials, design, execution and production techniques. The organization of the future program is proposed to be the same as for the previous program period with financing and control in the steering committee, which includes the stake holders E.ON, Fortum, Vattenfall AB, Ringhals, Forsmark, Oskarshamn, TVO, SKB and SSM. A consultant from Vattenfall Research and Development, VRD is the technical expert of the programme and Elforsk is responsible for administration of projects and dissemination of results. The work in the new phase has started with a strategic process to identify the most important areas of research.
Innehåll 1 Introduktion 1 2 Mål och strategier 3 3 Projektområden 6 4 Resultatspridning 12 5 Genomförda och pågående projekt 13 5.1 Spännkablarnas spännkraft... 13 5.2 Fukt- och temperaturtillstånd... 13 5.3 Oförstörande provningsmetoder... 14 5.4 Korrosion av armering i betong... 14 5.5 Materialegenskapsstudier... 15 5.6 Avancerade beräkningsmetoder... 16 5.7 Samverkan med andra program... 16 6 Referenser Fel! Bokmärket är inte definierat.
1 Inledning Det finns tio kraftproducerande reaktorer på tre platser i Sverige; Forsmark (3), Oskarshamn (3) och Ringhals (4). Sju av dessa är kokvattenreaktorer medan tre av Ringhals reaktorer är av tryckvattentyp. Åldern på reaktorerna varierar mellan 30-43 år. Möjligheterna till säker och tillförlitlig drift av äldre reaktorer är komplexa frågor som måste baseras på tekniska och säkerhetsmässiga bedömningar. För att kunna göra dessa bedömningar behövs ökad kompetens baserad på nya metoder och verktyg. Under den föregående programperioden beslutade Riksdagen att det ska vara tillåtet att ersätta gamla kärnkraftsreaktorer med nya. Det senaste 40 åren har det varit en stor utveckling inom material, konstruktion och utförande. Det arbete som utförs inom detta program kan hjälpa till att samla och vidarebefordra kunskap och erfarenheter från de äldre verken till de nya. På grund av att tillståndsbedömnings-, underhålls- och reparationsmetoderna baseras på nya material och ny teknik, kan verksamheten inom Elforsks betongprogram tillföra kunskap också till nybyggnadsområdet. Kompetensförsörjningen till kärnkraftindustrin är mycket viktig på sikt, varför det är viktigt att den yngre generationen blir intresserade av branschen så att de kan utbildas och överta uppbyggd kompetens bland dem som successivt går i pension. Gemensamt för kärnkraftbolagen är att det är relativt få personer som arbetar med betongtekniska frågor, och att de som har erfarenhet, d.v.s. de som en gång har varit med och konstruerat och byggt anläggningarna, har pensionerats eller är på väg att pensionera sig. Inom kort kommer således deras kunskaper inte längre finnas lätt tillgängliga för dem som tar vid. Sammantaget gör detta att det finns ett behov av att bygga både kompetens och att utveckla teknikbasen för teknisk förvaltning av byggnader och konstruktioner i befintliga kärnkraftverk. Viktigt är också att kunskaper och verktyg kan byggas upp för 1
att nyttjas vid ersättning av befintliga anläggningar med nya anläggningslösningar, och att också kunna ta hänsyn till resultat från Europeisk och internationell forskning och utveckling inom området. Kraftindustrins anläggningar i allmänhet och kärnkraftens anläggningar i synnerhet är en del av samhällets infrastruktur som är byggd med betong. Vad det gäller betonganläggningar pågår stor FoU verksamhet för väg och järnvägar, broar, hamnar, tunnlar, dammar mm. Detta program kommer att bevaka dessa områden och söka samarbetspartners för att försörja kärnkraftsområdet med kompetens. För att bygga upp denna kompetens- och kunskapsbas har föreliggande forskningsprogram tagits fram. Den nya etappen kommer att inledas med ett strategiarbete för att finna de mest prioriterade forskningsfrågorna. Betongprogrammet omfattar drygt 4 Mkr/år och finansieras av E.ON, Fortum, Karlstads Energi, SKB, Skellefteå Kraft, SSM, TVO och Vattenfall. Verksamheten styrs av en programstyrelse bestående av representanter från programmets finansiärer med Elforsk som programkansli. Projekten initieras till stor del av programstyrelsen, men det finns även möjlighet att inkomma med öppna ansökningar inom programmets verksamhetsområde. Mer information om verksamheten finns på http://www.elforsk.se/programomraden/karnkraft/betongteknik/ 2
