Allvarliga brister i HaV:s rapport Remissvar från MRV gällande: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt, remiss 2014-01-13
Sverige bryter mot EU:s grund- vattendirektiv Sverige har genom förordning (2004:660) införlivat kraven i EU:s ramdirektiv för vatten samt det tillhörande grundvattendirektivet. Enligt förordningen ska kvalitetskrav fastställas för grundvattenförekomster så att tillståndet i dessa inte försämras och så att alla grundvattenförekomster som huvudregel senast den 22 december 2015 uppnår god grundvattenstatus. Advokat Agnes Larfeldt Alvén För ytterligare information se bilaga A
Teknikstyrning strider mot EU:s grundläggande friheter Miljödepartementet bör uppmärksammas på att en direkt teknikstyrning mot en viss typ av avloppslösning strider mot en av de fyra grundläggande friheterna inom den Europeiska Unionens inre marknad: den fria rörligheten för varor. För ytterligare information se bilaga B
Icke mätbara lösningar skjuter problemet på framtiden Att förespråka tekniska lösningar där nya forskningsstudier påvisar reningsresultat långt under det förväntade. Tekniker vars syfte är att bli kvitt avloppsvattnet snarare än att rena det och där tekniken i sig är omöjlig att kontrollera och följa upp. Det löser inte problemet, det skjuter det vidar till nästa generation. För ytterligare information se bilaga C
Rapporten medför en ambitionssänkning De nya reduktionskraven innbär i realiteten en stor ökning av utsläppen. För ytterligare information se bilaga D
Rapporten är motsägelsefull och bristfällig Genom att på motsägelsefulla grunder och bristfälliga analyser skapa nya regelverk och lagar riskerar vi framtida generationers tillgång till rent vatten. För ytterligare information se bilaga E
bilaga A Förslaget strider mot grundvattendirektivet Direktivet om skydd för grundvatten (EG-direktiv 2006/118/EG) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (publicerat i Europeiska Unionens officiella tidning) klargör klart och tydligt kvalitetsnormer för grundvatten. - se EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring. Grundvattendirektivet definierar nitrater som förorenande ämne vilket svenska enskilda avlopp släpper ifrån sig. En infiltration, som är den vanligaste lösningen för enskilt avlopp i Sverige idag och som enligt remissunderlaget skall fortsätta vara tillåtet att anlägga, är per definition inte mätbar. Denna tekniska lösning består av en slamavskiljare följt av spridarrör som sprider ut orenat avloppsvatten ned i marken på ett okontrollerbart sätt. Det blir därmed omöjligt att kontrollera vilken kvalitet vattnet har då det släpps ut för att ledas till grundvattnet. Genom att följa remissunderlaget rekommendation säkerställer således miljödepartementet att Sverige inte lever upp till sitt åtagande enligt ramvattendirektivet. Att säkerställa god grundvattenstatus blir omöjligt.
bilaga B Teknikstyrning strider mot EU:s grundläggande frihet HaV definierar en högsta skyddsnivå som visar på en flagrant teknikstyrning vilket går stick i stäv mot en funktionsstyrd kravnivå. Miljödepartementet bör uppmärksammas på att en direkt teknikstyrning mot en viss typ av avloppslösning strider mot en av de fyra grundläggande friheterna inom den Europeiska unionens inre marknad. Den fria rörligheten för varor. HaV definierar källsorterande system som den enda accepterade lösningen för den högsta nivån. Samtidigt och för samma fastighet accepterar HaV infiltrationer, d v s ett icke mätbart system, för BDT-utsläppen. Detta påvisar en teknikstyrning som innebär separerade avloppsledningar, dubbla reningssystem, stora mängder fekalietransport. För att exemplifiera konsekvenserna antas ett område på 50 fastigheter med extremt snålspolande toaletter som då står för 5 % av det nominella utsläppet, cirka 8 liter/pp och dygn. Det ger totalt 40 liter/hh x 365 = 14 000 liter WC-utsläpp per hushåll. En sluten tank med en volym på 5 m 3 tank ger då tre tömningar per fastighet och år. För detta område innebär det således 150 WC-tömningar och transporter per år. Till detta tillkommer slamtömning av slamavskiljare för BDT avloppen. Detta enkla exempel visar på hur riskfylld och statisk en författning med teknikstyrda krav blir. Alla befintliga och framtida goda tekniska lösningar blir automatiskt diskvalificerade på grund av den teknikstyrande skrivningen i författningen. Detta motverkar effektivt införandet av ny miljöteknik. Miljödepartementet bör således kritiskt granska denna aspekt av ett författningsförslag då det förutom att bryta mot EU:s avsikt gällande den inre marknaden också motverkar ambitionen att minska utsläppen över tiden.
