Gilla läget i 100 000 år...
I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera på de frågeställningar vi lagt in. Eller så kan ni använda den för att diskutera i grupper.
Utmaningen I Sverige finns tusentals ton med använt kärnbränsle. Det kallas också högaktivt kärnavfall. Källan till avfallet är de kärnreaktorer som förser oss med elektricitet. Den atomklyvning som sker i en kärnkraftreaktor skapar restprodukter vilka är extremt radioaktiva och farliga för människor i 100 000 år. Just nu mellanlagras avfallet i underjordiska bassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn (Clab). Men regeringen har beslutat att vi måste hitta en långsiktig lösning på problemet. 100 000 år är en väldigt lång tid. Vi måste på allvar fundera över hur detta avfall kan förvaras säkert under så lång tid. Hur världen ser ut idag vet vi, men hur ser den ut i framtiden?
Framtiden - ett oskrivet blad Vi kan inte veta exakt vad som kommer att hända i framtiden, men vi kan försöka göra kvalificerade gissningar. Du kan t.ex. ta med ett paraply om du tror att det skall regna eller spara pengar för att kunna köpa någonting om ett par månader. Är det någon idé att fundera över framtiden? Men det blir mycket svårare om man ger sig på att gissa eller försöker avgöra vad som händer om många år. Hur kan vi veta att jordens klimat påverkas av våra koldioxidutsläpp? Hur kan man veta att t.ex. vårdyrket kommer att bli ett bristyrke i framtiden och hur vet man att den ekonomiska utvecklingen i Kina kommer att påverka hela världen?
Scenarier Ett sätt att handskas med framtiden är att fundera över olika saker som kan hända i framtiden t.ex. genom att formulera scenarier. Scenarier är olika händelseutvecklingar utifrån nuvarande situation. Ett scenario är att det kommer att regna på fredag, ett annat att det blir mulet och ett tredje att det blir solsken. Exakt vilket scenario som är rätt vet man inte förrän efteråt. Utifrån scenarierna kan man dock lättare förbereda sig på vad som kan hända. Scenarier ger alltså kunskap som kan användas för planering, men kan inte ge helt säker kunskap om framtiden.. När använder du själv scenarier?
Hur långt in i framtiden kan man planera egentligen? Scenarier för ekonomi, klimat och teknik Företag och regeringar använder scenarier för ekonomiska beslut. Forskare som arbetar med att beskriva och förstå jordens klimatförändringar gör också det. De använder sig bland annat av datorgenererade scenarier, och dessa visar att vi borde minska användningen av fossila bränslen (olja, gas och kol) samt utsläppen av koldioxid. Även tekniker och ingenjörer använder scenarier i form av riskanalyser och säkerhetsbedömningar. Riskanalyser och säkerhetsbedömningar handlar om att fundera på vad som i värsta fall kan hända vid en olycka i ett kärnkraftverk eller vid en flygplansolycka och hur man kan undvika detta. Fast det är ju en sak att uttala sig om nästa vecka och en helt annan att tala om vad som händer om tusentals år...
Vad händer om 100 000 år? För solsystemet är 100 000 år en mycket liten tidsperiod och förändringarna är små. Även för jordskorpan är det en kort period eftersom jordplattorna endast rör sig med några få centimeter per år. På en lokal nivå kan dock naturliga förändringar hända betydligt snabbare. Jordbävningar kan förändra berg och dalgångar. Skogsbränder kan få en tusenårig skog att förvandlas till slätt. Men trots att naturen kan förändras mycket snabbt, så är det vårt mänskliga samhälle som har den snabbaste förändringstakten. Dessutom kan människan påverka naturen, vilket är speciellt tydligt när djurarter utrotas. Vilka förändringar i samhället har du själv upplevt?
Grafik från spelet Metro 2033 Sverige: då, nu och sen Människor som levde i vårt område för 1 000 år sedan kunde knappast föreställa sig hur vårt samhälle skulle se ut idag. Inte heller för 100 år sedan kunde någon tro att vi genom teknologi och vetenskap skulle kunna kontrollera vår omgivning i den grad som vi nu gör. Hur kan vi då föreställa oss något om en ännu längre tidsperiod? Många författare har gett beskrivningar på hur människan kommer att leva i framtiden, bl.a. Dmitrij Gluchovskij i Metro 2033. Här följer tre exempel på hur Sverige skulle kunna se ut om 100 år.
Det hypermoderna samhället Kärnfusion ger mycket och billig energi. Medvetna datorer är vanliga. De flesta människor bor i storstäder och en världsstat är etablerad. Det ekologiska samhället Människor har anpassat sig efter naturen. Sol och vattenkraft ger stabil energi. Nära kontakt mellan länder och kulturer prioriteras. Det kollapsade samhället Överanvändning av resurser har lett till miljöproblem. Teknologisk nivå varierar stort mellan olika länder och områden. Konflikter är vanliga. Vilka andra exempel på framtider finns det?
