Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fakta om... 3 1.1 Invånarantal... 3 1.2 Ålderfördelning... 3 1.3 Hushåll... 3 1.4 Boendefördelning... 4 1.5 Näringsliv... 4 2 Avfallsmängder i... 5 2.1.1 Insamlade mängder brännbart avfall... 6 2.1.2 Sammansättning av hushållssoporna... 6 2.1.3 Insamlade mängder Farligt avfall och Producentansvar El- och elektronikavfall.. 7 2.1.4 Insamlade mänger Producentansvar förpackningar och tidningar... 7 2.1.5 Insamlad Latrin... 7 2.1.6 Insamlad Slam från enskilda avlopp och fettavskiljare... 7 2.1.7 Verksamhetsavfall... 8 3 Kommunens avfallshantering... 8 3.1 Ansvarsfördelning... 8 3.1.1 Kommunfullmäktige... 8 3.1.2 Tekniska förvaltningen... 8 3.1.3 Sydnärkes Renhållningsbolag AB (SRAB)... 9 3.1.4 Regional samverkan, Sydnärke Renhållning och NBÅ... 9 3.1.5 Verksamhetsutövare... 9 3.1.6 Producenterna... 9 3.1.7 Fastighetsägarna... 9 3.1.8 Konsumenterna... 9 3.2 Insamling och källsortering av avfallet... 9 3.2.1 Hushållsavfall... 9 3.2.2 Källsortering... 10 2

Fakta om ligger i södra delen av Örebro län och tillhör landskapet Närke. Från centralorten Askersund är det 5mil till Örebro och andra orter som ligger inom en fem mils radie är Laxå, Hallsberg, Kumla, Motala De kommuner som gränsar till Askersund är Laxå, och Hallsberg i Örebro län och Motala kommun i Östergötlands län. omfattar 1 025,21 km² (land & sjö) och har en befolkningstäthet på 13,58 invånare/km². 2012 miljödiplomerade hela den kommunala verksamheten, enligt Göteborgsmodellen. 1.1 Invånarantal Tabell 1 visar invånarantalet vartannat år från 2003 i, 2011 var antalet invånare 11 134. År 2003 2005 2007 2009 2011 Antal invånare 11 539 11 461 11 394 11 307 11 134 Tabell 1- Folkmängd årsvis (31/12) källa: SCB 1.2 Ålderfördelning Medelåldern i Askersund är 45,3 år, vilket något högre än regionalt och nationellt medel framgår av tabell 2. Askersund Örebro Län Sverige Medelålder: 45,3 41,8 41,1 Tabell 2- Medelålder 2011 i kommun, region, rike. källa: SCB 1.3 Hushåll I kommunen finns totalt 5 562 hushåll, där 67 % är småhus, dessutom finns det ca 1 229st fritidshus i kommunen. Det kommunala bostadsbolaget Askersundbostäder förvaltar lägenheter flertalet av kommunens tätorter. Antal hushåll fördelat på boendeform framgår av tabell 3. Boendeform 2010 Flerbostadshus 1820 Småhus 3742 Fritidshus* Ca 1229 Tabell 3- Boendeform och antal fritidshus. källa: SCB (*Lantmäteriet) 3

1.4 Boendefördelning Befolkningsutvecklingen på tätorterna i Askersund har varit oförändrade på den senaste femårsperioden. I tabell 3 framgår invånarantalet i de olika orterna samt att 61 % bor i kommunens tätorter, varav 30 % i centralorten Askersund.. Invånarantalet i tätorterna tillsammans med kort fakta om orten redovisas i tabell 5. Folkmängd Procentandel Boende i tätort 6 868 61 % Boende utanför tätort 4 410 39 % Tabell 4- fördelningen invånare tätort/utanför tätort (SCB 2010) Tätorter (2010) Invånarantal Kommentar om orten Askersund 3 887 Centralorten Askersund är en hamnstad vid Vättern och ligger i utkanten av Tivedskogen. På sommarhalvåret är Askersund ett populärt turistmål. Hammar 282 Hammar ligger cirka 10km sydost om Askersund, strax öster om riksväg 50 och är en gammal bruksort. Olshammar 271 Olshammar är en bruksort i västra delen av Askersunds kommun. Många av ortens invånare arbetar på pappersbruket Munksjö AB i Aspa Bruk. Rönneshytta 283 - Zinkgruvan 391 Zinkgruvan är en bruksort i östra delen av Askersunds kommun, två mil från Askersund. Åmmeberg 590 Åmmeberg är en tätort belägen mellan Kärrafjärden av Vättern och sjön Åmmelången. Orten fungerade tidigare som hamn till gruvindustrin i Zinkgruvan. Åsbro 1 164 Åsbro ligger ungefär 15 km norr om Askersund, alldeles intill sjön Tisaren. Tabell 5- Invånarantal per tätort ( SCB 2010) samt kort information om orten 1.5 Näringsliv är en varuproducerande kommun. Det finns tre privata företag som har fler än 75 anställda, Zinkgruvan Mining AB, Munksjö Aspa Bruk AV och Skyllbergs Industri Aktiebolag. och Örebro läns landsting är stora arbetsgivare. 4

