Energianvändning inom jordbruket 2007 mling avs

Energianvändning inom jordbruket 2007 mling avs Energi

Energianvändning inom jordbruket 2007 Statistiska centralbyrån 2008

Energy use in the agricultural sector 2007 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2008 Tidigare publicering Energianvändning inom byggsektorn 2004 Energianvändning inom fiskesektorn 2005 Ny metod för datainsamling avseende El- och gaspriser Modellskattning av energianvändning inom skogsbruket Previous publication Energy use in construction sector 2004 Energy consumtion in the fishery sector 2005 Data collection methodology of Electric and Gas prices Model estimation of energy use in the forestry sector Producent Producer SCB, enheten för lantbruksstatistik Statistics Sweden, Agricultural Statistics Unit SE-701 89 Örebro, Sweden +46 19 17 60 00 Förfrågningar Rolf Selander, +46 19 17 66 27 Inquiries rolf.selander@scb.se Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Energianvändning inom jordbruket 2007. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Energy use in the agricultural sector 2007. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslag: Ateljén, SCB Cover URN:NBN:SE:SCB-2008-ENFT0802_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se.

Energianvändning inom jordbruket 2007 Förord Förord Enheten för lantbruksstatistik vid SCB har under år 2008 genomfört en undersökning om energianvändningen inom jordbruket för år 2007. Undersökningen är gjord på uppdrag av Statens energimyndighet (STEM), i syfte att få en bild över energianvändning och produktion av energigrödor m.m. inom jordbruket. Statistiska centralbyrån i augusti 2008 Inger Eklund Glenn Sahlberg SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

Energianvändning inom jordbruket 2007 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 27. Förord...3 Sammanfattning...7 Teckenförklaringar... 10 Fakta om statistiken...13 Statistiska mått... 13 Redovisningsgrupper... 13 Referenstid... 13 Definitioner och förklaringar... 13 Omfattning och genomförande... 13 Kvalitetsbedömning... 14 Bilagor...17 Bilaga 1 Urvalsdesign och estimation...17 Urvalsdesign och estimation... 17 Bilaga 2 Uppgiftsblanketten...21 Bilaga 3 Omräkningstal...25 In English...27 Summary...27 List of tables...28 List of terms...29 Explanatory symbols...30 Statistiska centralbyrån 5

6 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Sammanfattning Sammanfattning En energiundersökning för jordbruket har under våren 2008 genomförts avseende förhållandena 2007 på uppdrag av Statens energimyndighet (STEM). Uppgifter har insamlats från ett slumpmässigt urval av ca 10 000 företag. Urvalet drogs från lantbruksregistret (LBR) 2007 och avsåg företag med mer än 2,0 hektar åkermark eller s.k. stora djurbesättningar (företag med betydande djurproduktion men högst 2,0 hektar åkermark). Sammanlagt ca 73 000 företag. Resultaten används bland annat som underlag vid beräkning av energibalanser och som indikatorer rörande jordbruk/miljö. Motsvarande undersökningar genomfördes senast avseende 1994 och 2002. Dessförinnan har sådana energiundersökningar genomförts med viss periodicitet sedan slutet av 1970-talet. Vissa energislag som efterfrågades i enkäten förekommer mycket sällan och har därför inte redovisats i rapporten. Redovisade uppgifter är behäftade med viss osäkerhet. En anledning till detta är att det har varit svårigheter för lantbrukaren att ange exakta uppgifter knutna till jordbrukets användning i förhållande till övrig användning. För vidare information om hur undersökningen har genomförts och kvaliteten i undersökningen, se Fakta om statistiken, sid. 13. I följande tablåer redovisas uppgifter för hela riket. Där så varit möjligt har äldre uppgifter, från energiundersökningarna 1986, 1994 och 2002 lagts in i tablåerna för jämförelse bakåt i tiden. Tablå A Energianvändning i jordbruket för uppvärmning med tillhörande medelfel Table A Use of energy in agriculture for heating År 2007 2002 1994 1986 Energianvändning för uppvärmning, belysning m.m. (ej i bostäder och växthus) Olja för uppvärmning (m 3 ) 55 840 4 68 007 4 48 400 7 76 554 3 Ved (m 3 ) 476 038 3 Flis, bark, spån (m 3 ) 284 202 8 190 535 14 Pellets, briketter och träpulver (ton) 9 710 15 Spannmål (ton) 12 812 12 Halm (ton) 60 547 11 81 758 26 Gasol (ton) 296 17 207 28 Elenergi (MWh) 1 375 965 1 1 283 270 2 Uppgifter för företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. Medelfel i procent kursivt efter respektive uppgift. Standard errors in per cent. Som framgår av tablå A varierar oljeanvändningen för uppvärmning ganska mycket över tiden, bland annat beroende på väderförhållanden. Jämfört med 2002 har användning av flis, bark, spån m.m., gasol och elenergi ökat. Ved, pellets m.m. samt spannmål har för första gången förekommit i sådan omfattning att resultat kan särredovisas. Medelfelet Statistiska centralbyrån 7

