Landstingsstyrelsens protokoll

Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 5 mars 2013 32-66 Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S), v ordf Anders Öberg (S) Agneta Lipkin (S) Leif Bogren (S) Ann Kristin Nilsson (S) Eivy Blomdahl (S) Monica Carlsson (V) Beslutande Agneta Granström (MP) Kenneth Backgård (NS) Dan Ankarholm (NS) Johnny Åström (NS) Mattias Karlsson (M) Roland Nordin (M), ersättare Stefan Tornberg (C) Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Gunnar Persson, landstingsdirektör Hans Rönnqvist, ekonomidirektör Anna Källström, informationsdirektör Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 11 mars 2013 Justerat den 12 mars 2013 Kent Ögren, ordförande Stefan Tornberg, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 12 mars 2013. Överklagandetiden utgår den 3 april 2013. Inga Gustafsson

Val av protokolljusterare... 3 Slutlig föredragningslista... 3 Närvarorätt... 3 För kännedom... 3 Rapporter från styrelseledamöter... 3 Information om regionfrågan... 4 Landstingsdirektörens rapport... 4 Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2012... 4 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2012... 8 Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för år 2012... 15 Årsredovisning för år 2012... 20 Årsrapporter 2012... 24 Revidering av ekonomisk handlingsplan... 25 Förändring av jourverksamheten i Kiruna... 32 Etablering av etiskt råd... 36 Avsättning av medel till pensionsfond... 39 Samverkansavtal avseende Centrum för e-hälsa i samverkan (CeHis)... 40 Revisionsrapport Missbruks- och beroendevården... 41 Revisionsrapport Läkemedelsrutiner inom den slutna barnsjukvården... 44 Revisionsrapport Semesterplaneringen inom landstinget... 46 Revisionsrapport Den uppsökande tandvården viktig för munhälsan... 48 Revisionsrapport Vården av patienter med ätstörningar... 49 Yttrande över Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi 2012/4726)... 51 Yttrande Pris tillgång och service, fortsatt utveckling av läkemedelsoch apoteksmarknaden (SOU 2012:75)... 53 Yttrande över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65)... 56 Yttrande över departementspromemorian Fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster(ds 2013:4)... 62 Yttrande över Åtgärdsprogrammet för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015... 63 Investeringar 2013... 67 Försäljning av Gällivare Epidemisjukhuset 4... 68 Bidrag till musikfestivalen Musikens Makt 2013... 69 Bidrag till Festspelen i Piteå... 71 Medfinansiering till Byautveckling 2020... 73 Yttrande över Luleå kommuns översiktsplan... 77 Landstingsstyrelsens rapport... 81 Yttrande till förvaltningsrätten över överklagat styrelsebeslut... 82 2

32 Val av protokolljusterare Ledamoten Stefan Tornberg (C) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. 33 Slutlig föredragningslista Utsänd föredragningslista fastställs med följande tillägg: Årsrapport Äldresatsningen 2012. Landstingsstyrelsens rapport. Yttrande till förvaltningsrätten över överklagat beslut. 34 Närvarorätt Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt. Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 35 För kännedom 36 Rapporter från styrelseledamöter Anders Öberg (S) rapporterar från Nätverkens temaseminarium den 1 mars om medborgardialog och jämlik hälsa. 3

37 Information om regionfrågan Ingen rapport lämnas. 38 Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-13 Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga. 39 Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2012 Dnr 35-13 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och upp följningsprocessen lämnade hälso- och sjukvårdsberedningarna sina verksamhetsrapporter för år 2012 till landstingsfullmäktige den 21-22 november 2012. Fullmäktige beslutade att överlämna rapporterna till landstingsstyrelsen för beredning. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: Inledning Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag under verksamhetsåret 2012 har varit Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård, dvs vilken hälso- och sjukvård norrbottningarna har behov av i framtiden. Avgränsning Prioriteringar har diskuterats inom följande fyra områden: Vårdkoncentration, Hälsovård, Läkemedel och Patientbehov. För att tydliggöra dialogen formulerades frågeställningar som medborgarna fick ta ställning till, nämligen: Fler kan behöva resa för att få sällan/specialistvård i framtiden. Är det rätt prioriterat? 4

En viss del av budgeten för att åtgärd livsstilssjukdomar överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel, oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat? Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Hälso- och sjukvårdsberedningarna har redovisat ett antal gemensamma iakttagelser samlat under fyra rubriker. God vård nära Landstingsstyrelsen anser att sjukvårdsbehov som är vanliga och ofta förekommande ska tillgodoses nära människorna där de bor och verkar. Vidare konstaterar styrelsen att det förefaller finnas en stor acceptans hos befolkningen att koncentrera valda delar av vården. Detta dock under förutsättning att man kan påvisa att det leder till effektivisering av systemen, färre komplikationer och kortare köer. Styrelsen noterar också att det finns förväntningar på en ännu snabbare utveckling av e-hälsolösningar. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget tillgodose behoven så att patienten kan göra de flesta förberedelserna och eftervården på hemorten? Syftet med den förestående förändringen av sjukvårdsorganisationen är att tillgodose vanliga och ofta förekommande sjukvårdsbehov i närsjukvården och mindre vanliga behov i länssjukvården. Exempelvis kan förberedelser inför vissa vårdtillfällen och valda delar av eftervården utvecklas inom ramen för den nya organisationen. I detta sammanhang anser styrelsen att landstinget måste bli bättre på att kommunicera med befolkningen och påvisa vinster med att koncentrera viss hälso- och sjukvård i länet. Landstinget måste också snabba på utvecklingen av e-hälsan och den distansöverbryggande tekniken för att möta befolkningens behov och önskemål. Sjukresor Styrelsen anser att väl fungerande transporter och boende vid vårdtillfällen utanför hemorten är viktiga för att hälso- och sjukvårdssystemet ska fungera. Vidare framkommer det i beredningarnas rapport att det är viktigt att riktlinjerna för bedömning av val av färdmedel är tydliga och lätta att förstå. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget säkerställa kvaliteten på sjukresor? Styrelsen menar att landstinget hela tiden arbetar med att förbättra tillgängligheten till patientboende och sjukresor. Exempelvis har en ny rutin för hantering av sjukresor utarbetats och landstingets regler och riktlinjer har kompletterats med skrivningar om att färdsättet ska bedömas utifrån en helhetssyn av patientens hälsotillstånd och omvårdnadsbehov i relation till resans längd och bekvämlighet. 5

