Fordonstvättar i Skellefteå kommun

Fordonstvättar i Skellefteå kommun Tillsynsprojekt 2010 Gabriella Andersson och Anna Bodén

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Material och metod... 3 2.3 Allmänt... 4 2.4 Olje- och slamavskiljare... 4 2.5 Egenkontroll... 5 3. Resultat och diskussion... 7 3.1 Egenkontroll... 7 3.1.1 Information till kunder... 7 3.2 Kemikalieförvaring... 8 3.3 Produktval... 10 3.4 Reningsverk... 10 3.5 Provtagning... 11 3.5.1 Provtagning efter åtgärder... 12 3.5.2 Skillnader med och utan reningsverk... 13 3.5.3 Möjliga orsaker till höga utsläpp... 13 3.5.4 Provtagningsmetodik... 13 4. Tvätt utanför etablerad tvättanläggning... 14 5. Diskussion... 15 6. Fortsatt arbete... 16 7. Läshänvisningar... 16 Bilagor Bilaga 1: Tekniska nämndens riktlinjer för utsläpp av processvatten till spillvattennätet Bilaga 2: Lista på företag som ingått i projektet

1. Sammanfattning Under 2010 har bygg- och miljökontoret, miljöavdelningen, genomfört ett tillsynsprojekt riktat mot fordonstvättar i Skellefteå kommun. Tvättarna har varit både automattvättar och manuella tvättar. Totalt har 31 verksamheter fått två besök under året. Sammanfattningsvis har detta projekt lett till följande: Kunskapen har ökat hos verksamhetsutövarna om vilka krav och regler som gäller för fordonstvättar. Egenkontrollen har förbättrats markant efter den första inspektionen. Rutiner har tagits fram och kunskapsnivån har ökat. De flesta verksamheterna har en bra kemikalieförvaring som minimerar risken för spill till golvavlopp och rännor. De flesta verksamheter som använde avfettningsmedel med mikroemulsioner har bytt till andra kemikalier som inte stör oljeavskiljarens funktion. Säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning finns i de flesta verksamheterna. Provtagningen har visat att det finns ett behov av bättre rutiner och kontroll över tvättverksamheten. Provtagningen har även gett en ökad förståelse hos verksamhetsutövarna om vad de släpper ut i vattnet. Några verksamheter har tagit ett extra prov efter genomförda åtgärder. Resultatet visar tydligt att man med enkla åtgärder kan minska föroreningshalterna i vattnet. Provresultaten har också visat att verksamheter med reningsverk släpper ut mindre föroreningar än de verksamheter som endast har oljeavskiljare. Det finns dock några undantag. Verksamheterna har fått en bättre möjlighet att snabbt agera på ett korrekt sätt vid en eventuell olycka. Genom projektet har vi ökat vår kunskap om fordonstvättar och möjliggjort en bättre framtida tillsyn. Tekniska kontoret kommer förhoppningsvis att kräva åtgärder vid de anläggningar som inte klarar kraven, vilket i sin tur är bra ur både miljösynpunkt och konkurrensmöjlighet. 2

