Årsredovisning 2003/04

Årsredovisning 2003/04 www.skistar.com

Minnesvärda vinterupplevelser SkiStar äger och driver verksamhet på alpindestinationerna Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Övriga strategiskt viktiga verksamheter som drivs inom SkiStar är logiförmedling, skiduthyrning och skidskola. Marknadsandelen av liftkortsförsäljningen i Sverige uppgår till 50%, i Norge till 13% och totalt i Skandinavien till 33%. Visionen är att SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer. SkiStar-aktien är noterad på Stockholmsbörsens O-lista sedan 1994. INNEHÅLL Året i sammandrag................................ 3 VDs kommentar.................................. 4 SkiStar-aktien..................................... 6 Marknaden...................................... 9 Möjligheter och risker............................ 12 Branschjämförelse................................ 14 Miljö.......................................... 15 Vision, mål och strategier.......................... 16 Ledarskap...................................... 18 Försäljning och marknadsföring..................... 20 Koncernens verksamhet 2003/04.................... 23 Sälen.......................................... 26 Vemdalen....................................... 28 Åre........................................... 30 Hemsedal...................................... 32 Förvaltningsberättelse............................. 34 Vinstdisposition.................................. 37 Femårsöversikt.................................. 38 Definitioner..................................... 38 Resultaträkningar................................ 39 Balansräkningar.................................. 40 Kassaflödesanalyser............................... 43 Bokslutskommentarer............................ 44 Noter......................................... 47 Revisionsberättelse............................... 54 Styrelse........................................ 55 Finansiell information, bolagsstämma och bolagsordning..... 56 Företagsledning.................................. 58 Historik Från Lindvallen till SkiStar................. 59 Adresser........................................ 59 2

Året i sammandrag Viktiga händelser under verksamhetsåret Nettoomsättningen steg med 3% till 990 MSEK (959), resultatet före skatt uppgick till 177 MSEK (176) och resultatet efter skatt uppgick till 313 MSEK (122). Vinsten per aktie uppgick till 16:26 SEK (6:32). Omprövningsbeslut från Skatteverket för skidverksamhet som bedrivs på egna specialtaxerade fastigheter innebär stora positiva effekter på periodens resultat efter skatt. Höjd utdelning föreslås till 5:00 SEK (4:00) per aktie. En split 2:1 av SkiStar-aktien genomfördes i april 2004. En Kammarrättsdom kan innebära lägre mervärdesskatt på alpin skidåkning och återbetalning av tidigare inbetald moms om 140 MSEK för SkiStar. Viktiga händelser efter verksamhetsårets utgång Bokningsläget var i början av oktober 5% bättre i volym än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Till vintersäsongen byggs mer än 2 000 nya turistbäddar på SkiStars destinationer. Avtal har träffats med flygbolag innebärande lågprisflyg från Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn till Östersund för vidare transfer till Åre till kommande vintersäsong. En skiduthyrning har förvärvats i Hemsedal. Året i siffror 2003/04 2002/03 +/ +/ % Nettoomsättning, MSEK 990 959 31 3% Resultat före skatt, MSEK 177 176 1 1% Resultat efter skatt, MSEK 313 122 191 157% Kassaflöde, MSEK 277 278 1 Vinst per aktie, SEK 16,26 6,32 9,94 157% Utdelning, SEK 5,00 4,00 1,00 25% Börskurs 31 augusti, SEK 112,00 82,50 29,5 36% Direktavkastning, % 4,5 4,8 0,3 6% P/e-tal, ggr 6,9 13,1 6,2 47% Eget kapital, MSEK 985 735 250 34% Soliditet, % 52 44 8 18% Avkastning på sysselsatt kapital, % 13 15 2 13% Avkastning på eget kapital, % 36 17 19 112% Bruttomarginal, % 32 33 1 3% Rörelsemarginal, % 21 22 1 5% Nettomarginal, % 17 18 1 6% Medelantal anställda, st 875 843 32 4% Definitioner återfinns på sidan 38. 3

Fler och fler upptäcker glädjen med alpin skidåkning Trots mindre gynnsamma omvärldsfaktorer, bl a med en starkare svensk krona, en svag försäsong samt en ovanligt tidig och varm vår, uppvisar SkiStar sitt bästa resultat någonsin. Den starka attraktionskraft som SkiStars destinationer Åre, Sälen, Vemdalen och Hemsedal har är grunden till den positiva resultatutvecklingen. Verksamhetsåret 2003/04 Antalet gäster som åkte alpin skidåkning på våra destinationer i Sverige och Norge ökade i volym med 1% till 3,4 miljoner skiddagar, där en skiddag är en dags skidåkning med liftkort. Fler och fler nordbor upptäcker glädjen och gemenskapen med fjällsemester och alpin skidåkning. Ökningen har skett under mindre gynnsamma omvärldsförhållanden som en starkare svensk krona och billigare utlandsresor. Nettoomsättningen steg med 3% till 990 MSEK och vinsten före skatt till 177 MSEK (176). Vinsten efter skatt har ökat kraftigt till 313 MSEK (122). Detta är en effekt av att vi fått inkomstdeklarationer omprövade genom att skidverksamhet som bedrivs på egenägda fastigheter är inkomstskattebefriad inom Sverige. Detta innebär återbetalning av tidigare inbetald inkomstskatt om 51 MSEK samt att en uppskjuten skatteintäkt om 74 MSEK förbättrat resultatet. Om engångseffekterna exkluderas är koncernens skattebelastning under året 12%. Justerat för reavinster om 25 MSEK (27), valutaeffekter om -3 MSEK och engångskostnad för att driva frågan om skattefrihet för delar av skidverksamheten på 6 MSEK, ökade vinsten före skatt med 12 MSEK (+8%). Samtliga lönsamhetsmål överträffades utom det för rörelsemarginalen där utfallet var 21% jämfört med målnivån 22%. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 13%, avkastningen på eget kapital till 36% och soliditeten ökade till 52%, den högsta noteringen någonsin. Den organiska tillväxten justerat för förvärvade och utarrenderade verksamheter uppgick till 3,4%. Inflationen i Sverige var under samma period 0,6%, varför vi i det närmaste även uppnår vårt tillväxtmål för organisk tillväxt om minst 3% utöver inflationen. Gästernas upplevelse Grunden för SkiStars framgång är att våra gäster har en bra upplevelse under sin vintersemester. En hög andel nöjda och återkommande gäster är en förutsättning för att långsiktigt upprätthålla en tillfredställande lönsamhet. Det skapar i sin tur resurser för utveckling av produkt- och tjänsteutbudet på våra destinationer. Genom att löpande genomföra gästundersökningar tar vi reda på hur våra gäster upplever sin vistelse och genom att åtgärda brister är målet att ständigt erbjuda ännu bättre upplevelser. Inget ska lämnas åt slumpen utan förbättringar ska ske i hela ledet från bokningstillfället till hemresan. Allt för att uppnå vår vision att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Ett externt undersökningsinstitut har tagit fram ett Nöjd Kund-index för SkiStar och det visar att 88% av gästerna är nöjda med produkt- och serviceutbud samt tycker att de får värde för erlagda pengar. Den indexsiffran ska vi verka för att förbättra ytterligare kommande vintersäsonger. Koncernen utvecklas vidare Vårt arbete att samordna och utveckla SkiStars organisation för marknadsföring och försäljning fortsätter. Under senaste säsongen såldes samtliga produktområden på alla våra destinationer via vårt egna försäljningssystem Ski*Online. Andelen webbokningar uppgick till 13%, förskottsbokningar via telefon till 32% och försäljning på plats över disk till 55%. För första gången sålde vi liftkort i förskott på samtliga destinationer och totalt såldes 12% av liftkorten på detta sätt. Vi bedömer att potentialen att sälja liftkort innan semesterresan är stor. Genom att boka och betala boende, liftkort, skidskola och hyrskidor i förskott underlättas gästens ankomst till destinationen och det går fortare och blir enklare att ge sig ut i pisterna direkt efter ankomst. För SkiStars del minskar affärsrisken genom förskottsaffärer. Sedan augusti 2004 har försäljningsenheterna i Sverige slagits ihop till ett call center och med en extern partner som tar samtal vid hög belastning. Detta för att öka tillgängligheten, servicenivån och försäljningsinsatserna. Från den 1 januari 2005 kommer SkiStar att genomföra ett par organisatoriska förändringar. Verksamheten kommer att delas in i tre affärsområden; Affärsområde Resor innehållande försäljning, marknadsföring och ITsystem, Affärsområde Destinationerna omfattande Sälen, Åre, Vemdalen och Hemsedal samt Affärsområde Fastighet. Affärsområde Resor har som mål att belägga bäddarna på destinationerna med skidåkande gäster. Affärsområde Destinationerna ska leverera en produkt och upplevelse som överträffar gästernas förväntningar och med målet att ha en hög andel återkommande gäster. Affärsområde Fastighet ska arbeta med exploatering av boende, effektivisera nybyggnationer och fastighetsdrift och därigenom frigöra kapacitet från destinationerna. Fastighet ska även verka för att äldre turistboende på destinationerna moderniseras för att öka beläggningsgraden ytterligare. Det boende som efterfrågas först är nyare och modernare boende. Genom att gå från en geografiskt indelad till en mer funktionsindelad specialistorganisation bedömer vi att vi kan hålla en högre utvecklingstakt 4

