KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170) E-post: info@pelagia.se Hemsida: www.pelagia.se Författare: Kvalitetsgranskat av: Foto: Direkt: 090 702177 (+46 90 702177) Omslagsbild: Revlummer. Kartor publicerade med tillstånd av Metria AB, SeSverigeavtal. 2/20
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod, kriterier och naturvärdesklassning... 5 2.1 Myrar... 6 2.2 Skyddsvärd skog... 6 2.3 Rödlistade arter... 6 2.4 Arter tillhörande Artskyddsförordningen... 6 2.5 Regionala aspekter... 7 2.6 Naturvärdesklassificering... 7 3 Naturvärdesbedömning... 7 3.1 Hästkullen/Päckarisområdet... 7 3.1.1 Naturvärde värdeklass 2, söder om Palvarabäcken... 8 3.1.2 Naturvärde värdeklass 3, skog sydsydväst om Päckaristjärn... 9 3.1.3 Naturvärde värdeklass 3, skog öster om Päckarismyran... 10 3.2 Stockåsbodarna (Fullermyråsen)... 11 3.3 Kråktorpet norra delen... 12 3.3 Kråktorpet södra delen... 14 4 Hydrologisk bedömning av tre myrar... 14 4.1 Pålmyran... 14 4.2 Sulsjömyran... 16 4.3 Kallmyran... 17 5 Referenser... 20 3/20
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförandet av fyra 130 kv luftledningar i Lidenområdet med omnejd, nordväst om Sundsvall och Timrå. Hösten 2013 genomfördes en naturvärdes- och översiktlig fågelinventering längs de fyra planerade linjedragningarna. Till de ursprungliga planerna på linjedragning har det under år 2014 tillkommit ett par smärre förändringar av sträckningen. På uppdrag av E.ON Elnät AB har Pelagia Miljökonsult AB fått i uppdrag att göra en naturvärdesinventering av de nya sträckningarna som inte fanns med i 2013 års naturvärdesinventering. Dessutom har Pelagia Miljökonsult AB fått i uppdrag av E.ON Elnät AB att karaktärisera tre myrar efter deras hydrologiska status, bedöma eventuell påverkan av körning och grävning för elstolpar, samt föreslå skyddsåtgärder för att minska påverkan på myrarna. Naturvärden noterades vid följande föreslagna nydragningar av linjesträckning: Hästkullen/Päckarisområdet. Ett område med högre naturvärden (värdeklass 2) noterades i kanten av linjedragning mot Palvarabäcken. Två mindre områden, sydväst respektive söder om Päckaristjärn, bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Kråktorpet, norra delen. Ett mindre område av myr/gransumpkog bedömdes ha högre naturvärden (värdeklass 2). Två grandominerade områden bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Övriga nya föreslagna linjesträckningar (Fullermyråsen/Stockåsbodarna respektive Kråktorpet, södra delen) bedömdes inte ha några särskilda naturvärden (värdeklass 4). En hydrologisk bedömning av tre myrar utmynnade i att Kallmyran generellt var den blötaste av de tre myrarna. Torrast av alla myrar med överlag fast underlag var Sulsjömyran. Även Pålmyran var förhållandevis torr förutom där bäcken går igenom myren i nordvästlig till sydostlig riktning. Hydrologisk påverkan på de tre myrarna bedömdes som liten. Eventuell påverkan kan ske om körning sker i sluttningsriktningar, vilket kan ge avvattningseffekter på myrarna, likaså om de vattenförande bäckarna påverkas fysiskt. 4/20
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 2.1 Myrar Naturvärden i myrmarker utgår bland annat från orördhet, mångformighet och förekomst av rikkärrsarter. 2.2 Skyddsvärd skog Skyddsvärda skogar är skogbevuxna områden som bland annat uppfyller kraven för att vara nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen 2014). Exempel på skyddsvärda skogar är skogar som endast utnyttjats extensivt av människan (orördhet), eller skogar som i sig innehar en struktur som visar på ett sent successionsstadium eller innehåller ovanliga strukturella element, som rik tillgång på lövträd, lågor och torrakor (Karström 1992, Naturvårdsverket 1993, Nitare 2000). 2.3 Rödlistade arter För vissa arter befinner sig populationen eller populationerna i en negativ tillväxttakt, som beroende på populationsstorlek och minskningstakt hotar arten till utdöende. Hur stor risken för utdöende är hos en art, bedöms internationellt av IUCN (the International Union for Conservation of Nature, 2014 ) respektive nationellt i Sverige av ArtDatabanken (2014). Bedömningen av hur starkt hotet för utdöendet är för en art spänner från livskraftig till nationellt utdöd, där arter som tillhör någon kategori utom kategorin livskraftig benämns rödlistade (Figur 2). De arter som tillhör någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad benämns som hotade (Figur 2). Figur 2. De olika kategorier för en arts risk att dö ut, som används av både IUCN och ArtDatabanken. Källa: ArtDatabanken (2014). 2.4 Arter tillhörande Artskyddsförordningen Förekomst av arter tillhörande Artskyddsförordningen (Svensk Författningssamling 2007) (bland annat arter med ett Europeiskt gemensamhetsansvar och/eller fridlysta arter i Sverige) utgör ett naturvärde. 6/20
