Tillbud med flygplanet LN-RRX i luftrummet över Östergötlands län, den 5 oktober 2009

Relevanta dokument
Slutrapport RL 2012:06

ISSN Rapport RL 2009:13. Tillbud med flygplanet LN-RPW i luftrummet mellan Oslo och Stockholm, den 24 oktober 2008

ISSN Rapport RL 2009:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport EAA 2005:002

Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2003:25. Tillbud ombord på flygplanet SE-RAC i luftrummet mellan Stockholm och Helsingfors den 2 december 2002

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Slutrapport RL 2013:03

Rapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars Dnr L-017/00 ISSN

Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000

Rapport RL 2002:05. Tillbud med flygplanet SE-KUT I luftrummet vid Umeå, AC län, den 6 mars 2001

Rapport C 1997:52 Olycka med flygplanet LN-DRF den 1 juni 1997 vid Avelsäter, Säffle, S län L-34/97

Rapport RL 2007:14. Olycka med helikopter SE-HMO i Rappestad, väster Linköping, E län, den 28 augusti 2006

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000

Slutrapport RL 2012:17

Rapport RL 2004:35. Olycka med flygplanet SE-CXE vid Skokloster, Uppsala län, den 11 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Rapport RL 2005:28. Olycka med helikopter N2098N i Vissmarlöv, Skåne, M län, den 21 augusti 2005

ISSN Rapport RL 2007:19. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2003:32. Tillbud mellan flygplanen HB-JAY och SE-ISR på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 16 december 2002

Rapport RL 2002:15. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2010:02. Olycka med flygplanet SE-KPZ vid Kolstorp, F län, den 17 oktober 2008

Rapport RL 2005:14. Tillbud med flygplanet SE-DNU på Ängelholms flygplats, M län, den 15 april 2004

Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län.

Slutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län.

Olycka med flygplanet SE-XRY vid Sorunda, D län, den 5 augusti 2000

ISSN Rapport RL 2006:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2011:13

Rapport C 1998:15 Olycka med flygplanet SE-YKV den 23 augusti 1997 i Broddarp ca 4 km NO om Forserum, F län L-74/97

ISSN Rapport RL 2005:16. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2013:18

Rapport RL 2001:23 Tillbud med flygplanet SE-LKB

ISSN Rapport RL 2007:05. Tillbud med flygplanet SE-LIP på Stockholm / Arlanda flygplats, AB län, den 1 juni 2006

Rapport C 1994:10. Olycka med ballongen SE-ZCT den 30 april 1993 på Gröna Lund i Stockholm, AB län L-27/93

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

ISSN Rapport RL 2003:48. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Olycka med flygplanet N3711B den 19 juli 1998 på Varberg- Getterön flygplats, N län L-68/98

Olycka med flygplanet SE-IVM Ca 2 km söder om Motala/Skärstad flygplats, E län, den 19 augusti 2000

Rapport C 1997:17 Olycka med flygplanet SE-EUH den 1 augusti 1996 i vattnet utanför Blockhusudden, Stockholm, AB län L-62/96

ISSN Rapport RL 2006:05. Rapporten finns även på vår webbplats:

Olycka med flygplanet Air China B2442 den 14 juni 1996 på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län L-44/96

Rapport C 1998:4 Olycka med flygplanet LN-AKE den 21 oktober 1997 på Mora flygplats, W län L-90/97

Rapport C 1999:22 Olycka med flygplanet SE-YKX den 29 augusti 1998 vid Strömsnäsbruk, G län L-83/98

ISSN Rapport RL 2008:11. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2014:11

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

ISSN Rapport RL 2003:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2011:09

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

Rapport RL 2009:07. Olycka med motorsegelflygplanet SE-UAP vid Lycksele flygplats AC län, den 25 juli 2008

ISSN Rapport RL 2008:03. Olycka med flygplanet SE-FRP på sjön Långhalsen, Vrena, NV Nyköping D län, den 11 juli 2007

Tillbud med flygplanet SE-KFP i luftrummet mellan Sundsvall, Y län och Gävle, X län, den 3 februari 2000

Rapport RL 2002:02. Tillbud med flygplanet OY-MUG på Ronneby flygplats, K län, den 8 december 2000

ISSN Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

Slutrapport RL 2013:08

Rapport C 1999:19 Olycka med flygplanet SE-XKG den 5 augusti 1998 öster om Eskilstuna/Kjula flygplats, D län L-74/98