2. Inledning Under 2010 har bygg- och miljökontoret, miljöavdelningen, i Skellefteå genomfört ett tillsynsprojekt riktat mot fordonstvättar. Huvudsyftet med projektet var att öka kunskapen om fordonstvättar för framtida tillsyn, att få en likvärdig syn på hur vi inspektörer ska bedöma tillsyn av fordonstvättar samt att öka kunskapen hos verksamhetsutövarna om vilka krav och regler som gäller för fordonstvättar. Syftet har även varit att tydliggöra vilka krav miljöavdelningen kan ställa och vilket ansvar tekniska nämnden har då de är huvudman för spillvattennätet i vår kommun. Gabriella Andersson och Anna Bodén från bygg- och miljökontoret i Skellefteå har arbetat med projektet. 2.1 Bakgrund Det fanns ett flertal faktorer som gjorde att vi bedömde att det fanns ett behov av ett projekt om biltvättar i Skellefteå. Dessa var; Tekniska nämnden i Skellefteå har antagit nya varningsvärden för utsläpp till det kommunala spillvattennätet, ett nät de är huvudman för. Utsläppskraven har blivit hårdare för krom, koppar, nickel och zink. De nya varningsvärderna började gälla från och med den 1 juli 2010 för nya anläggningar och från och med den 1 januari 2011 för befintliga anläggningar. Spillvattnet leds till kommunala reningsverk som bland annat har krav på föroreningsinnehållet i slammet som uppkommer vid reningen. Vidare är reningsverken inte utformade för att kunna ta emot vatten med mer föroreningar än från hushåll. Analysresultat från de verksamheter som tidigare tagit prov på utgående vatten från oljeavskiljaren har visat på höga halter av framförallt bly, olja och zink. Flertalet verksamheter som ingår i det här projektet har tidigare aldrig tagit prover. Naturvårdsverkets allmänna råd om fordonstvättar har upphört och de har i stället gett ut branschfakta om fordonstvättar. Faktabladet innehåller snabb och lättillgänglig information om branschen, miljöproblemen och tillgänglig teknik. Med denna bakgrund bedömde miljöavdelningen i sin verksamhetsplanering att det fanns ett behov att genomföra ett tillsynsprojekt riktat till den här branschen. 2.2 Material och metod Verksamheterna valdes utifrån de objekt vi tidigare har i vårt miljöregister samt genom Skellefteå kommuns företagsregister. Sammanlagt ingick 31 verksamheter i projektet. Vi har besökt automattvättar, Gör-det-själv-hallar och manuella tvättar. Verksamheterna har haft vida skilda huvudverksamheter allt från bensinförsäljning till lackering, biluthyrning, försäljning och bilreparationer. Vid ett företag lackerade de i 3

tvätthallen. Eftersom det inte är tillåtet att släppa ut färg och lack till spillvattnet kommer de inte att fortsätta att tvätta fordon i de hallarna. I resultaten nedan har vi därför uteslutit det företaget. En checklista speciellt anpassad till projektet togs fram som underlag till inspektionerna. Projektet inleddes med att vi skickade ut ett brev till verksamhetsutövarna med information om projektet, checklistan samt länkar till Naturvårdsverkets branschfakta om fordonstvättar och oljeavskiljare. Efter utskicket kontaktades verksamhetsutövarna och tid för inspektion bestämdes. Samtliga verksamheter besöktes första gången under mars till juni månad. Efter genomförd inspektion fick varje verksamhetsutövare en inspektionsrapport med resultatet från inspektionen. I denna beskrev vi både vad som varit bra och vilka brister som skulle åtgärdas till nästa besök. Vi krävde provtagning på utgående vatten från oljeavskiljaren av de verksamheter som inte tagit prov under 2009 eller senare. Uppföljande besök genomfördes under augusti till december 2010. Vi gick då igenom de brister som tidigare påtalats samt diskuterade resultatet från provtagningen. Några verksamheter kommer att få ytterligare ett besök under 2011 då de ännu inte åtgärdat alla brister. Denna rapport kommer att delges till samtliga verksamhetsutövare som ingått i projektet, Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun samt Tekniska nämnden. 2.3 Allmänt Verksamheters miljöfarlighet klassas enligt förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Varje typ av verksamhet får då en särskild FMH-kod och en årlig tillsynsavgift. Verksamheter som tvättar mer än 5000 bilar eller 1000 lastbilar eller bussar per år kallas för C-verksamheter. Mindre tvättverksamheter klassas som U-verksamheter. Totalt har 31 verksamheter besökts inom projektet varav 6 stycken klassas som anmälningspliktiga C-verksamheter. Efter det första besöket klassades 14 företag om på grund av att de inte varit klassade tidigare eller för att de inte varit korrekt klassade. 2.4 Olje- och slamavskiljare Kontroll och tömning av oljeavskiljarna har en avgörande betydelse för avskiljningsgraden eftersom ökat slam och oljeskikt minskar den fria vattenfasen och därmed vattnets uppehållstid i avskiljaren. Rekommendationerna anger att avskiljaren behöver tömmas allra senast när uppehållstiden är två timmar. I praktiken uppger man ett mått på slam- respektive oljeskikt då tömning ska ske eller också tömmer man med en viss frekvens som bedömts tillräcklig. Samtliga tvättar utom en inom projektet hade traditionella oljeavskiljare av typen gravimetrisk oljeavskiljare. En gravimetrisk oljeavskiljare fungerar så att slammet som har högre densitet än vattnet sjunker till botten medan oljedroppar som är lättare än vatten stiger till ytan. I vissa fall finns en separat slamavskiljare innan oljeavskiljaren men det vanligaste är en kombinerad slam- och oljeavskiljare. 4

