Tibetansk buddhism Växte fram på 600 talet e v t i Tibet De religiösa ledarna kallas lamor (=lärare) Tibetansk buddhism är en blandning av gammal inhemsk tibetansk naturreligion, mahayana och vajrayana (diamantvagnen). Buddhismen kom till Tibet bland annat genom inbjudna indiska mästare. Enligt en legend vann en av dessa en kamp mot en lokal schaman i magi. Genom sin mirakulösa förmåga undanröjde han fientliga inställda krafter till buddhismen. Det innebar att buddhistiska tankar och gamla magiska bruk blandades och blev det vi kallar för tibetansk buddhism. Dalai Lama Ledaren för lamaismen heter Dalai Lama (=ocean av vetande) Den nuvarande Dalai Lama är Tenzin Gyatso och är den 14:e Dalai Lama Dalai Lama fick 1989 Nobels fredpris för icke våldskamp mot kineserna för Tibets frihet. Kineserna gick i slutet av 1950-talet in i Tibet och Dalai Lama lever sedan 1959 i landsflykt i norra Indien. I den buddistiska världen finns ingen bestämd ledargestalt, som till exempel katolska kyrkan, men Dalai Lama är den som oftast får representera buddhismen. Dalai Lama är en bodhisattva som förvaltar ett medvetande, ett sinne från den förra Dalai Lama. Alla Dalai Lamor är och har varit inkarnationer av boddhisattvan Avalokiteshvara. När en Dalai Lama dör måste man någonstans i Tibet hitta den nye Dalai Lama. Det kan ta flera år, men med hjälp av olika tester går det att lista ut vem som är den rätte. Bland annat får den pojke, som man tror är den nye Dalai Lama, bland många föremål peka ut de som tillhört den döde Dalai Lama. Pojken bör också känna till den förre Dalai Lamas personliga hemligheter. När den rätte pojken hittas förs han till ett kloster för att utbildas.
Bönerullar, böneflaggor och gamla traditioner I tibetansk buddhism används klockor, musik, ljus, rökelse på ett sätt som för tanken till en katolsk gudstjänst. Det är en mycket rik ritual. Speciellt för tibetansk buddhismen är att heliga stavelser spelar roll. Det kallas för mantra och används vid meditation. I så kallade bönerullar läggs lappar på vilket de heliga bokstäverna är skrivna. Även på flaggor skrivs de heliga stavelserna. Genom att snurra på rullarna och låta flaggorna fladdra i vinden, får det samma effekt som om orden uttalas tusentals gånger. Den kraft som frigörs hjälper den troende att höja sig över den jordiska nivån. Budskapet om fred viktigaste Budskapet om sinnesfrid och världsfred är det som Dalai Lama själv och buddhister i västvärlden är särskilt intresserade av i den tibetanska buddhismen. För att vi ska nå sinnesfrid och världsfred måste vi meditera. Det är den tibetanska meditationen som bland annat gjort att denna form av buddhism har vunnit mark i västvärlden. Dalai Lama menar att vi först måste fundera och meditera kring vår vrede. Det är där vi måste börja. Dalai Lama: Inner Peace, Happiness, God and Money Dalai Lama säger att mycket pengar skapar frustration, misstänksamhet, oro och avundssjuka. Håller du med om det? Förklara och motivera ditt svar! Det viktigaste är att vi har en inre frid, då blir vi lyckliga. Håller du med? Hur får vi inre frid? Vad tror du? Förklara! Vad är lycka för dig? Skriv ner några saker som gör dig lycklig! Förklara tydligt varför just dessa gör dig lycklig! Zen- buddhismen Zen-buddhismen har blivit mest känd under detta, japanska namn men läran är utformad i Kina och kallades då Chan, som betyder meditationsskolan.
Dess upphovsman är en indisk mystiker, Bodhidama, som kom till Kina på 500- talet. Under 600-talet fick skolan stor framgång i Kina och vid slutet av 1100-talet infördes den till Japan. Zen-buddhismen innehåller många tankar och övningar som inte direkt tycks höra till det religiösa livet. Den räknar inte med gudar och inte med heliga texter. I centrum för hela"fromheten" står en speciell upplevelse av omvärlden som på japanska kallas satori och på kinesiska wu. Förebilden till denna anser man sig ha i en händelse då Buddha i stället för att tala lyfte en blomma mot åhörarna och log. Han ville visa att den avgörande upplevelsen inte kan beskrivas i ord. Alla människor skall försöka uppnå en liknande direktupplevelse av omvärlden. I stället för att komma i kontakt med omvärlden genom sinnena och tänkandet skall man uppleva den utan denna förmedling. Sinnesförnimmelserna, tänkandet och vetandet ersättes av en direktupplevelse som inte kan beskrivas och egentligen inte heller kan förstås av den som inte har upplevt den. Skall övergå till Vanliga människor : Omvärlden upplevs genom sinnena och tänkandet Zens ideal: Satori Meditation Att meditera är det viktigaste. Den mest berömda meditationen sker med hjälp av en koan. En koan är en olöslig gåta. Till exempel: Hur såg du ut innan dina föräldrar avlade dig?