bilaga C Huvudsyftet med HaV:s uppdrag är att identifiera och föreslå insatser som krävs för att öka åtgärdstakten och minska utsläppen. HaV accepterar i sitt förslag en fortsatt användning av infiltrationer, d v s icke-mätbara anläggningar. Konsekvenserna av ett fortsatt nyttjande är stora och överhuvudtaget inte belysta i HaV:s rapport. Reningskapaciteten för infiltrationer och markbäddar är schabloniserad i HaV:s rapport. Färska studier 1 visar exempelvis att fosforreningen i markbaserade lösningar är mycket begränsad och i allt väsentligt temporär. Över tiden lakas fosforn ur och vid ett långvarigt nyttjande av bädden/infiltrationen blir effekten ur en miljöskyddsaspekt fatal. I denna rapport definierar HaV samtidigt kraven på fosforrening till 50 % respektive 85 % rening för de olika skyddsnivåerna. Livslängden för infiltrationer och markbäddar uppger HaV till 15-30 år. Färska studier visar på en betydligt kortare livslängd vilket får till konsekvens att fosfor läcker ut okontrollerat i grundvatten, sjöar och vattendrag. Mätbara anläggningar eliminerar detta problem. Eventuella tänkbara framtida prioriterade utsläpp såsom exempelvis kalium och syntetiska ämnen är inte möjliga att följa upp i infiltrationer och markbäddar. I mätbara system kan utsläppen av dessa ämnen verifieras och en kompletterande rening utvecklas och adderas till ett befintligt system. Deponibehovet från infiltrationer och markbäddar är betydande. Med en fortsatt acceptans av infiltrationer och markbäddar kommer vid en åtgärdstaktshöjning deponibehovet att accelerera. Alternativt kommer stora mängder förorenat infiltrationsmaterial att lämnas åt sitt öde. Konsekvenserna av att även fortsättningsvis acceptera dessa icke-mätbara anläggningar är således dramatiska och inte redovisade i HaV:s rapport. Miljödepartementet behöver således göra en noggrann konsekvensanalys av detta scenario. 1 Kvantifiering av fosforläckage från markbaserade avloppssystem, JTI:s skriftserie, 2012:3
bilaga D Huvudsyftet med HaV:s uppdrag är att identifiera och föreslå insatser som krävs för att öka åtgärdstakten och minska utsläppen. I remissunderlaget framkommer det klart och tydligt att de förslag som HaV presenterar inte minskar utsläppen utan tvärtom ökar dessa jämfört med om dagens krav kvarstår. I dokumentet Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar anges i bilaga 2, sid 23 en omvandlingstabell på de tillåtna utgående föroreningshalter som det nya förslaget tillåter. Reduktion av förorening, vägledning omvandligstabell Anslutning Skyddsnivå BOD N-tot, mg/liter P-tot, mg/liter Allt avlopp grundläggande 40 60 5 Allt avlopp förhöjd 40 60 1,5 Endast BDT noll utläpp 40 inga krav inga krav BDT avlopp som i förslaget saknar krav på reduktion av P-tot innehåller, enligt samma bilaga, fosforhalter på 1,67 mg/liter, Detta visar att kraven på noll utsläpps nivån är lägre än kraven vid den förhöjda nivån i det nya förslaget till lika är kravet sänkt från dagens höga skyddsnivå där 1,0 mg/liter är accepterat utgående värde. HaV:s föreslagna noll utsläpp tillåter i realiteten en ökning av P-tot utsläpp på 25 % mot dagens riktlinjer. Dagens hög skyddsnivå Nya noll nivå orenat BDT Krav på utgående nivå P-tot (mg/liter) Antal (liter/dygn) Totalt utgående (liter/dygn) 1,00 160 0,16 1,67 120 0,20