Bilden visar en enkel principskiss över en gravimetrisk oljeavskiljare Slamskiktet ska inte vara så tjockt att det når upp till T-röret eftersom det då hindrar vattnet från att rinna ut med översvämning av oljehaltigt vatten som följd. Om oljeskiktet i sin tur blir för tjockt innebär även det att oljan kan rinna in i T-röret. Endast en verksamhet hade den nyare typen av oljeavskiljare med coalescensfilter. Filtret i den gör det möjligt att avskilja små oljedroppar eftersom de klumpas samman och stiger till ytan. Dock kräver denna typ av oljeavskiljare mer skötsel än en traditionell gravimetrisk oljeavskiljare. Provtagning av det utgående vattnet samt rutiner för kontroll av oljeavskiljaren är viktigt för att bedöma om den är rätt dimensionerad och om tömning sker tillräckligt ofta. Som hjälp vid dimensionering av nya anläggningar finns Svensk standard SS-EN 858-1 och SS-EN 858-2. I dessa beskrivs bland annat produktutformning, provning, drift och underhåll. Standarden anger när en coalescensavskiljare (klass I) ska användas och när det räcker med en gravimetrisk avskiljare (klass II). 2.5 Egenkontroll Alla de verksamheter som inspekterats inom projektet omfattas av kravet på egenkontroll i 26 kapitlet 19 miljöbalken. De anmälningspliktiga verksamheterna omfattas dessutom av reglerna i förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Det innebär att C-verksamheter har högre krav på bland annat kontroll och dokumentation än vad de mindre U-verksamheterna har. Egenkontroll innebär att verksamhetsutövaren ska ha kontroll över den egna verksamheten för att skydda människors hälsa och miljön. Det betyder i praktiken att det ska finnas rutiner. Dessa ska vara nedskrivna på ett sådant sätt att all personal kan följa dem även om den ordinarie personen som sköter egenkontrollen inte finns på plats. De anmälningspliktiga anläggningarna har högre krav på skriftliga rutiner och journalföring vilket inte på samma sätt är tvingande för mindre anläggningar. Rutiner för de delar av verksamheten som är mest kopplat till hälsa och miljö har vi dock bedömt ska vara skriftliga även för de mindre verksamheterna. De rutiner vi efterfrågat är; 5

Drifts- och skötselinstruktioner för avskiljare och reningsanläggning. Dessa två bilder visar att det är viktigt att dokumentera vilket lock som hör till vad för att enklare kunna utföra de kontroller som behövs Rutiner för kontroll av avskiljare, reningsanläggning och larm. Bilden visar ett larm i en oljeavskiljare Det ska finnas ett tydligt fördelat ansvar. Det var ganska vanligt att flera verksamheter, oberoende av varandra, var kopplade till samma oljeavskiljare. I sådana fall är det ännu viktigare att det finns en klar ansvarsfördelning och ett bra samarbete verksamheterna emellan. Det ska finnas rutiner för eventuella driftsstörningar. Det ska även finnas en rutin för att underrätta tillsynsmyndigheten vid händelse som kan leda till olägenhet för hälsa eller miljö. På varje verksamhet ska det finnas dokumentation om vart dagvattenledningarna mynnar. Om en olycka inträffar på fastigheten och länsar behöver sättas ut är det viktigt att information om vart dagvattnet tar vägen finns lättillgängligt i verksamheten. Om ett utsläpp till omgivande mark, vatten eller till ledningsnätet sker ska det gå snabbt att få fram information om den produkt som läckt ut. Av den anledningen ska säkerhetsdatablad finnas tillgängliga vid verksamheten. I egenkontrollen ingår att det ska finnas en förteckning över de kemiska produkter som används i tvättverksamheten. 6

