KOLLEKTIVAVTAL FÖR TJÄNSTEMÄN I PLANERINGS- OCH KONSULTBRANSCHEN 1.11.2011 30.11.2013

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TJÄNSTEMÄN I PLANERINGS- OCH KONSULTBRANSCHEN 1.11.2011 30.11.2013 TEKNOLOGIINDUSTRIN RF PLANERINGS- OCH KONSULTBYRÅERNAS FÖRBUND SKOL RF FACKFÖRBUNDET PRO RF

2 KOLLEKTIVAVTAL FÖR TJÄNSTEMÄN I PLANERINGS- OCH KONSULTBRANSCHEN 1.11.2011 30.11.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kollektivavtalets innehåll 3 Alfabetisk innehållsförteckning 4 1 Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet 9 2 Bilaga till underteckningsprotokollet 15 3 Kollektivavtal 16 4 Lönesystem för tjänstemän 48 5 Samarbetsavtal för planerings- och konsultbranschen 59 6 Avtal om uppsägningsskydd SKOL-TU 70 7 Sommarpraktikantprogrammet Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna 77 8 Avtal om inlärning i arbetet och främjande av praktikmöjligheter med anknytning till yrkesutbildning 78 9 Arbetstidsavtal 80

3 KOLLEKTIVAVTALETS INNEHÅLL 1 Avtalets omfattning och tillämpningsområde. 16 2 Komplementavtal..... 16 3 Anställningsförhållandet och allmänna skyldigheter som härrör från anställningsförhållandet....16 4 Lön.......18 5 Anställningsförhållandets upphörande.... 18 6 Ordinarie arbetstid......19 7 Arbetstidsförkortning.... 21 8 Genomsnittlig ordinarie arbetstid......22 9 Arbetsskiftsförteckning samt ändring i arbetsskiftsförteckningen och utjämningsschemat för arbetstiden......23 10 Mertidsarbete.......24 11 Lediga dagar... 25 12 Söckenhelgsveckor.....25 13 Övertidsarbete..... 26 14 Deltidslön..... 29 15 Beredskap och telefondirektiv...30 16 Utryckningsarbete... 31 17 Söndagsarbete. 32 18 Vilotider och ersättning för veckovilan..... 32 19 Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete....33 20 Lön under sjukdom eller moderskapsledighet samt efter olycksfall....35 21 Läkarundersökningar......37 22 Reseersättningar.........38 23 Skyddsklädsel..... 41 24 Gränsarbete....41 25 Utbildning..... 41 26 Semester... 41 27 Kort tillfällig frånvaro...43 28 Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig..44 29 Församlingsrätt....45 30 Förhandlingsordning......45 31 Lokala avtal......46 32 Avtalets giltighetstid......47

4 ALFABETISKT REGISTER Adoption..36 Yrkesutbildning...64 Fackföreningsmedlemsavgift.17 Söckenhelgsveckor...25 Måltidsersättning.38, 40, 66 Fackföreningsutbildning. 65 Avgörande av meningsskiljaktigheter.45, 46 Promemoria över meningsskiljaktigheter..45 Tandsjukdom Praktikanter Individuell lönedel Personens kompetens Vårdledighet Utryckningsarbete Utryckningspenning....37... 50.50.50..36...31..31 Kvällsarbete och ersättning.34 Uppsägning 18, 70- Uppsägningstider...18, 70- Uppsägningsavtal...70- Faderskapsledighet.. 35 Flexledighet 21, 25, 26, 32, 43 Organisationsfrihet 17 Repetitionsövningar.44 Genomsnittlig ordinarie arbetstid...22 Prövotid 19, 42 Församlingsrätt.45 Utbildning 48, 52, 53, 54, 65, 72- Utbildning.41 Kommunala förtroendeuppdrag....43 Dödsfall..43 Laboratorie- och röntgenundersökningar..37 Insjuknat barn 44 Vilotider 32 Mertidsarbete..24 Flexibel arbetstid.20 Semesterpremie...21, 24, 26, 32, 42 Semesterkvalifikationsår.. 19, 43 Permittering. 36, 75 Permitteringsvarseltider.75 Avbrytande av permittering..76 Annullering av permittering..75 Senarelagd permittering.75

5 Klassificering...53 Naturaförmåner.. 18, 27, 35, 42, 53, 69- Förtroendeman. 22, 24, 44, 60- Meddelanden....24, 60 person-, statistik- och arbetskraftsuppgifter..68- förtroendemannens uppsägningsskydd.. 63 förtroendemannautbildning. 65 verksamhetsutrymmen för förtroendeman....62 förtroendemannens kontorsredskap och dylikt.....63 förtroendemannens anställningsförhållande och inkomstutveckling.63 förtroendemannaersättning. 44 beviljande av befrielse..62 Kort tillfällig frånvaro...43 Läkarundersökningar...37- tandsjukdom 37 ersättning 37- laboratorie- och röntgenundersökningar..37 lagstadgade kontroller..37 läkarundersökningar vid sjukdomsfall...37- resekostnader och dagtraktamente 38 graviditet.. 37 undvikande av onödig förlust av arbetstid..37 läkarintyg 35, 37 Reseersättningar 38- måltidsersättning..39 kilometerersättning..40 kort arbetskomendering..40 ersättning för inkvarteringskostnader....39 ersättning för restid...40 resekostnader...38 resans början och slut.. 38 reseskyldighet...38 tekniska tjänstemän med lön för tjänsteresor 40 resereglemente.41 lång arbetskommendering...40 dagtraktamenten, inrikes...39 dagtraktamenten, utrikes....39 måltidsavdrag 39 beräkning av arbetstimmar och restid 38- timantal som fordras enligt arbetstidsschemat och dagslönegaranti.40 nattresepenning..39 förändringar i tjänstemannens ställning 18 Omställningsskydd.71 Förhandlingsordning..45, 75 inledande av förhandlingar 45 förhandlingsskyldighet.45 utarbetande av protokoll eller promemoria om meningsskiljaktigheter 45 Unga tjänstemän.....50 Användning av egen bil..40