Hälsovård eller sjukvård Styrelsen konstaterar att landstinget, enligt hälso- och sjukvårdslagen, är skyldiga att bedriva förebyggande arbete. I lagen anges att hälso- och sjukvården ska verka för en god hälsa och för en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa, som ett led i att förebygga sjukdom eller skada. Samtidigt finner beredningarna att länets medborgare har en splittrad syn på behovet av förebyggande hälsovård. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget tillgodose behovet av förebyggande folkhälsoinsatser utifrån medborgarnas splittrade syn på insatserna? Styrelsens uppfattning är att förebyggande arbete är en av de viktigaste strategiska frågorna för hälso- och sjukvården och har därför tagit kraftfulla initiativ för att stärka det förebyggande arbetet. Eftersom befolkningen har en splittrad uppfattning anser styrelsen att landstinget måste bli bättre på att kommunicera med befolkningen att förebyggande hälsovård är en del av landstingets uppdrag samt vilka vinster detta kan leda till för befolkningen. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder ger tydliga verktyg för hur det sjukdomsförebyggande arbetet bör bedrivas. Riktlinjerna koncentreras på levnadsvanorna fysisk aktivitet, matvanor, alkohol och tobak och landstingsstyrelsen bedömer att dessa riktlinjer är ett viktigt verktyg i att förbättra arbetet med att förebygga sjukdom och främja hälsa. Metoderna är kostnadseffektiva och kan användas vid olika tillfällen där medborgaren möter hälso- och sjukvården. Även införandet av hälsosamtal för 30-åringar i primärvården från år 2013 med utökning till 40-,50-, och 60-åringar från 2014, bedöms kraftigt öka potentialen att fånga upp ohälsosamma levnadsvanor i befolkningen. Förebygga psykisk ohälsa När det gäller att förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen konstaterar styrelsen, på samma sätt som beredningarna, att riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder till viss del även kan förebygga psykisk ohälsa. Frågeställning: På vilket sätt kan/ska landstinget arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland befolkningen? Styrelsen anser att tidiga insatser är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa liksom att stödja de s.k. friskfaktorer som främjar en god psykisk hälsa, t ex god anknytning och trygga uppväxtvillkor. Precis som beredningarna konstaterar styrelsen att landstinget bara är en av flera aktörer men att hälso- och sjukvården deltar i sådant arbete där det är möjligt. Exempelvis bedriver mödra- och barnhälsovården ett aktivt arbete för att stärka blivande och nyblivna föräldrar i sin föräldraroll. De hälsosamtal som införts vid länets vårdcentraler innehåller utöver frågor om levnadsvanor, också fokus på pysisk hälsa, t ex stress, sömn, hot, våld. Läkemedel Styrelsen anser att nya läkemedelsbehandlingar ska introduceras på ett kontrollerat sätt vilket innebär att läkemedlets medicinska resultat, etiska principer och budgethänsyn hanteras parallellt. Detta tillvägagångssätt beskrivs i 6

landstingets läkemedelsstrategi. Målet är att läkemedel med god effekt och tillräckligt god kostnadseffektivitet, så långt det är möjligt och utifrån landstingets resurser, ska komma till användning i den takt och omfattning som motsvarar patienten/patientgruppens behov. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av nya läkemedel är dock detta inte helt okomplicerat och styrelsen vill här uppmärksamma att det i en del fall kan komma att innebära att det krävs beslut om omfördelning av befintliga ekonomiska resurser till följd av prioriteringsbeslut. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget ytterligare utveckla läkemedelshanteringen så att resurserna räcker till på ett etiskt hållbart sätt? Förutom att genomföra och utveckla landstingets läkemedelsstrategi så vill styrelsen förtydliga att introduktion av nya läkemedel inte är en fråga som landstinget självt äger fullt ut. I den nationella introduktionsprocess för nya läkemedel, som är under uppbyggnad, kommer landstinget tillsammans med övriga landsting att verka för en jämlik läkemedelsanvändning i landet. Styrelsen anser att detta kommer att bidra till att resurserna används på ett så etiskt hållbart sätt som möjligt, som beredningarna efterfrågar. Efterfrågan Säkerställa kontinuerlig kompetens Styrelsen anser att stora förestående pensionsavgångar i kombination med en växande konkurrens om den specialiserade arbetskraften gör att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta innebär att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla individer. Landstingets verksamheter är kunskapsintensiva, därför är det viktigt att erbjuda kontinuerlig fortbildning till personalen, god handledning för den verksamhetsförlagda utbildningen samt marknadsmässiga löner. Enligt styrelsens mening har landstingets kompetensförsörjning hög prioritet och är något som landstinget intensivt arbetar med. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget säkerställa en kontinuerlig kompetens både då det gäller vårdnivåer och yrkeskategorier? Just nu pågår ett arbete med att ta fram en strategi och en plan för kompetensförsörjning. I detta arbete beaktas även förändringar och förskjutningar av arbetsuppgifter mellan vårdnivåer och olika yrkesgrupper. Syftet är att säkerställa landstingets framtida kompetensbehov. Utveckla vårdstrukturen Styrelsen anser, bland annat utifrån den problematik som beskrivits i ovanstående avsnitt, att är det nödvändigt att personalens kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett flexibelt sätt. Genom omfördelning av arbetsuppgifter (t ex mellan yrkeskategorier) kan de samlade resurserna användas effektivare vilket kommer både den anställde och patienterna till gagn. Frågeställning: På vilket sätt kan landstinget utveckla vårdstrukturen så att medborgarna får träffa rätt yrkeskategori på rätt vårdnivå? Inom flera specialiteter har vårdnivåerna setts över och utvecklats i syfte att ge patienten vård på rätt vårdnivå samt bidra till ökad kontinuitet. Exempel på verksamheter där detta genomförts är t ex lungmedicin, reumatologen, 7

