SVERIGfS lant2rui<sun'v:: r:s;tt.:t Insjitutionen för mcl,'kvc;'s'lskoj:> Avd för hydlotcbik, 750 07 UPFSJ LA 7 8/8ltOTEKET SAGANS VATTEN NILS BRINK» I STENCILTRYCK NR 42 INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1969
Institutionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a. i sin tidskrift Grundförbättring re~ultat från institutionens olika verksamhetsgrenar. Allt material blir emellertid inte föremål för tryckning. Undersökningsresultat av preliminär natur och annat material som av olika anledningar ej ges ut i tryck delges ofta i stencilerad form. Institutionen har ansett det lämpligt att redovisa dylikt material i form aven i fri följd utarbetad serie, benämnd stenciltryck. Serien finns endast tillgänglig på institutionen och kan i mån av tillgång erhållas därifrån. Adress: Institutionen för lantbrukets hydroteknik, 75007 Uppsala 7 Stenciltryck Nr Ar Författare och titel 1-12 13-15 16 1940 Aug. Håkansson, Gösta Berglund, Janne Eriksson. Redogörelse för resultaten av täckdikningsförsöken åren 1951-1962; Aug. Håkansson, Gösta Berglund, Janne Eriksson, Waldemar Johansson. Resultat av täckdikningsförsök och bevattningsförsök lren 1963-1965. Gunnar Hallgren. Dalgångarna Fyrisån-östersjön; några hydrotekniska 17 1942 studier. Gunnar Hallgren. Om sambandet mellan grundvattenstlndet och 18 1943 vattennivån i en recipient. Gunnar Hallgren. Om sambandet mellan nederbörd och skördeavkastning. 19 1952 Sigvard Andersson. Kompendium agronomisk hydroteknik. Elementär 20 1952 hydromekanik. Sigvard Andersson. Kompendium agronomisk hydroteknik. 21 1960 Tabeller och kommentarer. Sigvard Andersson. Kapillar~tet. 22 1961 Sigvard Andersson. Ma rkens temperatur och värmehushållning. 23 1962 Waldemar Johansson. Bevattningsförsök i potatis, korn och foderbetor 24 1962 vid Tönnersa försöksgård 1959-1961. Waldemar Johansson. Metodik och erfarenheter vid användning av 25 1962 hålkort tör undersökning a v torrläggningsförhåhanden och ytsänkning vid Nedre Olandsån. Waldemar Johansson. Utredning för förslag till bevattningsanläggning 26 1963 vid Sör Sal bo, Salbohed, Västmanlands län. Si,gvard Andersson. Skrivningar i agronomisk hydroteknik. 27 1964 Gösta Berglun,d och Stig Sjöberg. Undersökning av plaströrs täckdikningar. 28 1964 Aug. Håkansson. Anvisning rörande täckdikning med plaströr av styv PVC. 29 1966 Gösta Berglund. Vattendragsförbundet: Förslag till överenskommelse och stadgar samt något om kostnadsfördelningar. 30 1966 Tryggve Fahlstedt. Kvismaredalsprojektet - en orientering samt Redogörelse för under9ökn~ng i syfte att klargöra avkastningens beroende 31 1966 av högvattenstånden i Kvismare kanal. Gunnar Hallgren. Vattenrätt. 32 1966 Nils Brink. Hydrologi. 33 1967 Yngve Jonsson, Ytplanering med planersla dd. 34 1967 Aug. Håkansson, Gösta Berglund, Janne Eriksson, Waldemar Johansson. 35 1967 Resultat av 1966 års täckdikningsförsök och bevattningsförsök. Ulrich Nitsch. Om ö9tersjövattnets användbarhet för bevattningsändamål. 36 1968 Aug. Håkansson, Gösta Berglund, Janne Eriksson, Waldemar Johansson. 37 1968 Resultat av 1967 års täckdikningsförsök och bevattningsförsök. Nils Brink. Ansvarsfördelningen vid underhåll av vattendrag inom 38 1968 Sagåns vattensystem. Aug. Håkansson, Waldemar Johansson, Tryggve Fahlstedt. Nederbördens 39 1968 storlek och fördelning. Gösta Berglund. Om genomsläppligheten i återfyllning och rörfogar. 40 1969 Aug. Håkansson, Gösta Berglund, Janne Eriksson, Waldemar Johansson. Resultat av 1968 års täckdikningsförsök och bevattningsförsök.. : Forts.. på omslagets tredje sida
