034 035 Den nya ljussättningen andas värme och innerlighet. Delad glädje i Svenska Ljuspriset I en knivskarp konkurrens fick två projekt: den katolska Kristus Konungens kyrka i Göteborg och LUX-campus vid Lunds Universitet, i år dela på det Svenska Ljuspriset när vinnare krönades den 8 september på Ljusdagen på Berns Salonger i Stockholm. Text Mervi Rokka Det är för första gången i tävlingens historia som konkurrensen på första platsen varit så tuff att juryn inte såg någon annan utväg än att låta två projekt dela på priset. De två övriga finalisterna, Kokpukten Actionbad i Västerås och S:t Johanneskyrkan i Stockholm tog emot varsitt hedersomnämnande. Båda vinnarprojekten har mycket olika förutsättningar och förtjänster. Kristus Konungens kyrka prisas bland annat för den innerligt varma ljussättningen som tolkats på ett finstämt och lyhört sätt för att återspegla verksamheten. Ljusdesignteamet bakom LUX, i sin tur, lyfts fram, bland annat för att ha använt ett fint samspel av dagsljus och artificiellt ljus för att väva in de olika byggnaderna i den nu 17 000 kvm stora helheten. Det gemensamma för de samtliga fyra finalisterna, som så många gånger tidigare, är det fina samarbetet mellan olika parter, vilket genomsyrar projekten. Se bilder från prisutdelning & fest samt mer om de nominerade bidragen: ljuskultur.se delad Vinnare Kristus Konungens kyrka göteborg Tävlingsarrangörer: Vi tackar alla företag som med sitt ekonomiska stöd gjort tävlingen möjlig! Kokpunkten actionbad Foto: Ulf Celander Ett varmt innerligt ljus återspeglar verksamheten, som har tolkats på ett finstämt och mycket lyhört sätt. Känsligheten för miljön och beställarens tankar blir uppenbar för besökaren. Betydelsefulla detaljer och symboler har fångats med skärpa och träffsäkerhet. Montaget är så skickligt genomfört att endast ljusets funktion kvarstår.
036 037 Kristus Konungens kyrka invigdes 1938 och ligger i centrala Göteborg. Kyrkan är ett av Sveriges mest besökta, med lågt räknat 180 000 besök per år och har en omfattande verksamhet, med 57 gudstjänster på sju olika språk varje vecka. Bra läsljus överallt, även längs väggarna. En inbjudande belysning i entrén ingick i uppdraget. Gamla Belysningen Den tidigare belysningen bestod av pendlade armaturer. Enligt Fader Tobias var dessa fel utformade eftersom armaturerna riktade ljuset nedåt mot det onda och inte uppåt mot himmelen, det goda. Dessutom bestod belysningen av många olika armaturtyper och ljuskällor. Från vänster: Anna Åkerström, Patrik Castebom, Staffan Livehed, Per Ankarhamn, Christian Fastnacht och Stefanie Sales. Genom att belysa detaljer och skulpturer har ljusdesignerna skapat en helhet som framhäver arkitekturen. nya Belysningen Visionen med den nya belysningen var att skapa ett pendelfritt allmänljus utan att förlora den sakrala stämningen. Belysningen skulle vara både funktionell, flexibel och inbjudande. Det var viktigt att läsljus skulle finnas nästan överallt i kyrksalen då besökare ofta står i gångar och längs med väggarna. I den nya lösningen har ljusdesignteamet valt uteslutande LED-teknik. Allmänljuset består av linjära medelstrålande armaturer, som är dolda bakom befintliga trebalkar och är målade i mörk kulör. Olika skulpturer, tavlor och andra katolska symboler belyses med zoombara armaturer. När det gäller ljusstyrning har man valt att arbeta med 5 olika scenarier, för att det hela ska vara hanterbart. Kyrkan är öppen mellan klockan 08 18.30 varje dag och förutom gudstjänsterna och andra verksamheter kommer många besökare in för en egen bönestund. Ljusscenernas uppgift är självfallet att stödja hela verksamheten och är följande: Tillbedjan dag: Ljuset skapar en stämning och är anpassad till dagsljusinsläppet. Tillbedjan kväll: Samma stämningsfullhet bibehålls