Mats Årjes och bli ännu bättre på att leverera en tillfredställande produkt och upplevelse till våra gäster. Varumärket SkiStar Vi kan konstatera att varumärket SkiStar idag har en låg igenkänningsgrad hos svenska folket. En genomförd undersökning visar att 31%, av 1 000 tillfrågade personer, hade hört talas om SkiStar men endast 3% visste att man kunde boka vintersemester genom SkiStar. Vi ser det som en utmaning och stor potential att göra varumärket SkiStar mer känt på den nordiska marknaden. Bland andra företag och samarbetspartners har intresset för att synas tillsammans med SkiStar i olika sammanhang ökat, vilket givetvis är glädjande. Vi har även inlett ett samarbete med det svenska alpina landslaget för att stödja den alpina sporten och tydligare profilera varumärket SkiStar. Våra medarbetare Personalen är vår viktigaste resurs i strävan efter att skapa minnesvärda vinterupplevelser för våra gäster. Inom SkiStar Academy genomgår våra chefer utbildning i bl a ledarskap och affärsmannaskap. Ett bra ledarskap ska ge personalen trygghet i att inom givna ramar fatta egna beslut för att ge gästerna en hög servicenivå. Ett externt undersökningsföretag har genomfört en undersökning bland våra anställda avseende hur de tycker att SkiStar är som arbetsgivare och om personalen anser att de får tillbaka lika mycket från företaget som de ger, d v s ett Nöjd Medarbetar-index. För vintersäsongen 2003/04 uppgick Nöjd Medarbetarindex till 79%. För att stärka personalens engagemang ytterligare har ett personalkonvertibelprogram genomförts där personalen tecknat sig för konvertibler om 25 MSEK. SkiStar-aktien SkiStar-aktiens positiva utveckling har fortsatt även under det senaste verksamhetsåret. Vi har fått 1 400 (33%) fler aktieägare, omsättningshastigheten i aktien har ökat från 15% till 25% och det omsattes SkiStar-aktier för 375 MSEK jämfört med 223 MSEK året innan. Samtidigt har aktiekursen ökat med 36% till 112 SEK per den 31 augusti 2004. Det är en utveckling som är glädjande och vi ser ett klart ökat intresse för SkiStar på aktiemarknaden. Att vi dessutom kan erbjuda våra aktieägare en 25%-ig ökning av aktieutdelningen till 5:00 SEK per aktie (förslag till stämman) är också glädjande. Inför säsongen 2004/05 I början av oktober 2004 var aktuellt bokningsläge 5% bättre i volym jämfört med samma tidpunkt i fjol. Efterfrågan på skandinavisk fjällsemester ser ut att hålla i sig. Volymen nya turistbäddar på SkiStars destinationer ökar med 8% inför vintersäsongen 2004/05. För att kunna fylla den stora volym nya bäddar som tillkommer i Åre startas från julen 2004 direktflyg till attraktiva priser från Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn till Östersund för vidare transfer till Åre. Även tågkapaciteten Stockholm Åre kommer att öka, samtidigt som prisnivån sänks. Vi ses i pisterna till vintern! Sälen den 30 oktober 2004 Mats Årjes Verkställande direktör 5

SkiStar-aktien SkiStar-aktien introducerades på Stockholmsbörsen till kurs 18 SEK 1994. Under de tio år som aktien har varit noterad har aktieutdelningar lämnats med totalt 15:35 SEK och kursökningen har under samma period uppgått till 94:00 SEK per aktie. Historik B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens O-lista sedan 8 juli 1994. Vid noteringstillfället var aktiekursen 18 SEK. Aktiestruktur Den 31 augusti 2004 var det registrerade aktiekapitalet 19 279 646 SEK fördelat på 19 279 646 aktier, varav 912 000 A-aktier med vardera 10 röster per aktie och 18 367 646 B-aktier med vardera en röst per aktie. Alla aktier har lika rätt till utdelning. Dessutom har konvertibler motsvarande 183 566 B-aktier inlämnats för konvertering till kurs 79:50 SEK. Dessa aktier registrerades av VPC under september 2004. Nominellt värde per aktie är 1 SEK. Under april 2004 genomfördes en split 2:1 av aktien varvid aktieägarna erhöll två nya aktier för varje gammal aktie. I juli 2003 utgavs ett konvertibelt förlagslån om 25 MSEK, varav 13,8 MSEK tecknades under 2003 och ytterligare 10,9 MSEK under 2004 av personal inom SkiStar. Av konvertiblerna har under augusti 2004 15 MSEK inlämnats för konvertering. Ägarkategorier 2004-08-31 Aktiestruktur 2004-08-31 Konvertibellånet löper till 1 juli 2008 och kvarvarande konvertibler kan under löptiden t o m den 15 juni 2008 konverteras till ytterligare 130 899 B-aktier, vilket innebär en utspädning av befintliga aktier på 0,7%. Kategori Antal aktier Andel, % Svenska privatpersoner 10 920 404 56% Svenskt institutionellt ägande 6 530 297 34% Utländskt ägande 2 012 511 10% Totalt 19 463 212 100% Aktieslag Antal aktier Antal röster Kapital, % Röster, % A 10 röster 912 000 9 120 000 5% 33% B 1 röst 18 551 212 18 551 212 95% 67% Totalt 19 463 212 27 671 212 100% 100% B-Aktien 6

Ägarstruktur 2004-08-31 Storleksklasser Antal ägare % Antal aktier % Antal röster % 1 100 1 231 21,83% 59 983 0,31% 59 983 0,22% 101 200 1 024 18,16% 198 372 1,02% 198 372 0,72% 201 1 000 2 725 48,33% 1 370 212 7,04% 1 370 212 4,95% 1 001 5 000 494 8,76% 1 011 370 5,20% 1 011 370 3,65% 5 001 10 000 64 1,14% 470 001 2,41% 470 001 1,70% 10 001 20 000 35 0,62% 524 266 2,69% 524 266 1,89% 20 001 50 000 28 0,50% 903 900 4,64% 903 900 3,27% 50 001 100 000 9 0,16% 637 564 3,28% 637 564 2,30% 100 001 28 0,50% 14 287 544 73,41% 22 495 544 81,30% Totalt 5 638 100,00% 19 463 212 100,00% 27 671 212 100,00% Aktiekapitalets utveckling År Förändringar Ökning av Nominellt belopp Totalt antal Förändring av Totalt aktieantalet aktier SEK/aktie aktier aktiekapital, SEK kapital, SEK 1992 10 500 000 5 000 000 1994 Nyemission 150 000 10 650 000 1 500 000 6 500 000 1994 Konvertering 160 405 10 810 405 1 604 050 8 104 050 1995 Split 5:1 3 241 620 2 4 052 025 8 104 050 1997 Nyemission 2 337 725 2 6 389 750 4 675 450 12 779 500 1998 Nyemission 200 000 2 6 589 750 400 000 13 179 500 1998 Konvertering 250 000 2 6 839 750 500 000 13 679 500 1999 Konvertering 250 000 2 7 089 750 500 000 14 179 500 1999 Nyemission 2 450 000 2 9 539 750 4 900 000 19 079 500 2000 Nyemission 100 073 2 9 639 823 200 146 19 279 646 2004 Split 2:1 9 639 823 1 19 279 646 19 279 646 2004 Konvertering 183 566 1 19 463 212 183 566 19 463 212 Kursutveckling och omsättning Under verksamhetsåret 2003/04 ökade aktiekursen med 36% till 112 SEK. Affärsvärldens Generalindex ökade under samma period med 16%. Sedan börsintroduktionen 1994 har kursen ökat från 18 SEK till 112 SEK. Under samma period har utdelning lämnats med 15:35 SEK per aktie. Under perioden 1 september 2003 31 augusti 2004 omsattes på Stockholmsbörsen 4 585 962 aktier (3 301 412) i SkiStar till ett värde av 375 MSEK (223). Omsättningshastigheten uppgick till 25% (15) jämfört med 133% för Stockholmsbörsen totalt. Lägsta betalkurs var 81:50 SEK noterad den 3 september och den 3 december 2003 och den högsta betalkursen var 120:00 SEK noterad den 18 augusti 2004. Den 31 augusti 2004 uppgick SkiStars börsvärde till 2 180 MSEK (1 591). Betavärde SkiStars B-aktie hade den 31 augusti 2004 ett betavärde på 0,3. Betavärdet baseras på aktiens betalkurser under de senaste 24 månaderna och anger hur mycket aktiekursen fluktuerat i förhållande till börsindex. Om en aktie har samma kursvariation som börsindex är aktiens betavärde 1,0. Om en aktie har större kurssvängningar är värdet högre än 1,0 och vice versa. SkiStar-aktiens betavärde på 0,3 innebär således att aktien uppvisar mindre kurssvängningar än börsen i genomsnitt. Aktieägare Den 31 augusti 2004 var antalet aktieägare 5 638 st (4 233), vilket innebär att antalet ägare under det senaste året har ökat med 1 405 st (33%). De tio största aktieägarna svarade vid utgången av verksamhetsåret för 67% (74) av kapitalet och 77% (82) av rösterna. Utländska ägare svarade för 10% (11) Vinst per aktie SEK 20 15 10 5 0 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 Vinst/aktie Utdelning/aktie av kapitalet och institutionella ägare för 34% (29) av kapitalet. Större förändringar av innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Jonas Wahlström har sålt sitt innehav på 912 000 B-aktier, Lima Besparingsskog har sålt 555 588 B-aktier och SEB Fonder har köpt 699 000 B-aktier. 7