bilaga D Tittar vi vidare och ställer dessa krav mot dagens krav, där likanden omvandlingstabell kan återfinnas i Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS2006:7 bilaga 1 sid 11 (se nedan), Omvandlingstabell enligt gällande allmänna råd Anslutning Skyddsnivå BOD N-tot, mg/liter P-tot, mg/liter Allt avlopp normal 30 inga krav 3 Allt avlopp hög 30 40 1 kan vi enkelt se, att i relation till dagens krav föreslår HaV att tillåta ett ökat utsläpp! (se nedan för summerad tillåten ökning av utsläpp baserat på uppgifter i rapporten från HaV). Tillåten ökning av utsläpp, % ökning nya nivåer ställt mot dagens nivåer Parameter Grundläggande vs normal Förhöjd vs hög Noll utsläpp vs hög BOD +33 % +33 % + 33 % P-tot +67 % +50 % + 67 % Om Miljödepartementet mot all förmodan skulle följa remissunderlagets rekommendation skulle Sverige gå i framkant för att sänka kraven och öka utsläppen av näringsämnen!
bilaga e Uppenbara fel och brister i Havs och vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13 Kraftigt ökade utsläpp av fosfor och kväve och BOD! I rapporten föreslås nästan genomgående en ökning av fosforutsläppen förutom i ett av förslagen, nämligen att gå på Naturvårdsverkets nuvarande riktlinjer! Jämfört med dagens riktlinjer skulle avloppen tillåtas släppa ut drygt 184 ton mer fosfor! - se bilaga E-1. Samt bilaga D Grovt felaktiga slutsatser om passiva reningstekniker! I rapporten skriver HaV: Livslängder med avseende på fosfor som anges i forskningslitteraturen varierar stort men perioder i intervallet 15-30 år anges innan anläggningen behöver ses över och eventuellt få förbättrande åtgärder eller göras om (JTI, 2012). Slutsatsen av den refererade studien, Kvantifiering av fosforläckage från markbaserade avloppssystem, JTI:s skriftserie, 2012:3 inleds med texten: I rapporten presenteras räkneexempel som landar mellan 2 och 27 år och modelleringsresultat som indikerar 5-7 års livslängd. Livslängdsbegreppet kommer dock på fall i och med att systemen visade potential att läcka P. HaV:s tolkning av rapporten måste anses vara anmärkningsvärd och fullständigt felaktig. En sådan flagrant feltolkning påverkar tyvärr förtroendet för hela rapporten. - se HaV:s rapport sidan 41 Olika krav på kontroll och mätbarhet på olika tekniker! HaV talar i sin rapport om olika typer av reningstekniker som mer eller mindre känsliga för miljön vid utebliven skötsel. De tekniker som man anser är känsliga skall enligt rapporten kontrolleras minst två gånger om året av person med yrkesmässig kunskap. Problemet är vem som skall bedöma vad som är en känslig anläggning eller inte. Detta riskerar att bli godtyckligt och diffust. Det är som att regeringen skulle bestämma vilka bilmärken som skall in på service efter 500 mil och vilka som inte alls behöver skötas. - se Havs rapport sidan 21
bilaga e Oklar definition av storleken på små avloppsanläggningar! EU-normen som behandlar teknik och certifieringar går till en gräns på 50 pe. Ändå föreslår rapporten att regelverket skall gälla upp till 200 pe. Vi är mycket tveksamma till hur detta skall gå till då risken är stor att de olika reglerna kommer att krocka med varandra. Vi föreslår därför att det skall gälla upp till 50 pe. Vi anser att det är ogenomtänkt att inte harmonisera en planerad förordning med etablerade EU direktiv. - se HaV:s rapport sidan 26 Föreslagna avgiftssystem gör det billigare att ha en dålig avloppsanläggning än att skaffa en ny! I rapporten föreslås en rad olika incitament för att få fastighetsägarna att förbättra sina avlopp. En av dessa möjligheter är att genom skatter eller avgifter låta dem som inte vill förbättra sin avloppsanläggning betala en högre skatt. Det rimliga är att incitamenten ska leda till minskade utsläpp, inte låta fastighetsägarna betala skatt istället för att rena avloppsvattnet! I praktiken finns en överhängande risken att HaV:s förslag gör det billigare att ha en dålig avloppslösning och betala skatt än att skaffa en anläggning som renar tillfredsställande. Detta genom att skatten är så lågt satt att ränte-, och underhålls- och driftkostnader blir högre än skatten! (se bilaga E-2) Det föreslagna systemet bygger dessutom på och förutsätter