när mörkret faller. Predikan: funktionsbelysning på scen för begravningar, bröllop, dop, osv. Städljus: All belysning på med 100 procent. Släckt: Ingen belysning på. I ljusscenarierna har man arbetat med ljusare gångar och kor än själva kyrksalen för att ge känslan av omslutenhet när man befinner sig i kyrkbänkarna. Foto: Ulf Celander Ett par frågor till ljusplanerarna Anna Åkerström & Stephanie Sales Vad är det viktigaste när man arbetar med en så speciell och känslig miljö som ett kyrkorum? AÅ Jag tycker att det är viktigt att man djup dyker in i verksamheten. Man ska vara lyhörd för de aktiviteter som är i miljön. Ha respekt för det sakrala och var noggrann med att undvika synliga montage. Det som varit speciellt var att man verkligen måste tänka på att skapa stämning överallt i kyrksalen. Besökarna förflyttar sig mycket i just denna kyrka, så sakralstämning var viktig överallt. Ett tips: Våga låt det vara lite mörkt. SS Utöver att kyrkan är en äldre byggnad med ett kulturhistoriskt värde så finns det några andra viktiga aspekter. Det är ett rum där människor upplever många stora känslor, som sorg och lycka. Det är även ett rum fullt av symbolik. Det är viktigt att respektera detta och förstå rummet man ljussätter. Exempelvis att accentuera rätt detaljer, och ge möjlighet att ändra ljuset efter aktivitet, exempelvis bön, mässa, bröllop och begravning. Berätta lite om era bakgrunder? AÅ Jag gick Teknik, visuell design på gymnasiet vilket var ett bra val om man ser till arbetet jag har idag. Efter gymnasiet arbetade jag på Ericsson blandat med tre långresor lite överallt i världen. Efter tre år när jag blivit arbetsledare och startade upp en ny utskeppningspunkt för Borås, startade jag om och började utbildningen i Jönköping. Under ett sommarlov i studierna arbetade jag i Kina som butiksdesigner för Markslöjd AB. SS Jag är utbildad ljusdesigner vid JTH, samt designingenjör vid HiS. Jag jobbade på WSP som ljusdesigner från examen 2007 till 2014. Vad har ni för intressanta projekt på ritbordet för närvarande? AÅ Fasadbelysning i Lidköping är det roligaste just nu. En K-märkt byggnad där vi tillsammans med snickare, installatör, antikvarie, beställare, fastighetsförvaltare hade en otroligt givande provbelysning. Vi såg ljuset med olika ögon initialt, men vi gick därifrån med lite mer kunskap inom allas områden. Då är det roligt att jobba. SS Nu sitter jag på uppdrag via Essiq på Volvo Cars som egenskapsansvarig inom området Illumination. Det omfattar allt som lyser i och på en bil, t.ex. lyktor, dekorljus, symbolbelysning, displayer mm. Som egenskapsansvarig har jag ett övergripande ansvar i nybilsprojekt för den upplevda kvaliteten på ljuset och tittar på saker som ljusfärg, intensitet, distribution och beteende. Användarvänlighet Ljusscenarion har gjorts med tydliga styrenheter som är förståeliga oberoende språk. Fokus på detaljer Genom att belysa detaljer och skulpturer har ljusdesignerna skapat en helhet som framhäver arkitekturen. De har också haft en strävan att den ljusaste punkten i blickfång alltid ska vara den belysta ytan. Energibesparingen Den nya belysningen innebär en energibesparing på över 90 procent, tack vare att man valt att använda LED-teknik uteslutande. Det goda samarbetet Det lyckade slutresultatet har kunnat uppnås tack vare att de involverade med sina olika uppgifter, bakgrunder och kunskaper varit lyhörda och haft förmågan att lyssna på varandras önskemål. Beställare: Kyrkoherde Tobias Unnerstål. Brukare: Kristus Konungens Församling. Belysningsplanerare: Ljusdesigner Anna Åkerström, Ljusdesigner Stephanie Sales; WSP i Sverige AB. Elkonsult: Pär Ankarhamn, WSP AB. Elinstallatör: Christian Fasnacht - CF, Entreprenad & Konsult AB. Belysningsleverantörer: Bl.a. Luxlight, IFÖ, iguzzini, Erco. Ljusstyrning: Hager KNX, programmerare. Många symboler och detaljer belyses.