Slutrapport RL 2013:19

Slutrapport RL 2012:04

Rapport RL 2001:47. Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001

ISSN Rapport RL 2007:10. Tillbud med flygplanet SE-LPT på Umeå flygplats, AC län, den 19 september 2006

Rapport RL 2007:22. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2005:23. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2000:47. Tillbud med flygplanet SE-EHO över Såssjön, ca 10 km öster om Åre, Z län den 8 april Dnr L-022/00 ISSN

ISSN Rapport RL 2006:15. Tillbud med varmluftsballongen SE-ZIF vid Stora Skuggan, AB län, den 11 maj 2005

Rapport RL 2004:26. Tillbud med flygplanet SE-LGZ i luftrummet över Mariehamn, den 31 januari 2003

Rapport RL 2003:29. Olycka med flygplanet SE-GSS vid Örebro flygplats, T län den 5 juni 2002

ISSN Rapport RL 2007:11. Tillbud med flygplanet SE-LNX på Luleå/Kallax flygplats, BD län, den 13 oktober 2006

Olycka med flygplanet SE-KFT på Borås/Viared flygplats, O län, den 13 juni 1999

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

Olycka med flygplanet SE-GPF på sjön Girjasjaure, BD län, den 16 juli 2000

ISSN Rapport RL 2003:30. Olycka med flygplanet SE-IGR norr om Stockholm/Barkarby flygplats, AB län, den 29 juni 2002

Slutrapport RL 2015:15

ISSN Rapport RL 2007:03. Tillbud med flygplanet TC-AAP på Skellefteå flygplats, AC län, den 3 maj 2006

Rapport C 1993:72. Luftfartshändelse den 27 december 1992 vid Ridön, Mälaren, AB län Ärende L-100/92

Rapport RL 2011:01 Tillbud med flygplanet SE-DSO i luftrummet över Sjöbo i Skåne län, den 13 oktober 2009

Rapport RL 2001:18. Olycka med flygplanet SE-LIR på Gällivare flygplats, BD län, den 10 november Dnr L-113/00 ISSN

Slutrapport RL 2013:02

Rapport RL 2001:42. Tillbud med flygplanet SE-DUP i luftrummet över Jönköping, F län den 2 februari Dnr L-005/01 ISSN

Rapport RL 2010:12. Tillbud med flygplanet SE-DZB i luftrummet vid Malmö/Sturup flygplats, M län, den 9 november 2008

Rapport RL 2000:38. Tillbud vid landning med flygplanet LN-RLF den 23 juni 1999 på Växjö/ Kronoberg flygplats, G län

Rapport RL 2010:11A (Reviderad)

Olycka med segelflygplanet SE-TPZ i Hov, Herrljunga Kommun, O län, den 9/ SHK Dnr L-20/07

Rapport RL 2003:47. Tillbud mellan flygplanet LN-RPL och en bogsertraktor på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 27 oktober 2002

Rapport C 1994:12. Olycka med helikoptern SE-JAZ den 20 december 1993 vid Kebnekaise fjällstation, BD län L-91/93

Rapport C 1998:1 Olycka med segelflygplanet SE-TNY den 12 juli km väster om Hemavans flygplats, AC län L-44/97

ISSN Rapport RL 2009:20. Olycka med flygplanet SE-CYL på Eslövs flygplats, M län, den 6 oktober 2009

Slutrapport RL 2013:05

Rapport C 1997:4 Olycka med flygplanet SE-GAV den 5 maj 1996 vid Eskilstorp 5,5 km N Jönköpings flygplats, F län L-22/96

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07

Slutrapport RL 2013:12

Rapport RL 2001:24. Olycka med helikopter SE-HPO vid Kåsjön, Partille, O län den 17 januari Dnr L-012/01 ISSN

Rapport RL 2004:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2019:03

Slutrapport RL 2014:04

Rapport C 1999:46 Olycka med flygplanet SE-FHA den 6 maj 1999 på Göteborg/Säve flygplats, O län L-37/99

Rapport RL 2001:01. Olycka med flygplanet SE-GPR vid Svenskär/Röhålsmalen, Y län den 2 september Dnr L-091/00 ISSN

ISSN Rapport RL 2003:16. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport C 1991:55 Luftfartshändelse Fornebu, Norge Ärende L-27/91

Transkript:

ISSN 1400-5719 Rapport RL 2010:08 Tillbud med flygplanet LN-RRX i luftrummet över Östergötlands län, den 5 oktober 2009 Dnr L-17/09 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är att liknande händelser skall undvikas i framtiden. SHK:s undersökningar syftar däremot inte till att fördela skuld eller ansvar. Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda allt material i denna rapport. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se Statens haverikommission (SHK) Swedish Accident Investigation Board Postal address Visiting address Telephone Fax E-mail Internet P.O. Box 12538 Teknologgatan 8 C +46(0)8-50886200 +46(0)8-50886290 info@havkom.se www.havkom.se SE-102 29 Stockholm Stockholm

2010-05-26 L-17/09 Transportstyrelsen 601 73 NORRKÖPING Rapport RL 2010:08 Statens haverikommission har undersökt ett tillbud som inträffade den 5 oktober 2009 i luftrummet över, Östergötlands län, med ett flygplan med registreringsbeteckningen LN-RRX. Statens haverikommission överlämnar härmed enligt 14 förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor en rapport över undersökningen. En översättning av rapporten till engelska insänds senare. Göran Rosvall Roland Karlsson

Rapport RL 2010:08... 4 1 FAKTAREDOVISNING... 5 1.1 Redogörelse för händelseförloppet... 5 1.2 Personskador... 6 1.3 Skador på luftfartyget... 6 1.4 Andra skador... 6 1.5 Besättningen... 6 1.5.1 Befälhavaren 6 1.5.2 Biträdande föraren 6 1.5.3 Kabinbesättning 6 1.5.4 Förarnas tjänstgöring 6 1.6 Luftfartyget... 7 1.6.1 Allmänt 7 1.6.2 Motorernas luftavtappningssystem 7 1.6.3 Luftavtappningssystem - störningshistorik 9 1.6.4 Operatörens åtgärder 9 1.6.5 Luftkonditioneringssystem 9 1.6.6 Varningssystem i förarkabinen 10 1.6.7 Åtgärder vid BLEED TRIP OFF -varning 11 1.6.8 Åtgärder vid tryckfall i kabinen 11 1.7 Meteorologisk information... 11 1.8 Navigationshjälpmedel... 11 1.9 Radiokommunikationer... 12 1.10 Flygfältsdata... 12 1.11 Färd- och ljudregistratorer... 12 1.11.1 Färdregistratorer (FDR, QAR, GPS) 12 1.11.2 Ljudregistrator (CVR) 12 1.12 Plats för händelsen... 12 1.12.1 Plats för händelsen 12 1.12.2 Luftfartygsvraket 12 1.13 Medicinsk information... 12 1.14 Brand... 12 1.15 Överlevnadsaspekter... 12 1.16 Särskilda prov och undersökningar... 12 1.16.1 Tidigare störning i höger motors luftavtappningssystem 12 1.16.2 Felsökning av höger luftavtappningssystem 13 1.17 Företagets organisation och ledning... 13 1.18 Övrigt... 13 1.18.1 Räddningstjänst 13 1.18.2 Jämställdhetsfrågor 13 1.18.3 Miljöaspekter 13 2 ANALYS... 14 2.1 Flygningen... 14 2.2 Felfunktionen i luftavtappningssystemet... 14 3 UTLÅTANDE... 14 3.1 Undersökningsresultat... 14 3.2 Orsaker till tillbudet... 15 4 REKOMMENDATIONER... 15