2 Mål och strategier Det övergripande målet för programperioden 2013-2015 är att säkerställa avsedd livslängd och hög tillgänglighet med bibehållen säkerhet för kärnkraftverk i Sverige och Finland. Under kommande 3-årsperiod för programmet bedöms FoUverksamhet kunna påbörjas även kring andra betongkonstruktioner än reaktorinneslutningen och kylvattentunnlarna, såsom exempelvis turbinfundament, vattenvägar och intagsbyggnader. Det viktigaste konstruktionsmaterialet inom området är naturligtvis betong, men även problemställningar kring stål för armering, tätplåt och toroid, enskilda byggnadskonstruktionselement samt plast- och kompositmaterial som används för byggnadsdelar kommer att beaktas. En viktig uppgift för Elforsks betongprogram är att sprida information och kunskap. Under den kommande programperioden, liksom i den föregående, medverkar detta program i att arrangera Kraftindustrins Betongdag (en gång per år). Det planeras även att ordna mellan ett till två tekniska seminarier per år. Den samverkan med pågående FoU-verksamhet inom andra områden, speciellt inom Vattenkraft- och Vindkraftområdet som etablerades under föregående programperiod kommer att fortsätta. Detta är viktigt för att överföra, översätta och komplettera resultaten i den form som tillför nytta för kärnkraften. Det samarbete som har etablerats med Bygginnovationen, Swerea/KIMAB och SBUF kommer att fortsätta under den kommande programperioden. Detta gäller även det internationella samarbetet inom NUGENIA/ACCEPPT. Den nya programetappen har inletts med ett strategiarbete där inriktning och arbetssätt för den nya etappen förfinas. Programstyrelsen ansvarar för detta arbete. Information till strategipro- 3
cessen kommer att inhämtas från finansierande organisationer och möjligare utförare. VISION Visionen med det betongtekniska programmet för kärnkraftindustrin är att: Utgöra ett kvalificerat stöd i de byggfrågor som faller under hela den tekniska förvaltningskedjan. I högre utsträckning nyttja FoU-resurser inom industri och högskola för att stärka kärnkraftsindustrins verksamhet. MÅL Målet med programmets verksamhet under 2013-2015 är att: Identifiera angelägna problem som kärnkraftindustrin står inför och bearbeta dessa i form av forskningsprojekt. Ta fram verktyg, riktlinjer, utförandebeskrivningar och teknik som tillgodoser industrins och myndighetens intressen och behov. Bygga upp ledande kompetens inom området och bredda kretsen av utförare inom programmet. Verka för att nå även finska utförarorganisationer. Medverka till att det kommer fram studenter och forskarstuderande som har genomfört arbeten inom områden som ligger nära branschens intressen. 4
STRATEGI Strategin för att uppnå ovanstående vision och mål innefattar att: Arbeta i 3-årsprogam. En rimlig långsiktighet i FoU-arbetet kan därmed upprätthållas, vilket underlättar samarbeten inom landet, Norden och EU där kunskap och satsade medel kan växlas upp. Verksamheten bör följas av en utvärdering. Programmet kommer att verka för utveckling av och aktivt deltagande i internationella nätverk inom kärnkraftsanläggningars kompetensområden. Samla och samordna kärnkraftsindustrins FoU-verksamhet inom området kärnkraftens betonganläggningar inom programmet. Definiera och beskriva rådande brister och behov för tillståndsbedömning, underhåll, reparation, uppgradering och nybyggnad av betongkonstruktioner inom kärnkraften. Utöka informationsinsatserna kring programmet, både för att bredda utförarkretsen och för att sprida de resultat som tagits fram inom programmet. 5
3 Projektområden De verksamheter som ingår i teknisk förvaltning och förnyelse av betongkonstruktioner (Livslängd för betongkonstruktioner i kärnkraften) kan sammanfattas med följande rubriker: Kravställande Tillsyn och tillståndsbedömning Tekniska lösningar Val av åtgärd Genomförande av åtgärd Uppföljning av genomförd åtgärd Dessa rubriker ingår i ett flertal system upprättade för teknisk förvaltning av konstruktioner (se även Figur 1). Kraven anger vad som förväntas av olika typer av konstruktioner avseende bärförmåga, livslängd, täthet eller annan funktion som är viktig för anläggningens driftsäkerhet. Kraven, som kan komma från både ägaren och myndigheter, bör vara välformulerade och om möjligt kvantifierbara. Figur 1 Teknisk förvaltning av betongkonstruktioner Tillsyn och tillståndsbedömning är viktig för att försäkra sig om att konstruktionen uppfyller de ställda kraven under den tid som konstruktionen förväntas att fungera. Med hjälp av den information som erhålls genom tillståndsbedömningen kan man avgöra 6