2 Avfallsmängder i Totalt uppstod det 3 974 ton avfall i 2011, bortsett från latrin och slam. Figur 1 visar hur mängden är fördelat över de olika avfallsslagen och hur de sorteras. Exempelvis kan man se att 39 % av den totala mängden avfall är förpacknings- och tidningsavfall, varav den större delen, 25 %, hamnar i hushållssoporna, medan 14 % sorteras ut. Den största delen avfall i är biologiskt avfall, inklusive mat- och trädgårdsavfall. Avfall som uppstår i fördelat på avfallsslag och sortering 33% 25% Producentansvar (förpackningar & tidningar) i hushållssoporna Källsorterat Producentansvar (förpackningar & tidningar) Farligt avfall & El- och elektronikavfall i hushållssoporna Källsorterat Farligt avfall Källsorterat El- och elektronikavfall Källsorterat Grovavfall 14% Oorganiskt avfall i hushållssoporna 16% 2% 2% 6% 1% 1% Brännbart avfall i hushållssoporna Biologiskt i hushållssoporna Figur 1- Den totala mängden avfall som uppstår i, fördelat på avfallslag och sortering I tabell 6 framgår insamlade mängder avfall uppdelat på avfallsslag, inklusive det avfall som ingår i producentansvaret. Den totala avfallsmängden, bortsett från latrin och slam, motsvarar 356kg/invånare. Avfallsslag Mängd (Ton) 2005 2011 Kärl- och säckavfall 2 796 3 074 Grovavfall 464 81 Matavfall Ingår i kärl- & säckavfall Latrin 19,8 1 Slam från enskilda avlopp 4 300 7 455 Ingår i enskilda Slam från fettavskiljare avlopp Farligt avfall 7 32,7 Producentansvar el och elektronikavfall 134 228 Producentansvar, tidningar och förpackningar 638 (2006) 549 Ingår i kärl- & säckavfall Ingår i enskilda avlopp Tabell 6- totalt insamlade mängder avfall i uppdelat på avfallsslag 2005 resp. 2011 5

2.1.1 Insamlade mängder brännbart avfall Totalt samlades det in 3 155 ton hushållsavfall till förbränning (inklusive brännbart grovavfall) år 2011 i. Mängden per invånare har ökat som kan ses i figur 2 trots en nationell trend som pekade på att avfallsmängderna minskade 2009 2010. 300 250 200 150 kg/invånare 100 50 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 2- Mängd hushållsavfall per år i Askersund 2003-2011. kg/invånare 2.1.2 Sammansättning av hushållssoporna Plockanalyser av hushållssoporna genomfördes i 2009 och 2011. Enligt plockanalysen 2011 är 35 % av hushållssoporna felsorterat. Endast brännbart och bioavfall ska sorteras i hushållens kärl. Enligt plockanalyserna har mängden farligt avfall samt el- och elektronikavfall som slängs i hushållens sopkärl ökat, då det nästan inte fanns någon sådant avfalls alls i provet år 2009 och nu uppgår till 0,8 %. Se Figur 3 för fullständig kartläggning av avfallslag uppdelat efter behandlingsbarhet. Figur 3- Hushållssopans sammansättning fördelat på behandlingsbarhet, plockanalys SAKAB, 2011 6