Sammanfattning Energianvändning inom jordbruket 2007 ger en uppfattning om den osäkerhet som beror på att undersökningen endast omfattar ett urval; se vidare avsnittet Fakta om statistiken, sid. 13. Generellt gäller att i de fall färre än tio företag bidragit till skattningen eller medelfelet överstigit 35 procent redovisas inga resultat. Detta innebär för tablå A att uppgifter om torv, naturgas och fjärrvärme inte kunnat redovisas. En beräkning av den totala energianvändningen för uppvärmning inom jordbruket har gjorts uttryckt i energitermer (all energianvändning har uttryckts i MWh med hjälp av särskilda omräkningstal, se bilaga 3). Resultatet framgår av tablå B nedan. Tablå B Energianvändning i jordbruket för uppvärmning uttryckt i megawattimmar (MWh) med tillhörande medelfel Table B Use of energy in agriculture for heating expressed in MWh År 2007 Energianvändning för uppvärmning, belysning m.m. (ej i bostäder och växthus) Olja för uppvärmning 566 570 4 Ved 590 287 3 Flis, bark, spån 213 152 8 Pellets, briketter och träpulver 45 346 15 Spannmål 52 527 12 Halm 248 242 11 Övriga biobränslen 8 147 21 Torv, torvbriketter och torvpellets.... Gasol 3 785 17 Naturgas.... Fjärrvärme.... Elenergi 1 375 965 1 Övriga bränslen 6 179 23 Total energianvändning 3 126 563 2 Uppgifter för företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. Medelfel i procent kursivt efter respektive uppgift. Standard errors in per cent. Motsvarande total energianvändning för 2002 har ej kunnat beräknas på samma sätt men uppskattas till 3 460 000 MWh. Tablå C Energianvändning i jordbruket för fordon med tillhörande medelfel Table C Use of energy in agriculture for vehicles År 2007 2002 1994 1986 Bensin (m 3 ) 13 020 3 15 869 3 10 700 4 Diesel (m 3 ) 278 762 1 277 060 1 294 500 1 332 772 1 Etanol (E85, E92) (m 3 ) 415 33 RME (m 3 ) 3 893 11 Uppgifter för företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. Medelfel i procent kursivt efter respektive uppgift. Standard errors in per cent. 8 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Sammanfattning Bland drivmedlen är diesel helt dominerande och på ungefär samma nivå som 2002. Etanol och RME ingår för första gången i undersökningen. Fordonsgas har inte sådan omfattning att resultat kan redovisas. Tablå D Produktion av energigrödor m.m. inom jordbruket med tillhörande medelfel Table D Production of energy at the farm År 2007 Salix (m 3 ) 148 738 19 Spannmål för förbränning (ton) 21 994 8 Spannmål för etanolproduktion (ton) 70 764 8 Oljeväxter till RME (ton) 29 556 6 Halm till förbränning (ton) 75 381 10 Uppgift för företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. Medelfel i procent kursivt efter uppgift. Standard errors in per cent. Av tablå D framgår produktion av vissa energibärare. Uppgifterna avser både företagens egna användning (inte endast jordbruksändamål) och produktion för avsalu. Uppgift om vedproduktionen har inte redovisats på grund av att statistiken bedömts alltför osäker. Tablå E Antal företag med hötorkar respektive spannmålstorkar med tillhörande medelfel Table E Number of farms with grass driers and grain driers respectively År 2007 2002 1988 Hötork 24 264 2 31 101 2 40 311 Spannmålstork med varmluft 8 837 2 10 302 2 9 424 Spannmålstork med kalluft 18 918 2 23 864 2 37 970 Uppgifter för företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. Medelfel i procent kursivt efter respektive uppgift avseende 2002 och 2007. Standard errors in per cent. Statistiska centralbyrån 9