om man behöver vidta några åtgärder för att säkerställa konstruktionens förmåga att uppfylla de ställda kraven. Brister och skador hos konstruktioner kan avhjälpas på olika sätt. Ofta finns olika tekniska lösningar för en och samma skada eller brist. Att ha tillgång till dessa lösningar och känna till lösningarnas för- och nackdelarna är avgörande för en säker, snabb och ekonomisk förvaltning. Med hjälp av erfarenhet, provningar och teoretiska överväganden väljs en teknisk lösning. Valet av teknisk lösning misslyckas eller leder till felaktiga beslut om kravställandet och tillståndsbedömningen varit bristfälliga. Genomförandet beskriver det sätt med vilket åtgärderna genomförs. Val av metod för genomförandet styrs av de krav som ställs, speciellt när driftavbrott, säkerhet och utsläpp är styrande faktorer. Uppföljning av genomförd åtgärd är viktig för att försäkra sig om att allt har gått rätt till samt för erfarenhetsåterföring. Datorbaserade beräkningsmodeller har visat sig vara utmärkta hjälpmedel för tillstånds- och livslängdsbedömning av betonganläggningar. De har även visat sig vara utmärkta hjälpmedel för val och dimensionering av reparationsåtgärder. Utveckling av kommersiella och användarvänliga datorprogram har möjliggjort modellering av fysikaliska, mekaniska och kemiska fenomen med beaktandet av deras stationära eller transienta förlopp samt material och geometrisk ickelinjäritet. Programmen kan lösa kopplade problem där bl.a. fysikaliska, mekaniska och kemiska fenomens synergieffekter på en konstruktion kan studeras. Livslängdsmodellering av betonganläggningar, som är en viktig del av en långsiktig förvaltning av anläggningar, kräver modeller som beaktar de ovannämnda effekterna. Reaktorinneslutningens aktuella och framtida tillstånd bedöms med beräkningsmodeller som beaktar bl. a. betongens temperatur- och fukttillstånd, 7
krympning och krypning, spänningstillstånd samt spänntrådarnas krypning och spänningstillstånd. Samtliga ovannämnda frågeställningar ingick i den föregående programperiodens verksamhet som berörde området Livslängd för betongkonstruktioner i kärnkraften. Verksamheten omfattade konstruktionsteknik inom hela området, från layout till detaljutformning samt underhåll. Det föreslås att det kommande programmet bibehåller samma inriktning och innehåll, men att även nya material, nya normer och standars, nya utförande och produktionsteknik inkuderas. Anledningen är att klimatförändringar har medfört att nya och hårdare krav ställs på produkternas miljöbelastning vilka tvingar fram nya normer, material, ny design och utförande. Forskargrupperna anpassar sin verksamhet till den nya situationen. För att kunna följa utvecklingen bör Elforsks betongprogram anpassa sin verksamhet till den nya situationen, inte minst med tanke på att bygg- och anläggningsprodukterna är utsatta för stora förändringar. Nedan sammanfattas de områden inom vilka projektförslag bör tas fram under kommande programperiod: Miljöer kring och inom olika konstruktioner och konstruktionsdelar, omfattande inneslutningar och övriga delar av ett kärnkraftsverk, bör studeras ytterligare under den kommande perioden. Arbetet med att utveckla mätmetoder och modeller för att beskriva dessa miljöer bör fortsätta. Både mikro- och makroklimatet kring och inom konstruktionerna och konstruktionsdelarna bör studeras. Inom detta område genereras bl.a. kunskaper och data för att utföra arbetet inom det område som beskrivs i nästa punkt. Arbetet inom detta område börjades under föregående programperiod. Projekt BET 104 - Climatic conditions inside nuclear reactor containments är ett exempel på projekt inom detta område. Även några korrosionsprojekt kan hänföras till detta område. Exponeringsmiljön och dess inverkan på konstruktionsdelar bör beaktas. Inverkan av exponeringsmiljön på spänningstillståndet inom en konstruktion samt inverkan av exponeringsmiljön på 8
