Kortfattad information om Europeiska unionens domstol Eftadomstolen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Internationella domstolen Internationella brottmålsdomstolen
EUDOMSTOLEN EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL GRUNDAD 1952: EKSGdomstolen grundas. 1 1957: Ombildning till Europeiska gemenskapernas domstol. 1989: Förstainstansrätten bildas. 2004: Personaldomstolen bildas. 2009: EGdomstolen blir Europeiska unionens domstol (EUdomstolen). EUdomstolen består av domstolen, tribunalen och personaldomstolen. SÄTE : Luxemburg. TILLÄMPLIG RÄTT Fördraget om upprättande av Euratom. 2 Fördraget om Europeiska unionen (EUF). Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Sekundärrätt. MEDLEMSSTATER Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige, Förenade kungariket UPPDRAG Säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av unionsrätten. BEHÖRIGHET Domstolen 1. Begäran om förhandsavgörande från nationella domstolar angående tolkningen av fördragen och rättsakter som antas av unionens institutioner, organ och byråer samt angående giltigheten av en unionsrättsakt. 2. Domstolen har exklusiv behörighet i följande fall av direkt talan: Talan om fördragsbrott mot medlemsstaterna. Talan om ogiltigförklaring eller passivitetstalan som väckts av en institution mot en annan institution, en medlemsstat mot Europaparlamentet och/eller rådet, med undantag för talan som väckts av rådet angående statligt stöd, dumpning eller rådets genomförandebefogenheter, en medlemsstat mot kommissionen angående ett förstärkt samarbete inom ramen för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 3. Överklaganden av tribunalens avgöranden. 4. Omprövning av tribunalens avgöranden i mål om överklagande av personaldomstolens avgöranden. Tribunalen Alla former av direkt talan med undantag för de former som omfattas av domstolens exklusiva behörighet. Personaldomstolen Tvister mellan Europeiska unionen och dess anställda samt tvister rörande personalen vid vissa organ, bland annat Eurojust, Europol och harmoniseringsbyrån. 1 Europeiska kol och stålgemenskapen 2 Europeiska atomenergigemenskapen
MEDBORGARNAS MÖJLIGHET ATT VÄCKA TALAN Fysiska eller juridiska personer kan väcka talan vid tribunalen mot en rättsakt som antagits av någon av Europeiska unionens institutioner, organ eller byråer om rättsakten är riktad till dem eller om de är direkt och personligen berörda av den, mot en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder. Unionsmedborgarna har även möjlighet att yttra sig vid domstolen när en nationell domstol, som har att avgöra ett mål som avser de aktuella medborgarna, beslutar att begära att domstolen ska meddela förhandsavgörande. SAMMANSÄTTNING Domstolen 1 domare per medlemsstat (för närvarande 27) och 8 generaladvokater. Mandattiden är sex år. Mandatet kan förnyas. Tribunalen Minst 1 domare per medlemsstat (för närvarande 27). Mandattiden är sex år. Mandatet kan förnyas. Personaldomstolen 7 domare. Mandattiden är sex år. Mandatet kan förnyas. SPRÅK Samtliga Europeiska unionens officiella språk får användas som rättegångsspråk. Rättegångsspråket bestäms i princip enligt sökandens val. I mål om begäran om förhandsavgörande är rättegångsspråket detsamma som vid den nationella domstol som hänskjuter frågan till domstolen. I mål om fördragsbrott är rättegångsspråket språket i den medlemsstat gentemot vilken talan väcks. I mål om överklagande är rättegångsspråket i princip det språk på vilket tribunalens avgörande har meddelats. SÄRDRAG Unionsrätten har företräde framför nationell rätt och ska tillämpas på samma sätt i medlemsstaterna. EUdomstolens domar är tvingande i medlemsstaterna. ADRESS Europeiska unionens domstol Press och informationsavdelningen L2925 Luxemburg Tel: (+352) 43 03 1 Fax: (+352) 43 03 25 00 Webbplats: http://www.curia.europa.eu
EFTA DOMSTOLEN GRUNDAD: 1994 SÄTE : Luxemburg (sedan 1996). TILLÄMPLIG RÄTT Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (med protokoll). Avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (med protokoll). Sekundärrätt (EES). MEDLEMSSTATER Island, Liechtenstein och Norge. UPPDRAG Säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av EESrätten. BEHÖRIGHET Tolkning av EESrätten. Tvister mellan fördragsslutande stater, mellan Eftas övervakningsmyndighet och fördragsslutande stater och mellan Eftas övervakningsmyndighet och dem som ett beslut av ifrågavarande myndighet riktar sig till eller en person som är direkt och personligen berörd av detta beslut. Begäran om rådgivande yttrande från nationella domstolar som är osäkra på hur EESrätten ska tolkas.