3. Resultat och diskussion 3.1 Egenkontroll Egenkontrollen har förbättrats markant efter den första inspektionen. Rutiner har tagits fram och kunskapsnivån har ökat. Diagrammen nedan visar att egenkontrollen har blivit klart förbättrad efter den första inspektionen. Inspektion 1 Inspektion 2 Bra Dålig Bra Dålig Bättre Det gröna fältet visar antalet verksamheter som uppfyller kraven på egenkontroll medan det vinröda fältet visar antalet verksamheter som helt eller delvis saknar egenkontroll. Det blå fältet visar antalet verksamheter som klart har förbättrat sin egenkontroll efter det första besöket men som fortfarande har ett mindre antal brister kvar att åtgärda. 3.1.1 Information till kunder I egenkontrollen ingår att information ska ges till kunder som själv tvättar sin bil i en GDS-hall eller i en automattvätt. I GDS-hallarna har skyltar satts upp för att informera kunderna om att vissa tvättkemikalier kan innehålla ämnen som kan störa oljeavskiljaren och att de kan kontakta personalen vid frågor. Vissa har valt att ge denna information muntligt vid bokningen av hallen, i sådana fall ska det finnas en skriftlig rutin för när denna information ska ges. Många stationer har även valt att ta bort avfettningsmedel innehållande mikroemulsioner från sitt sortiment för att på så vis minska risken för att kunderna ska använda sådana avfettningsmedel i GDS-hallen. Det är relativt vanligt att kunder sprutar avfettningsmedel på sin bil utanför tvätthallen. Avfettningsmedlet som hamnar på asfalten följer då med i dagvattnet vilket inte är bra för miljön. Flertalet stationer har satt upp skyltar som tydligt anger att det inte är tillåtet att spruta avfettning utanför hallen. Vissa stationer har kompletterat med ett extra program för avfettning. 7

Dessa två bilder visar förslag på skyltar med information om avfettningsmedel 3.2 Kemikalieförvaring Vid inspektionerna visade det sig att flertalet verksamhetsutövare ansåg att förvaring av kemikalier i direkt närhet av tvättrännan var lämpligt. Orsaken till det var vanligtvis att de antog att oljeavskiljaren även renar tvättkemikalier. Bilderna visar hur kemikalier förvarats i direkt närhet till tvättrännan eller golvavlopp Tvättkemikalier ska förvaras invallade så att oavsiktligt spill eller läckage inte kan nå tvättrännan eller annan typ av golvbrunn. Det är viktigt att personalen har kunskap om att oljeavskiljaren inte renar bort koncentrerade tvättkemikalier och att kemikalierna dessutom kan förstöra oljeavskiljarens funktion. 8

Bilderna visar en bra förvaring av kemikalier Genom att ställa kemikalierna på spilltråg har man minskat risken för spill till golvrännan eller avlopp. Andra lösningar har varit att skära av dunkar som fått bli uppsamlingskärl och därmed har risken för att koncentrerade tvättkemikalier ska hamna i oljeavskiljaren och sedan vidare ut till spillvattennätet minimerats. Diagrammen nedan visar vår bedömning av kemikalieförvaringen vid den första inspektionen och den uppföljande. Inspektion 1 Inspektion 2 Bra Dåligt Bra Dåligt Bättre Diagrammen visar att 14 av de 17 verksamheterna som hade en dålig kemikalieförvaring vid den första inspektionen har förbättrad eller bra kemikalieförvaring vid den uppföljande inspektionen. Kemikalierna har i vissa fall flyttats till rum utan golvavlopp, vanligast är dock någon typ av invallning. Fyra av de besökta verksamheterna har endast en GDS-hall vilket innebär att de inte har någon egen kemikaliehantering i tvättverksamheten. 9