konstruktionsdelarnas nedbrytningsprocess och livslängd bör beaktas. Arbetet inom detta område påbörjades under föregående programperiod. Det viktigaste projektet som kan hänföras till detta område är BET 001 - Status för reaktorinneslutningar med cementinjekterade spännkablar. Projektet har slutförts i och med att doktoranden disputerade i oktober 2012. Det behandlade bl.a. inverkan av betongens uttorkning (krympning) på spännkablarnas spänningstillstånd. Arbetet inom detta område är inte slutfört och bör fortsätta. Elforsk deltar i det internationella projektet NUGENIA/ACCEPPT som startade under oktober 2012. ACCEPPT projektet kommer att tillföra kärnkraften värdefull kunskap. Datorbaserade beräkningsmodeller har visat sig vara utmärkta hjälpmedel för tillstånds- och livslängdsbedömning av betonganläggningar. De har även visat sig vara utmärkta hjälpmedel för val och dimensionering av reparationsåtgärder. Utveckling av kommersiella och användarvänliga datorprogram har möjliggjort modellering av fysikaliska, mekaniska och kemiska fenomen med beaktandet av deras stationära eller transienta förlopp samt material och geometriskt icke-linjäritet. Programmen kan lösa kopplade problem där bl.a. fysikaliska, mekaniska och kemiska fenomens synergieffekter på en konstruktion kan studeras. Livslängdsmodellering av betonganläggningar, som är en viktig del av en långsiktig förvaltning av anläggningar, kräver modeller som beaktar de ovannämnda effekterna. Reaktorinneslutningens aktuella och framtida tillstånd bedöms med beräkningsmodeller som beaktar bl. a. betongens temperatur- och fukttillstånd, krympning och krypning och spänningstillstånd samt spänntrådarnas krypning och spänningstillstånd. Under föregående programperiod stöddes ett par projekt inom detta område. Utfallet var tillfredsställande och generade ny kunskap inom området. Detta område bör stödjas ytterligare under kommande period. Skadeorsaker och tillhörande skadetyper relevanta för kärnkraftverken studerades under den föregående programperioden. Studierna som bestod av utredningar och litteratursammanställningar bevakade omvärldens kunskapsutveckling rörande speci- 9
10 fika skadetyper och skademekanismer. Den här typen av arbete bör fortsätta under den kommande programperioden. Tillämpbarheten och utvecklingspotentialen hos olika OFP metoder utreddes under de tidigare programperioderna. Målsättningen var att ta fram metoder som kan detektera gap och hålrum mellan betong och tätplåt, mellan genomföringar och betong, mellan betong och spännkablar, bestämma det täckande betongskiktet på ett noggrant sätt även för fall med tjockt betongskikt samt detektera delaminering och hålrum orsakade av armeringskorrosion. Arbetet inom detta område är inte slutfört. Under den föregående programperioden togs olika metoder fram för bestämning av delaminering och hålrum orsakade av armeringskorrosion. Metoderna har visat sig fungera bra och kan ersätta den manuella bomknackning som är ett vanligt sätt att detektera armeringskorrosion i vattenvägar i ett kärnkraftverk. Man har även utvecklat idéer för att systematisera och automatisera val av mätpunkt, lagring av mätpunkternas koordinater samt bearbetning av resultat. Detta möjliggör systematisk och återkommande tillståndsbedömning av stora ytor, t.ex. vattenvägar. Utveckling av prototyper är kostsam, därför söks för närvarande en del av projektmedlen hos en annan finansiär. Utveckling av OFP metoder bör stödjas även under den kommande programperioden. Det arbete som har utförts inom detta program visar att möjligheten att med hjälp av OFP metoder upptäcka skador och oönskade händelser ökar om metoderna används kontinuerligt, d.v.s. att man utför övervakning med hjälp av OFP metoder. Denna tillämpning är dock av praktiska skäl svår att utföra i de befintliga verken, men kan med fördel utnyttjas i nybyggda verk, om övervakning med OFP metoder förbereds i ett tidigt stadium. Den kommande perioden föreslås därför innehålla studier av hur konstruktionerna skall förberedas för tillämpningen samt hur OFP metoder kan användas för övervakning. Tillståndet kring genomföringar i reaktorinneslutningen och eventuell inverkan på reaktorinneslutningens täthet måste bestämmas. Målsättningen är att upptäcka gap och hålrum kring genomföringar, bestämma fukt- och ph-tillståndet inom dessa