4 Rapport RL 2010:08 L-17/09 Rapporten färdigställd 2010-05-26 Luftfartyg; registrering, typ LN-RRX, Boeing B737-600. Klass, luftvärdighet Normal, giltigt ARC 1 Ägare/innehavare FGL Aircraft Ireland No. 3 Ltd/Scandinavian Airlines Tidpunkt för händelsen 2009-10-05, kl. 12.45 i dagsljus Anm.: All tidsangivelse avser svensk sommartid (UTC+ 2 timmar) Plats I luftrummet över, Östergötlands län, på flygnivå (FL) 410 (ca 12 500 m över havet) Typ av flygning Reguljär flygning Väder Visuella väderförhållanden, dagsljus Antal ombord; besättning 5 Passagerare 83 Personskador Inga Skador på luftfartyget Inga Andra skador Inga Befälhavaren: Kön, ålder, certifikat Man, 43 år, ATPL-A Total flygtid 7656 timmar, varav 723 timmar på typen Flygtid senaste 90 dagarna 110 timmar, samtliga på typen Antal landningar senaste 41, samtliga på typen 90 dagarna Bitr. föraren: Kön, ålder, certifikat Total flygtid Flygtid senaste 90 dagarna Antal landningar senaste 90 dagarna Man, 44 år, CPL-A 3841timmar, varav 1291 timmar på typen 117 timmar, samtliga på typen 41, samtliga på typen Kabinbesättning 3 kvinnor Statens haverikommission (SHK) underrättades den 26 oktober 2009, om att ett tillbud med ett flygplan av typ Boeing 737-600 flygplan med registreringsbeteckningen LN-RRX inträffat i luftrummet över Östergötlands län, den 5 oktober kl. 12.45. Tillbudet har undersökts av SHK som företrätts av Göran Rosvall ordförande, Roland Karlsson, operativ utredningschef, och Henrik Elinder teknisk utredare. Undersökningen har följts av Transportstyrelsen genom Nicklas Svensson. Sammanfattning Under flygning på flygnivå 410 (ca 12 500 m) erhölls varning i förarkabinen om fel i flygplanets ena luftavtappningssystem. Kabintrycket började sjunka och en snabb nedgång inleddes efter erhållen klarering. Under nedgången utfördes åtgärder enligt checklistorna varefter kabintrycket kunde återställas. Inga skador uppstod, varken på personer ombord eller på flygplanet. Tillbudet orsakades av ett tekniskt fel i höger motors luftavtappningssystem. Rekommendationer Inga. 1 ARC Airworthiness Review Certificate 4

5 1 FAKTAREDOVISNING 1.1 Redogörelse för händelseförloppet Flygplanet, en Boeing 737-600, med linjenummer SK 2548, utförde en reguljär flygning från Manchester i Storbritannien till Stockholm/Arlanda i Sverige. När det befann sig i planflykt på flygnivå, FL, 410 (ca 12 500 m), som är den högsta tillåtna flyghöjden för flygplantypen, aktiverades en s.k. Master Caution 2 framför båda förarna. Framför höger förare visades dessutom en gulröd textvarning och på takpanelen en gulröd varningsskylt med texten BLEED TRIP OFF för höger motor. Master Caution kvitterades enligt fastställd rutin av förarna. Varningen indikerade en felfunktion i motorns luftavtappningssystem som bl.a. via luftkonditioneringssystemet förser tryckkabinen med komprimerad luft. Kabintrycket började samtidigt sjunka med ca 1 000 fot (ca 300 m) per minut och förarna utförde punkterna på checklistan för s.k. Rapid Depressurization 3, där som första punkt föreskrivs att de ska ta på sig sina syrgasmasker. Efter att ha kontaktat flygtrafikledningen och blivit klarerade att sjunka till FL 110 (3 400 m) utförde förarna punkterna på checklistan för s.k. Emergency Descent 4 och påbörjade en höjdminskning. Förlust av kabintryck på hög höjd är mycket allvarligt ur flygsäkerhetssynpunkt och kräver omedelbara åtgärder från förarnas sida. Om övertrycket i kabinen försvinner på FL 410 (ca 12 500 m) handlar det om sekunder innan medvetslöshet inträffar hos personer ombord. Om inte andningssyrgas tillförs personerna ombord måste flyghöjden omedelbart minskas för att kabintrycket ska kunna hållas på en nivå där människans normala funktioner kan upprätthållas. Under höjdminskningen utfördes punkterna enligt checklistan för BLEED TRIPP OFF, vilket innebar att luftavtappningssystemets normala funktion kunde återställas när flygplanet kommit ner till FL 290 (ca 8 800 m) höjd. Kabintrycket sjönk som lägst till en höjd motsvarande ca 11 000 fot (ca 3 400 m). Passagerarnas syrgasmasker utlöstes inte, vilket ska ske först om kabinhöjden blir 14 000 fot (ca 4 200 m), eller högre. Enligt befälhavaren skedde nedgången mjukt och passagerarna märkte knappast något onormalt förutom en uppmaning att spänna fast sina säkerhetsbälten. Flygningen fortsatte därefter till destinationen på FL 110 (ca 3 400 m), innan en normal inflygning och landning skedde på Stockholm/Arlanda flygplats. Tillbudet inträffade i dagsljus i luftrummet över Östergötland på FL 410 (ca 12 500 m). 2 Master Caution Primär varningssignal med ljud och text på gulröd bakgrund 3 Rapid Depressurization Snabb förlust av kabintryck 4 Emergency Descent Snabb höjdminskning i nödläge