038 039 En av framgångsfaktorerna var samspelet mellan dagsljus och artificiellt ljus. delad Vinnare LUX Lund Ljuset leder in i en självklar helhet där dagsljus och artificiellt ljus samspelar genom de olika huskropparna. Ljussättningen speglar studiemiljöns dynamik och ger samtidigt en levande exteriör. Ledord är renhet, enkelhet och finstämdhet. På ett målmedvetet sätt har ljusdesignen lyckats överbrygga svårigheterna med uppdelningen på flera olika entreprenader. Foto: Ole Jais De tidigare naturvetenskapliga bygg naderna Zoologen och Zoofysiologen har förvandlats till en efterlängtad samlingspunkt kallad LUX för humaniora och teologi inom Lunds universitet. LUX ägs och förvaltas av Akademiska Hus och bildar tillsammans med Språk- och Litteraturcentrum ett gemensamt HT-centrum som spelar en viktig roll i det framväxande Kunskapsstråket. Visionen om ett hus för möten mellan människor har genomsyrat hela projektet, allt från arkitektur, inredning och belysning. I byggnaden finns olika typer av studieplatser, hörsalar, kontor, bibliotek, café och öppna ytor och belysningskonceptet, som följer en röd tråd, bidrar till en känsla av helhet. Ljuset skapar en optimal studiemiljö och underlättar orienteringen genom den stora byggnadens olika delar. Det finns också en hel del tekniskt ljusmässiga kvaliteter såsom artificiellt dagsljus som förstärker rummens atmosfär och skapar en känsla av rymd. Utöver interiör ljussättningen har en belysningsplan för exteriör belysning gestaltats. Där har belysning använts för att skapa inbjudande entréer, cykelparkeringar, sittplatser och torgytor där människan ska kunna känna sig trygg och lättorienterad. Om belysningsplaneringen Belysningsutredningar och konceptutvecklingen tog form redan från dag ett då det fanns ett stort intresse hos både Akademiska Hus och Lunds Universitet att se till att Lux skulle bli ett nytt flaggskepp för utbildning i Lund. Arkitekten har varit mycket delaktig i ljusgestaltningen och tryckt hårt på att belysningen ska upplevas med en röd tråd som genomsyrar hela projektet och dess olika rumsutformningar och funktioner. När det Vilka var de största utmaningarna med projektet? Resan från mängder av förslag till ett tydligt koncept med en gemensam vision var en utmaning då det var många involverade och samtliga hade ett stort inflytande. Under resans gång så fastställdes belysningslösningarna efter hand, och den röda linjen blev allt tydligare. Detta var en stor process med tanke på husets många olika typer av rum och utrymmen. Vilket i sin tur medförde en mängd olika lösningar både ljusmässigt och framförallt montagemässigt vilket varit en stor utmaning. Från vänster: Jørgen Kjer, Douglas Hillgrund, Elena Karterud, Jonas Johansson, Karl Johan Holmberg, Göran Johansson, Oscar Alström och Jakob Peetre. En vision har varit att framkalla möten mellan människor från de olika institutionerna. kommer till belysning finns det många intressenter med olika fokus och infallsvinklar. Både universitet och Akademiska hus har sina egna tekniska riktlinjer som fokuserar såväl på arbetsmiljö, ekonomi, teknik och underhålls frågor. Samtliga inblandade var överens om att det i slutändan skulle bli en attraktiv fastighet, men vägen dit är ingen kompromisslös resa för någon. För att uppnå detta har ljusdesignteamet arbetat i ett nära samarbete med arkitekt, inredare, hyresgäst och byggherre, m. fl. För att få ett beslut och förståelse för en belysningslösning har man hållit återkommande belysningsmöten för Ett par frågor till Douglas Hillgrund, ansvarig belysningsplanerare Vilka tror du är framgångsfaktorerna, varför blev slutresultatet så bra? Det nära samarbete och stora intresset hos