Sammanfattning Energianvändning inom jordbruket 2007 Som framgår av tablå E finns det färre företag med hötork och spannmålstork 2007 jämfört med tidigare mätningar. Det totala antalet jordbruksföretag är ungefär detsamma dessa år men strukturen olika. Idag finns betydligt fler små företag som en följd av de jordbrukspolitiska förändringarna 2005. Uppgifterna från 1988 kommer från insamlingen till lantbruksregistret (LBR). I det följande tabellavsnittet lämnas vissa länsvisa resultat. De avser endast de variabler där skattningarna för län bedömts tillräckligt tillförlitliga. Teckenförklaringar Noll 0 Mindre än 0,5 0,0 Mindre än 0,05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma * Preliminär uppgift 10 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Tabeller 1. Energianvändning i jordbruket för uppvärmning m.m.2007 per län med tillhörande medelfel 1. Use of energy in agriculture for heating 2007 by counties Län Eldningsolja (m 3 ) Ved (m 3 ) Elenergi (MWh) Total energianvändning uttryckt i MWh Stockholms 1 398 9 8 509 20 44 113 7 76 058 6 Uppsala 4 004 8 19 732 11 59 736 6 143 436 4 Södermanlands 3 472 17 20 012 14 48 930 7 152 147 8 Östergötlands 5 431 7 24 912 16 94 009 5 233 591 5 Jönköpings.... 33 900 15 63 987 9 125 286 8 Kronobergs 364 22 24 740 11 30 339 7 75 910 7 Kalmar 773 19 22 512 11 74 414 5 139 382 6 Gotlands.... 13 664 12 41 717 8 87 716 10 Blekinge 419 18 7 155 15 17 923 8 33 912 8 Skåne 11 319 9 38 006 15 220 769 4 557 868 6 Hallands 2 736 22 21 209 12 85 708 9 166 303 8 Västra Götalands 13 288 9 82 026 7 241 081 4 541 121 4 Värmlands 1 514 17 24 326 15 46 847 7 104 508 8 Örebro 3 648 19 15 582 15 41 218 6 125 464 8 Västmanlands 2 645 8 15 824 11 33 935 9 91 460 6 Dalarnas 572 20 13 537 17 33 235 6 69 489 8 Gävleborgs 970 21 23 675 13 35 763 7 93 496 7 Västernorrlands 149 20 18 708 13 37 479 6 78 227 9 Jämtlands.... 13 753 14 37 863 6 65 994 8 Västerbottens 430 28 19 562 13 50 447 6 95 215 6 Norrbottens 456 30 14 692 10 36 453 6 69 979 6 Hela riket 55 840 4 476 038 3 1 375 965 1 3 126 563 2 Uppgifter för företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. Medelfel i procent kursivt efter respektive uppgift. Standard errors in per cent. Statistiska centralbyrån 11