MEDBORGARNAS MÖJLIGHET ATT VÄCKA TALAN Fysiska eller juridiska personer kan väcka talan om ett beslut av Eftas övervakningsmyndighet riktar sig till dem eller om de är direkt och personligen berörda av ett sådant beslut. Medborgarna har dessutom möjlighet att få till stånd en prövning i Eftadomstolen genom systemet med hänskjutande för rådgivande yttrande (frågor som nationella domstolar ställer inom ramen för ett mål som anhängiggjorts vid en nationell domstol). SAMMANSÄTTNING 3 domare (1 per medlemsstat). SPRÅK Engelska och den nationella domstolens språk vid hänskjutande för rådgivande yttrande. SÄRDRAG EESrätten som har antagits i Eftas medlemsstater är direkt tillämplig i dessa stater. EESrätten är överordnad nationell rätt och omfattar principen om statens ansvar. Domarna i mål om direkt talan är tvingande. Däremot är de rådgivande yttrandena inte tvingande. ADRESS EFTA Court 1, rue du Fort Thüngen L1499 Luxemburg Tel: (+352) 42 10 81 Fax: (+352) 43 43 89 Webbplats: http://www.eftacourt.int Epost : eftacourt@eftacourt.int
EUROPADOMSTOLEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GRUNDAD 1959 : Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bildas. 1998 : Ikraftträdande av tilläggsprotokoll nr 11 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (1950), varigenom en enda domstol inrättas som sammanträder på heltid och som ersätter Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (1954) och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (1959). SÄTE : Strasbourg (Frankrike). TILLÄMPLIG RÄTT Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (1950) samt tilläggsprotokoll. MEDLEMSSTATER De stater som har ratificerat konventionen (47 stater år 2009.) Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Georgien, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Österrike. UPPDRAG Säkerställa att de höga fördragsslutande parterna iakttar sina åtaganden enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna med tillhörande protokoll. BEHÖRIGHET Varje konventionsstat (mellanstatliga klagomål) och varje enskild som anser sig ha varit utsatt för en överträdelse av konventionen (enskilda klagomål) kan direkt till Europadomstolen inge en framställning i vilken anges att en konventionsstat har kränkt en av de rättigheter som säkerställs genom konventionen. MEDBORGARNAS MÖJLIGHET ATT VÄCKA TALAN Domstolen får ta emot klagomål från enskilda personer, ickestatliga organisationer eller grupper av enskilda personer som påstår sig av någon av de höga fördragsslutande parterna ha utsatts för en kränkning av någon av de i konventionen eller i protokollen till denna angivna rättigheterna. Ett mål får anhängiggöras hos domstolen först när alla nationella rättsmedel har uttömts och senast sex månader från den dag då det nationella slutliga beslutet fattades. Domstolen får inte ta upp enskilda klagomål till prövning om de är anonyma eller väsentligen innefattar samma omständigheter som redan prövats av domstolen eller redan har hänskjutits till internationell undersökning eller reglering i annan form, och när domstolen anser att klagomålet är oförenligt med bestämmelserna i konventionen eller protokollen till denna, uppenbart ogrundat eller utgör ett missbruk av rätten att klaga. Klaganden behöver endast företrädas av
en advokat efter det att den berörda staten har underrättats om målet. Enligt domstolens rättegångsregler kan klaganden beviljas rättshjälp, från och med att den berörda staten har underrättats om målet, om detta är nödvändigt för att denne ska kunna ta till vara sin rätt inför domstolen och klaganden saknar tillräckliga ekonomiska medel för att helt eller delvis bära sina kostnader. SAMMANSÄTTNING Samma antal domare som fördragsslutande stater (för närvarande 47). Mandattiden är sex år. Mandatet kan förnyas. Domstolen sammanträder i kommittéer om tre domare, kamrar om sju domare och i stor sammansättning med 17 domare. Den domare som valts av en stat som är part i målet ska ingå i den kammare och i den stora sammansättning av domstolen varigenom målet avgörs. SPRÅK Engelska och franska. Innan beslut att ta upp målet till prövning fattas kan sökanden använda ett av de