3.3 Produktval Valet av kemikalier är viktigt ur flera aspekter. För verksamhetsutövaren har givetvis tvättförmågan stor betydelse. I vissa fall väljs kemikalierna utifrån de anvisningar som leverantören av automattvätten ger. Andra orsaker kan vara exempelvis lukt och pris. I Gör-det-själv-hallarna tar kunderna med sig egna tvättkemikalier, vilket utgör en större risk för att oljeavskiljarens funktion kan störas eftersom kunderna ofta saknar kunskap om vilka kemikalier som inte stör oljeavskiljarens funktion. Ur miljösynpunkt är valet av kemikalier mycket viktigt. För bästa möjliga reningseffekt av tvättvatten bör enbart miljömärkta produkter användas, om de inte innehåller mikroemulsioner. Mikroemulsioner är vanliga i vissa avfettningsmedel och har inget med miljömärkningen att göra. För att oljeavskiljaren ska fungera tillfredsställande är det viktigt att mikroemulsioner inte används i verksamheten. Mikroemulsioner gör att oljan löser sig i vattnet vilket i sin tur gör att oljan inte skiktar sig i oljeavskiljaren och därmed åker oljan ut tillsammans med vattnet. Mikroemulsioner kan användas i de fall det finns en reningsutrustning som är anpassad för att klara av mikroemulsioner. Totalt användes mikroemulsioner i hälften av verksamheterna. Vanligast var olika varianter av produkten Microl och Mac. I varje verksamhet ska det finnas ett säkerhetsdatablad för varje kemikalie som används. Vid den första inspektionen saknade endast 3 av 28 verksamheter alla eller delar av säkerhetsdatabladen. Vid den uppföljande inspektionen fanns kompletta säkerhetsdatablad i alla utom en verksamhet. Förutom säkerhetsdatablad ska det även finnas en förteckning över de kemikalier som används i tvättverksamheten. I förteckningen ska det framgå produktnamn, användningsområde, årsförbrukning och riskfraser. Riskfraserna anger kemikaliernas miljö- och hälsofarlighet. Vid den första inspektionen fanns en komplett kemikalieförteckning i 13 verksamheter. Vid den uppföljande inspektionen var ytterligare 1 komplett medan 7 verksamheter hade börjat på en förteckning eller förbättrat den de hade sedan tidigare. 3.4 Reningsverk I 25 verksamheter utgjorde oljeavskiljaren den enda reningen, det vill säga att det inte fanns något efterföljande reningssteg. Sex tvättar (OKQ8 Solbacken, OKQ8 Sörböle, Forslunds, Statoil Kågevägen, Skelleftebuss och Tekniska kontoret) hade någon typ av rening efter oljeavskiljaren. Följande reningstekniker förekom i detta projekt: biologisk rening och efterbehandling med ozon, sandfilter, UV och aktivt kol biologisk rening utan efterbehandling (två verksamheter) kemisk fällning och sandfilter bandfilter och cykloner elektrisk flockning genom tillförsel av salt Tvättanläggningar får inte användas då reningsanläggningen inte fungerar. Vid ett eventuellt haveri ska tvätten stängas. 10

Bilden visar ett reningsverk med biologisk rening och efterbehandling med ozon, sandfilter, UV och aktivt kol 3.5 Provtagning Vi har begärt provtagning på utgående vatten från oljeavskiljaren från samtliga anläggningar som inte nyligen tagit prov. Det visade sig dock att det inte var möjligt att ta prov på alla anläggningar. Orsaker till detta har varit att provtagningsbrunnar saknats eller att brunnslock varit placerade i trafikerade vägar. Med tiden har vi dock lärt oss att prov kan tas direkt i oljeavskiljaren enligt en välkänd metod. Det innebär att de verksamheter som inte behövt ta prov efter den första inspektionen kommer att få göra det under våren 2011. Av de 31 verksamheterna har hittills 23 stycken tagit prov (74%). De verksamheter som ännu inte tagit prov kommer att göra detta under våren 2011. Det är viktigt att poängtera att flera prover som tagits inom detta projekt är stickprov eller samlingsprov tagna under sex timmar. Provsvaret visar därmed endast en ögonblicksbild av verkligheten. Resultatet sammanfattas i tabellen nedan. Kraven som anges är de varningsvärden som finns i de nya riktlinjerna från tekniska nämnden och som började gälla den 1 januari 2011 för alla befintliga verksamheter. 11