Tabeller Energianvändning inom jordbruket 2007 2. Energianvändning i jordbruket för fordon 2007 per län med tillhörande medelfel 2. Use of energy in agriculture for vehicles by counties Bensin (m 3 ) Diesel (m 3 ) Stockholms 339 10 6 697 4 Uppsala 506 9 13 686 3 Södermanlands 481 17 9 887 5 Östergötlands 937 10 21 663 5 Jönköpings 693 12 11 468 4 Kronobergs 451 13 7 579 7 Kalmar 791 9 16 584 4 Gotlands 449 9 8 765 4 Blekinge 231 11 4 391 5 Skåne 1 644 8 55 871 3 Hallands 563 11 11 726 4 Västra Götalands 2 227 6 45 086 2 Värmlands 559 14 9 691 5 Örebro 376 11 9 841 5 Västmanlands 248 9 8 058 5 Dalarnas 312 18 5 728 5 Gävleborgs 548 12 8 499 8 Västernorrlands 463 15 5 720 7 Jämtlands 420 17 4 744 6 Västerbottens 427 9 7 675 5 Norrbottens 354 15 5 401 11 Hela riket 13 020 2 278 762 1 Uppgifter för företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. Medelfel i procent kursivt efter respektive uppgift. Standard errors in per cent. 12 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Denna statistik är gjord på uppdrag av STEM, och är en del av Sveriges officiella statistik på energiområdet. Undersökningsledare har varit Rolf Selander vid SCB: s enhet för lantbruksstatistik. Syftet med undersökningen är att ge en bild över energianvändningen och produktionen av energi inom jordbruket under 2007. Resultatet kommer främst att användas som underlag vid beräkning av energibalanser och som indikatorer rörande jordbruk/miljö. Statistiska mått Redovisning sker för totaler. Osäkerhetsmått anges. Redovisningsgrupper Redovisning sker på riksnivå. För de mest vanliga energibärarna redovisas också länsresultat. Referenstid År 2007 Definitioner och förklaringar Målpopulationen för undersökningen består av lantbruksföretag med mer än 2,0 ha åker eller s.k. stor djurbesättning. Ramen för undersökningen utgörs av den definitiva version av lantbruksregistret (LBR) 2007, som innehåller gröduppgifter från stödsystemen (IAKS 2007) och djuruppgifter från LBR 2007. De stora djurbesättningarna (med högst 2,0 ha åker) har fastställts utifrån djurantalen i LBR 2007. Sammanlagt består rampopulationen av 72 673 företag. Statistiken ska spegla jordbrukets användning av olika energibärare, vilket bl.a. innebär att användningen vid inköpta tjänster inräknas. Statistiken över egen produktion av energigrödor m.m. vid företaget inkluderar både den som producerats för egen användning och den för avsalu. Omfattning och genomförande Datainsamling och granskning Uppgifterna har samlats in via en postenkät. Blanketten återfinns i bilaga 2. Efter första utskicket sändes en skriftlig påminnelse med s.k. påminnelsekort och sedan ytterligare en påminnelse (med ny blankett). Endast den andra påminnelsen gav någon märkbar effekt på inflödet. Någon telefonpåminnelse har inte gjorts. I stället för att reducera bortfallet har vi valt att justera bortfallet i skattningsfasen (se avsnittet Kvalitetsbedömning nedan). Svaren i blanketterna har skannats. Uppgifterna har mikrogranskats (med logiska kontroller, kontroller av stora och små värden samt där det varit möjligt vissa jämförelser mot företagens uppgifter i föregående undersökning), makrogranskats (kontroller av att tabellvärdena är rimliga) och Statistiska centralbyrån 13