Utdelningspolicy SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Föreslagen utdelning på 5:00 SEK (4:00) per aktie motsvarar 31% (63) av resultatet efter skatt. Avvikelsen från aktuell utdelningspolicy beror på att stora engångseffekter avseende skatteintäkter genom omprövningsbeslut av tidigare taxeringar har påverkat årets resultat efter skatt. Dessa engångseffekter har endast en mindre påverkan på bolagets kassaflöde. Den föreslagna utdelningen på 5:00 SEK innebär en direktavkastning på 4,5% (4,8) utifrån börskursen den 31 augusti. Totalt uppgår föreslagen utdelning till 97 MSEK (77). För de svenska aktieägarna föreslås den 20 december 2004 som avstämningsdag för att erhålla utdelning. Utbetalning av utdelning sker genom VPCs försorg den 23 december 2004. Aktieägarförmåner Aktieägare som innehar minst 200 aktier i SkiStar kan beställa ett aktieägarkort, vilket ger rabatt på SkiStars samtliga destinationer. Rabatterna uppgår till 15% på liftkort, skidhyra och skidskola. Per den 31 augusti 2004 fanns det 2 400 (1 890) innehavare av aktieägarkort, vilket utgör 43% (45) av det totala antalet aktieägare. De största ägarna 2004-08-31 Ägare A-aktier B-aktier Kapital, % Röster, % Mats Paulsson inkl bolag och familj 912 000 2 109 546 15,52% 40,58% Erik Paulsson inkl bolag och familj 2 905 830 14,93% 10,50% Investment AB Öresund 2 280 400 11,72% 8,24% HQ Fonder 1 062 000 5,46% 3,84% Lima Besparingsskog 1 000 000 5,14% 3,61% Per-Uno Sandberg 1 000 000 5,14% 3,61% SEB Fonder 865 000 4,44% 3,13% Thorvald Sverdrup inkl bolag och familj 542 034 2,78% 1,96% Robur Fonder 221 500 1,14% 0,80% Handelsbanken Fonder 188 570 0,97% 0,68% Magnus Sjöholm 140 684 0,72% 0,51% Övriga 6 235 648 32,04% 22,54% Totalt 912 000 18 551 212 100,00% 100,00% Data per aktie 2003/04 2002/03 2001/02 2000/01 1999/00 Genomsnittligt antal aktier 19 279 646 19 279 646 19 279 646 19 279 646 19 279 646 D:o efter full konvertering 19 487 729 19 308 638 19 279 646 19 279 646 19 279 646 Vinst, SEK 16,26 6,32 5,05 2,85 2,60 D:o efter full konvertering 16,09 6,31 5,05 2,85 2,60 Kassaflöde, SEK 14,36 14,42 12,34 8,74 7,98 Eget kapital, SEK 51,00 38,00 35,50 32,00 30,00 D:o efter full konvertering 51,00 39,00 35,50 32,00 30,00 Börskurs, SEK 112,00 82,50 51,50 39,50 40,00 Utdelning, SEK 5,00 4,00 3,00 1,75 1,50 P/e-tal, ggr 6,9 13,1 10,2 13,9 15,4 Kurs/kassaflöde, ggr 7,8 5,7 3,9 4,5 5,0 Kurs/eget kapital, % 220 217 145 123 133 Direktavkastning, % 4,5 4,8 5,8 4,4 4,0 8

Marknaden Marknaden för alpin skidåkning vilar aldrig, den är i gång året runt och jorden runt. Det finns skidanläggningar i alla världsdelar och skidsäsongen är i ständig rörelse, från januari till december. När skidanläggningarna på södra halvklotet avslutar skidsäsongen i september-oktober inleds samtidigt säsongen på det norra halvklotet. I mars-april är turordningen den omvända. Struktur I länder långt bort från Sverige som Nya Zeeland, Australien, Sydafrika, Chile, Argentina och Mexico finns ett stort antal skidanläggningar. På närmare håll är alpin skidåkning mer eller mindre utbredd i länder som Ryssland, Ukraina, Tjeckien, Tyskland och Polen. Skidanläggningar finns även i för vintersportsammanhang udda länder som Burma, Thailand, Sydkorea, Bulgarien, Moldavien, Indien, Pakistan, Kina, Turkiet, Andorra, Iran och Libanon. Härtill kan läggas ett antal länder med så kallade snow-domes, gigantiska inomhusanläggningar med en eller flera nedfarter och liftar, där utförsåkningen sker på kanonsnö under tak i tempererat klimat. Den första anläggningen öppnade 1988 och idag finns ett 40-tal i drift i ett 15-tal länder, främst där naturliga förutsättningar för utförsåkning saknas, till exempel England och Holland. Flest snow-domes finns i Japan. De största marknaderna för utförsåkning finns i USA, Kanada, Frankrike, Österrike, Italien, Schweiz samt Japan. Mätt i antal skiddagar dominerar de fyra alpländerna med över 180 miljoner skiddagar årligen, följt av Nordamerikas ca 75 miljoner skiddagar och Japans 30-40 miljoner. De nordiska länderna når tillsammans upp till ca 15 miljoner skiddagar. Mer än två tredjedelar av volymen alpina skidåkare härrör från de tre stora regionerna. Här återfinns också de största företagen i branschen, exempelvis skidanläggningsoperatörer, lifttillverkare, tillverkare av snökanoner och pistmaskiner samt bygg- och fastighetsexploatörer. Tillväxt Generellt uppvisar den alpina skidmarknaden en begränsad årlig tillväxt, ungefär i linje med BNP-tillväxten. Lokala väderförhållanden, perioder av stigande eller sjunkande konjunktur, svängningar i allmänhetens intresse och utvecklingen av den privata konsumtionen i landet, är faktorer som tillsammans påverkar marknadsutvecklingen. Konkurrerande verksamheter påverkar givetvis också tillväxten, inte minst människors intresse för sol- och badresor samt weekendresor till storstäder. De ledande företagen uppvisar i allmänhet tillväxtsiffror över marknadsgenomsnittet. Genom en ofta förvärvsledd expansion växer sig de stora operatörerna av skidanläggningar allt större. Bakom denna konsolidering står möjligheterna till skalfördelar och behovet att skapa kritisk massa. Skalfördelarna finns inom såväl inköpssamordning, drift och underhåll som De största alpindestinationerna i Norden marknadsföring och försäljning. Den kritiska massan byggs upp genom förvärv av konkurrenter och vidareutveckling av den befintliga verksamheten. Den organiska tillväxten sker via omfattande investeringar i liftar, pister, boende och infrastruktur. Det handlar dels om att bygga volym och dels om att skapa kassaflöden tillräckliga för att balansera de stora investeringsbehoven. CDA, Compagnies des Alpes, som är Europas största företag i branschen, investerar årligen motsvarande 400 MSEK i liftar, nedfarter, snökanoner, markberedning m m. En annan drivkraft är företagens strävan att arbeta geografiskt på flera olika platser för att därigenom minska väderberoendet. Exempel på andra typer av diversifiering är kanadensiska Intrawests investeringar i golfanläggningar i södra USA och CDAs förvärv av Grevin et Cie, ett företag som äger och driver nöjes- och Anläggning Liftkortsomsättning Skiddagar MSEK antal Sälen (S)* 256(+5%) 1 606 000 Åre (S)* 147( 1%) 877 000 Trysil (N) 123(+10%) 757 000 Hemsedal (N)* 106(+12%) 520 000 IdreFjäll (S) 63(+10%) 509 000 Vemdalen (S)* 55(+6%) 431 000 Ruka (F) 50(+10%) 280 000 Hafjell (N) 48(+8%) 315 000 Levi (F) 48(+4%) 260 000 Geilo (N) 45(+8) 252 000 * Ingår i SkiStar. Källa: Svenska Skidanläggningars Organisation (SLAO), Alpinanleggenes Landsforening, Suomen Hiihtokeskusyhdisys. Liftkortsomsättningen i Norge är omräknad till valutakurs 1,1 SEK och i Finland till 9,1 SEK. 9