2.1.3 Insamlade mängder Farligt avfall och Producentansvar El- och elektronikavfall Mängden insamlat farligt avfall var år 7 ton år 2005 och 32,7 ton 2011, som syns i tabell 6. Den extrema ökningen tror man beror på fel i statistiken från tidigare år. Sedan 2007 har den totala mängden insamlat el- och elektronikavfall ökat med 70 %. Utslaget per invånare, har mängden ökat från till från 11,68 kg/person 2007 till 20, 43kg/person 2011. År 2007 2010 2011 Mängd (Ton) 134 196 228 kg/pers 11,68 17,31 20,43 Tabell 7- Mängd el- och elektronikavfall 2007, 2010, 2011. källa: el-kretsen 2.1.4 Insamlade mänger Producentansvar förpackningar och tidningar Mängden insamlat förpackningar och tidningar under producentansvaret per person har varit ungefärlig samma, med ett medeltal på 55 kg/person mellan 2006 och 2011, mängden totalt och per person varje år framgår av figur 10. Jämförelsevis med den nationella nivån på 79kg/invånare är insamlingsmängden i Askersund lägre. År 2 006 2 007 2 008 2 009 2 010 2 011 Mängd (Ton) 638 651 642 593 635 549 Kg/pers 56 57 56 52 56 52 Tabell 8- Insamlad mängd av förpackningar och tidningar 2006-2011 2.1.5 Insamlad Latrin Sedan 2002 är det förbjudet att lägga organiskt avfall på deponi. Fram till 2008 gav Länsstyrelsen i Örebro dispens och latrin från deponerades på Atleverket i Örebro. På grund av lagstiftningens utveckling har mängden latrin minskat kraftigt de senaste åren. Mängden latrin minskade från 19,8 ton år 2005 till 1 ton under 2011. 2.1.6 Insamlad Slam från enskilda avlopp och fettavskiljare Då många restauranger saknar fettavskiljare samlas slammet från fettavskiljare oftast in samtidigt som slammet från enskilda avlopp och därmed går det inte att redovisa separata siffror på dessa. Mängden har ökat sedan 2005 med 3155 ton. Den angivna mängden är en uppskattning grundat på antal tömningar, då det inte finns siffror på mängd. Slammet samlas in av upphandlad entreprenad och töms sedan på kommunens reningsverk och behandlas därmed på samma sätt som det kommunala avloppsslammet. 7

2.1.7 Verksamhetsavfall Den största delen av verksamhetsavfall antas att komma från tillverkningsindustrin, då Askersund är en varuproducerande kommun. I dagsläget finns det bristfällig information hos kommunen om avfallsflöden som verksamheterna ger upphov till. Avfallsplanen 2013-2016 har därför uppsatta mål för att åtgärda detta (Inriktning 1: Kunskap hos kommunen och hushållen). Skyllberg Industri AB är ett av de större företagen i. De tillverkar dragen tråd samt produkter av dragen tråd samt svetsade konstruktioner av plåt, stång och rör. De angav i sin miljörapport 2011 följande avfallsmängder som insamlas av Stena Recycling: Avfallsslag Mängd Farligt Avfall 508,4 ton Elavfall 0,4 ton Brännbart avfall 15,3 ton Metallskrot ( inklusive smidesskrot & rostfritt stålskrot) 291,4 ton Avfall till deponi 12 ton Kontorspapper 0,7 ton Wellpapp 15,8 ton Totalt: 844 ton 3 Kommunens avfallshantering Lagstiftningen i miljöbalken styr avfallshanteringen. Avfallshanteringen är en kedja av åtgärder som består av följande länkar: Insamling, sortering, återanvändning, återvinning och annan behandling. Kommunen har ett stort ansvar för att genomföra eller möjliggöra alla led i kedjan på bästa sätt, tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt. Läs mer om lagstiftningen och de nationella Miljökvalitetsmålen som styr avfallshanteringen i Bilaga 5. 3.1 Ansvarsfördelning Ansvaret för avfallshanteringen delas mellan olika aktörer i samhället. Ansvarsfördelningen ser ut på följande sätt i : 3.1.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer den kommunala renhållningsordningen bestående av renhållningsföreskrifterna och avfallsplanen. KF beslutar även om renhållningstaxan. 3.1.2 Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen ansvarar för att: Samla in hushållsavfallet inkl. grovavfallet och slam från enskilda brunnar samt ansvara för att det omhändertas på ett godtagbart sätt Hushållens farliga avfall tas emot, transporteras till och behandlas på en godkänd anläggning Planera i avfallsfrågor, samt kundtjänst och fakturering av renhållningen Informera hushållen om avfallshanteringen i kommunen samt om insamling av avfall som omfattas av ett producentansvar. Öppethållande och drift av Kretsloppstationen (ÅVC). 8