ögonsjukvården. Här görs t ex vissa återbesök som tidigare gjordes hos läkare nu istället av sjuksköterska. Som ovan nämnts beaktas även dessa förändringar i den strategiska kompetensförörjningsplanen. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder: att säkerställa att landstinget kommunicerar sitt uppdrag ut till befolkningen samt påvisar de vinster som en koncentration av hälso- och sjukvård medför för länets befolkning. att säkerställa att landstinget håller en hög utvecklingstakt avseende införande av e-hälsolösningar att fullfölja och redovisa den strategiska planen för kompetensförsörjning. Uppföljning Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som hälso- och sjukvårdsberedningarna aktualiserat. Förslag till beslut Mot bakgrund av det ovan redovisade föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2012 godkänns. Enligt beslutsförslaget. Beslut 40 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2012 Dnr 35-13 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade programberedningen sin verksamhetsrapport för år 2012 till fullmäktige den 21-22 november 2012. Fullmäktiges beslut blev att överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: 8

Inledning Programberedningen har under verksamhetsåret 2012 haft i uppdrag att arbeta med missbruks- och beroendeproblematiken i Norrbotten utifrån vilka behov patienter och närstående har, samt hur dessa behov tillgodoses. Det handlar om frågor som rör alkohol, droger och beroendeframkallande medel. Styrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport lämna kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Svaret följer rubriksättningen i beredningens rapport. God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Utifrån Missbruksutredningens förslag (SOU 2011:35) beslutade regeringen den 31 januari om en lagrådsremiss om missbruks- och beroendevården. Förslagen innebär bland annat ett förstärkt och lagstadgat krav på samverkan mellan kommuner och landsting. I lagrådsremissen föreslås ändringar i hälsooch sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Genom ändringarna införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, läkemedel, dopningsmedel eller andra beroendeframkallande medel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa och deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna. Syftet med ändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Styrelsen välkomnar förslaget om ett förstärkt och lagstadgat krav på samverkan mellan huvudmännens och bedömer att detta kommer att ge ökad klarhet i vad respektive huvudman förväntas ansvara för när det gäller insatser till personer med missbruks- och beroendeproblem Jämlik vård Programberedningen sammanfattar i sin verksamhetsrapport att missbruksvården inte är jämlik i länet. Samma slutsats dras i revisionsrapporten för Missbruks- och beroendevården där man konstaterar att beroende på var man bor i länet har man olika förutsättningar att få stöd och vård för sitt missbruk. Landstingsstyrelsen bestämda uppfattning är inledningsvis att landstinget inom ramen för sitt direkta ansvarsområde måste säkerställa en jämlik missbruks- och beroendevård i hela länet. Styrelsen vill därför lyfta fram att det som ett led i att stärka den kunskapsbaserade och jämlika vården, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna, planeras att inrätta en expertgrupp för missbruks- och beroendevården i landstinget. Detta initiativ får ses som ett sätt att öka kunskaperna och medvetenheten om vilka insatser som har störst effekt och vilka insatser som eventuellt bör utmönstras. Expertgruppen uppdrag blir att upprätta länsövergripande riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvården. Vuxenpsykiatrins beroenderåd har till uppgift att öka den egna personalens kunskaper om behandling av patienter med missbruks- och beroendeproble- 9

men. Man har även genomfört fortbildningsaktiviteter i samarbete med primärvården och Barn- och ungdomspsykiatrin. Beredningen anser vidare att det finns ett behov av samordning i länet där landstinget är den aktör som i samverkan med övriga parter arbetar med länstäckande och evidensbaserade metoder. Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning om behovet av ökad samordning men vill förtydliga landstingets och kommunernas gemensamma ansvar för missbruks- och beroendevården. Införandet av närsjukvård i landstinget kommer att kräva större tydlighet i ansvarsförhållandena än idag, mellan länsnivå och lokal nivå inom landstingets verksamheter och i förhållande till kommunernas ansvar. Insatserna från huvudmännen handlar framförallt om att tillgodose behov av tillnyktring, abstinensbehandling, medicinsk diagnostik och behandling samt att erbjuda olika former av psykosocialt stöd. Kommunerna har, inte minst utifrån befolkningsstorlek, olika förutsättningar för sin verksamhet. Ambitionsnivåerna varierar utifrån de lokala förutsättningarna. Här konstaterar styrelsen att den för kommunerna Luleå och Boden och landstinget gemensamma missbruk- och beroendeenheten i Luleå med vuxenpsykiatrin som huvudman, i detta sammanhang utgör ett gott exempel på gemensamt ansvarstagande mellan huvudmännen för att erbjuda stöd och hjälp för den enskilde med missbruksproblem. Landstingsstyrelsen understryker i sitt beslut om Länsstrategi för missbruksoch beroendevården att verksamheten ska bygga på evidens. Styrelsen stödjer också ambitionerna att etablera ett kompetenscentrum med ansvar för stöd och spridning av kunskap i länet. Detta centrum ska bistå det lokala arbetet ute i länet med råd och stöd i framförallt abstinensbehandling och läkemedelsbehandling men även utgöra ett samlat kompetenscentrum för generell kunskapsspridning och konsultativt stöd utifrån evidensbaserad praktik och därmed verka för effektiv resursanvändning. Centrat ska även tillhandahålla vårdplatser för abstinensbehandling av hög kvalitet som led i en vårdkedja vid särskilt svåra tillstånd som inte klaras ute i länet. Inom ramen för implementeringen av de Nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevård (Kunskap till Praktik) har personal från landstinget och kommunerna fått en bred basutbildning i missbruks- och beroendeproblematik. De nationella riktlinjerna är i färd att revideras. Implementering i länet kommer att startas hösten 2013. Brukarorganisationer och föreningar När det gäller brukarorganisationer och föreningar ser programberedningen ett behov av att ta vara på kunskap och erfarenheter från dessa. Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning att erfarenheter från brukare och närstående är nödvändiga att integrera för att få till stånd en väl fungerande vårdkedja. I detta sammanhang bidrar t ex brukarorganisationen LEVA med värdefulla synpunkter i den länsövergripande styrgruppen för Kunskap till Praktik. I LEVA ingår LP- verksamheten, Svenska Kyrkan, NBV, RFHL, RSMH, Attention, SIMON och Kvinnokulan. Landstinget stödjer på olika sätt dess föreningar. 10