Sagåns vatten Av Nils :Brink Inledning Föreliggande undersökning utfördes under å r 1966 på initiativ av lantbruksnämnden i. Västmanlands län. Den tillkom efter de svåra översväid~ingarna i Sala och trakterna söder därom under våren 1966 för att skapa ett underlag för bedömningen av föroreninessi tuationen :L Sagån och den därav betingade igenväxningen. På grundval av det framkomna undersökningsmaterialet har ett särskilt förslag till kostnad.sfördelninl för underhållsarbeten i vattendraget upprättats (Brink, 1968). I detta sammanhang kan framställnj_ngen därför inskräilkas till en redogörelse för föroreningssituationen. Undersökningen utfördes under vintern med provtagningar för vattenanalys den 25.1., 21.6 och 21.3. samt under sommaren med provtagningar 19.6., 18.7. och 15.8. ' fortsättningen behandlas vinter- och sommarperioderna var för sig. 1. Vattensystemet Ned erbördsområdet Vattensystemet utgöres av Sagåns huvudfåra och ett antal biflödcn enligt kar ta (fig. 1). Neclerbördsområdet är totalt 865 kn 2 1\ re2.len för (lci!:j delar sig enligt kartan i de södra.11iellersta delarna ganska järra'1t :reella! skogsmark och åkermark. I de norra delarna överväger skogsarealen. Sjöprocenten uppgår till endast 0,8 %. I systemet förlades trettio provplatser fördelade på f~ljande sätt Vatt.endrag Sagån Broddboån Norrbybäcken Yäsbybäcken Varmsä tra täcke.d Hjulbäcken Ra.nstaån.,. lj_ i 11: B.. 1'1 _ \ / Ij'il11-,,_\.r",-,_<J._ '" ~'r.>,n n.. ') ; Beteckning A B C D Cr H Provplatser 1 3 1 1 2 2 1 5 5
.,_"...,.o_."'~_~. ~.. 2 Ut de va SO~il <~.::r3, ts:r.-j,ei..~:_ och rnetodc.:''' ~_.,..."." _... ~....,,~..,.,. Erfor"ö. SMHI:s nederbördsstationer l Sala och Tomta. dels ur Dubli.katiansr SMHI, 1950-1 e Sa.la sts.ds ~ 3ala. För dessa mätningar och för up svarar A. Andersson Vattenståndsobserva~ioner utföres alla vardagar av si:-on.toret Sa.la e Vattenprov för tidpunkter på sätt som beskrivits l annant (l3r:'-nj<c c:: V/idell.::, 1967) ~ PrOVel} i-ylsarnl,ftdes 'under v.i"ld er t 8.:V 6,-1 96~ togs prov var tredje tim- InB 1111 d ex" ett d;;lgtj. "lid ser~n.8. ~ \2, A4-~.A9 oc~b. 1\1 ~5~ Dessa prov insamlades unaer loppet av minuter med DaTJan vid A2. 3. VatteI~analZE. Följa:Gde syrgas, ljusabsorption, p utfördes: temperu~ur, för"brlj:0::.n, fosfor~ De t besk~tivi ts (\.I)r:LrlX: Widell, 1967), med unaan J~ör be 2iley & Sinhaseni (19 moo.l~
fierad av Jönsson (1 ttll:fäl1eri (; eli SO,,) -ö 2 st ;i-irt Lf' erade fi18d 2"'-rsee.c.de vattenföringarna vid etta föruts~tter att av- ä,i' ionell mot det till vvrje s hörande neder-...l ~ "1 -r ;.'...i...,..!_...:.. C.st. i er Slg inom 12 ~ kan de I äl~j:la.de tral1s~9ct tväi de?'}st ;3.f1Se8 3 kan utläsas ur fig. 13. ett framräknat medelförerlura om att varden over vatten under och ma Avrinningens storlek vid A4 under Da ttltil, där tillika vatteutesepraturen införts,.,,_.,, L ; (-~. -1 ')1,"" r, <.,., -I 9 6 1 e,- q ":;:-.. < ". I../, '-' j / \ r, o 4- :2 O :5 () \ rn I S ; L:,. 1 4 C,"I,r).~ ) i " (I v O 2 ~? 1 1 C; n V L,;_ -,', j.:- 9 / I. (j, V./ ~ ljet }:ai: 2.!lInaJ::-"k8..S fj.tt teil1pei'[)~t~lrell ;lid l/=-:'i[: var~ 0,3- et V2t.tt 0ns21st 8TI1(-; t l övrigt;.
dec. gan om de e0s~~ da V:ittennrcvens ~epr~sentativitet ~r vlkt f, särskilt L samband med ut avloppsvatten. som sker mea varjeran- ~3 erg, att ge 2t~ begrepp om ~essa landen. ~an finner sv påverkades av avlopps- t1.tsläppet.[l/~, Lltt en och totalfosforn fluktuerade fluktuationerna ebbade ut ttn.ets ställena till de OllK~ sett oden ~er Ett vattensystemet var rättvisanen i.-...,,,;,.-<.!..<-,'..,- ICed lsl under vi~tern tagning av koldioxid i och kolsyreassixilamellan A16 och A23. mellan G20 och G21 samt mellan Ii27 ka.n ti11 syrg8.. sr~llct Vc1,'tte:l Tco"sJ.rner efter J3311 0r~.