Insamlingen och behandling av avfallet sker via en upphandlad entreprenad. Driften och öppethållande av Kretsloppstationen ligger också ute hos upphandlad entreprenad. 3.1.3 Sydnärkes Renhållningsbolag AB (SRAB) SRAB ansvarar för upphandlingen och avtalsteckningen om insamling, transport samt behandling av hushållsavfallet som ägs av Laxå kommun tillsammans med. 3.1.4 Regional samverkan, Sydnärke Renhållning och NBÅ Kommunerna Askersund, Laxå, Lekeberg, Kumla och Hallsberg ser i dagsläget över möjligheten att starta samverkan kring avfallsfrågorna. Detta beror på att avtalet för NBÅ (Närke Bergslagen Återvinning), som var ett regionalt samarbete inom avfallshantering mellan kommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Örebro och kommunalförbundet Bergslagens Kommunalteknik, går ut vid årsskiftet 2012/2013. 3.1.5 Verksamhetsutövare Verksamheter, exempelvis industrier och restauranger har ansvar att omhänderta avfallet som uppstår inom den egna verksamheten. Enligt producentansvaret ska verksamheterna sortera sitt avfall och ansvara för att det lämnas till återvinning. Hushållsliknande avfall, exempelvis matrester vid en restaurang, eller från industrins fikarum ska lämnas till kommunens insamling. 3.1.6 Producenterna Producenterna ansvarar för att samla in, transportera bort och återvunna produkter som omfattas om förordningarna om producentansvar. De produkter som omfattas av producentansvaret är exempelvis förpackningar, tidningar, el- och elektronikavfall, bilar, däck och medicin. 3.1.7 Fastighetsägarna Fastighetsägarna ansvarar för att informera de som bor i fastigheten om de regler om avfallshantering som gäller i kommunen. 3.1.8 Konsumenterna Konsumenterna, invånarna ansvarar att sortera och hantera sitt avfall enligt gällande system som kommunen informerar om. Eget omhändertagande av avfall på fastigheten får ske om det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Om en fastighetsinnehavare avser att ta hand om annat avfall än trädgårdsavfall, på den egna fastigheten ska en ansökan ske till Sydnärkes Miljönämnd. 3.2 Insamling och källsortering av avfallet 3.2.1 Hushållsavfall I begreppet hushållsavfall ingår både avfall från hushåll och avfall från andra verksamheter som kan jämställas med hushållsavfall. Jämförligt avfall uppkommer som ett resultat av att människor använder lokaler eller anläggningar på ett sätt som ger upphov till avfall som liknar det avfall som uppstår vid användningen av mark eller byggnad för bostadsändamål. Latrin och slam från enskilda anläggningar räknas också till hushållsavfall. Enligt lag har kommunen monopol på allt hushållsavfall och därmed att hushållsliknande avfall. 9