De självupplevda erfarenheterna, antingen som patient eller som närstående, tillför mycket och ger många gånger en annan dimension än vad personalen kan bidra med. Att integrera brukarerfarenheter i verksamheten är också en oundgänglig del i att åstadkomma en evidensbaserad praktik. Styrelsen anser att det är angeläget för landstinget att ytterligare stärka och stödja denna samverkan mellan verksamhet och brukare. Brukarstyrd brukarrevision diskuteras därför och kan på sikt också genomföras som ett led i ökat brukarinflytande. I utbildnings- och fortbildningsinsatser riktade till personal verksamma inom vuxenpsykiatri och primärvård har personer med egen erfarenhet av missbruk deltagit vilket varit mycket uppskattat. Här anser styrelsen att det finns anledning att ytterligare utveckla detta arbetssätt. Eftervård Beredningen anser att det finns ett behov av att landstinget som enda regional aktör tar sin del av ansvaret för att utveckla eftervårdsformen. Styrelsen är medveten om att det inte är lätt att bryta ett flerårigt missbruk. Rollen som missbrukare ger, trots allt, en viss grupptillhörighet som den enskilde måste ta avstånd från och ersätta med något annat. Det handlar om samlade eftervårdsinsatser där landstinget och kommunerna har ett delat ansvar. Ordnat boende är ofta den första förutsättningen i eftervården. Arbete eller lämplig sysselsättning tillsammans med insatser från hälso- och sjukvården är därefter viktiga utgångspunkter för att den enskilde ska kunna bygga upp ett alternativ till sin tidigare identitet som missbrukare. Brukarorganisationerna har i detta sammanhang, i eftervården, en mycket viktig roll att fylla som kamratstödjare för att kunna visa på alternativ till att återgå till ett liv som missbrukare. Samverkan Programberedningen har dragit slutsatsen att det finns ett behov av att landstinget bidrar till att utveckla konsekventa metoder för samverkan. Beredningen konstaterar att en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer, inte minst mellan hälso- och sjukvården och länets kommuner, är en förutsättning för en god missbruks- och beroendevård. I detta sammanhang vill landstingsstyrelsen lyfta länsstrategin för missbruksoch beroendevården i Norrbotten som tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvudmännen på ett övergripande plan. Styrelsen anser dock att innehållet i strategin, i högre grad än vad som är fallet idag, behöver göras känd. Samtidiga insatser som utgår från den enskildes behov och inte utifrån ett organisationsperspektiv har visat sig ge de bästa resultaten när det gäller effekter av insatser riktade till personer med missbruks- och beroendeproblem. Man kan snarare tala om en vårdfläta där olika insatser integreras och samspelar med varandra än det mer etablerade begreppet vårdkedja där den ena insatsen avslutas och följs av nästa insats. Samlade insatser över huvudmannagränserna riktade till personer med samsjuklighet på grund av psykisk störning och samtidigt missbruk har som mål ett bättre omhändertagande och en bättre vård för målgruppen. 11

I Norrbotten har sedan 2005 personal från vuxenpsykiatrin och socialtjänsten utbildats i metoden Case management enligt ACT-modellen (samordning av psykiatrisk behandling och psykosociala insatser) och nu finns 28 utbildade Case managers i Norrbotten (14 från vuxenpsykiatrin och 14 från kommunerna). Metoden finns etablerad inom Sunderbyns verksamhetsområde och i tre av länets kommuner. Dessa områden vittnar om ett väl fungerande samarbete mellan psykiatrin, primärvården och kommunerna vilket ger en samlad och bättre vård för målgruppen. Utvärderingar har också tidigare visat på goda effekter ur ett patientperspektiv. Styrelsen anser därför att det är eftersträvansvärt att metoden Case management sprids till fler kommuner i länet. Läkemedel Programberedningen konstaterar att tillgång till beroendeframkallande läkemedel är ett problem och att egenmedicinering kan leda till ett beroende. Därför anser beredningen att det är viktigt att landstinget fortsätter att arbeta för en restriktiv hantering av preparat som efterfrågas av personer med missbruk eller kan leda till missbruk. Här vill styrelsen framhålla de utbildningsinsatser riktade till primärvårdens läkare och sjuksköterskor, som har genomförts i Luleå-Boden och i Malmfälten under 2012 och som kommer att genomföras i Östra Norrbotten under våren 2013. Utbildningen har planerats och genomförts i samverkan mellan vuxenpsykiatrins beroenderåd med psykiatriker specialiserad på missbruksvård och primärvårdens chefläkare. Vid utbildningstillfällena har även Case manager från både vuxenpsykiatrin och kommunen deltagit samt representant från brukare. Sedan våren 2012 tar primärvården också fortlöpande fram statistik vad gäller förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Uppgifterna presenteras övergripande på läns- och vårdcentralsnivå. Vårdcentralschef har även tillgång till förskrivningen för enskild läkare. Syftet är att ge underlag för en diskussion och professionell dialog på basenhetsnivå. Under våren 2013 kommer läkemedelskommittén att färdigställa en länsövergripande rutin för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Styrelsens förhoppning är att ovanstående åtgärder sammantaget kommer att minska den problematik med beroendeframkallande läkemedel som beredningen beskriver. Förebyggande Programberedningen konstaterar att en del av missbruksproblematiken kan undvikas genom ett aktivt förebyggande arbete och att det därför är angeläget att landstinget fortsätter det arbetet. Beredningen anser också att frågan om sprututbyte för personer med intravenöst missbruk bör aktualiseras och utredas. När det gäller det förebyggande arbetet vill styrelsen lyfta fram den tidigare nämnda länsstrategin, enligt vilken upptäckt och tidig intervention ska göras av båda huvudmännen genom att bland annat använda de evidensbaserade screenings- och bedömningsinstrument som rekommenderas i de Nationella riktlinjerna. Viktiga verksamheter för identifikation är skolan och vissa delar 12