officiella språken i de fördragsslutande staterna. När ett sådant beslut har fattats måste yttranden vanligen göras eller upprättas på ett av domstolens officiella språk, förutom om ordföranden för kammaren ger sökanden tillstånd att fortsätta att använda det officiella språket i en av de fördragsslutande staterna. SÄRDRAG Domstolen i stor sammansättning: en kammare kan när som helst, under vissa förutsättningar, överlämna målet till domstolen i stor sammansättning såvida inte någon av parterna motsätter sig detta. Om särskilda skäl föreligger kan varje part inom tre månader från den dag då en kammare har meddelat dom yrka att målet ska hänskjutas till domstolen i stor sammansättning. En ansökan om hänskjutande prövas av en avdelning med fem domare. Ansökan kan i undantagsfall bifallas. ADRESS European Court of Human Rights Council of Europe F67075 Strasbourg Tel: (+33) 388 41 20 18 Fax: (+33) 388 41 27 30 Webbplats: http://www.echr.coe.int
ICJ INTERNATIONELLA DOMSTOLEN GRUNDAD 1945: Domstolen inrättades som huvudsakligt dömande organ för Förenta nationerna och ersatte Permanenta internationella domstolen, som grundades 1922 under Nationernas förbunds (NF) ledning. SÄTE: Haag (Nederländerna). TILLÄMPLIG RÄTT Internationella konventioner och fördrag, internationell sedvanerätt, allmänna rättsprinciper, i andra hand rättspraxis och doktrin av de mest framstående författarna. MEDLEMSSTATER Förenta nationernas medlemsstater (192 år 2009), vilka genom sitt medlemskap är anslutna till domstolsstadgan. Stater som har anslutit sig till domstolsstadgan utan att ratificera FN:s stadgar eller bli medlem i Förenta nationerna. Andra stater som har avgivit en förklaring till domstolens kansli under av Förenta nationernas säkerhetsråd fastställda förhållanden. UPPDRAG I enlighet med internationell rätt avgöra rättstvister mellan staterna som dessa själva anhängiggör. Avge rådgivande yttranden avseende rättsfrågor som kan ställas av de av FN:s organ eller deras fackorgan som har behörighet därför. BEHÖRIGHET Avgöra juridiska tvister mellan stater som anhängiggörs vid domstolen av staterna i fråga (dömande verksamhet). Avge rådgivande yttranden i rättsfrågor på begäran av FNorgan (5) eller av FN:s fackorgan (16) när de bemyndigats att ställa sådana frågor (rådgivande verksamhet). MEDBORGARNAS TILLGÅNG TILL DOMSTOLEN Privatpersoner kan inte väcka talan vid domstolen, eftersom det i artikel 34 i domstolsstadgan föreskrivs att endast stater kan vara parter inför domstolen. Privatintressen kan dock utgöra föremål för en talan vid domstolen om en stat gör en av sina medborgares sak till sin och inträder i dennes ställe avseende dennes klagomål mot en annan stat.
SAMMANSÄTTNING 15 domare som väljs på nio år av generalförsamlingen och av FN:s säkerhetsråd. Domstolens ledamöter företräder världens ledande kulturer och huvudsakliga rättssystem. En tredjedel av domstolens ledamöter kan bytas ut vart tredje år. Domarna kan väljas om. SPRÅK Franska och engelska. SÄRDRAG Domstolen kan endast avgöra en tvist om parterna har godtagit dess behörighet på ett av följande sätt: 1) Enligt en överenskommelse (compromis) mellan staterna, vilken har ingåtts särskilt i syfte att hänskjuta tvisten till domstolen. 2) På grund av en klausul om behörig domstol i ett fördrag, vari stadgas att talan ska väckas vid Internationella domstolen vid tvist mellan de fördragsslutande staterna. 3) På grund av att förklaringar har avgivits av båda staterna (stater kan förklara att domstolen ska vara behörig att avgöra tvister mellan den förklarande staten och varje annan stat som har gjort samma förklaring). Domstolens domar är tvingande för parterna. De är slutgiltiga och kan inte överklagas. Rådgivande yttranden är i princip inte tvingande. ADRESS International Court of Justice Vredespaleis Carnegieplein 2 NL2517 KJ Den Haag Tel: (+3170) 302 23 37 (upplysningar) Webbplats: http://www.icjcij.org