beställare, brukare, inredningsarkitekt och arkitekt har absolut varit en avgörande faktor för det slutliga resultatet. Att vi tillsammans stakat ut lösningar har bidragit till en form av kvalitetssäkring, samtidigt som generalentreprenaden inte bytt ut armaturer eller ändrat de ursprungliga lösningarna har gjort att projektet blivit försett med hög kvalitet på både lösningar och produkter. att visa olika förslag i form av bilder och visualiseringar, vilket gjort beslutsvägen avsevärt enklare för alla inblandade. Eftersom Lux består av tre vitt skilda huskroppar så har varje rum och hus skapat olika identiteter och rum vilket lett till att väldigt få delar kunnat gestaltas utifrån en schablon eller provrum. Under projektets gång har varje enskilt utrymme diskuterats och gestaltats utifrån rummens förutsättningar men med den röda tråden i bakhuvudet. Något som märks tydligt i gestaltningen och reflektionen från brukaren är att ljuset upplevs som en del av rummen. En viktig del i projektet har varit Hur kommer det sig att du blev intresserad och började arbeta med ljus? Från början tror jag att det var ordet design som jag fastnade för. Jag kommer från ett släkte där konstnärsyrket varit väldigt framträdande både på min mors och min fars sida. Så på något vis vill jag likna designyrket med en form av modern konstnär, i alla fall i den kreativa fasen av ett projekt, då man får utlopp för sin kreativitet. När jag sedan fick upp ögonen för själva ljuset och börjat förstå vilken extremt härlig och föränderlig målarpensel ljuset kan vara, ja då var jag fast som en fisk på fiskekroken.
Projektteamet har skapat en kreativ studiemiljö som erbjuder möjlighet till många möten med medstuderande. Foto: Ole Jais att hitta en balans i ljussättningen som hjälper till att orientera och vägleda personen. Detta bidrar till att byggnaden får ett naturligt flöde, vilket premieras högt eftersom en viktig vision har varit att framkalla möten mellan människor från de olika institutionerna. Vertikalbelysningen Vertikalbelysningen bidrar till att rumsupplevelsen upplevs naturlig och inbjudande. Att använda de vertikala ytorna för att skapa god arbetsmiljöer är något som märks i projektet, inte minst när man med hjälp av ljuset förstärker månljuset från en mörk lanternin och låter ljuset skölja ner längst med den karakteristiska tegelfasaden som skapar en stark identitet för Lux. Detta bidrar också till en känsla av att ute och inne möter varandra på ett sätt som upplevs naturligt. Dagsljuskänsla och avskalat ljus I de stora hörsalarna, personalmatsalen och i bibliotekets källare har ljusteamet skapat en dagsljuskänsla med artificiella dagsljuslanterniner vilket ger betraktaren en väldigt behaglig och upplyst miljö för högt fokus och intressanta diskussioner. Mindre kan ibland ge mer, och att man valt platsorienterad belysning i biblioteket ger ett mer avskalat ljus men fungerar väldigt bra för både brukaren och betraktaren på avstånd. Intergeringen mellan ljuset och arkitekturen Integreringen mellan ljuset och arkitekturen är något som överlag fungerar väldigt fint i huset, inte minst de infällda markarmaturerna som guidaren en utifrån, in i entrén och vidare genom foajén. I mitten av foajén finns det en exteriör atriumgård med tegelfasaden som bakgrund, detta är såväl som en intressant detalj, även den dagliga utsikten för en hel del arbetsrum och konferensrum. Därför har man valt att förstärka detta under den mörka tiden, men istället för att belysa tegelfasaden med kallt dagsljusliknade ljus ovanifrån som i foajén, använder man istället varmt ljus nerifrån och upp. Detta gör att det interiöra istället möter det exteriöra, och utsikten mot tegelfasaden framställs som ett varmt smycke i fasaden. LUX vann 2014 Lunds stadsbyggnadspris. Beställare: Akademiska Hus. Brukare: Lunds Universitet, Humanistiska och teologiska fakulteterna. Belysningsplanerare: COWI, Douglas H illgrund (ansvarig), Jørgen Kjer (rådgivande), Oscar Alström (styrsystem). Arkitekt: Jais Arkitekter, Mats White, Jakob Peetre. Elkonsult: COWI, Reino Lilja. Elinstallatör: Skanska Electro. Belysningsleverantörer: Bl.a. Ateljé Lyktan, Zumtobel, Fagerhult, Lux Light, Annell, Fox Design, Bega, och Louis Poulsen. Ljusstyrning: Dynalite, Baca Lighting. Tridonic ready2mains LED-driftdon ready2mains TM. Digital ljusstyrning och konfigurering via 230V-matning, utan extra ledningsdragning. Enkelt att installera. Byt dina armaturer idag för stt spara energi redan imorgon. Besök oss i vår monter K:08 på Elmässan i Kista för att lära dig mer om ready2mains TM. Foto: Max Plunger Läs om de nominerade projekten på nästa uppslag För mer info om Tridonics produkter kontakta Wennerström Ljuskontroll AB, www.ljuskontroll.com
042 043 Ljuskonceptet bjuder på oändliga möjligheter till förändring så att varje besök ger en helt ny upplevelse. hedersomnämnande Kokpunkten Actionbad västerås De lekfulla ljuskompositionerna är avgörande delar i upplevelsen. Ljuset öppnar alla sinnen och låter liv och rörelse uttrycksfullt flyta genom huset. Samspelet mellan effektljus och funktionsbelysning är lysande. Foto: Stefan Jellheden Kokpunkten är Sveriges modernaste upplevelsebad. Verksamheten är förlagd över åtta våningar i det gamla byggnadsminnesförklarade ångkraftverket från 1917. Hela anläggningen inkluderar entré med reception/kassa och ett café, omklädningsrum med dusch, bastu och toaletter, badlandskapet med bland annat flera olika poolområden, fyra stycken egendesignade åkattraktioner, världens första Aqua Cinema, bubbelpooler och hot tubs. Vidare inryms en restaurang, en relaxavdelning med upplevelseduschar, bastur, utomhuspool och barservering, flera olika Aqua Science-stationer osv. I ljusdesignprocessen har ÅF Lighting och R&R AB arbetat ihop för att utveckla och förverkliga beställarens vision om sinnenas bad, att med ljus och bild skapa en tredimensionell värld som triggar besökarens sinnen och skapar känslor. Målet har varit att skapa en unik upplevelse genom att låta besökarna bli aktörer i en föreställning var du än befinner dig i badet finns det belysning som förstärker en känsla, 360 grader runt om dig. En ytterligare komponent är förändringen i ljuset. Konceptet bygger på olika ljusteman. Färg, mönster och grafik skapar ett nytt rum med en rumslig gestaltning som helt kan förändras så att besökaren får en ny upplevelse vid ett återbesök. Arkitekturen i badlandskapet har hållits ren och målats med en noga utvald grå kulör som inte påverkar belysningen. Ljus och projektioner är dekoren. Avancerade lösningar Ljussättningen har, trots höga tekniska krav och en hårt pressad budget, tillsammans med arkitektur, åkattraktioner och service skapat en unik badmiljö och en helhetsupplevelse som överträffar allas förväntningar av ett äventyrsbad. Fasta belysningsinstallationer, projektorer, digitala projiceringar samt högteknologiska armaturer och styrning har bidragit till att skapa en världsunik anläggning som utnyttjar de nyaste och mest moderna digitala teknikerna. Teknik som i vanliga fall inte används i denna typ av anläggning eller för fasta installationer. Från vänster: Robert Riccuti, Stig Selin, Fredrik Edström, Håkan Söderberg, Johan Hellman, Christoffer Tilstam, Jessica Johansson, Peter Bertlin, Herman Söderberg Verksamheten är förlagd över åtta våningar i det gamla ångkraftverket. De tuffa förhållandena Luftmiljöns påfrestning på material har krävt innovativa lösningar Projekteringen av belysningen har krävt stor eftertänksamhet, kunskap och innovativa lösningar då den korrosiva luftmiljön (C4 gas