av socialtjänsten inom kommunens ansvarsområden samt primärvården, barnoch ungdomspsykiatrin, allmänpsykiatrin och den somatiska vården inom landstingets ansvarsområden. Viktigt i detta förebyggande arbete är också den Folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten där särskild uppmärksamhet ska ägnas åt den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar och utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Ett uthålligt förebyggande arbete ska skapas när det gäller tobak, alkohol och andra droger. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet ska bygga på varje kommuns alkohol- och drogpolitiska program med inriktning att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Primärvårdens viktigaste insats inom området är så kallad riskbruksintervention i enlighet med Nationella riktlinjer. Detta innebär att i det dagliga arbetet nyttja kort rådgivning i samtal med patienter med diagnoser och symtom som kan tyda på riskbruk. Detta innebär också restriktivitet med förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. De nya Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande insatser har för Beställningen av Primärvård under 2012 inriktats på insatser för rökavvänjning och fysisk aktivitet. Under 2013 kommer detta att kompletteras med insatser gällande riskbruk av alkohol och ohälsosamma kostvanor. Tre riskgrupper för respektive levnadsvana kommer att lyftas fram där varje vårdcentral ska välja minst en av tre riskgrupper att arbeta med under 2013. Detta ska beskrivas i en handlingsplan. För vuxenpsykiatrin innebär de sjukdomsförebyggande metoderna att frågor och insatser rörande patientens livsstil, däribland alkoholvanor, uppmärksammas som en integrerad del av den psykiatriska behandlingen. Vuxenpsykiatrin deltar med en representant i den expertgrupp som bildats för sjukdomsförebyggande metoder. Utifrån ovanstående anser styrelsen att landstinget gör en rad viktiga insatser på många olika områden när det gäller att förebygga missbruksproblematik. Sprututbyte Sedan 1 juli 2006 ger lagen 2006:323 om utbyte av sprutor och kanyler alla landsting möjlighet att bedriva sprututbytesverksamhet efter det att tillstånd meddelats av Socialstyrelsen. Den eller de kommuner där verksamheten planeras ska biträda ansökan. Det primära målet med sprututbytesverksamhet enligt lagstiftningen är att förebygga spridning av hiv och andra blodburna infektioner bland personer med dokumenterat intravenöst missbruk. Verksamheten ska också arbeta med rådgivande samtal i samband med testning i syfte att motivera deltagarna till att genomgå frivillig vård och behandling för sitt missbruk. Det ställs därför krav på att det ska finnas tillgång till såväl infektionsmedicinsk som beroendemedicinsk och psykosocial kompetens hos personalen. Vidare föreskrivs att sprututbytesverksamhet endast får bedrivas i samverkan med landstingets infektionsmedicinska eller beroendemedicinska verksamhet. För att delta i ett sprututbytesprogram måste man ha fyllt 20 år. Sedan 2009 konstateras i Norrbotten en klar ökning av antalet unga personer (under 25 år) som smittats av hepatit C. Ett ökat antal fall av hepatit C i de 13

yngsta åldersgrupperna är indikation på nyrekrytering till intravenöst missbruk och smittspridning. Av dem som hittills smittats är de yngsta 17 år, och några av ungdomarna har hamnat i narkotikamissbruk vid 11-13 års ålder. Det finns personer som börjat injicera narkotika vid 13 års ålder. I de äldre åldersgrupperna ses också en ökning av antalet fall. Ett flertal personer har smittats tidigare i livet men inte diagnostiserats förrän många år senare. Eftersom dessa personer inte känt till sin smitta finns risk att de smittat andra och också utvecklat kronisk leverskada. Styrelsens uppfattning är att det för att få det preventiva arbetet och vården av redan smittade att fungera, måste olika sektorer och verksamheter samverka. När det gäller personer med ett missbruk är det inte ovanligt att de samtidigt har en psykisk sjukdom och en smittsam sjukdom som faller under Smittskyddslagen. Detta ställer ytterligare krav på fungerande samverkan mellan vårdgivare för att få vården att fungera på ett bra sätt. Det pågår ett projekt i Norrbotten 2012-2014 med syfte att öka samverkan mellan olika verksamheter och öka kunskap om blodsmitta hos brukare och personal som möter personer i risk för eller med ett missbruk. Ett annat mål med projektet är att öka provtagningen avseende hepatit B, hepatit C och hiv med syfte att tidigt upptäcka nya fall och på så sätt snabbare ge personen vård och stöd och begränsa smittspridning. I avvaktan på resultatet av projektet är det inte aktuellt att införa eller utreda införandet av ett sprututbytesprogram i länet. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder: Initiera insatser som bidrar till att personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds jämlik vård i hela länet. Säkerställa att erfarenheter från patient-, brukar- och närståendeföreningar uppmuntras och systematiskt tas till vara för att utveckla vården utifrån den enskildes behov. Säkerställa att landstinget tar sin del av ansvaret när det gäller att arbeta länstäckande utifrån evidensbaserade metoder och att utveckla eftervården. Säkerställa att förskrivning av beroendeframkallande läkemedel görs i enlighet med de riktlinjer som antagits av Läkemedelskommittén. Säkerställa att samlade insatser görs för att begränsa smittspridning av hiv och andra blodburna infektioner bland personer med intravenöst missbruk. Uppföljning Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som programberedningen aktualiserat. 14