6 1.2 Personskador Besättning Passagerare Övriga Totalt Omkomna Allvarligt skadade Lindrigt skadade Inga skador 5 83 88 Totalt 5 83 88 1.3 Skador på luftfartyget Inga. 1.4 Andra skador Inga. 1.5 Besättningen 1.5.1 Befälhavaren Befälhavaren, en man, var vid tillfället 43 år och hade gällande ATPL-A. Flygtid (timmar) senaste 24 timmar 90 dagar Totalt Alla typer 2:16 110 7656 Aktuell typ 2:16 110 723 Antal landningar aktuell typ senaste 90 dagarna: 41 Inflygning på typ gjordes 18 februari 2009. Senaste OPC (Operator s Proficiency Check) genomfördes den 10 juli 2009. 1.5.2 Biträdande föraren Biträdande föraren, en man, var vid tillfället 44 år och hade gällande CPL-A. Flygtid (timmar) senaste 24 timmar 90 dagar Totalt Alla typer 2:16 117 3841 Aktuell typ 2:16 117 1291 Antal landningar aktuell typ senaste 90 dagarna: 41 Inflygning på typen gjordes den 24 april 2001. Senaste PC (proficiency check) genomfördes den 22 februari 2009. 1.5.3 Kabinbesättning 3 kvinnor 1.5.4 Förarnas tjänstgöring Både befälhavaren och styrmannen var på den tredje tjänstgöringsdagen i arbetsperioden och dagen hade föregåtts av en viloperiod på 18:55. 6

7 1.6 Luftfartyget 1.6.1 Allmänt Luftfartyget Tillverkare Boeing Typ B737-600 Serienummer 28296 Tillverkningsår 1999 Flygvikt Max tillåten start/landningsvikt 59874/54657 kg, aktuell 52210 kg Tyngdpunktsläge Inom tillåtna gränser Total gångtid 24453 timmar Antal cykler 18008 Gångtid efter senaste periodiska tillsyn 2778 timmar (P1-check) Motor Motorfabrikat CFMI Motormodell CFM56-7B Antal motorer 2 Motor Nr 1 Nr 2 Total gångtid, timmar 10737 17024 Gångtid efter översyn N/A 5896 Cykler efter översyn N/A 4259 Luftfartyget hade gällande luftvärdighetsbevis med gällande granskningsbevis i ARC 5. 1.6.2 Motorernas luftavtappningssystem Reglersystemet i motorernas luftavtappningssystem, Fig. 1, på den aktuella flygplantypen är av en äldre konstruktion och består av ett antal pneumatiska och elektriska komponenter, vilka i viss mån samverkar analogt med varandra. Systemet är placerat i utrymmet mellan motorns kompressorhus och motorkåpor. Motorernas luftavtappningssystem arbetar i en krävande miljö med stora variationer i tryck och temperatur i såväl själva systemet som i den omgivande miljön. Varje motor har ett luftavtappningssystem (Bleed Air System) som bl.a. förser luftkonditioneringssystemet med luft (bleedluft). Luftavtappningen sker från motorns kompressor via två ventiler (Bleed Valves) placerade på kompressorhuset vid kompressorstegen 5 och 9. Luftavtappningsventilen vid steg 9 benämns High Stage Valve (HSV). Innan bleedluften pumpas in i luftkonditioneringssystemet måste den kylas och tryckregleras. Tryckregleringen sker via en reglerventil (Pressure Regulating and Shutoff Valve) som styrs av en pneumatisk/elektrisk reglerenhet, benämnd Bleed Air Regulator. Bleed Air Regulator får sin information från ett antal tryck- och temperaturgivare i systemet. 5 ARC Airworthiness Review Certificate granskningsbevis angående luftvärdighet

8 Fig. 1. Luftavtappningssystem (vänster motor) Luftavtappningssystemen manövreras av förarna via en kontrollpanel som är placerad i taket ovanför vindrutan, Fig. 2. Fig. 2. Kontrollpanel för luftavtappningssystemen Respektive system är försett med sensorer som aktiverar en varningslampa på kontrollpanelen med texten BLEED TRIP OFF om temperaturen eller lufttrycket i systemet blir för högt. Om så sker stängs automatiskt HSV. Komponenterna som ingår i luftavtappningssystemet, av vilka de flesta är placerade innanför motorkåporna i respektive motorgondol, har inga specificerade gångtidsbegränsningar, utan får vara i drift så länge de fungerar normalt. 8