områden samt upptäcka eventuella korrosionsceller. Utveckling av OFP metoder, fukt- och temperaturmätningsmetoder samt datorbaserade beräkningsmodeller är förutsättningar för att arbetet inom detta område skall lyckas. Tillståndet hos spännkablarna bör utredas vidare. Utredningen bör ta hänsyn till relaxation orsakad av krympning och krypning av betong samt korrosion av kablarna. Vidare bör utredningen innefatta inverkan av förändringar hos spännkablarnas tillstånd på reaktorinneslutningens täthet. Tillståndet hos slakarmerade konstruktioner inom vattenvägar bör bestämmas. Tillståndsbedömningen bör baseras på bestämning av mikro- och makroklimatet kring konstruktionselementen, betongens fukttillstånd och vattenmättnadsgrad, kloridprofil samt kloridtröskelvärden. Optimering av korrosionsskyddande åtgärder för slakarmering i kylvattenvägar. Tillståndet hos cementinjekterade och betonginsprutade bergbultar i kylvattenvägar bör utredas. Tillståndet hos polymera material i betongkonstruktioner bör studeras vidare. Polymera material finns i enorm omfattning och är svåra att ersätta. Studien bör omfatta förståelse för hur gamla material har åldrats i de olika miljöerna, när de skall ersättas och vilka alternativ som finns idag. Eftersom byggnadsteknik är ett tillämpat forskningsområde bör samverkan eftersträvas och/eller programstyrelsen förstärkas med specialkompetens för djupgående materialfrågeställningar kring polymerer. Utveckling av kurser avsedda för personal vid kärnkraftverken. I takt med utveckling av produktionsmetoder, ökande råvarupriser, nya och strängare miljökrav, m.m. har nya material utvecklats för bygg- och anläggningsindustrin. Nya bindemedel, nya normer och standarder kommer med all säkerhet påverka byggandet av ett nytt kärnkraftverk. Den kommande programperioden bör innefatta studier av de nya materialens inverkan på design och produktion av betonganläggningar. 11
4 Resultatspridning Resultat redovisas i Elforsk-rapporter, men också vid ett årligt seminarium (Kraftindustrins Betongdag), då det skall finnas möjlighet att också diskutera resultaten. Därtill planeras årligen 1-2 tekniska seminarier kopplade till genomförda projekt. Rapporterna från programmet publiceras i Elforsks rapportserie som finns tillgänglig via Elforsks hemsida, http://www.elforsk.se/programomraden/karnkraft/betongteknik/ Grundprincipen är att dessa rapporter är öppna och därmed kan laddas ner som pdf-filer. Vid behov kan dessutom rapporter läggas ut som endast är åtkomliga via lösenord för intressenterna i programmet. 12
5 Genomförda och pågående projekt Publicerade slutrapporter från avslutade projekt finns tillgängliga via programmets hemsida, http://www.elforsk.se/programomraden/karnkraft/betongteknik/ Nedan presenteras översiktligt de frågeställningar som behandlats under de ovannämnda programperioderna. När en frågeställning presenteras hänvisas även till de projekt som direkt berör frågeställningen. Det bör, dock, noteras att vissa projekt direkt eller indirekt berör olika frågeställningar. Som exempel kan nämnas bestämning av betongens fukttillstånd. Betongens fukttillstånd styr betongens krympning, spännkraften i spännkablar, sprickbildning, korrosionsförhållandena, mm. 5.1 Spännkablarnas spännkraft Spännkablarnas spännkraft är viktig för reaktorinneslutningens bärförmåga och täthet. Deras aktuella och framtida uppspänning, mekaniska egenskaper och struktur bör bestämmas. De projekt som direkt berör denna frågeställning är: BET 001 Status för reaktorinneslutningar med cementinjekterade spännkablar Ett projekt som behandlade icke cementinjekterade spännkablar (Spännarmeringens påverkan på reaktorinneslutningens långsiktiga funktion) pågick när Betongprogrammet startades. Projektet avslutades under första programperioden. BET 106 Utredning av spänntrådars långtidsstabilitet 13 5.2 Fukt- och temperaturtillstånd Fukt- och temperaturtillståndet i betong och i reaktorinneslutningen påverkar spännkraften och korrosionen hos spännstål, korrosionen hos tätplåt, kondens i spalter mellan olika material