Förslag till beslut Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens beredning av programberedningens rapport för år 2012 godkänns. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Yrkande och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), Stefan Tornberg (C) och Kenneth Backgård (NS): Beslutsförslaget bifalls efter komplettering med ytterligare beslutspunkt: Landstinget ska vara den aktör som i samverkan med övriga parter arbetar med länstäckande och evidensbaserade metoder i missbruks- och beroendevården. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Enligt beslutsförslaget. Beslut 41 Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för år 2012 Dnr 35-13 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade regionala beredningen sin verksamhetsrapport för 2012 till fullmäktige 21-22 november 2012. Fullmäktige beslutade att överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: 15

Inledning Regionala beredningen har till uppgift att öka fullmäktiges kunskaper inom området regional utveckling. Utgångspunkten är landstingets roll som det enda folkvalda organet på regional nivå och det ansvar det medför. Under 2012 har regionala beredningen arbetat med uppdraget morgondagens kommunikationer. Fokus har legat på kommunikationernas betydelse för tillväxten i länet och för förverkligandet av landstingets vision att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. I uppdraget har ingått att belysa vad konsumenter och producenter anser om befintliga och framtida behov av kommunikationer samt hur frågan kan kopplas till miljöaspekten och landstingsplanens mål om en attraktiv region. För att göra uppdraget hanterbart för beredningens ledamöter och för de konsumenter och producenter man träffat i dialogen har uppdraget under 2012 avgränsats till IT/Telekom och flyget i länet. Regionala beredningen vill att åtgärder som svarar mot följande identifierade behov ska initieras. Styrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport lämna kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Svaret följer rubriksättningen i beredningens rapport. IT i Norrbotten Regionala beredningen sammanfattar i sin verksamhetsrapport att bredband är särskilt betydelsefullt i länet mot bakgrund av Norrbotten är glest befolkat med stora avstånd mellan orterna och långa resvägar till arbetsställen, skolor, tjänster, vård etc. I Norrbotten genomförs stora investeringar för att utveckla och upprätthålla en bra bredbandstäckning för invånarna i länet. Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning om bredbandets betydelse för länet. Styrelsen noterar att beredningen i sin rapport inte refererar till processen kring den regionala digitala agendan. Styrelsen betonar därför vikten av arbetet med den regionala digitala agendan, som ska säkerställa en tillgänglig och grundläggande IT-infrastruktur i länet och verka för en sammankoppling av bredbandsinfrastrukturen över nationsgränserna. Regionala partnerskapet har gett IT Norrbotten AB i uppdrag att leda och koordinera framtagandet av den regionala digitala agendan, som ska fastställas i slutet av 2013. Den regionala digitala agendan innebär också en kraftsamling för att öka tjänsteutbudet i flera viktiga politikområden som offentlig förvaltning, entreprenörskap och företagsutveckling, vård och omsorg, skola och undervisning, demokrati samt tillgång till kultur. Strategi för esamhället med tillhörande handlingsplan som Sveriges Kommuner och Landsting arbetat fram är en viktig komponent i arbetet med den regionala digitala agendan. Genom landstingets ägarstyrning av IT Norrbotten AB uppdrar landstinget till bolaget att fortlöpande förvalta och utveckla det öppna, fiberbaserade höghastighetsnätet för länets medborgare, näringsliv och offentliga aktörer. 16

Telekom i Norrbotten Regionala beredningen anser att bredband med hög överföringshastighet är en förutsättning för ett utvecklat informationssamhälle och för att möte utmaningar i form av globalisering, klimatförändringar och demografiska utmaningar i ett glest befolkat område. Beredningen kommenterar också neddragningen av fast telefoni som är en följd av att det analoga kopparnätet rivs. Istället får abonnenterna fast mobiltelefoni. Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning om vikten av ett väl fungerande bredbandsnät. Styrelsen saknar dock en redogörelse kring de konsekvenser bytet av analogt kopparnät till fast mobiltelefoni medför. Detta teknikskifte har bäring på samtliga kommuner i länet. Av den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) som fastställts av det regionala partnerskapet 2012 framgår att länet har en högre ambition avseende bredband än den nationella nivå. Det nationella målet är att 90% av befolkningen bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020. Det regionala målet är att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet med strävan mot 100 Mbit/s. Beredningens analys Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning om att satsningen på IT Norrbotten är en av orsakerna till att förbindelsen är bra och utvecklad, då man tidigt började arbetet med att samordna bredbandsutbyggnaden. Styrelsen instämmer med beredningen om att en samordning av kommunernas satsningar är önskvärd, för att glesbygden och inlandet inte ska halka efter i utvecklingen. Mindre kommuner har av naturliga skäl mindre resurser att satsa på IT-utvecklingen än större kommuner. Ett annat hinder för utvecklingen, som varit känt under en relativt lång period, är att det finns för få operatörer på marknaden i norra Sverige. De operatörer som finns på marknaden satsar inte i tillräcklig utsträckning på utvecklingen av sina nät i norra Sverige av ekonomiska skäl. Det innebär en brist på konkurrens, med sämre förutsättningar för konsumenterna att hitta lämpliga priser och prestanda. Beredningen menar att en lösning kan vara att öppna för nationell roaming. Landstingsstyrelsen framhåller att IT Norrbotten driver frågan om nationell roaming. Frågan är särskilt viktig för glesbygden där mobiltäckningen ofta består av en enda operatör. Frågan diskuterades bland annat vid IT Norrbottens ägarsamråd 2012, där landstinget och övriga ägare uppdrog till bolaget att författa en gemensam skrivelse till riksdag, regering, PTS m fl. angående konkurrenssituationen i Norrbotten. Beredningen skriver i sin rapport att nätet redan idag har för hög belastning, det är trångt i datatrafiken och att det finns risk för att leverantörerna av datatrafik inte klarar av att leverera den produkt man betalar för som konsument. Motsvarande svårigheter står även telekom inför. Samtidigt konstaterar beredningen att det inom datatrafiken, både vad gäller IT och telekom, så finns mycket kapacitet som ligger och vilar, alltså outnyttjad kapacitet. 17