Parameter Varningsvärden μg/l Antal godkända företag Antal icke godkända företag Max μg/l Min μg/l Bly 40 6 17 3410 9,8 Krom 50 16 7 810 4,1 Kadmium 0,5 10 13 13,5 0,09 Koppar 200 10 13 4000 15 Nickel 50 15 8 140 5,75 Zink 200 1 22 6300 90 Oljeindex mg/l 1 50 6 14 100 000 13 1 Provsvar saknas från tre verksamheter Max- och min-värdet anger det högsta och lägsta resultatet av alla provtagningar som är tagna inom projektet. Max-värderna är extremt höga och visar tydligt att oljeavskiljaren har misskötts. Av resultatet framgår att mer än hälften av verksamheterna klarar kraven för krom och nickel. Det är störst problem med utsläpp av zink, bly och olja. 3.5.1 Provtagning efter åtgärder Nio verksamheter har valt att ta ett extra prov efter att ha åtgärdat påtalade brister eller vid misstänkta felaktigheter vid den första provtagningen. 10 9 8 7 Antal 6 5 4 3 2 1 1:a 2:a 0 Cr Pb Zn Cd Olja Ni Cu De mörkgröna staplarna visar på antalet verksamheter som klarat tekniska nämndens varningsvärden vid den första provtagningen. Ingen av dessa klarade varningsvärdena för bly och zink. De ljusgröna staplarna visar att betydligt fler klarat varningsvärdena efter vidtagna åtgärder. Åtgärderna har varit av enklare slag som till exempel utbyte av kemikalier och/eller rengöring och tömning av oljeavskiljaren. 12

3.5.2 Skillnader med och utan reningsverk Vi har jämfört provresultaten från anläggningar med och utan reningsverk. Resultatet av provtagningarna visar inte helt oväntat att det finns flest överskridna riktvärden vid anläggningar med enbart oljeavskiljare. Utan reningsverk Reningsverk 18 7 16 6 14 12 5 Antal 10 8 Klarar Klarar inte Antal 4 3 Klarar Klarar inte 6 4 2 2 1 0 0 Cr Pb Zn Cd Olja Ni Cu Cr Pb Zn Cd Olja Ni Cu De gröna staplarna visar antalet verksamheter som klarar tekniska nämndens varningsvärden för utsläpp till spillvattennätet. Reningsverken kan i vissa fall behöva justeras för att uppnå godtagbara resultat. 3.5.3 Möjliga orsaker till höga utsläpp Förutom egenkontrollens omfattning och typ av rening är orsaken till höga oljeutsläpp ofta kopplad till vilken typ av avfettningsmedel som används. Petroleumbaserade produkter och särskilt avfettningsmedel av mikroemulsionstyp är en vanlig orsak till detta problem. En förklaring till problemet med zink är att metallen är vanlig i fordon (tex i slitageprodukter från däck) och att det ofta finns galvat material i tvätthallar som lätt kan lösas ut i vatten genom bland annat korrosion. Andra orsaker till förhöjda utsläpp av olja och metaller kan också vara kopplat till utsläpp via verkstadsavlopp om dessa är anslutna till samma reningssystem som tvättanläggningen. 3.5.4 Provtagningsmetodik För att få ett representativt prov är det viktigt att provet inte tas direkt efter att oljeavskiljaren har tömts utan att provet visar att reningen fungerar även ett bra tag efter tömning. Prov ska inte tas på stillastående vatten utan det ska vara ett flöde genom oljeavskiljaren. För att kunna räkna ut hur stora halter föroreningar som följer med vattnet ut är det viktigt att även flödet under provtagningen mäts och anges i analysrapporten. Vid provtagningarna som ingått i detta projekt har flödet oftast inte mätts på grund av bristande information från oss. 13