4 prov (ef. Brink, ferensel1..a-rj f 1t 5 ocr~ 6 tioner i kri~g 10 aba. enheter, vilket ~otsvarar et~ flir Variationerna var större bif16dena, vilket ar nat0rligt :med tany::e en sk k~raktär i nederb0rdsomr~dets olika delar. Medan sålunda variationen ~erendels var relativ~ liten ~ panenten var det motsatta flödet nåverkades härvid i stor utsträckn ::}8e, serna A10 och A13 där grenen S ansl~ter. städes ha.de S12~ där erosionsbenägen botten uppkotrjtiit mellarl pro'vplatserl, sarn L.-r ed. ca två kilometer upp l fällig u.ppg:rd.rnling län,gre V.DT~ er här e~t av tre tillfällen ljusabsorptionen l)ell sta.i:-'"ka ~ bif15dena under ", SOTrt.IllB,r:n.<3..:c.aG erd2. ningsvärd. Den furekom lån,gsarilt ler:tga cell O Ylga
let~a sätt Iluner nan av var relativ: hö~a.!:j.b.i ten,9.\7 bs.t2(?lj. a"'irtog Sy;:-O en lnsd ganska stora 8ki~lnader flera av grenarna och oberoende DV vatten OIn. illa.n. sel".jet tord_e om l-::on.sti tu.- tionella olikheter i ned ets skilda delar. Specif~Lka l rlerl där f-:en.orn cltt fällor :för b..rrmen. stö~c bi.l den." JJe :~ {-" srna är en tredjedel till som inom va~~ensyste~ bilden (Lunds rdh & Lundqvist, 1959, p. 87). borlsett äns nederbördsomräde, vilka liksom ud influerats av G;vlebuktens lmrr~brosil är kalkhalten inte s&rskilt hög 3 av morän norr os Sala och av morän och ~eror söder o.,\t l ed.:n utflödet i Mälaren Ka3 slikerl för-
Gen. gnnska stora Dec sys~e~v etc avrinna Det blir då allennst jonou~ansen mellan vat~en och d ;jord ~ela h~v~dfäran.cssa s~sonc- de vattnets kval~~2t. 7. Kv~ve och fosfor under vintern ocn 1 vara en ordinär f6reteelse p. 354). Intensiteten ~ nitrifikationen ~~ uen stora minskn e rum frän vintern till i-:an lcon:rms. b.öl1 sig Inel1tatioD. 8,jI 1)12.r:j,~ton ~1.a e deposition av ~vave och fos for i vegetation och sediment kan ~nuer alla o~st vegetationstiden (Brink 0?idell, 1967 t faktum.~ de stora tillskottad av Kvavoföreningar genom avlop~suts serna 2 och A4 (Sala mej.larj. D7 OCD I!:\ 'l) ;::;~::'n.(3':.. ',I' tabell j,: och i ~reded vid D.a:ng toppen "'. rin t e:ckl';;t'v8.l.. J de-tt:e.
111Ö j liga Sala eller T~rna. Si tuatit)llerl XlfJ, go t beby,ggelse OC~ efter än :for frårl bs ti.l1:f()1~gel.d :::":(1 tilj.förse l~n s:\ lagt BOKi 4:1 <l' näri.ngsäre.r."e SOTD. fö:rekolt:i;!.er ~~. u:~:.ders~:()t~i:, rande för d3n bjolog~s~a vanligen det sistntimnda. som SftTI'ltD.a!.111anget in.tress8.n.t ~ i. kvlive och fosfor dvs. bäde o on ur V2.Gocb icke upp~agbart l.l:nder ;::;o:mmflre:n I r"r2'7 ~9\ w..:2.::..~ Tillberga(cnmt med sina utsllipp av fosforrikt klo~kvatten en viss roll; rei1b.y e ".Ta. t-- Minskningarna i kvoten for [111 t Det kan här vara troligare f.ri OT1 se av fosfor ur botten8edi~eoten.
l e Y.' ti.onerna. OCrl de Tot~~~_ L~ 'etts, Ibland -'- _ grena.r::::.a (} och l större ut an fosforn under vegetationsperioden. I de starkt förorenade vattnen vid H27-29 och DB var dessutom gäller D3 o e!). G 17-18 samt SorD. ett s gäller-, ~ de delar av vattensystemet, som berördes av stora utsl~pp av avloppsvatten :c "::!':. i l~ av vattenf0rin~en.}... ;.: ::~... -... i,-..,-;:, ',,/ \... ~ 3 e:,:,...,.'..-, >,J." J_'.:. fl "17, S3.. r 3 - *. :3 :~ 8 ~L: r: ~~.:_'l Yl {} C,... -7:'- l ~...,.