ICC INTERNATIONELLA BROTTMÅLSDOMSTOLEN GRUNDAD Den 17 juli 1998 antog 120 stater Romstadgan om upprättandet av Internationella brottmålsdomstolen. Domstolens stadga trädde i kraft den 1 juli 2002. SÄTE: Haag (Nederländerna). TILLÄMPLIG RÄTT I första hand Internationella brottmålsdomstolens stadga, rättegångs och bevisreglerna samt brottskriterierna. I andra hand tillämpliga fördrag samt folkrättens principer och regler, däribland de vedertagna principerna i det internationella regelsystemet för väpnade konflikter. I annat fall de allmänna rättsprinciper som domstolen har härlett från nationella lagar i världens rättssystem. MEDLEMSSTATER Parter i stadgan för Internationella brottmålsdomstolen är de stater som har tillträtt denna genom ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning. Den 1 augusti 2009 hade 110 stater tillträtt domstolens stadga och 139 stater hade undertecknat den. UPPDRAG Att som en permanent institution utreda och lagföra brott mot internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna, förebygga sådana brott samt verka för att de som gjort sig skyldiga till sådana brott inte går ostraffade. Att på ett rättvist, effektivt och opartiskt sätt lagföra de allvarligaste brotten. Domstolens arbete ska präglas av effektivitet och insyn. BEHÖRIGHET Materiell behörighet: ICC är behörig för de allvarligaste brotten: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, samt aggressionsbrott, så snart en definition av detta brott föreligger. Behörighet i tiden: ICC är behörig för brott begångna efter stadgans ikraftträdande, det vill säga efter den 1 juli 2002. Behörighet med avseende på person: Domstolen är behörig om den anklagade personen är medborgare i en stat som är part i stadgan eller om brottet har begåtts på en sådan stats territorium. Dessa villkor är emellertid inte tillämpliga när det är FN:s säkerhetsråd som hänskjuter ett ärende till åklagaren. Komplementaritetsprincipen: ICC får endast utreda brott och lagföra och döma personer om den berörda staten saknar vilja eller förmåga att göra detta.
MEDBORGARNAS TILLGÅNG TILL DOMSTOLEN Stadgan innehåller viktiga bestämmelser om brottsoffrens rättigheter och intressen. För första gången i den internationella straffrättens historia kommer brottsoffren att kunna delta i rättegången och begära ideellt och ekonomiskt skadestånd för de skador de har lidit. Enskilda, mellanstatliga organisationer och ickestatliga organisationer får dessutom lämna uppgifter till åklagarens kansli om brott som omfattas av domstolens behörighet. SAMMANSÄTTNING Domstolen består av fyra organ: Presidiet, avdelningarna, åklagarens kansli och registratorskontoret. Presidiet består av förste presidenten och de två vicepresidenterna. Ledamöterna i presidiet väljs bland domstolens 18 domare. 18 domare (detta antal kan komma att ökas) väljs för nio år i taget av stadgepartsförsamlingen. Domstolens domare är indeladei 3 avdelningar: förundersökningsavdelningen, rättegångsavdelningen, överklagandeavdelningen. En tredjedel av domarna byts ut vart tredje år. Åklagarens kansli leds av åklagaren, som biträds av en biträdande åklagare. Åklagarna väljs av medlemmarna i partsförsamlingen. Registratorskontoret leds av registratorn, som väljs av domarna. SPRÅK Arbetsspråk: Engelska och franska. På begäran av någon part i en rättegång eller av en stat som har tillåtelse att intervenera i en rättegång ska domstolen ge parten respektive staten tillstånd att använda ett annat språk än engelska eller franska, om domstolen anser detta vara tillräckligt motiverat. Officiella språk: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. SÄRDRAG ICC är en oberoende domstol. ICC är permanent. ICC är behörig i förhållande till fysiska personer. ICC har inrättats genom ett fördrag (Romstadgan), till skillnad från de brottmålstribunaler som upprättats genom resolutioner i Förenta nationernas säkerhetsråd. Staterna godkänner i förväg domstolens behörighet genom att ratificera Romstadgan. Säkerhetsrådet kan med stöd av kapitel VII i FNstadgan hänskjuta ett ärende till ICC. ADRESS International Criminal Court Maanweg, 174 NL2516 AB Den Haag Tel: (+3170) 515 85 15 Webbplats: http://www.icccpi.int
QD3010318SVC Denna publikation har genomförts med hjälp av de domstolar som presenteras ovan utgiven juni 2010 doi:10.2862/29874 Europeiska unionens domstol Press och informationsavdelningen L2925 Luxemburg www. curia.europa.eu ISBN 9789282909867