6 Tillägg för undervisning..52 Deltidsarbete..20, 24 Deltidslön..29- beräkning av frånvarotimmar och -dagar 29- Lokalt avtalsförfarande. 46 flexledighet. 21, 25, 26, 32, 43 daglig vilotid. 33, 65 maximal ackumulering av flexibel arbetstid 20 semesterlön 42 semesterpremie..42 resereglemente.41 arbetstid..19 ledighet för arbetstidsförkortning..21 traktamenten för arbetskommendering.40 granskningsperiod för övertidsarbete..29 Lön....18 Tjänstetid..51 Lönesystem..16, 18, 48- Tjänsteårstillägg.. 48, 51 Familjeledighet. 17, 36, 74 Handledning. 17, 52 Beräkning av frånvarotimmar och -dagar.29 Telefondirektiv och -ersättningar....30 Dagtraktamente 39- Daglig vilotid 31 Kompetens 50- Kompetenstillägg.49 Gränsarbete.41 Graviditet 37, 73 Grupplivförsäkring.17 Röntgenundersökning 37 Sjukdom...35 Lön för sjukdomstid.35- anmälningsskyldighet....35 ersättningsperioder.. 35 ersättningsgrund.35- uppvisande av läkarintyg.. 35 förvägran av lön för sjukdomstid....35 konstaterande av arbetsoförmåga.. 35 ny arbetsoförmåga....35 föräldraledighet. 35 avdrag...36 moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet. 35- Förflyttning till andra uppgifter. 18 Vikariat och vikarieersättning..52

7 Tillämpningsområde (kollektivavtalet).16 Tillämpningsområde (lönesystemet)...48 Söndagsarbete 28, 32, 33, 34, 42, 52, 69 Förlossning 21, 36, 37 Ordinarie arbetstid....19 Sparad ledighet.. 43 Olycksfall 26, 33, 35, 37 Jämställdhet..14, 60, 65, 67 Befattningsbeskrivning... 48- Ändringar av befattningen. 18 Resultatpremier. 18, 69 LSK-klass..48, 50 LSK-lön..50 Arbetstid.19- genomsnittlig ordinarie arbetstid..22 maximal längd.. 19- ordinarie arbetstid 19- förändrad arbetstid och lön 19 Arbetstidsförkortning 21 Arbetstidsutjämningsschema....22 Plan för utjämning av arbetstid....24 Utveckling av arbetslivet 15 Arbetskommendering....40 Sysselsättningsplan 72 Ändringar i anställningsvillkoren.18 Arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsombud 44, 60- Arbetarskyddsfullmäktigeersättningar..44 Arbetsvecka och arbetsdygn.20 Arbetstidsschema.. 23, 27, 29, 33, 40 anmälningsskyldighet.24 skyldighet att uppgöra..24 förhandlingsskyldighet.24 bestående ändring.24 tillfällig ändring 24 Utlandsdagtraktamenten Utomstående arbetskraft 39..69 Kravnivå.....48- meningsskiljaktigheter gällande kravnivå...54 Bedömning av svårighetsgraden 48- Föräldraledighet.... 35 Beredskapstid...30 Vice förtroendeman...60- Ansvarsförsäkring....17 Veckovila...32 Ersättning för veckovila....28, 33 Övertidsarbete per vecka.. 26- Dygnsvila.31, 34

8 Övertidsarbete per dygn 26- Skiftarbete 34- skiftarbetstillägg vid kvällsskift.. 34 skiftarbetstillägg vid nattskift...34 skiftarbetstillägg för övertids- och söndagsarbete..34 Semester. 41 divisor för månadslön...42 semesterpremie....42 sparad ledighet.. 43 turordning vid minskning.74 Minimilön.. 52 Samhälleliga förtroendeuppdrag.43 Samarbetsavtal... 60- allmänna bestämmelser.. 60 samarbetsuppgifter och samarbetsorganisationer...61 bestämmelser som gäller förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktigs samt arbetarskyddsombudets ställning 62 utvecklingsverksamhet...64 utbildning. 65 yrkesutbildning.65 gemensam utbildning 66 fackföreningsutbildning..66 informationsverksamhet...67 Övertidsarbete 26- Vad räknas som övertidsarbete. 26 uträkning av grundlön 27 ersättning för arbete som utförts under ledig dag 26 per vecka 26 per dygn. 26 Nattarbete och ersättning 34- Moderskapsledighet. 35-

9 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR KOLLEKTIVAVTALET FÖR TJÄNSTEMÄN I PLANERINGS- OCH KONSULTBRANSCHEN Tid 18.11.2011 Plats Teknologiindustrin rf, Helsingfors Närvarande Teknologiindustrin rf Fackförbundet Pro rf Jorma Turunen Risto Alanko Jarkko Ruohoniemi Tuulikki Vainio Antti Rinne Tuovi Orpana Oili Leskelä-Mustonen Markku Järvinen Veli-Matti Salminen 1 Förnyande av kollektivavtalet Undertecknade parter avtalar om ett nytt kollektivavtal, vilket avviker från branschens avtal som varit i kraft till och med den 30 oktober 2011 på följande sätt. Den nya avtalsperioden börjar den 1 november 2011 och slutar den 30 november 2013. 2 Lönejusteringar År 2011 Metod för genomförande av löneförhöjningar samt tidpunkten för och storleken på dem Förhandlingarna om löneuppgörelsen och dess bakgrund Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt. Syftet med de lokala förhandlingarna är att hitta en löneuppgörelse som överensstämmer med situationen på arbetsplatsen och arbetsplatsens behov. Tillsammans med förtroendemannen diskuteras uppmuntrande lönesättning, lönedifferentiering och lokalt utrymme för löneförhöjning samt utveckling av produktiviteten på arbetsplatsen. Uppgörelsen bygger på företagets eller arbetsplatsens situation beträffande ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft och köpkraftsfaktorer. Lokal löneuppgörelse I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås skriftligen med förtroendemannen. Ett avtal ska ingås skriftligen senast den 15 december 2011 om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden.