temaparker i Sydeuropa. I syfte att nå en större andel av gästernas totalkonsumtion sker även satsningar på skiduthyrning, skidskolor och försäljning av skidkläder. Trender Fler och fler skidanläggningar satsar på familjen som målgrupp. Det sker bland annat genom bredare och flackare nedfarter, större tillgänglighet med kortare avstånd mellan boende och backe, barnpassningsmöjligheter, skidskola, ungdomsaktiviteter kvällstid, bekvämare boende och möjligheter till självhushåll. Samtidigt ersätts släpliftar med snabbgående stolliftar med högre kapacitet. En annan trend är att allt fler skidanläggningar investerar i en mer utvecklad och utbyggd snöläggningskapacitet i syfte att minska beroendet av väderleken. Med motsvarande målsättning investerar skidanläggningarna i alpländerna i liftar och nedfarter på höga höjder. Få nyinvesteringar i alpländerna sker numera under 1 200 meters höjd över havet. Produktdiversifiering är annan stark trend. De nya lättsvängda s k carvingskidorna har blivit en stor succé och påverkat försäljningen positivt under senare år. De ledande branschföretagen breddar verksamheten till att också omfatta skidskolor, skiduthyrning samt försäljning av skidkläder och annan utrustning. Demografiska faktorer, mer fritid och ett ökat intresse för friskvård, utomhusaktiviteter och rekreation är andra trender som kan komma att påverka människors intresse för alpin skidåkning i en gynnsam riktning. Struktur och konkurrens Den mogna marknadssituationen i kombination med intensiv konkurrens innebär att få nya aktörer kommer in i branschen. I USA har exempelvis ingen ny skidanläggning startats sedan 1981 och i Alperna ingen ny sedan mitten av 1980-talet. I stället minskar det totala antalet anläggningar. Oftast är det mindre skidanläggningar som lägger ned verksamheten. Samtidigt ökar koncentrationen, antalet företag som driver skidverksamhet blir färre men större. Undersökningar visar att cirka 80% av branschens omsättning kommer från den andel på cirka 20% som utgör de allra största skidanläggningarna. Inträdeströsklarna i branschen är mycket höga, inte minst genom den stränga lagstiftning som omgärdar attraktiva naturområden. Utbudet av intressanta skidområden, som dessutom är tillgängliga från befolkningstäta regioner, är synnerligen begränsat. Ägandet i branschen uppvisar en starkt fragmenterad struktur med ett stort antal små familjeägda företag. Bank- och kreditinstitut återfinns med viss regelbundenhet i ägarbilden, då branschen är kapitalintensiv och många skidanläggningar högt skuldsatta. Större företag med spritt ägande i aktiebolagsform finns framförallt i Frankrike, Nordamerika, Schweiz och Skandinavien. I Norden har SkiStar en mycket stark marknadsposition. Andra företag och skidanläggningar i Sverige, vid sidan av SkiStar, är Stockholm- Saltsjön/Strömma-gruppen med anläggningarna i Hemavan-Tärnaby och Riksgränsen, Idre Fjällanläggning samt norska hotellbolaget Norlandia som äger Stöten i Sälen och Hassela i Gävleborgs län. Övriga skidanläggningar har lokalt ägande av privata, mindre företag och kommunala intressen. I Finland dominerar skidanläggningarna Ruka och Levi och i Norge Trysil och SkiStar-ägda Hemsedal. En gemensam nämnare för konkurrensen i branschen är att den i huvudsak är nationell. Det är mer sällan förekommande att bolag i olika länder konkurrerar med varandra. Marknaderna i de olika världsdelarna konkurrerar i mycket liten utsträckning med varandra. Exempelvis utgör europeiska gäster endast någon procentenhet på skidorterna i USA och Kanada. Andel nordamerikaner i Alperna är på samma sätt låg. Den amerikanska skidindustrin expanderade kraftigt under 1990-talets senare del, främst genom förvärv. American Skiing var ett av de företag som gick i täten för expansionen och var en tid allra störst med 10 stora eller medelstora skidanläggningar över hela USA. Men bolaget har sedan ett par år stora ekonomiska problem och har tvingats sälja av verksamheter. Branschledande idag är kanadensiska Intrawest, som bland annat äger Nordamerikas största skidanläggning Whistler-Blackcomb med cirka 2,5 miljoner skiddagar årligen, Vail Resorts, som äger flera av Nordamerikas mest kända skidanläggningar som Vail, Beaver Creek, Heavenly Valley, samt privatägda Booth Creek med fem skidanläggningar, bland annat Deer Valley som tillsammans med Vail ofta utnämns till USAs mest populära skidorter. Gemensamt för de tre företagen är att de expanderat stegvis och med begränsad skuldsättning. En annan gemensam faktor har varit verksamhet inom markexploatering med bygg- och fastighetsutveckling via delägda eller samarbetande bolag. De senaste årens geopolitiska oro och svagare ekonomi har dämpat antalet skidåkare som flyger över Atlanten, men även medfört att andelen långväga gäster inom de respektive kontinenterna sjunkit. I Norden har Norge den högsta andelen utländska gäster. I Alperna uppvisar Österrike och Schweiz höga andelar gäster från andra europeiska länder. I Europa finns den allra äldsta skidmarknaden i världen den alpina utförsåkningens vagga. I Frankrike är de stora aktörerna CDA (Compagnie des Alpes), SOFIVAL (Valmorel, Val d Isere, Avoriaz, Les Rosiers), SEM 3 Vallées (Courchevel, Mottaret) och SATA (Alpes d Huez). Tillsammans har de fyra företagen cirka 45% av världens största skidmarknad, d v s den franska. I Österrike domineras branschen av bolagen som driver de stora orterna Sölden, St Anton och Ischgl med omnejd. Den schweiziska marknadens branschledare utgörs av Zermatt Bergbahnen, BDK (Davos och Klosters), Téléverbier, Weisse Arena (Laax-Flims m fl) och Arosa Bergbahnen. Några av bolagen är börsnoterade som CDA, Téléverbier och SOFIVAL. Störst i Italien är Sestriere, där biltillverkaren FIAT är storägare. 10