och kloraminer), temperaturen i badet samt den höga luftfuktigheten är extrem för den tekniska utrustningen som använts. Detta har satt ljusdesignen på prov och drivit ljusdesignen till innovativa lösningar tillsammans med beställaren. Materialkännedom och höga krav på de material som använts, verkliga tester i labbmiljö, specialanpassade montage samt egna klimatzoner för den mest känsliga utrustningen är några av de moment som gjort installationen av belysningen möjlig att genomföra. Installationerna har även krävt en hög kapslingsklass och elsäkerhet (i enlighet med europeiska och svenska reglementen) samt stor motståndskraft mot fysisk åverkan och slitage då badet har många besökare varje dag. Beställare: Kokpunkten Fastighets AB. Brukare: Kokpunkten Fastighets AB. Ett par frågor till Jessica Johansson, ljusdesigner Vilka var de största utmaningarna? Att skapa en ljusdesign och belysningsanläggning som är väl integrerad i byggnaden, som framhäver och förstärker arkitekturen och gestaltningen av badet och samtidigt möter olika belysningskrav och rekommendationer för säkerhet och tillgänglighet. Vi har försökt skapa en belysning med en noga avvägd balans mellan funktion och estetik, dvs. mellan besökarens möjlighet att vistas och röra sig genom badet och samtidigt få en unik upplevelse. Vad var det bästa med projektet? Det är lärdomar från idéer och lösningar som blev riktigt bra men även från det som blev mindre bra. Med Kokpunkten fick jag förmånen att arbeta näst intill heltid med ett projekt under en lång tid och i Belysningsplanerare: Jessica Johansson ÅF Lighting, Robert Ricciuti R&R AB. Arkitekt: Per Jansson, Johnnie Pettersson - Archus. Elkonsult: Lars Lindberg, Fredrik Edström, Mats Appelblom ÅF Infrastructure AB. Elinstallatör: Imtech Elteknik AB gm Johan Hellman. Belysningsleverantörer: Bl.a. Ateljé Lyktan,Canon, Castaldi, Chauvet, Color Kinetics, DTS, ER CO, Fagerhult, Flux, iguzzini, Luceplan, Lucifer, Luxlight, Martin, Meyer, Molectric, Panasonic, Robe, Roblon, Simes, Traxon, Wibre och Zumtobel. Ljusstyrning: WAGO, Medialon, MA Lighting och Green Hippo. alla skeden, från gestaltning och idéer för ljusdesignen, till kravställning, 3D-projektering och installation, vilket varit en viktig faktor för slutresultatet. Att kunna genomföra och följa upp sina idéer och lösningar hela vägen. Vad är din filosofi när du jobbar med ljus? Min filosofi som ljusdesigner är att skapa projekt med en fin balans mellan funktion och estetiskt uttryck, och samtidigt ta stor hänsyn till projektets långsiktiga hållbarhet. Jag vill skapa platser och miljöer där människor trivs, mår bra och känner sig trygga. Jag gillar att utmana mig själv och de jag arbetar med i projekten att tänka nytt och skapa lösningar som är anpassade efter platsen och projektets unika förutsättningar.
044 045 Belysningen lyfter fram kyrkobyggnadens vackra material och skapar värme och trygghet i det tidigare så brottsdrabbade området. Foto: Fredrik Sweger S:t Johanneskyrkan från 1890 med sin kyrkogården med anor från tidigt 1600-tal är placerad i centrala Stockholm, uppe på den återstående delen av Brunkebergsåsen. Kyrkan är byggd i nygotisk stil har en form av ett latinskt kors med korta korsarmar samt ett femkantigt kor. Fasaderna vilar på en sockel av granit och har gotiska strävpelare och strävbågar, beklätt med skånskt rött maskinslaget tegel. Taken är klädda med skiffer liksom de små trapptornen. I hörnen vid korsarmarna och det höga tornet i söder, finns små trapptorn. Bakgrunden till den nya belysningen på kyrkans fasad och närområdet var att området var drabbad av prostitution och brottslighet, vilket skedde både på kyrkogården och i, framförallt, kyrkofasadens trånga och mörka prång. Genom att förstärka belysningen runt kyrkan ville man