.. - 10 - Kväve Fosfor._.c,... _,~ " _._\, " Tg/ l I cc!) \/0 (:C:lg/ s) (J; ) "m p ' s) Nederbördsområdet 2600 64 154 36 Sala stad 1450 36 275 64 Värdena :Hh:' :aederber loom=nådet har erhållits ur fig. 13 genom tillämpning av integralkalkylens medelvärdessats. Vid reningsverket i Sala har under åren 1963-1967 utförts i;illhofl'& tretton analyser på ingående och utgående vatten. Utgående från dessa och från motsvarande uppmätta vattenföringar från verket kan stadens bidrag till Sagån beräknas. liesul tat framgår av följande satn:rnanställning, där även egna på differensräkning baserade värden införts. (Alla värden i gram per person och dygn (glpd/.) Direkt /'l~--'---p\ In 16,2 4,25 Differens./ '\.,_op \ ~ If Ut 10 1 1 2,25 13,8 2~65 Överensstämmelsen är icke oäven. Storleksordningen är därtill riktig, eftersom ordinära värden här i landet är 12-15 glpd vad det gäller kväve och 3-4 g/pd vad det gäller fosfor. Den totala ämnestransporten för hela året kan erhållas dels genold. integration över kurvfunktionen i fig. 13, dels med formeln. ; /_ 2", där T är transporten l 1';:& km'a.r, il. är avrinningen i min/år och c är vägt medelvärde av ärr.nets koncentration i mg/l. Beräkningarna leder till nära nog fullständigt överensstäd.il1ande resultat för nederbördsområdet A2+B3 (kg/km~år). Metod Integration Formel (1) 410 400 p 24 23 :l!"'ör några provplatser i Sagåns vattensystem ger formel (1) de i tabell 5 angivna värdena. De lägre flödena av kväve och fosfor finner man uppströms tätbebyggelse och de högre nedströms. Ökningen är på-
fallande stor ifråga om fosfor. Äver; uppströmsvärdena är anmärknings ~Brink & Widell, 1967~. 355) ',""..p", r-, "r: : 'z -,... '~, vare; haga (C.L< BrlYlK, 1965, p. 2v6; 1ge~, p. >3:::; 1968, p.i/q(i ~ vllk8t;,or, främst torde sarnmanhänga med. bebyggelse långt upp i biflödenas dalgångar. IITederbördsöverskottet har givetvis även bidragit till ökad utlakning och erosion. Det kan slutligen anioras att Al>~ (1968) uppger att flödet av kväv och fosfor i Sagån vid utloppet till IiIälaren under åren 1965-1966 var närmare 500 resp. 30 kg/km 2 år, 1'1ör kvävets del är överensstärr'.j11elsen god med värdet för A30 1. tabell 5# Diskrepansen i fosforflödet hänger sa:mm.an med att i AhIs värden även ingår an8,lyser från flödesperioder då koncentrationerna var betydligt lägre än under vintern och sominaren,. SarrJIlanfattning 1. Undersökningen avser föroreningssituationen i Sagån. Den utfördes under vintern och sow~aren 1966. 2. Sagåns nederbördsområde är 865 km 2 I vattensystemet förlades 30 pro, platser~ Avloppsutsläpp föreko~~er l rikli$ orrqattning från såväl tätorter som glesbebyggelse (ef. tabell 1). 3* Nederbördsdata har inhämtats från SIvIHI: s nederbördsstationer vid Sala och Tomta och avrinningsdata från pegelstiilie vid Sala. Följande vattenanalytiska bestämningar utfördes: temperatur, ph, ledningsförrråga, syrgas, ljusa bsorpt ion, permangana tförbrukning, alnmoniakkväve, ni trt tkväve, nitratkväve, kjeldalkväe, totalkväve, fosfatfosior och totalfosfor. 4~ Hydrologiskt kännetecknas året av nederbördsöverskott (~10 :;~) och avrinnings överskott (10 %). 5. Syrgasmättnaden varierade under vintern i medeltal mellan 21 och 88 % och under S o l71.lfa r en 'mellan 74 och 130 %. IJe lägsta värdena förekom efter avloppsutsläpp i ett biflöde vid Tärna.
6. Sagån kännetecknas mera av relativt höga naturliga halter av organiska ämnen (permanganatförbrukning) från skogsområdena än av bidrag från kloakvatten. 7. Den totala salthalten (ledningsförjil..ågan) låg i regel mellan 200 och c 300 (lt> 10 ) och återspeglar de markkemiska förhållandena med t;ydlig influens från Gävlebuktens kambrosilur i nederbördsområdets sydöstra delar. 8. Kväve si tuationen kännetecknas av höga a:m:m.oniuifu."lal ter under vintern och låga sådana under SOITwlaren; detsa~na gäller totalkväve. Orsaken dis~ kuteras. 9. Avloppsutsläpp medförde stora tillskott av kväve och fosi'or; tillförseln av fosfor var relativt mycket större än av kväve'. 10. Kväve och fosfor som mini mi äm..1'1 en diskuteras. I de delar av vattensystemet som berörs av stora utsläpp av avloppsvatten var Kväve minimiämne. 11. Den totala årstransporten av kväve och fosfor beräknas för några provplatser. Vid Sala svarar nederbördsomr~det (med rätt stora diffusa föroreningar) för 64 ;10 av kväveflödet och 36 7~ av fosforflödet, Sala stad för,36 % av kvävet och 64 ;~ av fosforn.