10 Vid avsaknad av lokal uppgörelse Om ingen lokal uppgörelse nås höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,6 procent och retroaktivt med en pott på 0,8 procent för individuella förhöjningar från och med den 1 november 2011 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. Om hur ovan nämnda pott på 0,8 procent ska fördelas enligt lönesystemet förhandlas och avtalas tillsammans med förtroendemannen. Avtalsparterna anser det viktigt att man lokalt för en aktiv diskussion om fördelningen av löneförhöjningen enligt lönesystemet. Om man inte avtalar lokalt om hur potten ska användas kan parterna be förbunden om ett ställningstagande eller förslag om användningen av potten. Om man inte heller avtalar om användningen av potten på detta sätt uppgår den allmänna förhöjningen till totalt 2,4 procent. Om den lokala löneuppgörelsens kostnadseffekt är lägre än vad som nämns i föregående stycke eller om man avstår från förhöjningarna ska avtalet delges kollektivavtalsparterna senast den 15 januari 2012. Engångsbelopp 1.1.2012 År 2012 Om de centrala arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal för tryggande av konkurrenskraften och sysselsättningen i Finland av den 13 oktober 2011 fullföljs och inget annat avtalas lokalt om betalning av engångsbelopp eller betalningstidpunkten, betalas ett engångsbelopp på 150 euro till tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet för tjänstemän i planerings- och konsultbranschen den 1 januari 2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter under följande förutsättningar: - Engångsbeloppet betalas till de tjänstemän vars anställningsförhållande fortgått oavbrutet åtminstone sedan den 1 oktober 2011 och fortfarande gäller vid den tidpunkt då engångsbeloppet betalas ut. - För tjänstemän som är deltidsanställda beräknas engångsbeloppet utifrån den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden. - När en person tar ut oavlönad ledighet betalas engångsbeloppet till honom eller henne i samband med den första lönebetalningen efter att han eller hon har återvänt till arbetet, under förutsättning att detta sker under avtalsperioden. Metod för genomförande av löneförhöjningar samt tidpunkten för och storleken på dem Förhandlingarna om löneuppgörelsen och dess bakgrund Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt. Syftet med de lokala förhandlingarna är att hitta en löneuppgörelse som överensstämmer med situationen på arbetsplatsen och arbetsplatsens behov. Tillsammans med förtroendemannen diskuteras uppmuntrande lönesättning, lönedifferentiering och lokalt utrymme för

11 löneförhöjning samt utveckling av produktiviteten på arbetsplatsen. Uppgörelsen bygger på företagets eller arbetsplatsens situation beträffande ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft och köpkraftsfaktorer. Lokal löneuppgörelse I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås skriftligen med förtroendemannen. Avtalet ska ingås skriftligen i god tid, dock senast den 30 november 2012 om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden. Vid avsaknad av lokal uppgörelse Om ingen lokal uppgörelse nås höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,3 procent och med en pott på 0,6 procent för individuella förhöjningar från och med den 1 december 2012 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. Om hur ovan nämnda pott på 0,6 procent ska fördelas enligt lönesystemet förhandlas och avtalas tillsammans med förtroendemannen. Avtalsparterna anser det viktigt att man lokalt för en aktiv diskussion om fördelningen av löneförhöjningen enligt lönesystemet. Om man inte avtalar lokalt om hur potten ska användas kan parterna be förbunden om ett ställningstagande eller förslag om användningen av potten. Om man inte heller avtalar om användningen av potten på detta sätt uppgår den allmänna förhöjningen till totalt 1,9 procent. Om den lokala löneuppgörelsens kostnadseffekt är lägre än vad som nämns i föregående stycke eller om man avstår från förhöjningarna ska avtalet delges kollektivavtalsparterna senast den 15 december 2012. 3 Frigörelse från en uppgörelse enligt ramavtalet Arbetsmarknadens centralorganisationer gjorde den 25 november 2011 en utvärdering av huruvida ramavtalet nått tillräcklig täckning på arbetsmarknaden. Om en sådan täckningsgrad inte uppnåtts och centralorganisationerna tillsammans med statsmakten inte förbinder sig till de utvecklingslösningar för arbetslivet som utgör en del av ramavtalet, utvärderar parterna i detta kollektivavtal tillsammans en möjlig frigörelse från avtalet de ingått. På basis av utvärderingen kan avtalsparterna häva avtalet med verkan från och med den 30 september 2012. Meddelandet om uppsägningen ska skriftligen sändas till avtalsparterna före den 31 mars 2012 samt till riksförlikningsmannen för kännedom.