komma ifrån problematiken och också skapa en tryggare miljö för de boende och skol- och barnverksamheten inom området. Den nya belysningen har dessutom bidragit till att kyrkan nu är ett upplyst landmärke som kan ses från stora delar av staden. Från vänster: Hasse Ahlin, Majvor Westling, Anders Hedlund, Linda Benderius, Alexander Cederroth och Fredrik Amnäs. Kyrkan är det största och mest stor slagna exemplet på nygotik i Sverige. Stor respekt för byggnadens roll Belysningen är utformad och planerad med respekt för byggnadens roll som historiskt kulturarv och dess betydelse som den största och mest storslagna exemplet på nygotik i Sverige. Därför har hänsyn tagits till att minimera åverkan på byggnaden. I princip är inga infästningar utförda på fasad med undantag för kablage. Samspelet med arkitekturen Arkitektoniskt bygger ljussättningen på att framhäva byggnadens 3-dimentionalitet där strävpelare och nischer skapar djupverkan i fasaden. Det varma röda teglet och dess struktur lyfts fram med ett varmt, mjukt och avbländat ljus. Kontrasterande gröna koppartak är ljussatta med kallt ljus för att skapa landmärken som syns i ett Ett par frågor till Alexander Cederroth & Fredrik Amnäs, ljusdesigners större stadssammanhang. Planmässigt består kyrkan av ett latinskt kors som betonas genom att låta korsarmarnas fasader framträda samt det höga entrétornet. Energieffektivitet Ljusnivåerna är avvägda utifrån att skapa en sober framtoning av kyrkan och därmed relativt låga effekter. Men syftet har också varit att skapa en energieffektiv anläggning med låg totaleffekt. hedersomnämnande S:t Johannes kyrka stockholm En förut osynlig byggnad i en otrygg miljö har förvandlats till ett strålande smycke mitt i byn. Ljussättningen lyfter på ett skickligt sätt fram arkitekturen. Armaturoch materialval har ägnats stor omsorg likväl som själva installationen. Varför tror ni att projektet blev så lyckat? Genom ett tätt samarbete mellan St. Johannes kyrka, Stockholm Stad och oss. Men också på grund av vårt pragmatiska förhållningssätt till arbetsprocessen men många provbelysningar i ett tidigt stadium. Detta skedde även för att demonstrera ljussättningen för remissinstanser och beställare. Vad var det svåraste och hur löste ni det? Utmaningen var att skapa en dynamisk och stämningsfull ljussättning för en så pass stor byggnad. Vi löste det genom en konse kvent och konceptuell fördelning av belysningen, låga ljusnivåer och avbländat ljus. Vilka är ni? AC Jag är 39 år, gift tvåbarnspappa och delägare och grundare av Black Ljusdesign tillsammans med Niklas Ödmann. Vi startade företaget för 5 år sedan och är idag 6 personer. Jag är utbildad landskapsarkitekt och jag har tidigare arbetat för Ljusarkitektur, Ljus och gestaltning och Retea. FA Jag tog examen från Ljushögskolan i Jönköping för snart sju år sedan. Sen dessa har jag arbetat både i Kina och USA innan jag till sist landade hos Niklas och Alex på Black. Vad har ni för intressanta projekt på ritbordet för närvarande? Nya tunnelbanestationer längs Gula linjen med &Rundquist arkitekter Upprustning och renovering av Hallonbergen centrum med ElinderSten arkitekter Torg och bostadsgårdar i Alby kallat Tingstorget med Nyréns arkitektkontor och Arkitema arkiteker Urban Escape, Gallerian Hamngatan med Wester + Elsner Riksbanken, modernisering och restaurering av ett postmodernistiskt mästerverk tillsammans med Celsing Arkitekter Beställare: Henrik Gidlund och Anders Hedlund Stockholm stad. Belysningsplanerare: Alexander Cederroth och Fredrik Amnäs Black ljusdesign AB. Elkonsult: Martin Kempe, Bjerking. Elkonsult: Linda Bendelius, Bjerking Elinstallatör: Hasse Ahlin, Infratech Belysningsleverantörer: Rebel Light och Fergin. Stor omsorg har lagts både på materialvalen och installationen.