Fakta om statistiken Energianvändning inom jordbruket 2007 outliergranskats. Upptäckta fel har rättats. Inga outliers har behövt undertryckas. Vissa imputeringar har gjorts, se avsnittet Kvalitetsbedömning. Urvalet Populationen har stratifierats i de 21 länen korsklassificerade med fyra åkerklasser samt en femte åkerklass (över 200 ha åker). Därtill kommer ett stratum för stora djurhållare med högst 2,0 ha åker. Det totala antalet strata är alltså 86. Stratumet för stora djurbesättningar och den översta åkerklassen (mer än 200 ha) har totalundersökts. Allokeringen över län är proportionell, modifierad med att ett minimiantal à 250 företag åsatts varje län. Allokeringen över storleksklasser för varje län har gjorts med Neymanmetoden, dvs. antalet utvalda är proportionellt mot stratumantalet multiplicerat med standardavvikelsen (för åkerareal) inom stratumet. Därför är större företag överrepresenterade i urvalet. Sammanlagt 9 999 företag ingår i urvalet. Inom respektive stratum har ett obundet slumpmässigt urval dragits. En utförligare beskrivning av urval och estimation lämnas i bilaga1. Kvalitetsbedömning Referensperiod Energiuppgifterna avser kalenderåret 2007. Urval Urvalsfel uppstår på grund av att man inte totalundersöker populationen. Som osäkerhetsmått redovisas därför s.k. relativa medelfel. Det dubbla medelfelet kallas ibland för felmarginal. Ett 95-procentigt s.k. konfidensintervall täcker (under bland annat ett s.k. normalfördelningsantagande) med 95 procents sannolikhet in det värde man hade fått om man gjort en totalundersökning. Intervallet bildas genom att man tar skattningen och drar ifrån respektive lägger till dubbla medelfelet. Då färre än tio företag bidragit till skattningen för aktuell tabellcell (redovisningsgrupp) eller det relativa medelfelet överstigit 35 procent har uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats utan bara markerats med prickar (..). Skattningarna baserades slutligen på 7 602 företag. Följande parametrar (utifrån frågor i enkäten) har inte redovisats, på grund av alltför liten förekomst eller för högt medelfel (vilket ofta beror på dominans av ett eller ett fåtal företag): energianvändning av, torv, torvbriketter och torvpellets, naturgas och fjärrvärme, drivmedelsanvändningen av fordonsgas samt alla övrigposter. 14 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Fakta om statistiken I undersökningen används hjälpinformation, varmed menas information i register som man kan utnyttja i undersökningsplaneringen, t.ex. genom att man stratifierar för att höja precisionen i skattningarna skattningsfasen, t.ex. genom att man kalibrerar för att höja precisionen eller sänka de systematiska felen i skattningarna. Hjälpinformationen höjer kvaliteten (höjer precisionen och sänker systematiska s.k. bortfallsfel och täckningsfel) i skattningarna om den speglar variationen i svarsbenägenhet mellan olika lantbruk speglar variationen i t.ex. energiförbrukning mellan olika lantbruk avgränsar de viktigaste redovisningsgrupperna (t.ex. län) för statistiken avgränsar den aktuella gruppen av lantbruk som undersökningen avser. I denna undersökning har s.k. kalibreringsskattningar använts. Huvudsyftet har varit att sänka det systematiska bortfallsfelet (bortfallsskevheten); s.k. kompensationsvägning av objektbortfallet har skett genom att åldersklasser för företagarna har medtagits i hjälpinformationen. Förenklat innebär detta att företag i åldersklasser med sämre svarsbenägenhet (t.ex. med företagare under 40 år, med låg svarsbenägenhet) räknas upp mera, dvs. får en högre vikt i skattningen. Därutöver har län korsklassificerade med åkerstorleksklasser tagits med i hjälpinformationen. Länen utgör viktiga redovisningsgrupper i statistiken. (Den största åkerklassen har i hjälpinformationen länsindelats, men på grund av för få företag har län 06 och 07, län 09 och 10, län 18 och 19, län 20 och 21 samt län 22-25 slagits samman i fyra länsgrupper; totalt blev det alltså 15 län/länsgrupper i hjälpinformationen. Indelningen höjer precisionen för redovisningsgrupperna (län) genom att bortfallsvariansen minskar.) Slutligen har även standardtimmar enligt typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) använts i hjälpinformationen, vilket har höjt precisionen något, eftersom standardtimmarna speglar variationen i energianvändning mellan olika lantbruk. Täckning Eftersom vi vid urvalstillfället kunde skapa ramen utifrån uppgifter i IAKS för 2007 kan vi räkna med att både över- och undertäckningen är mycket liten. I bortfallet kan en icke identifierad övertäckning förekomma. Om övertäckningsandelen är högre i bortfallet än bland de svarande kan antalet företag överskattas. Ingen undertäckning har klart kunna identifieras, dvs. inga nya företag har registrerats. Storleken på den icke identifierade undertäckningen kan betraktas som försumbar. Mätning Mätfel uppstår på grund av att lantbrukarna i vissa fall lämnar felaktiga uppgifter. Orsakerna kan vara missuppfattningar, slarvigt angivna uppgifter liksom minnesfel. Det kan för vissa efterfrågade variabler vara svårt för lantbrukaren att avgränsa jordbruket från övrig användning (i åkeriet, i maskinstationen Statistiska centralbyrån 15

