Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker



Relevanta dokument
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Sveriges miljömål.

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

till Vänern och Västerhavet

Temagruppernas ansvarsområde

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Trollhättan & miljön

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljömål och indikatorer


Grundläggande Miljökunskap

Sveriges miljömål.

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Energiomställning utifrån klimathotet

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

God bebyggd miljö - miljömål.se

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

5. Åtgärder för minskad närsaltsbelastning

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 5 Miljöbedömning

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen


miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Vindmöllor på land och på djupt vatten

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljömålen i Västerbottens län

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Undersökning av planens miljöpåverkan

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Trollhättan & miljön

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Sweden Green Building Council

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Transkript:

15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

Ingen övergödning enskilda avlopp 13% Fosforkällor övrigt 12% jordbruk 28% punktkällor 26% skog 12% deposition på vattenyta 9%

Ingen övergödning Fosfor, åtgärder Anpassad gödsling med hjälp av t.ex. markkartering Skyddszoner Dammar och våtmarker Sedimentfälla Dikning och dränering

Ingen övergödning Fosfor uppföljning Det är tveksamt om vi når målet Åtgärder inom lantbruket Åtgärder inom avlopp Inga synliga effekter av åtgärderna

Ingen övergödning Kväve, källor enskilda avlopp 3% övrigt 6% punktkällor 18% jordbruk 32% deposition på vattenyta 28% skog 13%

Ingen övergödning Kväve, åtgärder Fånggröda Vårbearbetning Anpassad gödsling Våtmarker Spridningstidpunkter, stallgödsel plöj ner inför vårsådd undvik spridning före sådd av höstsäd

Ingen övergödning Kväve uppföljning Mycket svårt att nå målet Åtgärder vidtas inom lantbruket fånggröda och vårbearbetning har gett minskning med 570 ton Utsläpp från punktkällorna minskar Trafiken ökar Inga synliga effekter i naturen

Ingen övergödning, ammoniak 90 % från djurhållningen Åtgärder täckning av urin- och flytgödselbrunn ta hänsyn till väder vid spridning av stallgödsel påfyllning under täckning släpslangsspridning

Ingen övergödning ammoniak uppföljning vi kommer att nå målet Jordbruket minskat 17% Trafiken ökar Total minskning 13% (mål 15% 95-10)

Giftfri miljö Minska hälso- och miljöriskerna med kemikalier påfyllning och rengöring av spruta använd skyddsutrustning vid sprutning skyddsavstånd till vatten, hus m.m. säker förvaring av bekämpningsmedel

Ett rikt odlingslandskap Öka hävdad ängs- och betesmark Öka småbiotoper och kulturelement Bevara lantbrukets kulturhistoriska byggnader Bevara inhemska husdjursraser Bevara hotade arter i odlingslandskapet Öka den ekologiska produktionen

Kväve och fosfor inom Göta Älv Små delavrinningsområden Kartlagt nuläget Simuleringar på olika åtgärdsscenarier

Delavrinnings områden

Punktkällor Reningsverk & industrier Djurhållning Gödselanläggningar Mjölkrum Minkfarmar Fiskodlingar Enskilda avlopp Golfbanor saknas

Diffusa källor Markläckage jordbruk skog övrig mark Atmosfäriskt nedfall på sjöar och hårdgjorda ytor från utsläpp i Sverige & utomlands

Andel av kvävet som når havet

Nuläge Dalbergsån Markanvändning Kväve till havet Totalt 849 ton N / år Åkermark inkl.vall Betesmark Mjölkrum Enskilda avlopp Skog Hygge Myrmark Sjödeposition Övrig mark Bebyggelse Punktutsläpp

Nuläge Dalbergsån Totalt 849 ton N per år 115 ton är naturlig bakgrund 14% 733 ton från Åkermark 86% 737 ton från jordbruket 87%

Åtgärdsscenarier - jordbruk Fånggröda på 20% av spannmålsareal Fånggröda på 50% av spannmålsareal Kontrollerad dränering på lämplig mark Dubblera vallareal och betesdjur Stallgödsel på vår istället för höst 3 % av åkerarealen blir våtmarker

Åtgärdsscenarier - övriga Enskilda avlopp slamavskiljare + infiltration Enskilda avlopp sluten tank Minska kvävedeposition 10 resp. 50% Inga hyggen Minska hyggesarealen 10% Minska större punktutsläpp 25 resp. 50%

sluten tank 900 850 800 750 700 650 600 550 500 Reslutat - Dalbergsån Nuläge 30% minskning Kontr. drän. vall & djur x2 vårspridning stg 3 % våtmark infiltration 20% 50% Fånggröda

Bästa åtgärderna, Dalbergsån Dubblera vall & djur -265 ton 3 % våtmarker -184 ton 50 % fånggröda av spm-areal -157 ton 20 % fånggröda av spm-areal -134 ton vårspridning av stallgödsel sluten tank till enskilda avlopp -81 ton -20 ton

Bästa åtgärderna havet via Göta Älv Minska kvävedeposition med 50% dubblera vall & djur -1690 ton -1420 ton 3% våtmarker -1415 ton 50% fånggröda av spm-areal -640 ton vårspridning av stallgödsel -550 ton 20% fånggröda av spm-areal -500 ton

Kostnad per kg kväve Reningsmetod kr per kg kväve Ammoniak från djurhållning 5-25 Våtmarker 4-45 Vintergrön mark 20-30 Kommunala reningsverk 30-60 Trafik 10-180 Större Gödselbehållare 150-210