4. Tvätt utanför etablerad tvättanläggning All tvätt av fordon, såväl privata fordon som fordon som används i yrkesmässig verksamhet, ska i största möjliga utsträckning ske i tvättanläggningar med tillräcklig rening av spillvattnet. När man tvättar bilen på gatan eller garageuppfarten rinner tvättvattnet helt orenat ner i en dagvattenbrunn, som oftast inte är ansluten till något reningsverk. Det förorenade vattnet går då orenat ut i våra sjöar och vattendrag. Det finns i dagsläget inget uttalat förbud mot att tvätta bilen på gatan eller garageuppfarten. Däremot gäller miljöbalkens regler även denna typ av verksamhet. Av miljöbalkens allmänna hänsynsregler i 2 kapitlet framgår det bland annat att den som ska utföra någon form av verksamhet eller åtgärd, till exempel tvätta bilen, ska göra detta på en plats som är lämplig samt att åtgärden inte får vålla några olägenheter för människor eller miljön. Man ska också se till att man använder sådana kemikalier som inte vållar några skador vare sig på människa eller miljön. Om det finns olika kemikalier med samma användningsområde ska den mest miljövänliga väljas. Enligt 14 kapitlet miljöbalken ska den som använder en kemisk produkt vidta de åtgärder som krävs för att skydda människors hälsa och miljö. Det betyder i det här fallet att den som använder ett avfettningsmedel eller ett bilschampo ska se till att miljön inte tar skada av biltvätten. Endast undantagsvis är det acceptabelt att bedriva tvätt på annan plats än tvätthall och då ska fordonet stå på mark utan avrinning till dagvattenbrunn, öppet dike, vattendrag, sjö eller liknande. Det får heller inte finnas risk för förorening av vattentäkt. Tvätten ska ske på en plan gräsbevuxen yta, alternativt en grusplan. 14

5. Diskussion Besöken ute hos verksamheterna har visat sig vara nödvändiga både för kontroll och för informationsspridning. Kunskapsnivån hos flera verksamhetsutövare var mycket låg vid det första besöket. Flera visste inte vart oljeavskiljaren låg, hur den fungerade och hur ofta den tömdes. Kunskap om oljeavskiljarens funktion är en förutsättning för att den ska skötas rätt och därmed fungera bra. Genom projektet har kunskapen om hur oljeavskiljarna fungerar, tömningsbehov, betydelsen av vilka kemikalier som används med mera ökat markant. Vi konstaterade även att tvättkemikalier i hög utsträckning förvarades direkt i tvätthallen utan spillkar/uppsamlingskärl. Detta berodde oftast på bristande kunskap om att ett läckage av koncentrerade tvättkemikalier till avloppet kan innebära att oljeavskiljarens funktion försämras. Ett flertal av verksamhetsutövarna har förbättrat sin förvaring genom att valla in och/eller skaffat spilltråg till sina kemikalier. Många har städat upp och rensat bort kemikalier som inte längre används. Sammantaget kommer den ökade kunskapen och den förbättrade förvaringen att minska utsläppen av oönskade ämnen till spillvattennnätet. Det är viktigt att minska utsläppen redan vid källan eftersom de kommunala reningsverken inte är anpassade för att rena vatten som är mer förorenat än det som kommer från hushållen. Provtagning på utgående vatten är en del av egenkontrollen. Som verksamhetsutövare ska man ha kontroll på att det man släpper ut inte överskrider de riktvärden som finns. Flera av de verksamheter som tagit prov inom projektet är sådana som inte haft regelbunden provtagning. Det behövs fler än ett prov för att dra slutsatser om tömningsfrekvens och om reningen är tillräcklig. Visar däremot en serie prover på att utsläppen överskrider de varningsvärden tekniska kontorets har antagit behöver krav om åtgärder ställas. Eftersom det är tekniska kontoret som är huvudman för spillvattennätet och det är den tekniska nämnden som antagit varningsvärderna, är det deras uppgift att ställa krav på åtgärder som gäller utsläpp till deras spillvattennät. Övriga brister kommer att följas upp av oss genom ytterligare tillsynsbesök. Många verksamheter har svårt att klara de utsläppskrav som ställs och det kan finnas en rad orsaker till detta. Vissa av dessa orsaker som tömningsfrekvens, dimensionering av oljeavskiljare och produktval har vi nämnt tidigare. Det finns också teorier om att fordon i Skellefteåtrakten har högre andelen tungmetaller i smutsen än bilar som körs i andra kommuner. Orsaken kan vara dammpartiklar från de många sligbilarna som körs från gruvorna i kommunen till Rönnskärsverket. En annan teori är påverkan från fyllnadsmaterial i mark som via inläckage i ledningar och oljeavskiljare påverkar metallhalterna. Om detta stämmer och hur stor påverkan det i så fall har kan inte miljöavdelningen bedöma. För att oljeavskiljaren ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att de tvättkemikalier som används inte försämrar avskiljarens och anläggningens funktion. Kunderna som hyr Gör-Det-Själv-hallar ska informeras om vilka avfettningsmedel och andra kemikalier som är lämpliga att använda. Det är en fördel om produkterna som säljs i 15