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 2.5 Regionala aspekter I vissa fall kan en vegetationstyp eller artförekomst vara sällsynt i ett regionalt perspektiv, vilket i sig kan ha ett naturvärde. 2.6 Naturvärdesklassificering Den inventering som utförts är inte en total inventering av alla organismer som finns inom området, utan en beskrivning var i området det finns naturvärden (där en ännu mer noggrann inventering skulle behövas för att kartlägga alla organismers förekomst). Utifrån ovanstående kriterier och resultatet av inventeringen gjordes en bedömning av naturvärden i en fyrgradig skala: Värdeklass 1. Området har mycket höga naturvärden i form av orördhet, sällsynta arter eller biologisk struktur att delobjektet motiverar ett reservatsskydd. Värdeklass 2. Området har höga naturvärden. Området hyser rödlistade arter, samt att det finns biologisk struktur eller strukturelement, som utgör en förutsättning för att de rödlistade arterna skall kunna finnas kvar i ett långsiktigt perspektiv. Värdeklass 3. Området har vissa naturvärden, vilket kan vara rödlistade arter, signalarter eller biologisk struktur och strukturelement, som på sikt är positiva för organismers överlevnad och habitatets karaktär. Värdeklass 4. Inga särskilda naturvärden är observerade eller förväntade. Uppgifter om naturvärden beskrivna av Skogsstyrelsen (2014), Länsstyrelsen Västernorrland (2014), Artportalen (2014), Svalan (2014a och b), och Våtmarksinventeringen (Grundström och Uppsäll 1994) har inkorporerats i ovanstående naturvärdesklassificering och redovisas i naturvärdesbedömningen i kapitel 3. 3 Naturvärdesbedömning Nedan ges en naturvärdsbedömning av de nya smärre sträckningsförändringar tillkomna under 2014. Observera att de tre myrarna, som enligt uppdraget i denna rapport skall karaktäriseras, ligger oförändrade utifrån det ursprungliga förslaget på linjesträckning. Alla tre myrar bedömdes vid 2013 års naturvärdesinventering inte ha några särskilda eller förväntade naturvärden (värdeklass 4). Första gången en mindre allmänt känd art nämns anges även det vetenskapliga namnet. Därefter enbart det svenska namnet. Artnamn följer Dyntaxa (2014). 3.1 Hästkullen/Päckarisområdet Två förslag till kompletterande linjedragning finns vid Päckarismyran Päckaristjärn (Figur 3). Endast vid det norra förslaget till linjedragning finns det naturvärden, dels högre naturvärden (värdeklass 2) mot Palvarabäcken, dels två mindre områden sydsydväst om om Päckaristjärn respektive öster om Päckarismyran med vissa naturvärden (värdeklass 3) (Figur 3). Övriga delar av området består av hyggen eller produktionsskogar i varierande ålder, vilka inte har några särskilda naturvärden. 7/20
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 5 Referenser Litteratur och webbsidor ArtDatabanken. 2014. Rödlistan. http://www.artfakta.se Artportalen. 2014. Rapportsystem för växter, djur och svampar. http://www.artportalen.se. Dyntaxa. Svensk taxonomisk databas. 2014. https://dyntaxa.se 1994. Skyddsvärda våtmarker I Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland, Publikation 1994:2. IUCN, the International Union for Conservation of Nature. 2014. http://www.iucn.org 86:103-114. 1992. Steget före en presentation. Svensk Botanisk Tidskrift Länsstyrelsen Västernorrland. 2014. GIS-verktyget. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland. Naturvårdsverket 1993. Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten En Metodstudie för användning av växtarter som indikatorer. Rapport 4276. 2000. Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen. Pelagia Miljökonsult AB. 2014a. Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nyland till Stockåsbodarna, Sundsvalls kommun 2013. Pelagia Miljökonsult AB. 2014b. Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nyland till Stor-Skälsjön i Lidenområdet, Sundsvalls och Timrå kommuner 2013. Pelagia Miljökonsult AB. 2014c. Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013. Pelagia Miljökonsult AB. 2014d. Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Stor-Fuskberget till Björnlandhöjden, Timrå, Sundsvalls och Härnösands kommuner 2013. Skogsstyrelsen. 2014. Skogens källa. http://www.skogsstyrelsen.se. Svalan. 2014a. Rapportsystem för fåglar. http://svalan.artdata.slu.se/birds/default.asp. Svalan. 2014b. Rapportsystem för småkryp. http://svalan.artdata.slu.se/bugs/default.asp. Svensk Författningssamling. 2007. Artskyddsförordningen, SFS 2007:845. 20/20