Säsongen 2003/04 Vintersäsongen 2003/04 nådde volymen alpina skidåkare i många regioner inte upp till året innan. Orsaken var i de flesta fallen vädrets makter. Nedgången var lokalt stor, men mindre totalt sett. Allmänt fortsatte intresset för alpin skidåkning den positiva utvecklingstrend som rått i flera år. Nordamerika Vintersäsongen 2003/04 utvecklades till en av de svåraste på flera år. De västra delarna av kontinenten fick mindre mängd snö än normalt, de östra delarna hade väsentligt lägre temperaturer än normalt med långa perioder av sträng kyla, och i de mellersta delarna, särskilt Colorado, började våren tidigare än vanligt vilket medförde en kort eftersäsong. Trots det hamnade antalet skiddagar på totalt 57,1 miljoner skiddagar i USA jämfört med 58 miljoner året innan. I Kanada var motsvarande siffra 19,0 miljoner skiddagar, vilket var oförändrat jämfört med säsongen 2002/03. Den nordamerikanska skidmarknaden, med knappt hälften så många skiddagar som i Alperna, bedöms omsätta ca 25 miljarder SEK årligen. Liftkortspriserna är emellertid väsentligt högre i USA och Kanada jämfört med i Europa. Det skall också påpekas att den amerikanska statistiken över den totala liftkortsomsättning är mycket bristfällig. Snowboardintresset höll i sig under säsongen och svarade för 31% av antalet skiddagar. Snowboardåkandet har ökat varje år sedan många år tillbaka framförallt i USA, men ökningstakten har mattats de senaste åren. Såväl i Alperna som i Norden är snowboardintresset lägre än i USA. Andelen barn i backarna steg och antalet skidskoleelever ökade på flera håll. Alperna I Alperna innebar vintern ett osedvanligt växlande väder med periodvis höga temperaturer som avlöstes av perioder med sträng kyla. Solen lyste heller inte lika ofta som året innan. Inledningen respektive avslutningen av säsongen utvecklades bäst medan mittperioden var sämre än normalt. För skidorter på låg och medelhög nivå över havet gjorde sig snöbristen stundtals påmind. Större orter med snökanoner klarade denna situation ganska väl, medan övriga drabbades hårdare ekonomiskt. I Frankrike och Österrike, som räknat på antalet skiddagar är världens två största enskilda marknader, steg antalet skiddagar något till drygt 60 miljoner. Den franska marknaden är något större än den i Österrike. Liftkortsintäkterna steg i Frankrike med 2,5% till 970 miljoner Euro. Totalt bedöms skidmarknaden i alpländerna omsätta ca 2 900 miljoner Euro, eller ca 27 miljarder SEK årligen. Norden I Norden blev säsongstarten i genomsnitt något senare än normalt, jul-, nyårs- och trettonhelgerna hade en bra utveckling men en svagare januari och början av februari. Sportlovsveckorna uppvisade en bra tillväxt, men mars och början av april var försäljningsmässigt svagare än normalt. Säsongavslutningen blev som i USA mycket svag p g a ovanligt tidig värme. Sverige är den största marknaden i regionen och kunde uppvisa ytterligare en vintersäsong med stigande liftkortsförsäljning och ökande antal skiddagar. Men även i Norge och Finland noterades en fortsatt positiv utveckling. Den nordiska liftkortsförsäljningen uppgick till drygt 2 miljarder SEK, varav Sverige svarade för 43%, Norge för 37% och Finland resterande 20%. Omsättningen har ökat Nordiska skidmarknaden 2003/04 Liftkortsomsättning, MSEK 1000 750 500 250 0 Sverige Norge Finland varje år de senaste fem åren i samtliga Nordiska länder. De största skidanläggningarna har, i likhet med i Alperna och Nordamerika, en stark marknadsposition. I Norge svarade de två största anläggningarna Trysil och Hemsedal för ca 30% av marknaden, medan de två största i Finland, Levi och Ruka, svarade för 25%. Motsvarande andel för de två största anläggningarna i Sverige, Sälen och Åre, var 44%. Europeiska skidmarknaden 2003/04 Liftkortsomsättning, MEURO 1000 750 500 250 0 Frankrike Österrike Alpindestinationernas liftkortsomsättning 250 200 150 100 50 0 91/92 92/93 93/94 94/95 Sälen 95/96 Åre Trysil (N) Hemsedal (N) Schweiz 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Italien 02/03 03/04 Idre/Grövelsjön Vemdalen Ruka (F) Levi (F) NOK/SEK omräknat till kurs 1,05 för åren t o m 99/00, 1,1 för 00/01 och 1,19 för 01/02, 02/03. och 1,09 för 03/04. FIM/SEK är omräknat till kurs 1,48 för åren t o m 99/00 och 1,50 för 00/01. För 01/02 och 02/03 har Rukas och Levis omsättning räknats till kurs 9,20 Euro och 03/04 till kurs 9,10 Euro. 11

Möjligheter och risker SkiStars verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer som valutakurser och väderlek. De flesta verksamhetsrisker kan dock hanteras och till och med vändas till möjligheter för SkiStar. Rörelserelaterade risker Säsongberoende Övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december april. SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna, inte minst arbetskraftsmässigt. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen, vilket minskar risken i verksamheten. Med en ökad andel försäljning över Internet tidigareläggs affärsavslut, vilket i sin tur minskar risken i verksamheten. Väderberoende Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas till viss del av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken genom att drygt 75% av liftkapaciteten på SkiStars destinationer säkras med snö från snösystem. Följderna av den s k växthuseffekten debatteras. Enligt studier gjorda av det svenska Naturvårdsverket kommer det förväntade varmare klimatet inte att innebära snöfria vintrar. Tvärt om spås mer snö, men med fler milda perioder vintertid. Ett mildare klimat kan på lång sikt innebära kortare vintersäsonger. Skulle SkiStars destinationer exempelvis börja säsongen en vecka senare och sluta en vecka tidigare skulle resultatet endast påverkas i begränsad omfattning. I Alperna bedöms temperaturen förändras mer än i Skandinavien varför växthuseffekten även kan innebära nya affärsmöjligheter för SkiStar. Koncernens väderrisker har även minskats genom att destinationerna är geografiskt belägna på olika platser med olika väderförutsättningar. Konjunktur Förändring av människors disponibla inkomst påverkar den privata konsumtionen som i sin tur har en påverkan på människors möjligheter att resa på vintersemester. SkiStars historiska försäljnings- och resultatutveckling visar att företaget kunnat parera svängningar i konjunkturen väl. Beroendet av konjunkturen i Sverige minskas av att verksamheten också bedrivs i Norge samt att koncernens gäster kommer från olika länder. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet. SkiStar uppvisar en högre grad av konjunkturkänslighet i Åre, som i större utsträckning vänder sig mot företags- och konferensmarknaden. Konkurrens Den alpina skidindustrin har höga inträdeströsklar vilket begränsar konkurrensen. Som grupp betraktas sol- och badresor samt weekendresor till storstäder som huvudkonkurrent till SkiStar. Övriga konkurrenter utgörs av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Genom omfattande investeringar i serviceinriktad personal, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, så håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år. SkiStars destinationer har god tillgänglighet till befolkningstäta områden. Andra viktiga konkurrensfaktorer är marknadskraft, en stark finansiell ställning, starka varumärken och starka kassaflöden. Expansion SkiStars strategi för tillväxt omfattar först och främst expansion och bättre utnyttjande av de befintliga destinationerna och i andra hand förvärv eller arrende av andra skidanläggningar. Samtliga förvärv som SkiStar genomfört har utvecklats väl och har i stor utsträckning bidragit till SkiStars framgångsrika utveckling. Under 1997 förvärvades Tandådalen & Hundfjället AB, 1999 Åre-Vemdalen AB och 2000 Hemsedal Skisenter AS. SkiStars utvecklade och väl beprövade koncept för att driva alpindestinationer är en bra förutsättning för fortsatt framgångsrik expansion. Bäddkapacitet Alpindestinationernas lönsamhet är beroende av antalet disponibla bäddar och dess beläggningsgrad. För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet för att optimera beläggningen genom att följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på boendet under alla delar av säsongen. SkiStar arbetar aktivt för att öka antalet bäddar på destinationerna samt att utöka andelen som förmedlas genom SkiStars försorg. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att hålla uppe efterfrågan. Nyinvestering i stugor och lägenheter genomförs främst av externa intressenter eller i delägda bolag. Därigenom undviker SkiStar att finansiellt belasta koncernen. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar. Personal SkiStars fortsatta framgångar är beroende av motiverade och engagerade medarbetare. För att behålla viktiga medarbetare arbetar SkiStar med ledarutveckling och incitamentsprogram, bl a har personalen erbjudits att köpa konvertibla skuldebrev under 2003 och 2004. Företagsledningen i SkiStar ägde den 31 augusti 2004 tillsammans 554 100 aktier i bolaget. Lönekostnaderna är företagets enskilt största kostnadspost. För att öka effektivitet, medvetenhet och engagemang bland de anställda arbetar SkiStar mycket med ledarskapsfrågor. Inom SkiStar Academy sker utbildning av chefer för att förbättra ledarskapet. Personalens servicenivå gentemot gästerna är en viktig del i gästens totala upplevelse. En risk är därför att möjligheten att rekrytera kvalificerad 12