12 4 Betydande avvikelser i den ekonomiska utvecklingen 5 Arbetsgrupper Ifall arbetsmarknadens centralorganisationer tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen avviker markant från den bedömning som gjordes när avtalet ingicks, förhandlar avtalsparterna på basis av detta och avtalar om hur avvikelsen inverkar på de avtalade förhöjningarna eller avtalets giltighetstid. Ifall parterna inte i enlighet med det ovan nämnda avtalar om den inverkan avvikelsen i den ekonomiska utvecklingen har, kan båda avtalsparterna skriftligen säga upp detta avtal före den 30 september 2012 med verkan från och med den 30 november 2012. Meddelandet om uppsägningen ska också sändas till riksförlikningsmannen för kännedom. 5.1 Arbetsgruppen för utredning av sammanslagning av kollektivavtal Förbunden tillsätter en arbetsgrupp för att utreda möjligheten för en sammanslagning av kollektivavtalet för teknologiindustrins tjänstemän och kollektivavtalet för tjänstemän i planerings- och konsultbranschen. Arbetsgruppens uppgift är att före slutet av oktober 2012 utreda eventuella fördelar och nackdelar som en sammanslagning möjligen kan innebära samt på basis av detta bedöma förutsättningarna för en sammanslagning och vid behov göra ett förslag för hur sammanslagningen kunde genomföras. 5.2 Utvecklingsarbetsgrupp Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som enligt principen om kontinuerliga förhandlingar behandlar frågor som rör kollektivavtalet för att utveckla företagens konkurrenskraft och tjänstemannaarbete och vidtar de åtgärder som eventuellt behövs. Arbetsgruppen granskar även utveckling och förtydligande av avtalsbestämmelserna. 6 Utveckling av arbetslivet En handling om utveckling av arbetslivet finns som bilaga till underteckningsprotokollet. 7 Problemsituationer angående förtroendemannens ställning Det kan av olika skäl uppstå problem mellan förtroendemannen och arbetsgivaren. Om de tillspetsas kan de leda till att arbetsgivaren överväger att upplösa förtroendemannens anställningsförhållande. Efter att förbunden har blivit informerade om det ovan konstaterade, etableras snabbt en förhandlingskontakt mellan förbunden för att reda ut vilka orsaker, förhållanden och fakta som har gett upphov till problemet. När förbunden överväger övriga nödvändiga åtgärder ska de vara medvetna om att de

13 ömsesidigt har intensifierad skyldighet att kontrollera att kollektivavtalet och den arbetsfredsplikt det innehåller tillämpas i motsvarande saksammanhang. Förbunden ska agera i frågan utan obefogat dröjsmål. Förbunden har som mål att försöka nå ett gemensamt ställningstagande om förutsättningarna för att återställa det inbördes förtroendet mellan förtroendemannen och arbetsgivaren som utgör grunden för anställningen. Det hör till förbundens uppgifter att även i övrigt ge råd, utbildning och annan vägledning till de lokala parterna för att garantera att förtroendemannasystemet fungerar. 8 Bedömning av konsekvenser för jämställdheten mellan könen Avtalsparterna ska bedöma kollektivavtalets konsekvenser för jämställdheten mellan könen under avtalsperioden. Protokollsanteckning: För detta ändamål tillsätter avtalsparterna en gemensam arbetsgrupp som kan höra sakkunniga vid behov. Vid bedömningen av konsekvenserna för jämställdheten mellan könen ska särskild uppmärksamhet fästas vid bestämmelser som är indirekt diskriminerande och vid situationer och strukturer som leder till ojämställdhet. 9 Jämställdhet Parterna anser det vara viktigt att jämställdheten mellan könen på arbetsplatserna främjas i enlighet med jämställdhetslagen. För att uppnå denna målsättning betonas vikten av att de skyldigheter och åtgärder som nämns i lagen åtföljs. 10 Protokolljustering Det avtalades att detta protokoll justeras av Jorma Turunen, Risto Alanko, Timo Myllys, Antti Rinne och Oili Leskelä-Mustonen. Helsingfors den 18 november 2011 In fidem Justerat Jorma Turunen Risto Alanko Timo Myllys Antti Rinne Oili Leskelä-Mustonen

14 Bilaga till kollektivavtalets underteckningsprotokoll Arbetsmarknadens centralorganisationer har som en del av den ramlösning som signerades den 13 oktober 2011 godkänt regeringens mål att i syfte att sporra arbetsgivarna öka utbildning som främjar kompetens och produktivitet enligt följande: Utveckling av arbetslivet Staten inleder beredning av lagstiftningsprojekt på trepartsbasis som en del av arbetsmarknadsorganisationernas avtal. Regeringen är redo att, för att utveckla en fungerande arbetsmarknad och personalens kompetens, inleda beredning av ibruktagande också av utbildnings- och välfärdsavdrag i företagsbeskattningen genom ett särskilt skatteavdrag. Målet är att arbetsgivarna uppmuntras till att öka utbildning som utvecklar personalens kompetens. Sålunda kan arbetstagaren på ett sätt som arbetsgivaren bestämmer årligen i tre dagar delta i utbildning som ökar arbetstagarens kompetens. På detta sätt kan man öka den utbildning som utvecklar personalens kompetens och inrikta den så att ett större antal arbetstagare deltar i utbildningen än tidigare. Arbetstagare över 55 år kan också använda dessa dagar för att främja arbetsförmågan och förbättra arbetshälsan. Målet med skatteavdraget är att främja utvecklingen av kompetensen och att förbereda sig för ändrade förhållanden samt att förlänga arbetskarriärerna. Före den 31 maj 2012 bereds på trepartsbasis ett förslag till kriterierna för det nya systemet, spelreglerna för ibruktagandet och hur systemet verkställs. Motsvarande arrangemang verkställs i den offentliga sektorn. Systemet tas i bruk den 1 januari 2013. Företagens personalplaner eller motsvarande planer granskas på så sätt att planerna möjliggör ovan nämnda arrangemang.