Fakta om statistiken Energianvändning inom jordbruket 2007 eller för grävmaskinen), vilket kan ge ett visst mätfel (ofta överskattande). En annan faktor som kan leda till mätfel är felaktig sortangivelse (t.ex. liter då m3 efterfrågas). Mätfel uppstår också vid imputering av partiellt bortfall (se avsnittet nedan). Bortfall Bortfallsfel uppstår på grund av att alla lantbrukare inte besvarar frågeblanketten. Objektbortfallet i denna undersökning är 2 397 företag (24 procent). Stratumvis varierar bortfallet mellan 10 och 28 procent. Länsvis varierar bortfallet mellan 18 och 31 procent. Bland de fem valda åldersgrupperna varierar bortfallet mellan 17 och 35 procent. Drivmedelsanvändningen skall avse användningen på gården, oavsett vem som har utfört arbetet. Partiellt bortfall (dvs. saknade uppgifter för enstaka frågor) förekom för frågan om dieselförbrukning för ett mindre antal företag, där någon annan än brukaren utförde arbetet med traktor. För dessa företag har därför värden imputerats (med en variant av medelvärdesimputering kombinerat med expertimputering) För de företag som inte fyllt i avsnittet om hö- och spannmålstorkar fullständigt har obesvarade frågor expertimputerats med svaret Nej, dvs. inga torkar förutsätts finnas. Det av imputering här eventuellt uppkomna mätfelet leder till att antalet företag med torkar underskattas. Hjälpinformationen och kalibreringen medverkar till att minska bortfallseffekterna. Bearbetning Bearbetningsfel uppstår på grund av fel i dataregistrering, granskning/ rättning och beräkningar. Dessa fel bedöms vara små i denna undersökning. Tillförlitlighet totalt Flera av de efterfrågade variablerna förekommer i mycket liten utsträckning, varför de skattade värdena har varit alltför osäkra för att kunna redovisas. I de redovisade resultaten bedöms kvaliteten vara förhållandevis bra. För de variabler med säkrast resultat har länsredovisning skett. Generellt gäller förstås att skattningar på riksnivå är säkrare än länsskattningar. 16 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Bilagor Bilagor Bilaga 1 Urvalsdesign och estimation Urvalsdesign och estimation Urvalsram Ramen för undersökningen utgörs av den definitiva versionen av lantbruksregistret (LBR) 2007. Sammanlagt består rampopulationen av 72 673 företag. Stratifiering och allokering Populationen har stratifierats i de 21 länen korsklassificerade med fyra åkerklasser samt en femte åkerklass (över 200 ha åker). Därtill kommer ett stratum för stora djurbesättningar med högst 2,0 ha åker. Det totala antalet strata är alltså 86. Åkerklasserna ser ut enligt följande: < 2,1 ha (0) <2,1 < 20,0 (1) <20,1 < 50,0 (2) <50,1 < 100,0 (3) <100,1< 200 ha (4) 200,1- (5) Stratumet för stora djurhållare och den högsta åkerklassen (mer än 200 ha) har totalundersökts. Allokeringen över län är proportionell, modifierad med att ett minimiantal av 250 företag krävts för varje län. Allokeringen över storleksklasser för varje län har gjorts med Neymanmetoden, dvs. antalet utvalda är proportionellt mot stratumantalet multiplicerat med standardavvikelsen (för åkerareal) inom stratumet. Därför är större företag överrepresenterade i urvalet. n h = n h N h N S h yu S h yu h, där h i detta fall står för åkerklass inom län. Statistiska centralbyrån 17