säsongpersonal minskar under högkonjunktur när arbetslösheten är låg. Finansiella risker Valutarisker De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den utländska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser. Investeringar och räntor Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har starka kassaflöden som möjliggör en hög och egenfinansierad investeringstakt. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. SkiStar har successivt under de senaste åren minskat nettoskulden. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning. Övriga risker Moms I Sverige betalar skidanläggningarna 12% moms på alpin skidåkning genom att Skatteverket anser att moms ska erläggas för lifttransporten. Annan idrottsverksamhet i Sverige erlägger moms för upplåtelse av idrottsanläggning och med 6% moms. Enligt en Kammarrättsdom från 2004 ska alpin skidåkning belastas med 6% Känslighetsanalys moms. Skatteverket har överklagat Kammarrättsdomen och under våren 2005 väntas besked från Regeringsrätten om prövningstillstånd ges. Den 1 mars 2004 infördes 6% moms på alpin skidåkning i Norge, vilket även är den genomsnittliga momssatsen i Europa. Förändring av momssatser inom de verksamheter som SkiStar bedriver har en påverkan på koncernens intäkter och resultat. Elkostnader SkiStars verksamhet förbrukar stora mängder el. Förändringar i elpriset påverkar därför koncernens kostnader och resultat. Enligt beslutad policy ska huvuddelen av koncernens elförbrukning låsas till fast pris. Elpriserna för säsongen 2004/05 har under våren, sommaren och hösten 2004 till drygt 50% låsts till fast pris. Lokala elproducenter levererar ca 30% av koncernens elförbrukning till lokalpris som understiger marknadspriset på elbörsen Nordpool. Detta lokalpris har en betydligt mindre rörlighet än marknadspriset, varför dessa volymer inte prissäkras. Det innebär att under 20% av vinterns förväntade elförbrukning blir direkt påverkad av fluktuationer i marknadspriset. Bensinpriser Många av SkiStars gäster åker egen bil till destinationerna. Dessa resvanor påverkas av bensinprisnivån och tjänstebilsbeskattningen. Alpindestinationernas närhet till befolkningstäta områden samt resealternativ som tåg och flyg minskar negativa konsekvenser av höjda bensinpriser. Förändring Resultatpåverkan Beläggning +/ 10% +/ 28 MSEK Liftkortspriser +/ 10% +/ 56 MSEK Räntor +/ 1% /+7 MSEK Lönekostnader +/ 10% /+26 MSEK Elpriser +/ 10 öre /+1 MSEK Säkerhetsfrågor SkiStar arbetar aktivt med säkerhetsfrågor genom att identifiera och åtgärda olyckrisker. På samtliga destinationer genomförs riskanalyser för att säkerställa försäkringsskyddet och minimera olika typer av risker. En genomgripande krisplan för SkiStar har också framtagits för att bolaget ska ha bra beredskap vid eventuella olyckor och händelser framöver. Pågående tvister SkiStar har drivit frågan om vilken momssats som ska belasta den alpina skidåkningen. Kammarrätten har dömt i enlighet med SkiStars uppfattning, d v s att moms ska erläggas med 6% för upplåtelse av idrottsanläggning. Skatteverket har överklagat domen till Regeringsrätten, som under våren 2005 förväntas meddela om prövningstillstånd ges. Om Kammarrättsdomen vinner laga kraft återfår SkiStar för mycket inbetald moms om 140 MSEK. Priserna på liftkorten kommer samtidigt att sänkas motsvarande momssänkningen. Diskussion förs även med Skatteverket om personalens tjänsteliftkort ska förmånsbeskattas eller ej. I övrigt är SkiStar idag inte inblandat i någon tvist som bedöms ha någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning. Känslighetsanalys I nedanstående känslighetsanalys beskrivs hur koncernens resultat påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Antagandena om resultatpåverkan genom förändringen av beläggningsgrad utgår ifrån samtliga förmedlade objekt och avser endast liftkortsförsäljning. Förändringen av övriga intäktsslag bedöms i känslighetsanalysen att tas ut av ökade respektive minskade kostnader. Vid beräkning av känsligheten av en elprisförändring har endast hänsyn tagits till den del av elförbrukningen som direkt påverkas av förändringar av marknadspriset. Samtliga räntor är rörliga och en förändring av ränteläget har därför en direkt effekt på räntekostnaderna. 13

Branschjämförelse I Norden är SkiStar det enda börsnoterade skidortsföretaget. I Frankrike, USA och Kanada finns några branschkollegor vars aktier är noterade och med vilka SkiStar jämför sig. SkiStar är ett av få börsnoterade skidortsföretag i världen vars verksamhet helt eller delvis består av att äga och driva skidanläggningar. SkiStar är mer renodlat än de övriga företagen, där kompletterande verksamheter inom markexploatering, husbyggnation, hotell och restauranger, golfanläggningar och temaparker är vanligt förekommande. De övriga företagen i jämförelsen är Intrawest Corporation (Intrawest), Vail Resorts Inc (Vail) och Compagnie des Alpes (CDA). Gemensamt för alla fyra börsföretagen är att de är branschledande på sina respektive marknader. Vail Vails Resorts aktie är noterad på New York-börsen. Bolaget driver fem alpindestinationer i USA varav fyra i Colorado. Störst är Vail som redovisar 1,6 miljoner skiddagar och Breckenridge med 1,4 miljoner skiddagar. Koncernen omfattar även ett antal hotell och restauranger samt fastighetsexploatering på de egna destinationerna. Ett par golfbanor ägs och drivs även inom verksamheten. Intrawest Intrawests aktie är noterad på börserna både i New York och Toronto. Bolaget driver 10 alpindestinationer, fem i USA och fem i Kanada, geografiskt väl spridda över kontinenten. De största är Whistler Blackcomb utanför Vancouver i Kanada med 2,1 miljoner skiddagar och Mammoth Mountain i Kalifornien med 1,4 miljoner skiddagar. Intrawest bedriver en omfattande verksamhet inom fastighetsexploatering både på egna och andra skidorter. Intrawest äger och driver även några golfanläggningar i Arizona och Florida. CDA CDA har sin hemvist i Frankrike och aktien är noterad på Paris-börsen. Bolaget är världens största mätt efter antalet skiddagar, för säsongen 2003/04 cirka 13 miljoner skiddagar. Verksamheten är till största delen koncentrerad till Frankrike, men CDA äger även hela eller delar av ett par skidanläggningar i Schweiz (Saas- Fee och Televerbier) och en i Italien (Courmayeur). De största alpindestinationer som CDA driver är La Plagne som med 2,7 miljoner skiddagar är världens största alpindestination, Tignes med 1,7 miljoner skiddagar och Les Arcs med 1,6 miljoner skiddagar. Verksamheten omfattar även djur- och nöjesparker i sydeuropa under varumärket Grevin. Analys av noterade skidortsföretag SkiStar CDA Vail Intrawest Skiddagar, milj 3 13 6 8 Börsvärde (041013), MSEK 2 297 3 333 4 772 6 712 Omsättning, MSEK 1 018 3 438 5 270 11 270 Avkastning eget kapital, % 36 11 Neg 8 Rörelsemarginal, % 21 14 11 8 Soliditet, % 52 38 32 35 Vinst per aktie, SEK 16:26 31:76 1:24 9:20 Börskurs (041013), SEK 118 541 135 141 P/e-tal, ggr 7 17 Et 15 Eget kapital per aktie, SEK 51 449 102 121 Kurs/eget kapital, % 231 120 132 117 Utdelning per aktie, SEK 5:00 15:47 0:88 Direktavkastning, % 4,2 2,9 0,6 Kurs SEK/Euro 9,10 Kurs SEK/USD 7,30 Definitionerna i tabellen återfinns på sidan 38. Siffrorna i tabellen utgår, med undantag från CDA, ifrån bolagens senaste bokslut som avser den 12-månadsperiod som omfattar vintersäsongen 2003/04. För CDA redovisas skiddagar, börsvärde, omsättning och börskurs för samma period som övriga bolag. Övriga upplysningar utgår i CDAs fall från det verksamhetsår som omfattar vintersäsongen 2002/03, eftersom CDAs fullständiga bokslut inte var offentliggjort när SkiStars årsredovisning trycktes i mitten av november 2004. 14