Litteratur --... Ah:~, T., 1968. Principle features in the chemistry of Lake Mälaren. Lake Mälaren Research, Symposium on large lakes, Uppsala. Ah:c, T. & Will en, T., 1968~ Lake Mälaren Research. Symposium on large lakes Sweden 1968. Uppsala. Br:.nk, N. & Hallgren, G., 1963. Al!naåns vattensystem - en recipientundersökning. Grundförbättrin&, 16, 75-105. Er:.nk, N., 1965. Jordbru..1cets roll i naturvattnens eutrofiering. ~. JordbrForsk~, 47, 197-207. Br:.nk, N. & Widell; A., 1967. Eutrophication in a small stream in centra: Sweden. Schweiz. Z. Hydrol., 12, 333-360. Br:.nk, N., 1968. Ansvarsfördelningen vid underhåll av vattendrag inom Sagåns nederbördsområde. Inst.Lantbr.Hldrot. Uppsala, Stenciltryck 37, 1-10. Br:.nk, N., 1968. Self-purification in an open ditoh. Water Research, 1., In press. Jönsson, E., 1966. The determination of Kjeldahl nitrogen in natural water. Vattenhygien, 22, 10-1 9. Lundegårdh, P.H. & Lundquist, G., 1959. Aeskrivning till kartbladet Eskilstuna, p. 125, S$G.U., Stockholm. Ri:.ey, J.P. & Sinhaseni, P., 1957. The determination of ammonia and.total ionic inorganic nitrogen in sea water. J. mar. biol. Ass. U.~., 36, 161-168. SMUl (Sveriges Meteorol. Hydrol. Inat.), 1950-1962. x~ederbörden... 32-44 - i Sverig
Ort In"'i!å.ns.re 1i "v"loppsl:t tsläpp IvIetod a Sala Aktiyt slam Varmsätra Hansta Kila Trekammarbrunn Trekammarbrunn TrekammaroI'unn Orresta tegeloruk Tillberga Tortuna Trekammarorunn Aktivt slam l'relc8.inmarbrun:n a. Diffusa avloppsutsläpp för 2700 personer (Jugansoo, Broddbo 1 Frostbo). Will en, 1968). b Enligt KOIlliuitten för Ivlälarens vattenvård (el Ahl & Tabell 2. Hydrologiska data från Ssgåns (A4 och A30) och norra Ivlälardalens nederbördsområden, ---- d Evapo- 1966 1921-1950.A..._~ a Provplats... 11.4 11.30 Mälardalen Areal (km 2 ) 205 842 263-2970 Nederbörd (min/år) 670 b 636 0 615 Avrinning (mm/år) 295 295 267 Evapotranspiration (mm/år) -75 d ), -'4 0d ;J j 348 a Medeltal Vattholmaån, Fyrisån, Kolbäcksån och HedströTIL11len (Tamm, 1959). b N '1 0a..l.S. c -- d l' 1 S - h T ' me ' e "ta al.a oc. 'om"ta. transpiration+magasinering.
Tabell 3. Kyäye och f'osfor i Vasbybäcken (D) och Varmsätrabäcken (E), l 1\J och P }lg/lj r -------_._-----.-----~----~---------------------------------- Provplats Nitrit+nitrat Arr'::rIloni-u..'D. Totalkv9.ve Fosfat Totalfosfo: -- D7 1050 380 2280 120 270 D8 1160 1250 3910 530 750 E11 980 600 2290 65 115 E12 940 570 2240 110 195 Tabell,4,- r~ :P-kvoten för de oorganiska och organiska fraktionerna samt för totalhalten av kväve och fosfor. ------_.- Oorganisk Organisk Total 1'. --"",.r--'--~----'-"".r----- -- ~-_ ~_ _.. -, ---- -.. Provplats Vinter Sommar Vinter Sommar Vinter Sommar Al '41 40 8 34 -'" 37 15 <7 A2 31 I 15 21 22 13 B3 16 11 14 16 15 16 Gn-18 15 12 ~i 2 14 14 13 E11 25 -;: 14 15 20 9 -" E12 14, 4 8 9 12 7 FIS 15 3 14 14 il:;: '-' 9 D7 '12 8 6 12 P; o 10 1 ~ H25-26 11 8 14 6,,:; 6 1\4-30 -12 6 10 8 11 c: o 05 10 4 11 5 10 5 '7."0 D8 4-2 i c. 5 2 G19-20 11 4 12 6 10 5 H27-29 1n." 3 11 3 10 3