15 KOLLEKTIVAVTAL 1 Avtalets omfattning och tillämpningsområde Personer i tjänstemannauppgifter hos företag som är medlemmar i planerings- och konsultbranschen vid Teknologiindustrin eller i Finlands Konsultbyråers förbund SKOL rf omfattas av detta avtal. Tjänstemannauppgifterna kräver i allmänhet kunskaper och färdigheter på grundskole-, mellanstadie- eller lägre högskolenivå. Yrkesskicklighet kan också skaffas med hjälp av praktisk erfarenhet. Avtalets tillämpningsområde har ingen övre gräns i utbildningshänseende. Detta innebär att en person som fått till exempel yrkeshögskole- eller dylik utbildning kan höra till detta avtals tillämpningsområde, om tjänsten på grund av sitt innehåll hör till avtalets tillämpningsområde. Avtalets tillämpningsområde omfattar bl.a. tjänstemannauppgifter med anknytning till planering, övrig teknik, ekonomi och administration samt arbetsledning. Till vilken personalgrupp en tjänsteman hör bestäms utifrån tjänstemannens huvudsakliga uppgifter. Avtalet tillämpas inte på personer i högre tjänstemannaställning. En högre tjänstemans tjänst bestäms enligt tillämpningsreglerna i kollektivavtalet för de högre tjänstemännen. Detta avtal tillämpas inte heller på personer i arbetaruppgifter. Protokollsanteckning: Formuleringen som gäller avtalets tillämpningsområde innebär ingen ändring av detta kollektivavtals tidigare tillämpningsområde. 2 Komplementavtal Som en del av detta kollektivavtal iakttas följande komplementavtal: Lönesystem 18.1.2001 (SKOL/TU) Samarbetsavtal för planerings- och konsultbranschen 17.12.2002 (SKOL/TU) Avtal om uppsägningsskydd 17.12.2002 (SKOL/TU) Sommarpraktikantprogrammet Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna Avtal om inlärning i arbetet och främjande av praktikmöjligheter med anknytning till yrkesutbildning Arbetstidsavtal 3 Anställningsförhållandet och allmänna skyldigheter som härrör från anställningsförhållandet 1. Direktionsrätt Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och säga upp en tjänsteman.

16 2. Organisationsfrihet och innehållning av fackföreningsmedlemsavgifter Parterna konstaterar att organisationsfriheten och föreningsfriheten är ömsesidigt okränkbara. Arbetstagaren innehåller, ifall tjänsteman befullmäktigat honom eller henne därtill, medlemsavgifter till den tjänstemannaorganisation som är part i detta kollektivavtal och redovisar dem per lönebetalningsperiod på ett konto som de enskilda organisationerna har angett. Innehållningen verkställs så som separat avtalats om i det avtalsprotokoll som centralorganisationerna har undertecknat. Till tjänstemannen ges efter kalenderårets utgång eller efter att anställningsförhållandet upphört ett intyg för beskattningen över den innehållna summan. 3. Ansvarsförsäkring och grupplivförsäkring Arbetsgivaren tecknar för en för tjänstemän i chefsställning avsedd s.k. arbetsgivares ansvarsförsäkring som täcker det ansvar som arbetsgivaren, dennes/dennas ställföreträdare och en tjänsteman som i ledande eller övervakande ställning, t.ex. som arbetsledare är anställd hos försäkringstagaren, har för person- eller egendomsskada som har förorsakats till en egen arbetstagare till den del skadan inte omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller trafikförsäkringen. Maximibeloppen för ersättningarna utgör för personskada 126 140 euro, dock så, att ersättningens maximibelopp är 50 456 euro per en person och för egendomsskada 25 228 euro. Även övriga försäkringsvillkor bestäms enligt gällande allmänna och särskilda försäkringsvillkor för arbetsgivares ansvarsförsäkring. Arbetsgivaren ombesörjer på sin bekostnad en grupplivförsäkring för tjänstemän så som därom avtalats mellan centralorganisationerna. 4. Allmänna skyldigheter En tjänsteman ska på det sätt som hans eller hennes ställning förutsätter främja och övervaka arbetsgivarens intressen. Arbetsgivaren ska visa förtroende för tjänstemannen och, så vitt det är möjligt, stöda tjänstemannen i hans eller hennes strävan att utveckla sin yrkeskompetens. Arbetsgivaren ska informera tjänstemannen om förändringar i hans eller hennes ställning tidigast möjligt och stöda tjänstemannen i verksamheten som arbetsgivarens representant. Arbetsgivaren bör bli underrättad om beslut som berör dennes underställda senast samtidigt som besluten delges dessa. Tjänstemannen ska introduceras i arbetet och i de förändringar som äger rum i arbetet. En ny tjänsteman ska även göras förtrogen med företaget och dess verksamhetsprinciper samt personalpolitiken och eventuella ordningsregler. En ny tjänsteman underrättas om vilket kollektivavtal som ska tillämpas och om avtalets förhandlingssystem och om tjänstemännens representanter. En tjänsteman som återvänder från en familjeledighet som avses i 4 kap. i arbetsavtalslagen bör få samma handledning i tillämpliga delar.

17 5. Ändringar i anställningsvillkoren 4 Lön Villkoren i anställningsförhållandet kan ändras, om båda parter är överens om det. Om överenskommelse inte kan nås kan ändringen verkställas om det föreligger ett skäl som berättigar till uppsägning och uppsägningstiden iakttas. Förfaringssättet är alltså detsamma som vid uppsägningen av ett arbetsavtal. En tjänsteman kan flyttas till en annan uppgift på så sätt att hans eller hennes tjänstemannaställning bevaras. Om detta innebär en försämring av hans eller hennes förmåner, ska det även i detta fall ovan nämnda grund föreligga och uppsägningstiden enligt 5 ska iakttas. En tjänstemans lön grundar sig på uppgiftens svårighetsgrad, arbetsprestation och övrig personlig kompetens enligt det lönesystem som finns bifogat detta kollektivavtal. Med månadslön avses vid tillämpningen av detta avtal en tjänstemans personliga totallön, dvs. penninglönen inklusive naturaförmåner utan eventuella separata tillägg. Som naturaförmånernas värde i pengar vid tillämpningen av detta avtal anses naturaförmånens gängse värde, se 11 mom. i bifogade protokoll som gäller lönesystemet. Om arbetsgivaren tar i bruk särskilda tillägg, s.k. resultatpremier, som komplement till de i detta kollektivavtal nämnda löneformerna, bör arbetsgivaren skriftligt redogöra för innehållet i premiesystemet för tjänstemännen innan det tas i bruk. I allmänhet grundar sig premien på ekonomiskt resultat eller på uppnådda målsättningar för produktivitet och utveckling. Premierna intjänas ofta under perioder som är längre än lönebetalningsperioden. 5 Anställningsförhållandets upphörande 1. Ifall man i samband med uppsägningen inte överenskommit om annan uppsägningstid, ska arbetsgivaren vid uppsägningen av ett arbetsavtal iaktta Uppsägningstid 14 dagar högst 1 år 1 månad 1 4 år 2 månader 4 8 år 4 månader 8 12 år 6 månader över 12 år Anställningsförhållandets längd