samt tätheten, sprickbildningen samt kemiska reaktioner hos betongen. De projekt som direkt berör denna frågeställning är: BET 104 Climatic conditions inside nuclear reactor containments BET 005 Gasinträngning i betong i reaktorinneslutningar Det bör noteras att ett projekt som behandlade uttorkning av reaktorinneslutningens yttre betongkonstruktion (Förändringsprocesser hos betong i reaktorinneslutningar) pågick när Betongprogrammet startades. Projektet slutfördes under den första programperioden. 5.3 Oförstörande provningsmetoder Oförstörande provningsmetoder behövs för att detektera delamineringar, gap och spalter i material och mellan olika material orsakade av korrosion eller andra skademekanismer. De projekt som direkt berör denna frågeställning är: BET 003 Utvärdering av oförstörande provningsmetoder (OFP) med möjliga tillämpningar inom kärnkraftstekniska betongkonstruktioner BET 009 Litteraturstudier och test av oförstörande provningsmetoder (OFP) med möjliga tillämpningar på kärnkraftens betongkonstruktioner BET 012 Impulsresponsmätningars beroende av sprickdjup BET 105 Instrumenterad bomknackning Del 1 5.4 Korrosion av armering i betong Korrosion av armering i betong är bland de viktigaste nedbrytningsmekanismerna. Efter många års forskning är det fortfarande svårt att avgöra när och var korrosion uppstår. Ofta upptäcks 14
korrosionen när den har skadat konstruktionen. De projekt som direkt berör denna frågeställning är: BET 006 Studie av vattenlinjekorrosion på ingjuten tätplåt i cylinderväggen - etapp I BET 008 Korrosion på stål i betong i kylvattenvägar BET 010 Rostfria ståls galvaniska inverkan på kolstål i betong med hög fukthalt/vattenmättad betong BET 011 Korrosionsskydd av stål i betongkonstruktioner Handbok BET 013 Galvanisk korrosion på armering i nära anslutning till huvudkylvattenpumpar BET 102 Katodiskt skydd etapp 1 BET 103 BET 109 Korrosionsskydd av bergbultar Kloridinitierad armeringskorrosion BET 115 Development of standards for functional requirements at underground facilities with respect to the chemical environment 5.5 Materialegenskapsstudier Materialegenskapsstudier är viktiga för att bestämma konstruktionernas bärförmåga, beständighet och livslängd. Utan pålitlig data om materialegenskaper kan bl.a. beräkningsmodellerna inte användas och skadeorsakerna inte bestämmas. De flesta projekt har på ett eller annat sätt berört ämnet, men i detta sammanhang bör följande projekt nämnas: BET 110 Saltinverkan på betong 15
BET 014 Inverkan på betong av borsyrahaltigt vatten och ingjutna borföreningar BET 106 Utredning av spänntrådars långtidsstabilitet, Vattenfall Research and Development AB 5.6 Avancerade beräkningsmetoder Avancerade beräkningsmetoder behövs för att omvandla mätningar och observationer som ofta beskriver en begränsad del av konstruktionen till generell beskrivning av konstruktionens fysikaliska och mekaniska tillstånd vid den aktuella tidpunkten och i framtiden. De projekt som i detta sammanhang bör nämnas är: BET 107 Deltagande i Standard problem exercise (SPE) on performance of containment vessel under severe accident condition BET 113 Inverkan av interaktionen mellan vatten och struktur på kärnkraftverk vid seismisk analys 5.7 Samverkan med andra program Samverkan med andra program är av olika skäl viktig för detta program. Genom att samverka med andra program kan vi upplysa andra om våra forskningsbehov, ta reda på andras forskningsbehov och program, förstärka den egna och andras forskningsinsatser samt växla upp forskningsresurserna. Följande projekt har genomförts eller genomförs i samverkan med andra: BET 004 Utredning samverkan mellan de Betongtekniska FoUprogrammen för Vatten- & Kärnkraft, Vattenfall Research and Development BET 010 Rostfria ståls galvaniska inverkan på kolstål i betong med hög fukthalt/vattenmättad betong, SWEREA KIMAB 16
BET 011 Korrosionsskydd av stål i betongkonstruktioner Handbok, KIMAB BET 102 Katodiskt skydd etapp 1 BET 103 BET 109 BET 114 Korrosionsskydd av bergbultar Kloridinitierad armeringskorrosion, LTH Medverkan i NUGENIA/ACCEPPT projektet 17