!::bell 5. 'I'ransport av totalkväve och totalfosfor vid några punkter i Sagåns vattensystem. Provplats Kväve ~E103f~or Provpl2.ts Kväve l<'osfor Sala Tärna A2 540 29 Il.7 540 62 B3 240 16 D8 A4 840 F'r.:;... ',..1 Tillberga... r- r.. ::J")U 290 A6 640 85 1125 330 35 Sagåns nederbördsområde II26 580 72 A30 490 47 H27 910 195
~.'r 1(/ -:- ;'(7. f ~.. - Fig. 1. Kartor över Sagåns neder'oördsområde. (a) ~ 7 prcvtagningsstationer, (h) hla:n..l: yta, åker; snedstreclcad yta, skog... \ MALAREN
9 12 15 18 2,.. 2" 'o, ':'-7 _,) ~.."" -~ u {.O! t!t t> f 4' " ~:;; R,<;J ~ 3 ~ 00. ::s ö o~ 200 E t..- :0 <i- V) 0'1 C U OJ -J 100 ~ -o 120 ~100 J:::. C OJ ~_~"~_. L J_~- -..L._~~~L.l...,~~.--L_._~~.J.g 80 18 21 24 3 6 9 12 15 '18_. tri c ::::: 1200 " m :t n. o (,!\JO"'~ -k. 1.l!'l l$t~... Vl o t;~ 400 60 ~,- o ijl,0 Ö «/) 40 :J 20 18 21 24 :3 6 9 12 15 18 18 Klockslag 21 24 3 6 Ei&; >Ii "'_~ ~ ])y g,ns"r8.r:lp.~t:l on i 1 (;(} rlj,1!-[;8fö:<":-_:~;ge7., totaifo s:f Oj~' o c}~ 1. j'll"sd_ bs o:"cpt :1. ort ':.f:i.d f~/.1."'a p:cov'pj.::), t is f~~.r o ': ':-:1"'ov'~olat8 2; G, p:r'o'\rpj,:~~tg 4; O, pi"'ovpl[its 9; 14, P:r. OV,T)lCtts -I ~;c l,.j,;-
lit. Å 80 I -;; 40 L ~ '>u O c +" -:0 E tf) ö c:n ' ~ ii1 120 t G --,,~. ~ ~.~ J), ---O~'<J.6.::..o,. / - / ~ "'... ""~ 80!- _ '~I ~. / ~. // 40 L ~, L..._I ~_...JJ? r H 120~ 40 L " J!'iFZ. 3. Syrgasmättnad :i. Sagån A, Hanstaån G.. ed,... ~ - och 1,111ån H. 06, vinter; ~.A.; sommar; 6 A, bi:f1öden. L_---L,_,.JJ 17 18 19 20 21 25 26 27 28 29 Provptats
A.. 8 & lå 7 { 1 S! G 17 18 19 20 21 25 25 27.28 29 Provplats ~~...: "i'ir. 4 of "~,, p-t)..l UC;VtSd._- <'lc"c PYl.0 f..., J. "'I.. ar,t.. s a';~j..l,9,.~ (e,) o el... ''1 L"lJ.'l ~L_ ~f.: H O" ";l't '.~A. "'O"D<=lT" A'" bifl"d Yl... n tj l...l ~ r..j~_l er,,cli.. lu... le..,..,." Ld ~? "'_~.o e ~ f>
40L A iii.,.-....c ~ a:; 20 vi..o ö "-'" C 1 O..,... a. ~ G O 11\ -. Vl..o O!Il :J.-.20...J...._--Y=--~_...L~_<L_J.t,--.~=~~_.L_.!~J~..., '~U.. =~".., l".. _, ",,_.,L_ 2 l", r 6 '9 10 13 14 16 22 23 24 I 30 83' CS D8 E12 F15 G21 H29.. "J 1'7 18 19 20 21 25 26 27 28 29 Provplats }1-! 5 T.' N., 1- ~ 1'-"r,.J.. j ~'\ e1r.!.,:i.~,." r, '~7~)""!""~b p. I'i ('\".;":":~fl -.!--.ijlll;)::...>.000~.~,) (J.l_O,.,. J_ ; )(;"LI;...L~ :"1.:_~r._'.>1...;.):;) 3. d. n... O... f.1 Ii; v:lnter. O.; obehandlat vattenprov; L\A 1 centrifugerat vattenprov; e.a:, biflöden.
C"", Z"$t33 flzli02 (}52 (183 027 lto 20 A -...c: c (lj J)..o 165 () '-' c 155 O -a. t.., O Il.o Ö U')... 80 ".. :J 60...J ~---~jt'-~'i~l-...-.l,_j-.,.-l~~~.. _~.J,,L_.,...J 2 4> 6 :3 10 13 1.{~1 16 22 23 2i~ 30 83 CS D8 E12 F'15 (;21 H 29 G l' l' F l' l' /,;t' " " " r~ H! fi-.- I /\ 60~' I. ~/ )l'i~~lf 6 (I 1.1 "h18:.1.bsol;t)+]' C')Y"1 '1 ''''~~~~ u J. tf _. ~....,.!~_,.~-{D,Y.1GtfJ.ån (; och TJi.l H; SOF't1S.. J:'. O~ ~ obej-jnnruat vatten~ pj:'ov; 6~, centr:lfv.e;(}rat ve;ttenprov; ~Å? b flöden. 40 40 20 20._.. ~_ l I ",. J l! 17 18 19 20 21 25 26 27 28 29 Provplats
-"I",! 80 GOr -_w>... Dl E l~o '-'" O'l C C 20'~ ~~ :J b. J:) ~..2' Permanganatförbrukntng. Sa8~ ån A, l:1anstaån G och IJil1ån E.OUl v:in -... ter; ~A, sorrll1ur; ~4li.j l)jfli5c1en. /:), - c: tf en c: o E b. dl Q~,=-~-~----1Tl_-r" ~L+~~ ~r!:-~---'.l i I I 1 2 4 6 9 10 13 14 16 22 23 24 30 83 C5 D8 E12 FIS G21 H29 H 40 20 20 17-18 19,~_~~_...1.- I,..I! 20 21 25 26 27 28 29 Provplats