Om en blandning har skett av hushållsavfall och annat avfall (exempelvis med förpackningar som omfattas av producentansvaret) bör avfallet i sin helhet hanteras som hushållsavfall. Det brännbart avfallet som inte går att sortera på annat sätt läggs i hushållskärlet. Kommuninvånarna och verksamheter med hushållsliknande avfall har möjlighet att välja mellan fem olika storlekar på kärl: 130L, (Eg.140L), 190L, 240L, 370L samt 660L för insamling vid fastigheten veckovis, varannan vecka och vid undantagsfall var fjärde vecka. I Fritidsbostäder i kommunen har möjlighet att få hämtning under sommarperioden som sträcker sig mellan maj och september. har de flesta hushållen ett 140L kärl med hämtning varannan vecka. Insamling av hushållsavfallet sköts av entreprenörer som SRAB tecknat avtal med. Insamlingen sker hos hushållen i kommunen samt verksamheter med hushållsliknande avfall. Det insamlade hushållsavfallet går tillsammans med grovavfallet till en plats för att behandlas enligt energiutvinning på en upphandlad förbränningsanläggning. 3.2.2 Källsortering Hushållen skall sortera och lämna avfallet enligt följande rubriker Förpackningar och tidningar Tidningar samt förpackningar av glas, metall, plast och papper skall hushållen själv transportera till någon av de 10 återvinningsstationerna som finns i kommunen eller på kommunens återvinningscentral (ÅVC) Kretsloppstation som finns på Vapenvägen 4 i centrala Askersund.. Återvinningsstationerna (ÅVS) lokalisering står i tabell 9. Det går dessutom att lämna glasförpackningar direkt hos Svensk Glasåtervinning i Hammar. ÅVS Adress Ort Affären Rönneshytta Rönneshytta Fd Affären Zinkgruvan, Knallavägen Zinkgruvan Hammars Handel Hammar ICA Jouren Floragatan 14 Askersund Coop Konsum Torsten Karlssons väg 1 Askersund Reningsverket Hagavägen Askersund Reningsverket Olshammar Reningsverket, Åsbro Åsbro Småbåtshamnen Sundsgatan Askersund Åmmeberg, Industriområdet Kajvägen Åmmeberg Tabell 9- ÅVSer i. källa: FTIAB Det förpacknings- och tidningsavfall som lämnas av hushållen samlas in av FTIs entreprenör till uppsamlingsplatser för att sedan gå vidare till sorteringsanläggningar eller direkt till en återvinningsanläggning. Till exempel går plastförpackningarna till Lanna/Bredaryd, 10

pappersförpackningar återvinns i Norrköping och allt glas som samlas in återvinns hos SvenskGlasÅtervinningAB i Hammar i. 1 Farligt avfall Farligt avfall inklusive ska lämnas in på Kretsloppsstationen. Det farliga avfall som samlas in och hämtas av entreprenörens specialutrustade fordon och behandlas på godkända anläggningar för att på bästa sätt kunna ta hand om alla typer av farligt avfall. Först och främst försöker man återvinna avfallet, exempelvis kan metallhaltiga avfall blandas med andra rena metallråvaror för att tillverka en ny produkt. 2 1 FTIAB 2012-11-06 http://www.ftiab.se/hushall/omatervinningen/atervinningsanlaggningar.4.16122087116d74797e78000458.html 2 Stena recucling AB 2012-11-06 http://stenarecycling.se/alla-avfallsslag/farligt-avfall/ 11

El- och elektronikavfall El- och elektronikavfall ska lämnas på Kretsloppsstationen. Batterier: Småbatterier, som ingår i producentansvaret för el- och elektronikavfall kan förutom på Kretsloppsstationen även lämnas i batteriholkarna som finns utplacerade vid följande återvinningsstationer: Coop Konsum, Askersund Ica Jouren, Askersund Hammars Handel, Hammar Det går dessutom att lämna batterier på följande platser: Rådhuset, Askersund Ica Torghallen, Askersund Varuhuset i Rönneshytta Hammars Handel, Hammar Ica Nära, Åsbro Förbrukade bilbatterier kan kostnadsfritt lämnas till återförsäljare av startbatterier eller på Kretsloppsstationen. El-Kretsen transporterar elavfallet till någon av återvinningsanläggningarna som de har avtal med. Det finns ca 20 st sådana anläggningar i Sverige. Där genomgår elavfallet en förbehandling som innebär att de sorteras och plockas isär. Därefter behandlas och återvinns el- och elektronikavfallet. 3 Grovavfall Hämtning av grovsopor sker vanligtvis 1 gång per år. Sorterade grovsopor kan lämnas kostnadsfritt på Kretsloppstationen. Grovavfallet går till förbränning tillsammans med hushållsavfallet efter att ha först krossats till mindre delar. Matavfall Det finns i dagsläget ingen separat insamling av matavfallet men kompostering av biologiskt hushållsavfall på den egna fastigheten är tillåten i kommunen under förutsättning att det sker utan olägenhet för miljö och hälsa. Fastighetsägaren ska först skicka in en skriftlig anmälan till Sydnärkes Miljönämnd. Det finns idag 7 stycken hushåll som har anmält att de hemkomposterar. 3 El-Kretseb 2012-11-06 http://www.el-kretsen.se/atervinningssystemet/fakta-atervinningssystemet/atervinning/ 12