18 2. I fall man inte har avtalat om en annan uppsägningstid i samband med uppsägningen, ska tjänstemannen då han eller hon säger upp arbetsavtalet iaktta Uppsägningstid 14 dagar högst 5 år 1 månad över 5 år Anställningsförhållandets längd 3. Uppsägningstiderna i denna paragraf i avtalet tillämpas inte under prövotiden på en tjänsteman som anställts på prövotid. 4. Arbetsgivaren eller tjänstemannen kan om han eller hon så önskar under semesterperioden (2.5 30.9) inberäkna i uppsägningstiden den semester som intjänats under föregående semesterkvalifikationsår och som ännu inte tagits ut. 5. Tjänstemannen eller arbetsgivare kan, om så önskas, i uppsägningstiden inräkna intjänad ledighet för arbetstidsförkortning som ännu inte har hållits (s.k. Pekkanendagar). 6 Ordinarie arbetstid 1. Den ordinarie arbetstidens längd a. Den ordinarie arbetstiden är högst 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, om inte annat avtalas lokalt. b. Om en tjänsteman arbetar vid en arbetsplats där man fortlöpande har tillämpat 8 timmars arbetstid per dygn och 40 timmars arbetstid per vecka, utgör den ordinarie arbetstiden högst 8 timmar om dagen och 40 timmar i veckan. c. Lokalt kan med iakttagande av kollektivavtalets förhandlingsordning avtalas om en övergång från 37,5 timmars arbetsvecka till 40 timmars arbetsvecka. Avtalet ska ingås före utgången av det föregående året. Avtalet kan årligen sägas upp med två månaders uppsägningstid så att avtalet upphör att gälla vid utgången av kalenderåret. Ett dylikt avtal kan ingås enligt följande modell A eller B: ALTERNATIV A: 1. Vid övergången till 40 timmars arbetsvecka höjs tjänstemannens månadslön med 2,7 procent. Om tjänstemannen återgår till 37,5 timmars arbetsvecka, sänks hans eller hennes månadslön med 2,6 procent. 2. Efter övergång till 40 timmars arbetsvecka tillämpas 7 (Arbetstidsförkortning). ALTERNATIV B: 1. När tjänsteman har arbetat 170 ordinarie 8 timmars arbetsdagar, får han eller hon 100 timmar ledigt.

19 2. När ledigheten ges, tillämpas principerna om arbetstidsförkortning i 7. När man räknar ut de dagar som avses i punkt B.1. tillämpas det som har fastställts i 7 om dagar som likställs med arbetade dagar. 3. Ovan i punkt B.1. nämnda ledighet minskas med den del av semestern som överskrider 30 vardagar samt med samtliga andra lediga dagar, som i övrigt förkortar den årliga arbetstiden, med undantag av kyrkliga högtider, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen, första maj samt lördagen efter jul och efter påsk. 4. En period som omfattas av 37,5 timmars arbetsvecka får inte delas upp i flera än två delar, om inte annat avtalas. 5. Arbetsskiftsförteckningen uppgörs för ett år i sänder, om inte annat avtalas. 6. Om en tjänsteman inte har hunnit arbeta 170 ordinarie arbetsdagar omfattande 8 timmar per dag innan hans eller hennes anställning upphör, eller om en period som omfattar 40 timmars arbetsvecka av annan orsak har avbrutits innan nämnda förvärvsinkomst har tjänats ihop, får tjänstemannen motsvarande ledighet för den arbetstid per dygn som överskrider arbetsskiftsförteckningens 7,5 timmar eller betalas för den tiden 50 % förhöjd lön. Härvid beaktas även den eventuella proportionella minskning som nämns i punkt B.1. d. Om man lokalt avtalar om någon annan förlängning av arbetstiden, avtalas samtidigt om hur förlängningen och en eventuell senare förkortning av arbetstiden inverkar på anställningsvillkoren. Arbetstiden får ändå inte på årsnivå vara längre än i det arbetstidsarrangemang som avses i punkt c ovan. e. I treskiftsarbete iakttas kollektivavtalet för teknologiindustrins tjänstemän, om inte annat avtalas lokalt. f. Arbetsskift som är kortare än fyra timmar bör inte tillämpas, såvida inte arbetstagarens behov eller någon annan grundad orsak förutsätter detta. 2. Arbetsvecka och arbetsdygn Arbetsveckan börjar på måndag och arbetsdygnet vid den tidpunkt som i allmänhet iakttas vid företaget i fråga, om inte annat avtalas lokalt. 3. Flexibel arbetstid och deltidsarbete Vid planeringen av införandet av olika arbetstidsmodeller är det ändamålsenligt att även utreda möjligheterna till att införa flexibel arbetstid. Övergången till flextid kan avtalas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller lokalt. Lokalt kan man också avtala om en maximal flextid som avviker från 13 2 mom. i arbetstidslagen. Den maximala flextiden kan ändå uppgå till högst +/- 120 timmar. Då arbetssituationen så kräver kan arbetsgivaren ålägga tjänstemannen att använda sina samlade flextimmar som ledighet och vid behov också som hela lediga dagar, genom att informera tjänstemannen om detta en vecka på förhand, och på motsvarande sätt kan tjänstemannen då arbetssituationen tillåter använda sina flextimmar som hela lediga dagar genom att informera arbetsgivaren om detta en vecka på förhand. Detta innebär situationer då det finns mindre arbete