}?j~~ ff IJeO_rl:t:n{jnförl~l~le::G. i SagfLD. A, Ile.nstatln. G act IJj~11(111 I-Iu 06 1 vi.ntex"; ~A') SOrlD12tr; D,.~ b:l.flöden. t::,. ~ 407 300, A 200 1 _.------- ""'- A ~ to, A (:). la,6 A å I:J, ~ ~...-. ""'-" O O) g(j E " :0 100 1;;,~ 30ar G C U -~ 200 ~,6.A --"-~ ~,-~-~,J-~l-!. 't:~-~_-l~~~ 1 2 '" 6 9 10 13 14 16 22 2:3 24 30 83' C5 D8 E12 F15 G21 H29 300 200 100 100,,~_,..-J-L~~~_1 11 18 19 20,.Jj._~_~,_~,~ ~J 21 25 26 ' 24 28 29 Provplats
i ~",.~,-:, 4000 A " fil 3000~ 6 ;:;..... ~~..::......::.'-. Kyäye :L Sagån J' }ian:3taån G och 2000 IJillån fl; vinter. OG, totalkyijyg; 0l1li, oorganj,skt kväve; 6,,., ~ n:l'tri"t+rdtx'a"tkväve; streckad a rdiil o D i'lt~_j~:v'[~~v'e ;.114 1 b:i.:flöd CY.\, 1000 II A -=- ~~-=-~~-, I' t~--~.lrl»--~-~il--._..",l_~j ~ ~ 2 4 6 9 1013 14 16 22 23 24 30 83 C5 DS E12 F1S G21 H29 "-'" Q) > :0 > ~ 4000 3000 H 2000 r" G 2000 1000~~~) 1000 11 18 19 20 21 25 26 Z7 Provpiats 28 29
. t'! 2000 A tf...-~... A,J_2,~ l' :v ti.v'(~.::.. ;0.5,c;trt:~),ll c;. ocr~ LLli H; DO'i'-;,ax'. O:;o';;:Tj;v:'~vc; 011, -" --. 01 :i 1000 m ~~L. Å 2!+ 83 C5 F15 G21 tf.~.~~ oe.l'.:),... ;, C:J l~ L\ri:v(~; 6~~! :-"; :.~~-,:ltl-,:.~~t;:.::"\tl~v ;".:~'ve; ~.:')tt(?, _; t~~1'7 :;-:.. :.~:~,<):.. ~ j.}."]' ',..r; _;Jii ~:; 8!1Ä~ b fj,.(5(j(:n" ""-" di > :0 3000 H 2000 1000 ~- G iooo ':l.z. _<~... ~_~.J,_L.. ~ ~ 17 18 19 20 21 25 26 27 Provplats 28 29
750 600 A fl A 400 200,,-... -.. ~ n. ~ \.,. o "'+ (f) tt ~~-::-~~ 1 :2 4, 6 9 1013 14 16 22 23 24 30 83 C5 08 E12 F15 G2i Hl9 550 400 200 e. '.' :.. ; f o~):f o:e; _ ~Tt -r (; e 1'~ ~~:. :~'.:, IIO.r ~~D.r..L f:5j.\:t. fl :~:' o :3:[ Gr; 'ii' '1 (I.~ ;~or):t ()~r'.1 -=\., Frl. r: 8 ('. ocll. IJ~j 1 H; vl",~:cr, Ol!i~ totnit'() ~)fo:c; L::"",,~ JU';. I"'{ ~~_ t' 1 ö (:1 -:] n ~
600 400 A.1218 &. 822 11 12 I 0 opfo:c t A, Ranstaån G och H; HOf:Ufi3,T'. oe, total:fosfo:r; 6&., 200 fosfatfoefor; streckad 11 slct fl fas... f'o:rj ea, b:tf'l{~h~lcn (} ~...- en ::t el -." 1- O if!... &: 1 la. A A Ly,... ~ ~=I,=_L"~f=-Jf~_="-~~~~-"'""T-J.. ~.~._ ~~_~~.J 2 4 6 9 1013 14 16 22 23 24 30 83 C5 Da E12 F15 G21 ('129 800 600 400 200 G 11 18 19 20 21 25 Provplats 26 27 28 29
2&000 f I 24.000 t 22~f 20.COO' I 18.000 1 1.. ~ E I ~ l~ooor 114.000 f ~ 12000 ' o o.. ] 10.000,,oror 6.000 1 '.DOOr l 2000 t:::=::j O~! ----~--~_r--,----- F M A M s o N o Månad '> o 4OO~ I Mv Rerungsverxet 200~ I 01 ~ J F M.A M Månad o Fig. 13. Arsvariatj,on 1966 i vatterlföl~i~1g sr~n}t t trgy1s];>ort {J..V l:"'t2.ve oc~:-~ fosfor
angåend,~. Sagån J)ocent Curt Forsberg Uppsala c1i.skuterar i en s"ter,cilerad skrift l!kan ansvarsfördelningen vid lli"lderhål1 alt vattendrag j,nom Sagåns vattensystem baseras på f'osforfaktorn?ll ett av undertecknad upprättat förslag till kostnadsfördelning samt en uppsats betj.tlad Sagåns vatten.. Utlåtandet föranleder följarlde tillrättaläggflnden och }:oinmentarer# Forsberg CP., 4) menar att det är andra faktorer än fosfor eller kväve som primärt begränsar produktione::1 i Sagån. Ean nämner (a) vattenförhållanden,,-'-". '().l'" 1 '" va't ~el'1ajup oed. t\ c s-gr"omnlllgsnas'tlg.ne t o Till detta förs äyen (d) tensj.dhaltel1 j.n i bilden* D f ", "-;'0 1.p" "",~,,,,',, (,\_(~),,8 YS~Ka-L_".,:>Kc1.,-orn,~l...L,""no.e.'1a \a j \'-'/ ~ den aktuella delen av Sagån är sådan att de i regel icke utgör b.inder för vegetation; om så vore fallet förelåge' icy~ehe11er något särcle1es stort l.mdel'hållsproble:::n. Är dessutom 'dessa faktorer sådana att växtlighet överhuvudtaget är mö jlig blir det tillgången på växtnäring som bestä::1juer hul~ rik vegetationen blir (ef" ]i'orsberg p ~ 4).. Forsberg lägger särskil t stor vikt vid strömningshastigheten;' denna är på intet sätt begränsande eftersom den på grund av liten botteniu tning är låg. Den f j Lirde fa};:torn (d) tensiderna kan vad det gäller de högre växterna hänföras till gruppen inhibitorer (, -- ) l. 1.,. -l- t / \ ( \.,,.,. f l nammare, som t ' _~Aa..LJ. "e SOE2,,8.)- \. c j ar en pro crw-c-c:l. ans:.. ak or oen som endast kan minska växtligheten och därmed underhållet" Som mätare föroreningsgrad och potentiella möjligheter till Y8.xtlighet ii,r faktorerna (a)-(d) föga lämpade~ Bland de egentl.iga produktionsfaktorerna i o pa ett vattendrag måste man söka bland ~ kväve, fozfo:r', kalium, kalcium, magnesiu::n och svavel för att karakterisera vattnet och m.öjligheterna till produktion av Yäxtlighet" J)et är då kväve och fosfor komiler in i bilden eftersom de övriga närr..nda ämnena van~!..igtyis finns i tillräcklig mängd~ Detsamma gäller vad man vet mikroele~nten natrium, molybden, klor,vanadin och kobolt. järn, mangan, koppar, Zink, bor, Valet kommer sålunda att stå mel:'lan kväve och focfor - något annat ämne har inte,heller ifrågasatts alt Forsberg. Det har härvid i 01i1(a sammanhang fra.rrib.ålli ts att det av dessa ämnen, som fö:rekorr~tner i minimum, borde läggas till g:t:u.ndför lcostnadsföro.elningen.. I. och för sig är na-
.., r..: e:coe:n.ci.s te.' " t1) foofern ~r en funds_ental 8::'1. l ccllatt ett o.:clllyollcrat utbyte :r-olj i d~r kv~ve och fosfor be ( ~: \. -'- ~~ fr~d.ges 30D int~tt f(r sin ]~lot 2C<) be kr-af tig ige:n-- l:al tell 200 }? c el. 2DC.~(; J~ 100 ",\,",:-,,j\.,...:~j 000 (5vel'sl:ott sett sl':ll11e T)e s su t OI.'~ ~.. ~l~ et e t terna hur 81na r5tter och d~r de hädtar ~ Even O~ forsberg cenom \}J.. ( L;_) ~ \ p'.f,'..p.j:':'._ ~J R~.i.. ::-0...... _ till.,./ ~.;.:'et ~c:_ -I:_~T>de :C<;- ~redenterar inte endast J.. :::..,-:-,: \..-.".,,;.. '1 ~.,.,
med Sagån jämförbar å, Lillån i Uppsala, kan nämligen följande värden på N:P framr äknas (Stake 1967, 1968): Datum 17.6.64 17.7.64 27.8.64 19.10~64 SEarganium ramosum 5,5 4,5 4,6 8,8 SEarganium simelex 8,0 5,1 5,9 6,7 Potamogeton natans 10,5 8,5 8,6 7,4 E~uisetum fluviatile 5,6 5,2 4,6 7,5 Butomus umbellatus 4,5 4,1 4,2 4,8 Phra~itus communis 10,2 10,8 14,8 Under vegetationsperioden är det således vanligt med N:P > 5. Slutsa~sen för Sagåns del måste därför bli att fosforn med stor sannolikhet var begränsande på det aktuella avsnittet av ån (N:P = 6) och att kvävet endast i undantagsfall med säkerhet kunde vara minimifaktor.
------ -------------~~~~~~~~~---~~~-----------~----- ;'. Forts. från omslagets andra sida Nr År Författare och titel 41 1969 Nils Brink. Kväve och fosfor i Sävjaån 42 1969 Nils Brink. Sagåns vatten I f. J.-..