Bilagor Energianvändning inom jordbruket 2007 Urval Sammanlagt 9 999 företag ingår i urvalet. Inom respektive stratum har ett obundet slumpmässigt urval dragits. Per stratum ser det ut enligt följande: Stratumid Län Storleksklass Stora N Lilla n 1 01 1 1 014 78 2 01 2 434 56 3 01 3 252 56 4 01 4 139 60 5 03 1 1 187 78 6 03 2 817 94 7 03 3 578 103 8 03 4 344 119 9 04 1 951 63 10 04 2 479 55 11 04 3 346 64 12 04 4 260 92 13 05 1 1 353 91 14 05 2 814 90 15 05 3 678 124 16 05 4 449 165 17 06 1 2 411 146 18 06 2 809 91 19 06 3 377 66 20 06 4 98 34 21 07 1 1 772 129 22 07 2 463 59 23 07 3 185 39 24 07 4 54 23 25 08 1 1 691 108 26 08 2 774 86 27 08 3 499 87 28 08 4 224 79 29 09 1 556 42 30 09 2 417 51 31 09 3 389 78 32 09 4 195 78 33 10 1 883 115 34 10 2 296 68 35 10 3 132 48 36 10 4 34 20 37 12 1 4 770 310 38 12 2 2 020 225 39 12 3 1 246 228 40 12 4 708 250 41 13 1 2 069 132 42 13 2 801 85 43 13 3 411 73 44 13 4 163 58 45 14 1 8 931 560 46 14 2 3 120 341 47 14 3 1 560 280 48 14 4 733 266 49 17 1 2 764 162 50 17 2 669 75 18 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Bilagor (forts.) Stratumid Län Storleksklass Stora N Lilla n 51 17 3 322 58 52 17 4 179 65 53 18 1 1 348 86 54 18 2 568 65 55 18 3 356 67 56 18 4 184 65 57 19 1 676 52 58 19 2 476 59 59 19 3 342 67 60 19 4 185 71 61 20 1 1 482 105 62 20 2 497 60 63 20 3 237 47 64 20 4 93 38 65 21 1 1 732 110 66 21 2 576 62 67 21 3 272 48 68 21 4 100 30 69 22 1 1 828 127 70 22 2 367 49 71 22 3 205 44 72 22 4 75 30 73 23 1 1 422 120 74 23 2 292 49 75 23 3 166 45 76 23 4 74 36 77 24 1 1 977 116 78 24 2 454 50 79 24 3 287 52 80 24 4 136 46 81 25 1 1 025 113 82 25 2 264 56 83 25 3 147 47 84 25 4 61 35 85 00 5 1 690 1 690 86 00 0 259 259 72 673 9 999 Estimator För skattningarna har vi använt oss av den s.k. kalibreringsestimatorn enligt nedanstående formel. Rent tekniskt har därvid CNR-metoden i SASprogrammet CLAN använts. tˆ y, KAL = r 1 1+ c k π k där = ( x,..., x ) x 1 x U k r k π k 1 c r k x k x k π k x k k1 kj utgör objekt k:s hjälpvektor innehållande j stycken valda hjälpvariabler. 1 x k y k, Statistiska centralbyrån 19