butiken är anpassade till den reningsutrustning som är kopplad till tvätthallarna. Mikroemulsioner bör inte användas om inte anläggningen är utrustad med ett reningsverk som klarar av att avskilja emulgerad olja. Avfettning av fordon innan tvätt utanför tvätthall bör inte ske. Inom projektet har vi fört diskussioner om bland annat tömningsintervall, återfyllning av oljeavskiljare och provtagningar med de företag som främst anlitas för dessa uppdrag. Det är viktigt att verksamhetsutövarna, entreprenören och tillsynsmyndigheten har samma syn på de regler som gäller och på hur det praktiskt fungerar. Företagarna har gjort ett bra jobb när det gäller egenkontrollen vilket förhoppningsvis kommer att leda till mindre oönskade utsläpp till spillvattennätet och dagvattnet. 6. Fortsatt arbete Ytterligare besök där det behövs Granska de provsvar vi får in under våren Ta fram riktlinjer för nyetableringar och ombyggnationer av biltvättar Ta fram riktlinjer för oljeavskiljare Uppdatera hemsidan med information om biltvättar och oljeavskiljare Vi kommer att följa upp tekniska kontorets krav på åtgärder Besök på företag som inte ingått i detta projekt, det vill säga biltvättar vi missat 7. Läshänvisningar Naturvårdsverkets Faktablad om oljeavskiljare, rapport 8283 Naturvårdsverkets Branschfakta om fordonstvättar 16

Bilaga 1 Nya riktlinjer för utsläpp av processvatten till spillvattennätet Riktlinjerna gäller för nya verksamheter från och med 2010-07-01 samt för pågående verksamhet från och med 2011-01-01. De nya riktlinjerna ersätter den gamla gränsvärdeslistan daterad 2002-01-28. Parameter/ämne Varningsvärde ph min 6,5 ph max 10 Temperatur C Max 45 C Konduktivitet 500 ms/m Sulfat (summa sulfat SO42-, Sulfit SO32-400 mg/l och tiosulfat S2O32-) Magnesium, Mg2+ 300 mg/l Ammonium, NH4+ 60 mg/l Klorid 2500 mg/l Arsenik, As 0,07 mg/l Bly, Pb 0,04 mg/l Kadmium, Cd 0,0005 mg/l Koppar, Cu 0,2 mg/l Krom total, Cr 0,05 mg/l Kvicksilver, Hg 0,001 mg/l Nickel, Ni 0,05 mg/l Silver, Ag 0,05 mg/l Zink, Zn 0,2 mg/l Fett 50 mg/l Oljeindex 50 mg/l Kvoten BOD7/COD >0,5 Eventuella dispenser från ovanstående riktlinjer ska beslutas av tekniska nämnden. Gällande dispenser från tidigare gränsvärdeslista upphävs i och med beslutet om de nya riktlinjerna. 17

Bilaga 2 Företag som ingått i projektet Bil Dahl AB Bilvårdscenter i Skellefteå AB Burlin Motor AB Ditec Bilvård Forsbergs Bil AB Forslunds i Skellefteå AB, manuell tvätt Forslunds i Skellefteå AB, automattvätt Hertz Biluthyrning Josefssons Bilvård och Rostskydd Logarts Bil AB OK Q8 Boliden OK Q8 Burträsk OK Q8 Clemensnäs OK Q8 Kanalgatan OK Q8 Lövånger OK Q8 Solbacken OK Q8 Sörböle Preem Kåge/Kåge Bensin AB Shell E4 Norr Shell E4 Söder Skelleftebuss AB Skellefteå Bil Person och Transportbilar AB Skellefteå Billackering Skellefteå Bil Tunga Fordon AB Statoil Bureå/Bureå Bensin och Livs AB Statoil Detaljist AB (Kågevägen) Statoil Söder/Söderbensin i Skellefteå AB Swecon Anläggningsmaskiner AB Tekniska kontorets verkstad Tidy Bilvård och Hyrbil Tidy Lastbilstvätten WM Bil AB 18