TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Värmland 2006 10 Utveckling turismen i Munkfors kommun 2006 11 RESULTAT TURISMEN I MUNKFORS KOMMUN 2006 Omsättning totalt och per kategori 12 Omsättning fördelad på branscher 14 Sysselsättning 15 Skatteintäkter 15 Övernattningar/besök 16 Kapacitetsutnyttjande 17 Regional handelsstatistik 18 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa över 10 mil i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa i Sverige över 10 mil 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904-7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808-4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098-29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933-10,4 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384-3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474-10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. 120 100 80 60 40 20 0 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring NÄTTER från 2005 1 Norge 1 040 495 + 3,7 % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 4 Storbritannien 602 512-1,3 % 5 USA 412 122-2,1 % 6 Finland 349 669 0,0 % 7 Nederländerna 252 755 + 13,1 % 8 Italien 213 635-3,3 % 9 Frankrike 186 768-0,9 % 10 Ryssland 168 014 + 26,8 % 11 Spanien 159 173 + 10,8 % 12 Japan 111 773-2,8 % 13 Schweiz 108 976-0,6 % 14 Polen 106 253 + 50,7 % 15 Kina 99 943 + 42,6 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I VÄRMLAND 2006 Turister och resenärer som besöker Värmland spenderade 2,3 miljarder kronor under 2006. Detta var en svag ökning från 2005, men inte lika mycket som toppåren 2002-04, alla med mycket bra sommarväder. I ovanstående är gränshandel inte inräknat och bara denna beräknas omsätta drygt en miljard kronor enligt den räknemetod som nyttjats. Detta avser norska inköp i de kommuner som gränsar till Norge, men också några andra som bör påverkas. Även Karlstad och några andra kommuner bör påverkas av denna handel, men har inte inräknats i resultatet, se vidare detaljer i denna rapport och bilagor. Slutliga siffror för 2005 visade på en stor ökning av gränshandeln, från knappt 700 miljoner 2005 till över en miljard. De kommuner som redovisar största ökningen är Eda och Årjäng. Antalet övernattningar i alla kommersiella boendeformer, hotell, stugbyar, vandrarhem och camping ökade 2006, De kommersiella övernattningarna har ökat mycket på 10 år, + 59 %, främst för camping och stugbyar. Denna ökning ligger över riksgenomsnittet. De icke kommersiella boendeformerna visar större variation mellan åren eftersom de påverkas av andra faktorer än marknadsföring. Här märks mest vädrets inverkan och speciellt sommaren 2000 som var extremt dålig med mycket nederbörd. Stugbyar visar en stor ökning mellan 2000 och 2001. Detta beror på anläggningar lagts in i statistiken från SCB för stugbyar, anläggningar som i detta resultat tidigare redovisats som uthyrning av stugor och lägenheter. 2002 var ett rekordår för stugbyar i Värmland och detta kan bero dels på en bra vintersäsong och dels på att sommarvädret var extremt bra detta år. Sommaren 2006 präglades av soligt, varmt och torrt sommarväder, men från augusti och hela hösten var regnig med rekordnederbörd på många håll. Resandet kan också ha påverkats negativt av det höga bensinpriset som innebar ett minskat bilresande för låginkomsttagare. Av turisternas konsumtion hamnar en mycket stor andel på shopping, betydligt över riksgenomsnittet. Även utlägg på aktiviteter ligger över riksgenomsnittet, där 7 % av den totala konsumtionen för Sverigeturismen hamnar på aktivitet och 9 % av konsumtionen i Värmland hamnar på denna bransch. Ett stort skäl till detta är de skidanläggningar som ligger i området. RESURS AB 10