Landstingsstyrelsen uppfattar dessa synpunkter som motstridiga och de blir därmed svåra att bemöta, utifrån skrivningarna i beredningens rapport. Styrelsen delar dock beredningens uppfattning om behovet av ett samarbete mellan kommuner och olika branschaktörer för att nyttja bredbandsnätet på ett effektivare sätt. Styrelsen framhåller också vikten av det finns bredband med hög kapacitet även ute i de mindre samhällena och byarna. Det stora antalet smartphones har medfört att 3G-nätet periodvis är överbelastat vilket medför att tillgängligheten begränsas. I samband med att 4Gnätet byggs ut kommer en del av trafiken att flyttas över till 4G-nätet. Det kommer att resultera i att kapaciteten återgår till den tidigare upplevda nivån. Däremot när det gäller det fysiska bredbandet, dvs fiber till hushåll, företag, är förhållandet det motsatta. Där finns en stor outnyttjad kapacitet. Landstingets egen verksamhet är beroende av en väl fungerande bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet som når alla medborgare i länet. Detta har skapat förutsättningar för ett avancerat tjänsteutbud inom näringsliv och offentlig sektor, exempelvis inom e-hälsa. Närsjukvårdsutredningen lyfte särskilt fram distansöverbryggande lösningar (e-hälsa) möjlighet att utveckla vården framöver. Flyget i länet Landstingsstyrelsen instämmer i beredningens beskrivning av vikten av att Norrbotten har fungerande flygtrafik, mot bakgrund av de långa avstånden. För resor till andra länder, och även till destinationer inom landet, är tillgängligheten till Arlanda viktig då Arlanda är ett nav för flygtrafiken från och inom Sverige. Norrbottningen är beroende av fungerande flygförbindelser då avstånden, och ibland avsaknad av alternativa resmöjligheter, gör det svårt eller omöjligt att resa med exempelvis bil, buss eller tåg. Styrelsen delar beredningens bedömning av att testverksamheten i Arvidsjaur och Arjeplog är beroende av flygtrafiken, men påpekar dock att Arjeplog saknar flygplats. Beredningen lyfter fram tågtrafiken som ett framtida komplement till flygtrafiken, främst som transportsätt mellan bostadsorten och flygplatsen. Det pågår planeringsarbete för att knyta ihop tåg- och flygtrafik vid flygplatserna både i Kiruna och i Luleå. Beredningens uppfattning är också att någon större expansion för flyget inte är planerad i närtid, då underlaget av resenärer är begränsat. Styrelsen menar att det är rimligt att förvänta sig ett ökat underlag då globala trender visar att resandet ökar, totalt sett. Norrbotten befinner sig i en expansiv fas och stora investeringar sker i länet. Det finns inga tecken på att denna expansion är på väg att avta och nyligen har Norrbotten fått uppleva en befolkningsökning, som kan väntas fortsätta. Beredningen vill väcka tanken om en koncentration av flygtrafiken i Norrbotten till Luleå och Kiruna flygplatser, för att få ett ökat passagerarantal och förstärka bra avgångar för boende i länet. Samordning mellan drift och trafik skulle kunna gynnas genom att koncentrera trafiken, och en bättre kommuni- 18

kation till och från de större flygplatserna innebär ett bättre underlag av människor som reser. Styrelsen anser att de mindre flygplatserna i länet (Arvidsjaur, Gällivare, Pajala) är av stor vikt för det lokala näringslivet. För testverksamheten i Arjeplog och Arvidsjaur är flygplatsen i Arvidsjaur av stor vikt, vilket beredningen också noterat i sin rapport. Den nyetablerade gruvverksamheten i Pajala kan förväntas generera ökad trafik och ökade behov av flygförbindelser. Styrelsen menar att ambitionen måste vara att bibehålla trafiken på länets samtliga flygplatser utan att robustheten vid de större flygplatserna riskeras. Styrelsen delar beredningens uppfattning om att en satsning på turismen i länet och charterresor till länet istället för ifrån, kan leda till tillväxt och nya möjligheter för lokala och regionala aktörer. Av allt att döma kommer besöksnäringen i framtiden att bli en allt mer betydelsefull bransch. Styrelsen vill också lyfta fram att det i samband med revidering av vänregionavtalet mellan Norrbottens län och Troms fylke har hållits ett seminarium i Tromsö i januari 2013. Vid seminariet diskuterades förutsättningarna för att etablera en flygförbindelse mellan regionerna. Parterna enades om att aktivt arbeta vidare för att en sådan förbindelse ska komma till stånd. I förstudier och marknadsanalyser beaktas lärdomar från tidigare försök, samt hur resepotentialen ser ut. Slutsatser om morgondagens kommunikationer Beredningen menar att kommunikationerna har en stor betydelse för tillväxten i länet och att länsborna är väldigt beroende av att kunna kommunicera med omvärlden genom IT, telekom och flyg, både i sitt yrkesliv och på sin fritid. Styrelsen instämmer i beredningens uppfattning att det fortfarande finns mycket att utveckla inom kommunikationen i länet för att ytterligare förstärka och förbättra förutsättningarna för länsborna, i synnerhet de som bor i glesbygd. Beredningen konstaterar vidare att IT och telekom är förhållandevis miljövänliga kommunikationsalternativ. Av den enkätundersökning beredningen genomfört med resenärer vid Luleå flygplats drar beredningen slutsatsen att miljöaspekten är mindre viktig för konsumenter av flygtrafik. Styrelsen menar att norrbottningen är beroende av fungerande flygförbindelser då avstånden, och ibland avsaknad av alternativa resmöjligheter, gör det svårt eller omöjligt att resa med exempelvis bil, buss eller tåg. Styrelsen vill slutligen referera till landstingsplanen, där ett av målen är att Norrbotten ska vara en attraktiv region med utveckling och välfärd i alla delar av länet. Ett delmål under Attraktiv region är infrastruktur, där en grundläggande betydelse för regional utveckling och tillväxt är en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar, järnvägar och IT-kommunikation tillsammans bildar ett sammanhängande transportsystem. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten är relativt nybildad och börjar, efter en inkörningsperiod, hitta sina former. Landstinget finansierar en stor del av kollektivtrafiken i länet och det pågår ett arbete för att identifiera synergieffekter och samordningsvinster, för att få en mer tillgänglig och utvecklad kollektivtrafik samt ökad kostnadseffektivitet. 19