att fastighetsägare hellre vill betala skatt än att byta ut sin anläggning! - se HaV:s rapport sidan 42 och 43 Diskussion om risker med källsorterande teknik saknas. I rapporten hävdas att källsorterande teknik minskar utsläppen av hormoner och läkemedel. Problemet som inte tas upp i rapporten men som anses vara problematiskt i många andra sammanhang är hur stora koncentrationer av hormoner och läkemedel påverkar vår miljö. Läkemedel och hormoner försvinner inte genom en källsortering utan samlas upp och transporteras bort från fastigheten och sedermera ut på åkermark. Riskerna med detta kan anses uppenbara, men har inte diskuterats i rapporten. Andra tekniker finns där befintlig infrastruktur kan användas. En lyckad studie visar att förbränning av slam från reningsverk, blandat med flis, kan användas direkt på jordbruksmark utan att ha rester av hormoner, läkemedel eller tungmetaller. - se HaV:s rapport sidan 74 samt http://www.cirkulation.com/2014/02/teknik-for-fosforatervinning-kan-lyckas/
bilaga e 50 ton utsläpp av fosfor för en besparing på 3 kronor per hushåll och år! I rapporten finns olika scenarier uppräknade. I dessa är förväntad åtgärdstakt, inventeringstakt samt förväntad reduktion av näringsämnen med. I de olika scenarierna målas olika reduktioner och kostnader upp. Ett exempel på hur man gör allvarliga fel i rapporten är när man jämför Scenario 3 med Scenario 2. Trots att man i båda fall talar om en reduktion på 50/85/100 så menar man att i S2 har en reduktion på 154 ton och i S3 178 ton! I Scenario 1 talar man om att klara av målen på 15 år och nå 200 ton reduktion till en kostnad på 26 000 kr/ton och i Scenario 3 om 14 år och då nå enbart 178 ton till en kostnad på 23 000 kr/ton. Kostnaden för att rena 200 ton fosfor skulle bli 5 200 000 kr i Scenario 1. Kostnaden för att rena 178 ton fosfor i Scenario 3 skulle bli 4 100 000 kr. Man skulle öka utsläppen med 10% för att spara 2 kr/hushåll! Går man på redovisade siffror som antagligen är dom korrekta 154 ton skulle kostnaden bli 3 850 000 kr. Man skulle med stor sannolikhet öka utsläppen med nära 50 ton fosfor till en besparing av knappa 3 kronor per hushåll och år! Scenario 3 talar om att man åtgärdat situationen på 14 år. I Scenario 1 talar man om 15 år. Skillnaden är så liten att det faller i sin orimlighet att kunna bedöma så exakt då det gäller ett så komplext arbete och 100 000-tals människor. Man tycker i och med detta att utsläpp på nästan 50 ton fosfor är bra för att korta åtgärdstakten med ett år. Knappast i linje med Regeringens önskan. - se HaV:s rapport sidan 58-64 Processfel eller resursbrist hos miljöinspektörer! Man talar ofta i rapporten om att mer resurser kommer att krävas för att klara målen. I rapporten anpassar HaV reningskraven efter att devisen att vi inte kan ha 520 000 olagliga avlopp. Ska vi värna vår miljö måste vi ställa krav och inte resignera och hävda att problemet med åren har vuxit sig så stort att vi inte längre kan ställa adekvata krav. Det som krävs är ett tydligt och öppet regelverk med en tillhörande process som över tiden kommer att ge oss en bättre miljö. Det finns internationella exempel där man har gjort precis så, t ex Tyskland. HaV beskriver i rapporten att det idag finns cirka 1 000 miljöinspektörer som arbetar med dessa avlopp. Med en genomsnittlig arbetstid på 40 veckor på ett år skulle vi ha 40 000 arbetsveckor. Då är det inte orimligt att tro att dessa miljöinspektörer torde kunna handlägga cirka 40 000 avloppsansökningar om året. Det innebär att varje miljöinspektör handlägger en ansökan per arbetsvecka. Med en stöttande process i ryggen ter det sig ytterst realistiskt att klara av. Denna funktion bör således inte vara en flaskhals. - se HaV:s rapport sidan 80.