9 1.6.3 Luftavtappningssystem - störningshistorik Flottan av den aktuella flygplantypen har genom åren drabbats av ett förhållandevis högt utfall av störningar i luftavtappningssystemet. Felen har många gånger varit av intermittent karaktär och har därför varit svåra att felsöka och åtgärda. Flygplantillverkaren har tagit fram särskilda instruktioner för att underlätta felsökning av systemet, vilka införts i flygplantypens felsökningsmanual, Fault Isolation Manual (FIM). Flera modifieringar har införts på komponenter ingående i systemet, men enligt operatören är störningsutfallet i systemet fortfarande högt. 1.6.4 Operatörens åtgärder I preventivt syfte har operatören på eget initiativ introducerat en särskild periodisk kontroll, s.k. Health Check, av luftavtappningssystemet (benämnd EO- B737-360004R03/4) i avsikt att fånga upp och åtgärda eventuella brister innan störningar uppstår i drift. Utvärderingen av denna verksamhet är ännu inte avslutad. 1.6.5 Luftkonditioneringssystem Flygplantypen är försedd med två separata luftkonditioneringssystem (Air Condition System) som förser kabinen med luft för ventilation och trycksättning. Systemen ombesörjer även att kabinluften har önskad temperatur och luftfuktighet. I luftkonditioneringssystemen blandas ytterluft och återcirkulerande kabinluft med uppvärmd luft under högt tryck från flygplanets motorer (bleedluft) och pumpas in i kabinen efter reglering av tryck, temperatur och luftfuktighet. Strömbrytarna för luftkonditioneringen har tre lägen, OFF, AUTO och HIGH, för respektive system. Enligt checklistan ska strömbrytarna ställas i läge AUTO före flygning. Respektive motors luftavtappningssystem har enligt flyghandboken kapacitet att hålla ett lufttryck i kabinen motsvarande ca 7 000 fot (ca 2 100 m) höjd över havet vid flygning på FL 410 (ca 12 500 m), om systemet är inställt i läge HIGH. En kabinhöjd av ca 7 000 fot eller lägre anses generellt vara oskadlig och komfortabel ur passagerarsynpunkt. Med endast ett luftavtappnings- och luftkonditioneringssystem i funktion och strömbrytaren i läge AUTO, räcker kapaciteten inte till för att bibehålla kabinhöjden 7 000 fot på den maximala flyghöjden, utan trycket sjunker på grund av luftomsättningen och normala läckage i tryckkabinen. Checklistan för BLEED TRIP OFF anvisar att en återstart av luftkonditioneringssystemet först ska prövas, genom att trycka på strömbrytaren RESET. Om åtgärden misslyckas anger checklistan att det felaktiga luftkonditioneringssystemet, på den sida BLEED TRIP OFF varningen erhållits, ska stängas av. Denna åtgärd orsakar även att det fungerande luftkonditioneringssystemet automatiskt ställer om till läge HIGH. Enligt flyghandboken hade kabintrycket i detta fall kunnat upprätthållas, även på flygplanets högsta tillåtna flyghöjd, om det fungerande luftkonditioneringssystemet hade ställt om till läge HIGH.

10 1.6.6 Varningssystem i förarkabinen De ur flygsäkerhetssynpunkt viktigaste systemen och funktionerna i flygplanet övervakas av ett varningssystem. Vid felfunktion i något av dessa aktiveras, dels en huvudvarning i form av en ljus och ljudsignal framför förarna, dels ett kort textmeddelande på en annonseringspanel placerad bredvid huvudvarningen, se fig. 3. Annonseringspanelen är placerad på instrumentpanelens bländskydd, se fig. 4. Huvudvarningen kan ges i två olika nivåer som har olika prioritet. Antingen en s.k. Master Warning 6 som har röd bakgrund, eller en s.k. Master Caution som visas med gulröd bakgrund, se Fig. 3. Röd varning kräver omedelbara åtgärder av förarna, medan gulröda varningar ska åtgärdas snarast möjligt. Master Warning har således högre prioritet än Master Caution. Huvudvarningen aktiveras av varningen i det felaktiga systemet. Texten på annonseringspanelen visar vilket system som aktiverat varningen. Förarnas respektive annonseringspaneler övervakar olika system och ett visst fel visas endast på en av panelerna, antingen framför vänster eller höger förare. Förarna ska kvittera varningsmeddelanden genom att trycka på skärmen som är fjäderbelastad och kan röra sig några millimeter inåt från sitt neutralläge. Varningstexten släcks då, men kan återkallas med ett förnyat tryck på skärmen. Kvittering av en varning återaktiverar varningssystemet, så att eventuella nya felfunktioner kan visas. För vissa fel tänds även en belyst skylt vid manöverpanelen för det system som felet berör. Fig. 3. Varnings- och annonseringspanel på instrumentpanelen framför vänster förare. När en varning uppkommer är den normala proceduren att någon av förarna ropar ut Master Warning, eller Master Caution, vilket ska bekräftas av den andre föraren, varefter varningen kvitteras genom en tryckning på annonseringspanelen. Därefter utförs åtgärder enligt checklistan för det felande systemet. 6 Master Warning Primär varningssignal med ljud och text på röd bakgrund 10