Landstinget bedriver påverkansarbete inom infrastrukturområdet tillsammans med andra aktörer. På EU-nivå sker detta bland annat inom Europaforum norra Sverige, där infrastrukturfrågor är ett centralt område. Landstinget arbetar för Norrbotniabanan, bland annat genom Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB, för att få en byggstart av projektet, med påverkansarbete nationellt och inom EU. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder: Inom ramen för landstingets engagemang i Regionala partnerskapet samt ägarstyrningsfunktionen av IT Norrbotten AB aktivt delta i processen kring den regionala digitala agendan. Följa och rapportera IT Norrbottens nationella uppdrag. Bevaka landstinget (utifrån ett e-hälsaperspektiv) och näringslivets behov av bredbandsförbindelse och stödja insatser som tillfredsställer behoven. Bevaka resetrender och aktivt verka för att olika former av stöd till de regionala flygplatserna bibehålls. Aktivt verka för att etablera en flygförbindelse mellan Norrbotten och Tromsö. Uppföljning Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som regionala beredningen aktualiserat. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av regionala beredningens rapport för år 2012 godkänns. Enligt beslutsförslaget. Beslut 42 Årsredovisning för år 2012 Dnr 1-13 Ärendebeskrivning Kommuner och landsting ska enligt lagstiftning ha mål för god ekonomisk hushållning. I Landstingsplan för 2012 2014 finns både finansiella mål och mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångspunkten för årsredovisningens struktur och uppföljning. 20

Attraktiv region Antalet norrbottningar ökade under det gånga året. I december 2012 hade Norrbotten 248 637 invånare det är en befolkningsökning med 92 personer. Födelseöverskottet var negativt, dvs det föddes färre än som dog. Vad gäller befolkningens uppfattning om tillgång till vård och förtroende för vården har målen uppnåtts delvis. Utvecklingen är positiv men inte tillräcklig. Förtroendet för sjukvården vid sjukhusen är större än vid vårdcentralerna. Bedömningen är att landstinget med satsningen Kraftsamling 2011-2015 bidrar till en ökad medvetenhet och kunskap om att öppenhet, mångfald och nya perspektiv är viktigt för en attraktiv region. Ett nytt sätt att få in ungdomsprojekt en riktad utlysning prövades och resulterade i att målet (minst 20 % av medlen för regional utveckling ska gå till ungdomsprojekt) uppnåddes för första gången. Utvecklingen på arbetsmarknaden är positiv då sysselsättningen varit god under året. Antalet lediga jobb var näst störst i landet i juli samtidigt som arbetslösheten var lägre än riksgenomsnittet och fler personer kom ut i arbete. Det är en positiv rörelse men värt att notera är ändå att ungdomsarbets-lösheten är en fortsatt utmaning. En utmaning för länet är den samlade utbildningsnivån. Även om andelen elever som avslutar gymnasiet inom 4 år ökar så har Norrbotten ett sämre resultat än riket i övrigt, och då särskilt avseende pojkar. Utvecklingen av andelen personer med eftergymnasial utbildning är positiv i länet men ändå sämre än utvecklingen i riket för männen. Målet att öka antalet resenärer från länets flygplatser bedöms som endast delvis uppnått. Antalet resenärer ökar från Luleå och Kiruna men minskar från de regionala flygplatserna. Måluppfyllelsen avseende ett dynamiskt kultur- och näringsliv bedöms god. Fler företag startas och trenden avseende länsverksamheten i samtliga kommuner är positiv förutom för hemslöjden. Det interna miljöarbetet har gett goda resultat avseende minskad elförbrukning och antal tjänsteresor med bil. Vad det gäller värmeförbrukningen och avfall per vårdtillfällen måste ytterligare åtgärder vidtas för att målen ska uppnås. God hälsa Det är en positiv rörelse mot målen att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar samt att allt fler skattar sin hälsa som god. Eftersom den självskattade hälsan ökar även i andra delar av landet, behöver ökningen i Norrbotten stärkas gentemot flera andra län för att målet ska nås. Trots att hälsoutvecklingen över lag är positiv kvarstår dock skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper, till exempel med avseende på kön, sexuell läggning och utbildningslängd. Landstinget är långt ifrån att nå målet om psykisk hälsa bland flickor. Målen på befolkningsnivå kan inte nås av landstinget som ensam aktör, men landstinget är en mycket viktig aktör för att verka för positiv och jämlik hälsoutveckling både i egen verksamhet och i samverkan med andra. Hastigheten mot hälsomålet bör kunna ökas med bättre 21