20 än den ordinarie arbetstiden eller att man i första hand använder flextimmar i stället för permittering. Med en tjänsteman kan separat avtalas om att flexsaldot omvandlas till flexledighet. I fråga om flexledigheten tillämpas 27 i semesterlagen, men parterna måste komma överens om tidpunkten för flexledigheten. För flexledighet betalas ingen semesterpenning. Vid planering av ibruktagande av olika arbetstidsmodeller bör man också utreda ibruktagandet av deltidsarbete av familjeskäl. Man kan övergå till deltidsarbete av familjeskäl förutsatt att avtal om detta ingås lokalt. 7 Arbetstidsförkortning 1. I fråga om arbetstidsformerna i 6 1 b och c mom. i detta avtal förkortas arbetstiden på följande sätt. Därutöver förutsätts, att tjänstemannen har högst 30 vardagar lång semester samt att hans eller hennes årliga arbetstid i övrigt förkortas endast av kyrkliga högtidsdagar, midsommarafton, självständighetsdagen, julaftonen, nyårsdagen och första maj. 2. Ledigheten intjänas för ordinarie arbetsdagar i arbete från och med kalenderårets början på följande sätt: Dagar i arbete intjänad ledighet minst 17 arbetsdagar 1 ledig dag minst 34 arbetsdagar 2 lediga dagar minst 51 arbetsdagar 3 lediga dagar minst 68 arbetsdagar 4 lediga dagar minst 85 arbetsdagar 5 lediga dagar minst 102 arbetsdagar 6 lediga dagar minst 119 arbetsdagar 7 lediga dagar minst 136 arbetsdagar 8 lediga dagar minst 153 arbetsdagar 9 lediga dagar minst 170 arbetsdagar 10 lediga dagar minst 187 arbetsdagar 11 lediga dagar minst 204 arbetsdagar 12 lediga dagar minst 212 arbetsdagar 12,5 lediga dagar Som ordinarie arbetsdagar i arbete räknas dessutom den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid eller förlossningsledighet samt utbildning som arbetsgivaren bekostar också delvis, om arbetsgivaren betalar lön för den. Med arbetsdagar likställs också sådan ledighet som avses i 27 i avtalet (kort tillfällig ledighet), för vilken arbetsgivaren betalar lön. Under nämnda tider både används och intjänas alltså lediga dagar. Med arbetsdagar likställs också lediga dagar som avses i detta avtal. Från arbetstidsförkortningen avdras andra än på avtal eller praxis baserade semesterarrangemang eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar, som förkortar den årliga arbetstiden.

21 3. Tjänstemannen informeras om när ledigheten ges minst 2 veckor på förhand, om inte annat har avtalats med tjänstemannen om hur han eller hon har ledigt. Ledighet beviljas enligt arbetsgivarens anvisning i 1, 2, 3 eller 4 arbetsdagar eller arbetsskift i sänder, om man inte har avtalat om kortare ledighet. Enligt överenskommelse kan ledighet också beviljas genom att under en viss tid förkorta den dagliga arbetstiden med en kortare tid än en arbetsdag eller ett arbetsskift. Ledighet beviljas senast före utgången av april året efter det år då ledigheten intjänats, om inte något annat har avtalats med tjänstemannen. Om separat avtal ingås med tjänstemannen kan ledigheten beviljas vid någon annan överenskommen tidpunkt eller betalas i form av ersättning. I stället för förkortad arbetstid kan man lokalt avtala med förtroendemannen om att alla lediga dagar eller en del av dem erläggs i pengar. 4. Arbetstidsförkortning i enlighet med denna paragraf verkställs utan att tjänstemannens inkomstnivå sänks. Om tjänstemannens anställning upphör och intjänad ledighet inte har beviljats dessförinnan, betalas lön motsvarande den intjänade ledigheten till tjänstemannen i enlighet med beräkningsanvisningen för fastställande av lön för deltidsarbete i detta avtal. Om tjänstemannens anställning upphör och han eller hon har beviljats ledighet innan den intjänats, får arbetsgivaren innehålla motsvarande belopp från den slutlikvid som betalas till tjänstemannen i enlighet med beräkningsanvisningen för fastställande av lön för deltidsarbete i detta avtal. 5. När semesterns längd fastställs, likställs med arbetade dagar också dagar under vilka tjänstemannen har varit förhindrad att utföra arbete på grund av ledighet enligt denna paragraf. 8 Genomsnittlig ordinarie arbetstid 1. Förutsättningar Införande av genomsnittlig ordinarie arbetstid per vecka förutsätter att ett utjämningsschema för arbetstiden utarbetas för minst den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till det genomsnitt som avtalats för ifrågavarande arbetstidsform, högst 40 timmar i veckan. Arbetstiden kan också utjämnas på årsnivå så att den i genomsnitt överensstämmer med vad som har fastställts i kollektivavtalet i fråga om arbetstid per dygn och arbetstid per vecka. Detta innebär att om t.ex. den ordinarie arbetstiden är 7,5 timmar om dagen och 37,5 timmar i veckan, arbetstiden per år är 1 890 timmar 2012 och 2013, avdras från arbetstiden per år de ordinarie arbetstimmar som ingår i semestern. Om den ordinarie arbetstiden är 8 timmar om dagen och 40 timmar i veckan, är arbetstiden per år 2 016 timmar 2012 och 2013, exklusive det antal arbetstimmar som motsvarar de ordinarie arbetstimmar som ingår i semestern och lediga dagar i enlighet med 7.