En ko går ut genom fönstret, först med frambenen, sedan kroppen och bakbenen. Men varför följer inte svansen med? Hur låter det när man klappar händerna med en hand? Under flera år funderar man på gåtan under djup meditation. Det motsvarar i arbetsinsats en akademisk examen. När det rätta svaret infinner sig vet man det själv och behöver inte fråga sin mästare om det rätta svaret. Målet är nått, satori. Man ser livet på ett nytt sätt: Allt är gott och meningsfullt. Ingen zenbuddhist vill beskriva vad satori är eftersom det egentligen inte går. Den människa som nått målet, satori kommer att se tillvaron på ett positivt sätt och leva i nuet. Även den mest vardagliga händelse får djup och mening. Till och med i en så vardaglig handling som att diska kan hela livets mening visa sig. Olika former av buddhismen Det rena landets skola Några av Mahayanas utmärkande drag har utvecklats ytterligare i "Det rena landets skola". Den skapades av en taoistmunk i Kina på 300-talet e v t Paradiset Frälsning innebär att komma till "Paradiset i Väster", där Buddha, vanligen kallad Amithaba, härskar. Han är också frälsaren och räddar alla som tror på honom. De kan vara säkra på att få komma till Paradiset. Det rena landets skola lägger ingen vikt vid meditation eller begärens utsläckande. Det avgörande är att tro på Amithaba. Det sanna rena landet Mer än hälften av Japans buddhister bekänner sig till, går ännu en bit på den inslagna vägen. Goda gärningar anses här inte bara onödiga utan rentav skadliga,
eftersom de vittnar om brist på tilltro till Amithabas frälsande förmåga. "Om Amida redan räddar de goda, hur mycket mer då de onda" heter det i en text från Jodo-shinshu. Buddhismens tio bud Buddhismen är ingen "lagreligion". Dess grundtanke är helt enkelt att man skall komma till insikt, inse sanningen i de fyra heliga sanningarna om lidandet och lidandets uppkomst. Det kan därför förvåna att buddhismen trots det har vissa bestämda bud som dess bekännare skall leva efter. Man kan uppfatta dessa bud på två sätt: 1) De vara en hjälp att komma fram till insikt. 2) De vara ett stöd för den som vill leva rätt efter det han eller hon fått insikt. I båda fallen vill buden hjälpa människan att komma ifrån de begär som binder henne vid livet. Fem bud för alla 1) Man skall tala sanning (inte ljuga) 2) Vara ärlig (inte stjäla) 3) Respektera livet (inte döda) 4) Leva nyktert (inte dricka alkohol) 5) Leva "kyskt" dvs. med ett sexualliv som inte skadar eller förnedrar någon annan. Ytterligare fem bud för munkar Enligt theravada är det endast munkar som helt kan utsläcka livstörsten och därigenom undkomma återfödelse. Dessa behöver mer stöd och hjälp i form av bestämda bud och därför tillkommer ytterligare föreskrifter för munkarna.
1) Fattigdom 2) Enkel mat 3) Enkelt yttre 4) Enkel sovplats 5) Enkelt liv Tempel - kloster I varje buddhistiskt by finns ett tempel även kallad kloster. Munken bor några månader i templet, under regnperioden stannar munken i ett kloster han själv väljer. I praktiken kan en munk bo många år i samma kloster. En gång om året lovar byborna i en ceremoni att ge munken beskydd, det innebär att de står för mat, kläder och bostad. Munken lovar då att stanna i klostret. Kloster eller tempelområdet rymmer förutom bostäder till munken ett meditationsrum med bilder på Buddha. På området finns en klockstapel som används för att tillkännage dagens ceremonier. Sedan ska det finnas ett så kallat bodhiträd som ytterst härstammar från det träd som Buddha satt vid när han nådde upplysning i staden Bod Gaya. Sist men inte minst finns en stupa där en buddharelik (en kvarleva efter Buddha) bevaras.