Bilagor Energianvändning inom jordbruket 2007 I denna undersökning utgörs hjälpvektorn av 1) antal företag per stratum där även det totalundersökta stratumet, bestående av stora djurhållare, har delats upp i 14 länsgrupper 2) antal företag per åldersklass för företagaren 3) totala arbetsbehovet uttryckt i antalet standardtimmar för företaget De län som är sammanslagna i grupper är 6 och 7 9 och 10 18 och 19 20 och 21 22, 23, 24 och 25 Åldersklasserna för företagarna är < 40 40 < 49 50 < 55 56 < 60 61- De som inte går att åldersbestämma (t.ex. AB, HB) 20 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Bilagor Bilaga 2 Uppgiftsblanketten Statistiska centralbyrån 21

Bilagor Energianvändning inom jordbruket 2007 22 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Bilagor Statistiska centralbyrån 23

Bilagor Energianvändning inom jordbruket 2007 24 Statistiska centralbyrån

Energianvändning inom jordbruket 2007 Bilagor Bilaga 3 Omräkningstal Följande faktorer har använts i tablå B för omräkning av volym-/viktenheter till megawattimmar (MWh) Eldningsolja 1 9,95 MWh/m 3 Eldningsolja, övriga kvaliteter 10,58 MWh/m 3 Ved 1,24 MWh/m 3 Flis, bark, spån m.m. 0,75 MWh/m 3 Pellets, briketter och träpulver 4,67 MWh/ton Spannmål 4,10 MWh/ton Halm 4,10 MWh/ton Torv, torvbriketter och torvpellets 2,75 MWh/ton Gasol 12,79 MWh/ton Statistiska centralbyrån 25

26 Statistiska centralbyrån

Energy use in the agricultural sector 2007 In English In English In 2008 Statistics Sweden conducted a survey on energy use and production of energy in the agricultural sector in 2007 The survey was made on behalf of The Swedish Energy Agency. Summary The data were collected in a postal survey from a stratified random sample of 9999 holdings. The Swedish Farm Register 2007 was used as a sampling frame. In 2007 energy use in agriculture for heating was for Oil for heating 55 840 m3, Firewood 476 038 m3, Bark, wood chips and saw dust 284 202 m3, Pellets, briquettes 9 710 tons, Cereals 12 812 tons, Straw 60 547 tons, Liquefied petroleum gas 296 tons and Electrical energy 1 375 965 MWh. For vehicles in agriculture the use of Diesel oil was 278 762 m3 and the use of Petrol was 13 020 m3. The production of energy at the farms were for Salix 148 738 m3, Cereals for heating 21 994 tons, Cereals for etanol production 70 764 tons, Oil seed for RME 29 556 tons and Straw for heating 75 381 tons. A note of thanks We would like to express appreciation to our survey respondents the people, enterprises, government authorities and other institutions of Sweden with whose cooperation Statistics Sweden is able to provide reliable and timely statistical information meeting the current needs of our modern society. Statistics Sweden 27

In English Energy use in the agricultural sector 2007 List of tables 1. Use of energy in agriculture for heating 2007 by counties... 11 2. Use of energy in agriculture for vehicles by counties... 12 28 Statistics Sweden

Energy use in the agricultural sector 2007 In English List of terms B Bränslen Bark, flis, spån Bensin Biobränslen Fuels Bark, wood chips, saw dust Petrol Bio mass fuels N Naturgas O Olja för uppvärmning Oljeväxter Natural gas Oil for heating Oil seed D Dieselbrännolja E Elenergi G Gasol H Halm Hötork Diesel oil Electric energy Liquefied petroleum gas Straw Grass drier P Pellets, briketter, träpulver S Spannmål Spannmålstork med kalluft Spannmålstork med varmluft V Ved Pellets, briquettes Cereals Grain drier, unheated Grain drier, hot air Firewood Statistics Sweden 29

In English Energy use in the agricultural sector 2007 Explanatory symbols Zero 0 Less than 0.5 0,0 Less than 0.05.. Data not available. Not applicable * Provisional figure 30 Statistics Sweden

www.scb.se enheten för Skatter, ISBN