UTVECKLING TURISMEN I MUNKFORS KOMMUN 2006 Rese- och turistindustrin i Munkfors kommun omsätter 67,5 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 60 personer (årssysselsatta) under år 2006. Den totala turismomsättningen har ökat med 0,6 miljoner kronor eller 0,8 % 2006 jämfört med 2005. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med 1,1 miljoner kronor eller 2,1 % 2006 jämfört med 2005. Den omsättningsmässigt största ökningen har skett i kategorin dagbesök som har ökat med 2,4 miljoner kronor vilket beror på ökade utlägg. Det totala antalet kommersiella övernattningar har dock minskat med ca 3 400 gästnätter eller 5,9 % (minskningar i kategorierna stugby, camping, vandrarhem, grupplogi och fri camping) och omsättningen har minskat med 1,3 miljoner kronor eller 5,2 % 2006 jämfört med 2005. Utläggen har minskat i övernattningskategorierna hotell och stugby. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 0,6 miljoner kronor eller 4,4 % 2006 jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/ vänner samt något färre antal genomfartsresenärer. Kategorin övrig övernattning är den omsättningsmässigt viktigaste kommersiella övernattningsformen med 37 % av omsättningen för alla kommersiella övernattningar 2006. Merparten av övernattningarna sker som camping på tillfälliga campingplatser. Det är också den vanligaste kommersiella enskilda boendekategorin med 56 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Dagbesöken är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 47 % av den totala turismomsättningen 2006. Fr o m 2005 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre aktivitetsutlägg än dagbesök generellt. I kommunen finns det relativt många evenemang som mässor, festivaler, spelmansstämmor, utställningar m m där besöket har en kostnad för entré/medverkan. Antalet beräknade dagbesök har minskat med 2,1 % 2006 jämfört med 2005. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2006 uppskattas 80 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 80 % i beräkningarna. Den vanligaste boendeformen, utöver övrig övernattning, är släkt/vänner vilka svarar för 32 % av samtliga övernattningar 2006. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 36 % av samtliga övernattningar och 22 % i motsvarande del av turismomsättningen 2006. Enligt regional handelsstatistik från SCB, se sidan 18, överstiger omsättningen i kommunen rikssnittet i branscherna bensin (+ 27,1 miljoner kronor exkl moms) och livsmedel/dagligvaruhandel (+ 21,1 miljoner kronor exkl moms). Den s k regionala shopping (handel över kommungränser och i detta fall även en riksgräns/gränshandel) ingår dock ej i föreliggande rapport mer än den del som genereras av redovisade antalet övernattningar, dagbesök och genomfartsresenärer. I nämnda bensinomsättning ingår sannolikt en betydande andel arbetspendling vilket inte definieras som turism. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESURS AB 11

RESULTAT TURISMEN I MUNKFORS KOMMUN 2006 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1997 1999 2001 2003 2005 2006 Hotell 3 715 3 358 2 871 4 157 3 310 3 844 Affärs 2 170 1 298 341 317 168 253 Konferens 167 254 113 119 85 547 Grupp 464 886 1 187 2 479 1 386 1 394 Fritid 914 920 1 231 1 241 1 670 1 651 Stugby 1 066 1 926 2 195 4 161 7 441 6 305 Stuga/rum 549 664 784 585 138 174 Camping 1 186 1 120 1 741 3 001 2 921 2 144 Fri camping 208 193 92 155 118 91 Vandrarhem 151 125 330 455 487 469 Grupplogi 2 214 2 218 2 492 2 495 1 733 1 672 Övrig övernattning 8 123 5 880 8 386 8 593 8 616 8 777 Dagbesök 9 793 10 503 11 391 17 234 29 153 31 570 Övriga 27 005 25 987 30 282 40 836 53 917 55 046 Fritidshus 1 015 658 329 695 589 556 Släkt/vänner 5 743 4 539 5 681 7 723 6 664 6 152 Genomfartsresenärer 3 655 3 950 4 205 4 869 5 737 5 714 10 413 9 147 10 215 13 287 12 990 12 422 TOTALT 37 419 35 135 40 498 54 124 66 907 67 469 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 18% Kommersiell Ej kommersiell 82% RESURS AB 12

70000 65000 60000 55000 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Omsättning åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005-06 (miljoner kronor) 1997 1999 2001 2003 2005 2006 Kommersiell Ej kommersiell TOTALT Fördelning av omsättning/kategori 2006 Släkt/vänner 9% Fritidshus 1% Genomf 8% Hotell 6% Stugby 9% Stuga/rum 0% Camping 3% Hotell Stugby Stuga/rum Fri camping 0% Camping Fri camping Vandrarhem 1% Grupplogi 3% Vandrarhem Grupplogi Övr övern Dagbesök Fritidshus Övr övern 13% Släkt/vänner Genomf Dagbesök 47% RESURS AB 13

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1997 1999 2001 2003 2005 2006 Logi 5 333 4 760 5 214 7 242 7 573 7 582 Livsmedel 6 133 5 213 5 847 8 909 9 836 6 813 Restaurang 7 932 7 945 9 089 11 069 11 135 11 378 Transport inkl bensin 6 303 6 295 6 457 11 145 13 928 10 192 Shopping 8 831 8 233 10 198 11 951 14 389 21 475 Aktiviteter 2 886 2 690 3 693 3 809 10 047 10 029 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Ökningen för aktivitet 2005 beror på en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt. Denna del är relativt betydande i Munkfors kommun med mässor, spel- mansstämmor, utställningar m m. Den kraftiga ökningen för shopping 2006 beror i huvudsak på ett högre utlägg för shopping i kategorin dagbesök enligt TDB/Värmland. Turistkronan 2006 Aktiviteter 15% Logi 11% Livsmedel 10% Shopping 32% Restaurang 17% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Transport 15% RESURS AB 14

SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Munkfors kommun. 1997 1999 2001 2003 2005 2006 Livsmedel 3,4 2,7 2,8 3,7 3,9 2,6 Restaurang 8,9 8,2 8,6 17,1 15,5 15,4 Transport 2,3 2,1 2,0 4,1 4,8 3,4 Shopping 5,1 4,4 5,1 6,4 7,3 10,6 Aktivitet 4,4 3,8 4,8 5,9 14,6 14,1 Logi 11,3 9,3 9,8 14,9 13,3 12,7 Administration 4,0 3,0 3,0 2,0 2,3 2,3 TOTALT 40 34 36 Årssysselsatta, ny metod 54 62 61 Beräknat antal årsanställda 45 40 45 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1997 1999 2001 2003 2005 2006 DIREKTA Kommun 1 426 1 351 1 558 2 082 2 573 2 595 Landsting 652 601 692 971 1 201 1 211 TOTALA Kommun 2 747 2 547 3 200 4 959 5 995 6 050 Landsting 1 256 1 133 1 421 2 313 2 798 2 823 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. RESURS AB 15

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1997 1999 2001 2003 2005 2006 Hotellrum (rumsnätter) 4 390 3 458 2 620 3 315 2 297 2 920 Hotellbäddar 6 252 4 863 4 744 6 484 4 670 5 628 Affärs 3 558 1 881 655 610 263 395 Konferens 274 368 217 229 133 855 Grupp 774 1 231 1 854 3 593 1 836 1 896 Fritid 1 646 1 383 2 018 2 052 2 438 2 482 Stugby 3 279 5 350 5 488 6 636 8 476 7 958 Stuga/rum 2 241 2 413 2 570 1 672 379 451 Camping, Tält/Husvagn 5 503 4 870 7 218 10 925 10 029 6 268 Campingstugor 611 830 626 965 909 909 Vandrarhem 549 424 733 655 799 769 Grupplogi 2 700 2 550 2 800 3 200 2 280 2 200 Fri camping 1 154 1 016 484 705 472 363 Övrig övernattning 36 101 25 566 27 053 33 049 30 770 30 795 Kommersiella 58 390 45 882 51 716 64 291 58 784 55 341 Fritidshus 7 520 4 700 2 350 4 704 3 572 3 180 Släkt/vänner 31 906 23 892 29 134 36 774 30 293 27 965 Övriga 39 426 28 592 31 484 41 478 33 865 31 145 TOTALT 97 816 76 474 83 200 105 769 92 649 86 486 Dagbesök 47 772 47 743 51 779 56 692 68 710 67 250 Genomfartsresenärer 26 110 27 240 28 035 29 510 30 195 30 075 70000 65000 60000 55000 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Övernattningar 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005-06 1997 1999 2001 2003 2005 2006 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner RESURS AB 16

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006 Genomf 16% Hotell 3% Stugby 4% Stuga/rum 0% Camping 4% Fri camping 0% Hotell Släkt/vänner 15% Vandrarhem 1% Stugby Stuga/rum Grupplogi 1% Camping Fri camping Övr övern 17% Vandrarhem Grupplogi Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf Fritidshus 2% Dagbesök 37% KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggning som i denna tabell anger 180 dagar/år. Utnyttjade dagar/år 1997 1999 2001 2003 2005 2006 Hotellrum 79,8 72,0 54,6 69,1 40,3 51,2 Hotellbäddar 63,2 57,2 40,9 55,9 32,9 39,6 Stugby 17,4 28,5 29,2 35,3 42,8 40,2 Camping 23,6 22,0 30,3 45,9 42,2 27,5 Grupplogi 27,6 26,0 28,6 32,7 23,3 22,4 RESURS AB 17

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ Oms +/- invånare rikssnitt milj kr Bensinstationer 60,3 12 4 15 313 8 419 27,1 Butiker, varuhus och stormarknader 78,5 35 4 19 953 19 541 1,6 Specialiserad livsm, sprit & tobak 33,9 16 4 8 615 3 667 19,5 Övriga specialbutiker med nya varor 11,1 9 12 2 816 20 464-69,6 Hotell 1 2 761 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 242 Restauranger 10,7 21 8 2 726 5 311-10,1 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Munkfors Turistbyrå 3 november 2007 RESURS AB HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 FAX 040-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 18