11 Fig. 4. Instrumentpanel i Boeing 737-600. 1.6.7 Åtgärder vid BLEED TRIP OFF -varning Checklistan för BLEED TRIP OFF föreskriver bl.a. att en strömbrytare benämnd RESET ska manövreras. Detta kan medföra att systemet återgår till normal funktion, vilket skedde vid den aktuella händelsen. I checklistan framgår också att om systemet inte kan återställas med RESET, ska strömbrytaren för luftkonditioneringssystemet på den felande sidan ställas i läge OFF. I undertexten för denna åtgärd framgår att detta även leder till att luftkonditioneringssystemet för den fungerande sidan automatiskt ställer om till läge HIGH. 1.6.8 Åtgärder vid tryckfall i kabinen Vid ett eventuellt tryckfall i kabinen på hög höjd måste flyghöjden omedelbart minskas. Samtidigt måste besättningen ta på sig syrgasmasker samt säkerställa att flyghöjden kan lämnas utan att kollisionsrisk uppstår med andra flygplan på lägre höjd. I Rapid Decompression och Emergency Descent Checklist anvisas hur en sådan manöver ska utföras. De viktigaste åtgärdspunkterna ska utföras av förarna ur minnet (by hart items) och kontrolleras mot checklistan. Omställning av strömbrytare för luftkonditioneringssystemen ingår inte i dessa checklistor. Om kabintrycket faller till en höjd motsvarande 10 000 fot (ca 3 000 m), tänds en varning på instrumentpanelen framför förarna och en intermittent ljudsignal ljuder. Skulle kabintrycket falla till en höjd motsvarande 14 000 fot (ca 4 300 m) eller lägre, utlöses syrgasmasker automatiskt för passagerarna i kabinen och en varningstext om detta visas på instrumentpanelen. 1.7 Meteorologisk information Visuella väderförhållanden, dagsljus 1.8 Navigationshjälpmedel Inte aktuellt.

12 1.9 Radiokommunikationer Vid tryckfallet kontaktade förarna flygtrafikledningen och begärde klarering till lägre höjd. Flygplanet gavs omedelbart klarering till FL 110 (ca 3 400 m). 1.10 Flygfältsdata Inte aktuellt. 1.11 Färd- och ljudregistratorer 1.11.1 Färdregistratorer (FDR, QAR, GPS) Registreringar har tillvaratagits. 1.11.2 Ljudregistrator (CVR) Händelsen blev känd för SHK tre veckor efter det att den inträffat. Inspelat ljud har inte tillvaratagits, eftersom CVR endast innehåller de senaste två timmarnas ljudupptagning. 1.12 Plats för händelsen 1.12.1 Plats för händelsen I luftrummet över Östergötlands län på FL 410 (ca 12 500 m). 1.12.2 Luftfartygsvraket Inte aktuellt. 1.13 Medicinsk information Ingenting har framkommit som tyder på att förarnas psykiska eller fysiska kondition varit nedsatt före eller under flygningen. 1.14 Brand Brand uppstod inte. 1.15 Överlevnadsaspekter Inte aktuellt. 1.16 Särskilda prov och undersökningar 1.16.1 Tidigare störning i höger motors luftavtappningssystem Fyra dagar och sju flygningar före det aktuella tillbudet drabbades flygplanet av en liknande typ av störning i luftavtappningssystemet för höger motor. Efter det att systemet återstartats i luften fungerade det utan anmärkning under resten av flygningen. Efter landningen felsöktes systemet enligt FIM utan att något fel kunde konstateras. Flygplanet sattes därefter i drift för en tid av högst 10 dagar i enlighet 12