bilaga e-1 Kalkyl för acceptans av ökat utsläpp av 184 ton fosfor i HaV:s förslag. Kalkyl Ökad utsläppsacceptans från HaV: Antal hushåll fördelade på dagens skyddsnivåer Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Permanentboende 386 400 173 600 Fritidsboende 96 600 43 400 Totalt antal hushåll 483 000 217 000 Fosforbelastning per hushåll per dygn (g) per år (kg) Permanentboende 5,20 1,90 Fritidsboende 5,20 0,95 Fosforbelastning totalt per år och skyddsnivå (kg) Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Permanentboende 734 160 329 840 Fritidsboende 91 770 41 230 Total belastning per år 825 930 371 070
bilaga e-1 Dagens accepterade totala utsläpp P-tot (ton) Normal skyddsnivå (70 % reduktion) Hög skyddsnivå (90 % reduktion) 248 37 Total belastning per år (ton) 285 Dagens accepterade totala utsläpp P-tot (ton) Grundläggande skyddsnivå (50 % reduktion) Förhöjds skyddsnivå (85 % reduktion) 413 56 Total belastning per år 469 D.v.s. accepterad ökning av P-tot utsläpp med 184 ton mot dagens nivåer: 65 % ökning* *OBS! att den nya noll nivån tillåter 25 % ökat P-tot utsläpp är ej medräknat, se bilaga D. Fakta/underlag för beräkning: Antal fastigheter med enskilt avlopp: 700 000 st (Ref. HaVs konsekvensanalys 2.4) Antal fastigheter på Normal skyddsnivå: 69 % (Ref. HaVs konsekvensanalys 5.1.1) Antal fastigheter på Hög skyddsnivå: 31 % (Ref. HaVs konsekvensanalys 5.1.1) Andel fritidshus: 20 % (http://www.regionfakta.com/norrbottens-lan/kultur-och-fritid/antal-fritidshus-per-kommun/) Snittbelastning från en permanent fastighet permanentboende: 2,6 pe/fastighet. 65 % hemmavaro. (Energimyndigheten) Snittbelastning från ett sommarboende: 2,6 pe i 180 dagar per år 100 % hemmavaro. (Schablon SMED 2011) P-belastning: 2g /pe och dygn. (Länsstyrelsen Örebro län 2004, http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2004/edbvattenrapport.pdf)
bilaga e-2 Kostnadsjämförelse mellan skatt för markbädd jämfört med kostnad för investering och drift av högre presterande rening. Skatt/avgift på markbädd i Hög skyddsnivå: sid 43 i Havs och vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13: 3 370:- Skatt/avgift på reningsverk i Hög skyddsnivå: sid 43 i Havs och vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13: 1 120:- Skillnad: 2 250:- Kostnad för investering av teknik som klara rening motsvarande dagens rekommendationer hos naturvårdsverket. Processutrustning: 70 000:- Entreprenad: 40 000:- Totalt: 110 000:- Ränta 4 % (beräknat på ränta för topplån): 4 400:- Kostnad efter skattereduktion: 3 000:- Service och underhåll: 3 000:- Totalt: 6 000:-