Varför ska vi bry oss om framtida generationer? Fantasi och etik För att kunna avgöra vilka scenarier som är tänkbara måste vi sätta oss in i hur samhället har förändrats men också i hur det är att vara människa i största allmänhet. Här måste man använda sin fantasi eftersom det inte finns någon säker källa till kunskap. Speciellt viktigt är hur våra handlingar kan påverka de generationer som kommer efter oss. Är det t.ex. acceptabelt att hugga ner alla träd om vi vill? För att besvara sådana frågor finns det olika filosofiska idéer om vad som rätt/fel och vad som är gott/ont. Problemet är att vår relation till framtida generationer är annorlunda jämfört med vår relation till varandra. T.ex. kommer vi aldrig att träffa framtida människor eller veta så mycket om deras liv.
Kärnavfall och ansvar mot framtida generationer Trots att vi inte vet vilka människor som kommer att leva i framtiden, kan vi ta hänsyn till dem genom att låta vårt handlande styras av tre etiska principer: A. Den som smutsar ner - betalar Vi som lever nu har dragit nytta av kärnkraften och bör därför också betala för hanteringen av dess avfall. B. Icke-skada Vi bör skydda framtida generationer från radioaktiv strålning på samma sätt som vi skyddar oss själva. Det är fel att hantera avfallet så att människor kan skadas i framtiden. C. Frihet att välja Eftersom vi själva värderar att kunna leva enligt våra egna idéer om ett gott liv, bör vi också göra det möjligt för framtida människor att leva enligt sina idéer.
Forsmarks kärnkraftverk
Kärnavfall i Sverige I Sverige har vi bestämt att följa de tre etiska principerna som finns för hantering av högaktivt kärnavfall. Politiker, medborgare och tekniker är överens om att vi som lever nu bör ta hand om avfallet på ett sätt som både skyddar mot strålning och som skyddar friheten att handla. Det innebär mer konkret att vår hantering ska isolera avfallet från omgivningen under en mycket lång tid. Även andra principer skulle kunna formuleras, t.ex. bör vi kanske föra över information om det farliga avfallet till framtida generationer. Samtidigt kan kunskapen om avfallet göra att framtida människor vill undersöka saken närmare, vilket i sin tur kan leda till att de skadas. Hur kan man informera framtida generationer om avfallets farlighet?
Pyramiderna har funnits i 4 000 år, slutförvaret ska hålla i 100 000 år... KBS-3 metoden Ägarna till de svenska kärnkraftverken * bildade på 1970-talet företaget Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) som då fick uppdraget att hantera det svenska avfallet. Företaget vill bygga ett geologiskt slutförvar som kallas KBS-3 (KärnBränsleSäkerhet-3) djupt ner i det svenska urberget. Genom riskanalyser har SKB försökt att hantera osäkerheten kring framtiden. Företaget tänker placera det radioaktiva avfallet inkapslat i kopparkapslar på 500 meters djup och därefter fylla tunnlarna med lera. Leran suger upp och binder grundvattnet vilket ska skydda kopparen från fukt. Tanken är att vattenflödet ska minskas, och att leran då försvårar för radioaktiviteten från en trasig kapsel att komma ut och skada människor eller miljö. Förvaret är tänkt att byggas för att klara kommande istider och eventuella jordbävningar. * Vattenfall, Forsmarks kraftgrupp, E-on samt OKG
SKB:s metod innehåller flera säkerhetsbarriärer. Metoden bygger på på att det använda kärnbränslet placeras i kapslar som placeras i lera djupt nere i det svenska urberget.
Ett slutförvar i Östhammar 2011 lämnade SKB in en ansökan om att få bygga slutförvaret för använt kärnbränsle i Östhammars kommun. Ansökan ska nu granskas av olika myndigheter - Strålsäkerhetsmyndigheten - Mark-och miljödomstolen - Östhammars kommun Regeringen kommer tidigast 2015 att fatta beslut i frågan. Först därefter om det ansetts tillräckligt säkert får bygget påbörjas. När anläggningen är klar kommer den att drivas under årtionden och stängas ca 2070.
Men varför just i Östhammars kommun? En anledning är att berggrunden i kommunen, enligt SKB:s undersökningar, är mycket stabil och tillräckligt torr för ett långsiktigt slutförvar. Regeringen ska fråga kommunen om den kan acceptera ett slutförvar enligt det förslag som SKB lagt fram. Kommunen kan alltså säga nej till planerna. Invånarna i Östhammars kommun har hittills varit mycket positiva till en etablering av slutförvar i Forsmark. Att det farliga avfallet finns kvar under så lång tid gör det nödvändigt för oss alla att fortsätta tänka både kring vilka risker det medför och säkerheten runtomkring oss.
Regionförbundet Uppsala län Länets åtta kommuner och landstinget bildar tillsammans Regionförbundet Uppsala län. Vår roll är bl.a. att, på ett neutralt och opartiskt sätt, informera om slutförvarsprojektet, eftersom att ett slutförvar för använt kärnbränsle kan komma att etableras i länet. Sugen på att få veta mer? E-posta oss på info@slutforvaret.se eller besök vår webbplats Du kan läsa mer om Regionförbundet Uppsala län på www.regionuppsala.se
Här finns också information Östhammars Kommun, www.osthammar.se/slutforvaret Svensk kärnbränslehantering AB, www.skb.se Strålsäkerhetsmyndigheten, www.ssm.se Kärnavfallsrådet, www.karnavfallsradet.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, www.mkg.se Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, www.milkas.se
Regionförbundet Uppsala län, mars 2012, 1500 ex.