13 med MEL-Cat. C 7. Avsikten var att systemet under tidsperioden skulle hållas under observation. Två dagar före det aktuella tillbudet felsöktes systemet enligt s.k. Health Check utan att något fel kunde konstateras. 1.16.2 Felsökning av höger luftavtappningssystem Efter tillbudet felsöktes motorns luftavtappningssystem åter enligt Health Check varvid det konstaterades att ventilklaffen i HSV på höger motor inte fungerade normalt. När enheten bytts ut fungerade systemet utan anmärkning och flygplanet sattes i drift utan begränsningar. Vid undersökning av den utbytta HSV på specialverkstad kunde verifieras att enheten till följd av kärvande kolvringar läckte i stängt läge. 1.17 Företagets organisation och ledning Inte aktuellt. 1.18 Övrigt 1.18.1 Räddningstjänst Inte aktuell. 1.18.2 Jämställdhetsfrågor Inte aktuellt. 1.18.3 Miljöaspekter Inga. 7 MEL-Cat. C Minimum Equipment List Category C Förteckning över utrustning som får vara ur funktion under vissa förutsättningar och under viss tid. För Cat. C gäller högst 10 dagar.

14 2 ANALYS 2.1 Flygningen Vid detta tillbud började kabintrycket att falla ungefär samtidigt som förarna fick varningen för BLEED TRIP OFF. När förarna observerade att trycket i kabinen sjönk övergick situationen från Caution -nivå till Emergency -nivå och åtgärderna för BLEED TRIP OFF-varningen prioriterades ned i förhållande till nödåtgärderna. Förarna agerade enligt intränade rutiner genom att omedelbart sätta på sig sina syrgasmasker och påbörja höjdminskning. Det visade sig dock att kabintrycket sjönk förhållandevis långsamt, vilket innebar att förarna hade tid att begära och erhålla klarering till en lägre flyghöjd innan höjdminskningen påbörjades. Det fanns därför inget behov av att deklarera nödläge. Under höjdminskningen utförde förarna åtgärderna enligt checklistan för BLEED TRIPP OFF, som primärt syftar till att återställa systemet med RE- SET-funktionen. Med dessa åtgärder kunde normal funktion på systemet erhållas innan kabintrycket blev så lågt att passagerarnas syrgasmasker utlöstes. Det är viktigt att påpeka att fallande kabintryck på hög höjd alltid är mycket allvarligt och man måste från besättningens sida utgå från att även ett inledningsvis långsamt förlopp snabbt kan utvecklas till ett kritiskt tryckfall. 2.2 Felfunktionen i luftavtappningssystemet Allt talar för att såväl den störning som drabbade luftavtappningssystemet några dagar före det aktuella tillbudet och den vid själva tillbudet orsakades av en kärvande klaff i HSV. Efter bytet av ventilen fungerade systemet utan anmärkning och ett komponentfel verifierades efter bytet. Läckaget i ventilen medförde sannolikt att för mycket het bleedluft från motorn kom in i systemet varvid det blev överhettat och automatiskt stängdes av. Det är inte ovanligt att en sådan typ av felfunktion kan vara av intermittent natur vilket kan förklara varför systemet fungerade normalt mellan störningarna. Komponenterna är utsatta för en krävande yttre och inre miljö i form av bl.a. vibrationer och stora temperaturväxlingar, vilket kan vara en förklaring till störningarna. Felfrekvensen synes fortfarande inte ha nått ner till en acceptabel nivå, men SHK har övertygats om att berörda parter fortfarande arbetar mot detta mål. Eftersom konsekvensen av störningar i luftavtappningssystemet vanligtvis endast förorsakar vissa operativa störningar, som normalt inte påverkar flygsäkerheten allvarligt samt att förbättringsåtgärder pågår, ser SHK ingen anledning att lämna någon rekommendation i detta avseende. 3 UTLÅTANDE 3.1 Undersökningsresultat a) Förarna hade behörighet att utföra flygningen. b) Flygplanet hade gällande ARC. 14

c) Kabintrycket sjönk under flygning på marschhöjd. d) Förarna vidtog åtgärder enligt gällande nödchecklistor. e) Tryckfallet orsakades av en störning i luftkonditioneringssystemet. f) Störningen orsakades av ett tekniskt fel i höger motors luftavtappningssystem. g) Efter höjdminskning kunde luftkonditioneringssystemet återsällas till normal funktion. h) Störningsfrekvensen på motorernas luftavtappningssystem är hög vilket har uppmärksammats av såväl operatören som av flygplanstillverkaren. 15 3.2 Orsaker till tillbudet Tillbudet orsakades av ett tekniskt fel i höger motors luftavtappningssystem. 4 REKOMMENDATIONER Inga.