SkiStars miljöarbete SkiStar har erhållit betyget fem stjärnor av fem möjliga i Folksams undersökning av börsbolagens klimatarbete. MiljöPolicy SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Genom systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStars destinationerna ska: Bevara skönhets- och naturvärden i fjällmiljön. Utforma och välja produkter och tjänster på ett sätt som begränsar deras miljöpåverkan vid upphandling, produktion, användning och avyttring. Sträva efter att ständigt minska varje betydande negativ miljöpåverkan genom att jämförelsevis minska användningen av naturresurser (material, bränsle och energi) och andelen restprodukter (material, utsläpp till mark, luft och vatten). Ständigt förbättra personalens miljökunskaper och kompetens. Klimatarbete Varje år rapporteras utsläpp av koldioxid (CO2) till klimatindex, försäkringsbolaget Folksams redovisning av de svenska börsbolagens klimatarbete. Resultatet nedan (klimatomdöme, klimattrend, utsläppsprofil) gäller MiljöIndex 2004, som för SkiStars del omfattar verksamhetsåret 2002/03: SkiStar bedriver ett seriöst miljöarbete. En stor andel av den värme som företaget köper in kommer från förnybara källor. En stor andel av elen är märkt med Bra Miljöval. Företaget har under året arbetat med att rationalisera resor och förbättra fordonsflottan inom anläggningarna vilket har lett till minskade utsläpp av drivmedel. Totalt sett får företagets klimatarbete väl godkänt. Sammanvägt klimatomdöme "SkiStars klimattrend mellan år 2002 och 2003 är positiv. Företaget bedriver ett väl godkänt klimatarbete samt redovisar sina koldioxidutsläpp med en väl godkänd svarskvalitet. Detta ger företaget det sammanvägda klimatomdömet fem stjärnor av fem möjliga. Klimattrend "Företagets klimatindikator, det vill säga utsläppen i relation till omsättningen, uppgår till 3,7 ton CO2/MSEK. Det innebär en minskning jämfört med år 2002 med ca 7 procent. I absoluta tal har de redovisade utsläppen minskat med ca 100 ton och förändringen härrör mestadels från minskade utsläpp från drivmedel. Företagets klimattrend är positiv." Utsläppsprofil "SkiStar har redovisat data för samtliga utsläppskategorier. Med hjälp av beräkningar utifrån tidigare års data bedömer Folksam att företagets utsläppsprofil ser ut som i tabellen nedan." Buller och avgaser De nya snöskotrarna med fyrtaktsmotorer innebär en minskning av bullernivån med 50 %, vilket förbättrar miljön både för gäster och medarbetare. Fyrtaktsskotrarna tillfredsställer fortfarande inte fullt ut de krav som ställs avseende vikt och tyngdpunkt, vilket innebär att tvåtaktsskotrar fortfarande dominerar. Merparten av alla snöskotrar drivs med alkylatbränsle, som är ett renat drivmedel. Alkylatbränslet är dyrare än bensin, men innebär samtidigt att avgaserna innehåller en mindre andel giftiga ämnen. Exploatering Stugor byggs kontinuerligt på fjällanläggningarna. Dessa byggs i kretsloppsmaterial i största möjliga mån. SkiStar strävar kontinuerligt efter att anlita lokala byggföretag och anskaffar insatsmaterial lokalt där det är möjligt. Att bygga naturnära boende ( Ski In Ski Out ) innebär även en strävan mot att återskapa den exploaterade markytan runt husen. Befintlig vegetation sparas och återläggs och träd i husens omgivning skyddas under byggtiden. Det arbetas kontinuerligt med att förebygga erosion i backarna genom vattenfördämningar och etablering av vegetation. Återvinningsmaterial Materialbolagen, som på regeringens uppdrag ansvarar för återvinningssystemen i Sverige, har i samarbete med Malungs Kommun, SkiStar och övriga intressenter beslutat att i ett första steg etablera sex nya återvinningsstationer i Sälen. Dessa i tillägg till SkiStars egna återvinningsstationer säkerställer sortering av restmaterial för insamling och mellanlagring. Direkttransport av återvinningsmaterialet sker i fullastade containrar till slutstation för återvinning. Lösningen, som är permanent, minskar transporter och därmed kostnader och utsläpp. SkiStar strävar efter att utveckla motsvarande system även på koncernens övriga destinationer. Utsläppsprofil Utsläppskategori Ton CO2 Drivmedel 3 384 Resor 143 Värme 22 Bränsle 11 Godstransporter 8 El 4 Summa 3 572 Klimattrend Ton co2/msek 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 15

Vision, mål och strategier för framgång Ett starkt fokus på att långsiktigt öka värdet på aktieägarnas investerade kapital genom att skapa värde för gäster, medarbetare och andra intressenter har bidragit till SkiStars positiva utveckling. Vision SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer. SkiStar ska vara ledande inom koncept, helhetssyn och utveckling. Mål Värdeskapande för aktieägarna Det övergripande målet för SkiStar är att öka värdet på aktieägarnas investerade kapital, vilket endast kan ske genom att skapa värde för gäster, medarbetare och SkiStars övriga intressenter. Detta fokus har varit en starkt bidragande orsak till SkiStars framgångar och ledande marknadsposition. Finansiella mål För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken fäster SkiStar stor vikt vid en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 14,4% och avkastningen på sysselsatt kapital till 11,4%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2003/04 var 2,35%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%. Samtliga finansiella mål har överträffats under verksamhetsåret 2003/04 utom målet för rörelsemarginal som låg 1%-enhet under målnivån. Operativa mål SkiStars mål för tillväxt är att den organiska tillväxten ska överstiga inflationen med minst 3% årligen. Därutöver kan tillkomma tillväxt genom förvärv. Inflationen i Sverige uppgick under verksamhetsåret till 0,6% och den organiska tillväxten för jämförbara verksamheter uppgick till 3,4%. Strategier Koncept och affärsmodell Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Lönsamma och strategiska verksamheter inom lift/utförsåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning ska långsiktigt drivas inom den egna organisationen. Verksamheter utanför kärnområdet ska företrädesvis drivas av externa Måluppfyllelse finansiella mål professionella aktörer. SkiStar ska verka för att samtliga aktörer på alpindestinationerna arbetar med hög kvalitet och servicenivå för att stärka destinationernas varumärke och ge gästerna en bättre upplevelse. Operativa strategier De i koncernen ingående destinationerna ska var djupt engagerade i marknadsföring, försäljning samt varumärkesuppbyggnad och vård. Välskötta produkter ger en hög andel återkommande gäster, vilka i sin tur är de bästa marknadsförarna. Med en väl utbyggd infrastruktur ska gästen finna allt inom gångavstånd. Boende- och skidområden knyts ihop för att ge ett stort utbud av liftnära boende. Det s k Ski in-ski out-konceptet innebär ett oberoende av bilen som transportmedel under vistelsen. Utfall 2003/04 Utfall 2002/03 Utfall 2001/02 Mål Soliditet, % 52 44 39 >35 Avkastning på sysselsatt kapital, % 13 15 13 11 Avkastning på eget kapital, % 36 17 15 14 Rörelsemarginal, % 21 22 21 >22 Organisk tillväxt utöver inflation, % 3 8 7 >3 16

Utveckling av koncernens snösystem har hög prioritet. Snösystemen byggs fortlöpande ut för att kunna erbjuda bra skidåkning oavsett natursnöförhållanden. Genom att de olika alpindestinationerna har olika profil ska SkiStar alltid kunna erbjuda gästerna en destination som passar ålder och preferenser. HR- och gäststrategier SkiStar ska genom en processtyrd organsiation skapa en företagskultur som präglas av lärande, höga prestationsnormer, omtanke, gästfokus och stolthet. Ledarskapet ska också föda en förändringsvillig attityd att förbättra förbättringarna. Bra ledarskap är en av grundstenarna till SkiStars framgång, varför ledarskapet ständigt ska utvecklas. Gästservicen ska ständigt förbättras. Strategin för detta är professionella urvalsprocesser vid rekrytering samt utbildning och uppföljning av serviceinriktad personal. Alpindestinationerna ska ständigt förbättras i dialog med gästen och deras önskemål, vilket ska ge ännu fler nöjda och återkommande gäster. Arbetet med att förbättra tillgänglighet, enkelhet och bekvämlighet för gästerna ska ständigt fortgå. Marknads- och försäljningsstrategier SkiStars alpindestinationer ska tydliggöras och stärkas genom marknadsföring och anpassning till olika målgrupper. Genom det Internetbokningsbara försäljningssystemet Ski*Online ska tillgängligheten till SkiStars produkter öka. För att optimera beläggningen totalt inom koncernen ska gäster som inte får plats på en destination erbjudas boende på någon av SkiStars övriga destinationer. Förvärvsstrategi Förvärvsstrategin innebär att utvalda alpindestinationer med hög potential förvärvas och sedan utvecklas med hög lönsamhet. De alpindestinationer som förvärvas ska ha en storlek över kritisk massa samt endast i begränsad omfattning konkurrera om samma gäster som SkiStars befintliga destinationer. För att en alpindestination ska vara intressant att förvärva krävs att den går att strukturera i enlighet med SkiStars koncept. Korsvist lärande och benchmarking Medarbetarna inom SkiStar besitter stor erfarenhet och kunskap om hur alpina skidanläggningar ska drivas. Genom regelbundna träffar mellan likartade befattningshavare på de olika destinationerna ska en process med korsvist lärande ständigt fortgå. Genom att jämföra de olika anläggningarnas verksamheter och arbetsmodeller skapas förutsättningar för stärkta gästrelationer och därmed ökad tillväxt och lönsamhet. 17

Bra ledarskap ger utveckling Ett väl fungerande ledarskap är en viktig del av SkiStars utvecklingsstrategi. Bakom varje bra gästbemötande står ett bra ledarskap. SkiStar har därför identifierat ledarskap som ett strategiskt viktigt område. HR (Human Resource)-policy SkiStar ska genom en processtyrd organisation skapa en företagskultur som präglas av lärande, höga prestationsnormer, omtanke, gästfokus och stolthet. Processen ska föda en förändringsvillig attityd att förbättra förbättringarna. Från utbildning till strategisk process SkiStar arbetar med att kombinera utbildning med praktiskt lärande och därigenom stärka personalen och uppnå konkurrensfördelar. SkiStars utbildningsprogram SkiStar Academy tar fasta på detta och omsätter utbildning till praktiskt lärande. Det praktiska lärandet är kopplat till SkiStars strategi och ska utvecklas till en strategisk process. Att utveckla utbildning till en strategisk process är ett långsiktigt arbete. SkiStar Academy SkiStar har under en treårsperiod etablerat ett utbildningsprogram för alla ledare inom bolaget. Programmet är erfarenhetsinriktat och strävar efter att skapa förutsättningar för praktiskt lärande. Metoder och modeller utgår från ledarnas egna frågor och blir således anpassat till deras egna verklighet och vardag. Det första utbildningssteget genomfördes under verksamhetsåret 2002/03 då ledarna inom SkiStar utbildades i ledarskap med målet att etablera ett enhetligt synsätt inom koncernen. Under 2003/04 genomfördes steg II bl a med målet att öka ledarnas insikter inom affärsmannaskap. Ca 150 ledare är idag diplomerade inom SkiStar Academy. Processcoaching SkiStar arbetar efter en modell för ledarskap där konkreta mål tas fram utifrån vision och affärsidé. Målen följs sedan upp kontinuerligt under säsongen. Processcoachingen bygger på en gemensamt framtagen ledarpolicy, personliga och enskilda arbetsställens mål utifrån vision och affärsidé samt löpande uppföljning genom utvecklingssamtal. Målet är att förbättra trivsel, motivation och ambition bland de anställda och på så sätt långsiktigt öka lönsamheten inom koncernen. Måltavlan och Nöjd Medarbetar-index SkiStar har etablerat ett eget verktyg för bl a uppföljning av gästservice och hur personalen mår. Varje vecka tillfrågas gäster hur de upplever servicenivån och personalen tillfrågas hur de mår i sitt arbete. Frågorna sammanställs till Måltavlan, som veckovis följs upp på respektive arbetsställe. Härigenom kan problem och brister korrigeras omedelbart och åtgärder kan följas upp redan påföljande vecka. Ledarna har varit med om att ta fram mätvärdena för att få ett större engagemang. Måltavlan har utvecklats i Åre under 2003/04, introduceras i Sälen under 2004/05 och i Vemdalen och Hemsedal till 2005/06. Ett externt undersökningsföretag har tillfrågat personalen hur de upplever SkiStar som arbetsgivare samt om de anser sig få tillbaka minst lika mycket från företaget som de ger. Svaren har sammanställts till ett Nöjd Medarbetarindex och där 79% av personalen säger sig var nöjd med sin arbetsgivare och sin arbetssituation i stort. 18

Rekrytering Inför varje säsong genomförs ca 2 000 anställningsintervjuer och upp emot 1 500 personer inklusive återkommande säsongmedarbetare rekryteras. För att rätt person ska hamna på rätt plats är urvalsprocessen vid rekryteringen viktig. Ett introduktionsprogram för nya medarbetare genomförs på varje destination. Varje nyanställd har sedan en fadder för att öka den sociala tryggheten. Personalkonvertibel För att öka personalens engagemang har ett personalkonvertibelprogram genomförts, där personalen tecknat sig för konvertibler om totalt 25 MSEK. Per augusti 2004 hade totalt 15 MSEK av konvertiblerna konverterats till 180 566 B-aktier till kurs 79:50 SEK. Konvertiblerna förfaller i juli 2008 och med möjlighet att under vissa perioder årligen under löptiden konvertera till aktier. Utbildning och kompetensförnyelse Andelen fast anställd personal med högskoleexamen var den 31 augusti 2004 9% (8) och SkiStars kostnad för kompetensförnyelse uppgick under verksamhetsåret till 7 MSEK (8). Den största delen av kostnaden för kompetensförnyelse utgörs av utbildning inom SkiStar Academy. Personalstatistik Medelantalet anställda uppgick under verksamhetsåret 2003/04 till 875 personer, vilket var en ökning med 31 anställda jämfört med året innan. Ökningen beror främst på nya verksamheter i Hemsedal. Sjukfrånvaron bland de anställda uppgick till 4%. Personalens fördelning på olika verksamhetsområden framgår av cirkeldiagrammet. Av det totala antalet anställda var 41% (42) kvinnor. Nettoomsättningen per anställd minskade med 1% till 1 131 TSEK. Antalet fast anställd personal var den 31 augusti 333 (310) personer och personalomsättningen bland fast anställd personal uppgick till 7% (6). Under högsäsong hade SkiStar totalt 1 819 (1 699) anställda. Anställda per verksamhetsområde Sälen 49% Hemsedal 15% Vemdalen 8% Åre 28% Nettoomsättning per anställd TSEK 1500 1000 500 0 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 Medeltal anställda Antal 1500 1000 500 0 1999/00 Proforma 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 19

Integrerad enhet för försäljning, marknadsföring och Ski*Online Försäljning, marknadsföring och delar av IT har integrerats och utvecklingen inom området sker med utgångspunkt från en gemensam och övergripande strategi Minnesvärda upplevelser för befintliga och nya gäster Basen för SkiStars lönsamhet är den höga andelen återkommande gäster. Att gästens upplevelse ska överträffa förväntningarna på vistelsen är därför en grundläggande strävan för varje SkiStardestination. Gästens önskemål och förutsättningar för att resa på vintersemester är dock inte konstanta över tiden. SkiStars strategi är därför att erbjuda en mångfald av upplevelser innebärande valmöjligheter bland ett antal destinationer, resmål och prislägen. På så sätt ökar möjligheterna att långsiktigt behålla relationen med befintliga gäster samt att stimulera till ökad besöksfrekvens. Nyrekrytering av gäster genom ökad bearbetning av befintliga marknader, bearbetning av nya marknader samt ett brett målgruppsperspektiv är också en del av bolagets strategi för att säkerställa långsiktig lönsamhet. Enkelt och bekvämt att köpa sin vintersemester SkiStars affärsmodell och koncept sätter alpin utförsåkning och gästens skidupplevelse i fokus. Att skapa och belägga stora volymer av förmedlingsbara bäddar på varje destination är en grundläggande del i affärsmodellen. Logiutbud tillsammans med övriga strategiska produkter och tjänster som liftkort, skidhyra, skidskola och i vissa fall transporter, ska vara lättillgängligt för gästen via bolagets försäljningskanaler i form av call center och hemsida. Utbudet finns samlat i SkiStars försäljningssystem, Ski*Online, som består av ett antal moduler för bokning av logi, skidskola, hyrskidor, köp av liftkort, inoch utcheckning, paketförsäljning och försäljning via agenter. Nytt för i år är möjligheten att boka resa med flyg, tåg eller buss samt ansökan och hantering av uppdelning av likvider i räntefria månatliga betalningar. De valmöjligheter detta medför resulterar i att unika vintersemesterpaket kan skapas utifrån varje gästs speciella önskemål. En central utgångspunkt i försäljnings-, marknads- och IT-arbetet är således att tillse att utbudet är lättillgängligt och att gästens besluts- och köpprocess blir så enkel och bekväm som möjligt. ska gästerna i Åre och Vemdalen har i de flesta fall rest med researrangören Neilson med charterflyg från Gatwick i London till Östersund, för vidare transfer till Åre och Vemdalen. Åre har också haft ett samarbete i Baltikum med det estniska rederiet Tallink. Hemsedals engelska gäster reser med researrangörerna Chrystal Holidays och Neilson. I Danmark samarbetar Hemsedal med bland annat Colorline och Stena Line. I syfte att öka tillgängligheten till och antalet gäster i Åre och Vemdalen är en av vinterns nyheter charterflyg Marknader SkiStars gäster kommer till största delen från de nordiska länderna, där Sverige och Norge betecknas som hemmamarknader medan Danmark är den viktigaste utlandsmarknaden. Utöver detta kommer gästerna framförallt från Finland, Ryssland/Baltikum och England (se tabell). Direktförsäljning via egna försäljningskanaler prioriteras oavsett marknad men som komplement på nya marknader till attraktiva priser från Helsingfors, Köpenhamn och Stockholm till Östersund, för vidare transfer till Åre och Vemdalen. Även tågkapaciteten till Åre kommer att öka, samtidigt som prisnivån sänks. Dessutom kommer busskapaciteten att öka till både Vemdalen och Åre och med lägre prisnivå. Flyg- buss- och tågresor finns tillgängligt i Ski*Online och gästen kan boka sin resa lika enkelt som övriga produkter via skistar.com. sker samarbeten med olika återför- säljare. Många danska gäster har rest till Åre med Snötåget, ett nattåg från Köpenhamn direkt till Åre. De engel- Försäljningskanaler För att förbättra servicenivån, öka försäljningsinsatserna samt effektivi- Andelen gäster Åre Vemdalen Hemsedal Sälen SkiStar Sverige, % 80 98 17 89 77 Norge, % 7 0 56 1 10 Danmark, % 3 0 22 9 9 Finland, % 5 1 0 0 1 England, % 1 0 2 0 1 Ryssland/Baltikum, % 3 0 0 0 1 Tyskland, Benelux, % 0 0 1 0 0 Övrigt, % 1 1 2 1 1 Summa, % 100 100 100 100 100 20