22 2. Utjämning av den ordinarie arbetstiden i genomsnitt på basis av arbetsledningsrätten Förutsatt att den ordinarie arbetstiden per dygn inte överskrider 8 timmar, kan den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas i genomsnitt på följande sätt: i dagarbete då företagets verksamhet absolut kräver det så att den under en period på högst 6 veckor utjämnas till den ordinarie arbetstiden per vecka, i intermittent tvåskiftsarbete så att den under en period på högst 9 veckor utjämnas till den ordinarie arbetstiden per vecka samt i intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete samt i kontinuerligt skiftarbete så att den under en period på högst ett år utjämnas till den ordinarie arbetstiden per vecka. Såväl i skiftarbetet som i dagsarbetet ska i genomsnitt två lediga dagar per vecka ingå i utjämningsperioden. 3. Enligt lokalt avtal a. Om man tillämpar genomsnittlig arbetstid kan man lokalt avtala om maximigränser för arbetstiden per dygn och per vecka. Då skall man på förhand göra upp en plan för utjämningen av arbetstiden minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det överenskomna genomsnittet. Utjämning av arbetstiden kan tillämpas under en tidsperiod på högst ett år. Principerna för utjämningen av arbetstiden avtalas lokalt. Om anställningsförhållandet i denna arbetstidsform upphör under utjämningsperioden, uträknas då anställningsförhållandet upphör hur många timmar per vecka den genomsnittliga arbetstiden är längre än den avtalsbaserade ordinarie arbetstiden och för de timmar som överskrider detta timantal betalas en ersättning som motsvarar lönen för ordinarie arbetstid. Om den genomsnittliga arbetstiden per vecka är kortare än den i kollektivavtalet fastställda ordinarie arbetstiden, har arbetsgivaren på motsvarande sätt rätt att minska tjänstemannens lön med motsvarande belopp. Samma principer iakttas även när lönebetalningen har avbrutits under en pågående utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas vid utgången av utjämningsperioden. Tillämpningsanvisning: I situationer där det råder undersysselsättning tillämpas i första hand utjämningsledighet och först därefter tillgrips vid behov permittering. b. Utjämningsschema för arbetstiden bör uppgöras för minst tre veckor i sänder. I schemat bör omnämnas vilken tid arbetet börjar och slutar. En plan för utjämning av arbetstiden görs upp för minst den tid som man vet att en arbetssituation råder. Utjämningen av arbetstiden kan också ske genom att tjänstemannen får hela lediga dagar utöver veckovilan. 9 Arbetsskiftsförteckning samt ändring i arbetsskiftsförteckningen och utjämningsschemat för arbetstiden 1. På arbetsplatsen skall göras upp en arbetsskiftsförteckning då detta är möjligt med tanke på arbetets art. Av arbetsskiftsförteckningen bör framgå tidpunkten för när den ordinarie arbetstiden dagligen börjar och slutar, måltidspausens längd

23 och tidpunkt samt veckoledigheterna, om inte tjänstemannen redan har fått denna information på något annat sätt. Protokollsanteckning: Detta innebär att om exempelvis ett genomsnittligt utjämningssystem för arbetstiden används och den information som avses ovan framgår av systemet, behövs ingen separat arbetsskiftsförteckning. 2. Om kommande bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen, utjämningsschemat för arbetstiden eller planen för utjämning av arbetstiden bör meddelas till vederbörande tjänsteman och förtroendeman i så god tid som möjligt och senast två veckor innan ändringen träder i kraft. Ifall ändringen gäller flere tjänstemän eller i övrigt en betydande del av personalen, bör man förhandla om ändringen med förtroendemannen på förhand. 3. Om kommande tillfälliga avvikelser i arbetsskiftsförteckningen, utjämningsschemat för arbetstiden eller planen för utjämning av arbetstiden bör meddelas till vederbörande tjänsteman i så god tid som möjligt och senast tre dagar innan ändringen träder i kraft, såvitt det inte är fråga om nödarbete. Om förändringen berör hela avdelningen eller en motsvarande operativ helhet, ska också förtroendemannen underrättas om den. 4. Det är möjligt att genom ett lokalt avtal avvika från de ovan nämnda anmälningstiderna. 5. Man bör sträva efter att göra upp en arbetsskiftsförteckning också för deltidsarbete eller varierande och tillfälliga arbetsskift. 10 Mertidsarbete 1. Begreppet mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som utförs med en tjänstemans samtycke utöver den avtalade arbetstiden, dock utan att den överskrider de i 6 1 b mom. och 8 fastställda maximivolymerna för ordinarie arbetstid. Mertidsarbete kan sålunda, med undantag av frånvarofall, komma i fråga endast för de tjänstemän vilkas överenskomna ordinarie arbetstid är kortare än 40 timmar i veckan. 2. Former av mertidsarbete Mertidsarbete förekommer i följande former: a. Dagligt mertidsarbete, vanligen endast 0,5 timmar per dag. b. Under ledig dag vanligen högst 2,5 timmar, då mertidsarbete inte alls har utförts under veckan eller upp till 40 timmar per vecka, då tjänstemannen varit frånvarande från arbetet under veckan.

24 3. Vid tillämpningen av genomsnittlig arbetstid per vecka är mertidsarbete det arbete, som utförts utöver den avtalade ordinarie arbetstiden per vecka och som under hela perioden i genomsnitt understiger 40 timmar per vecka. Om den tidsperiod som ligger till grund för utjämningsschemat för arbetstiden är så lång att den inte infaller inom en och samma räkenskapsperiod, kan mertidsarbetet beräknas per vecka. Då används som jämförelsegrund den ordinarie arbetstid per vecka som bekräftats i utjämningsschemat för arbetstiden för veckan i fråga. 4. Lön för mertidsarbete För mertidsarbete betalas oförhöjd lön enligt antalet timmar ifall det inte avtalats om att mertidsarbetet ersätts med motsvarande ledighet. Grundtimlönen för mertidsarbete beräknas på samma sätt som vid beräkningen av övertidsersättning. Till en tjänsteman vars ordinarie arbetstid är 7,5 timmar om dagen och 37,5 timmar i veckan betalas ändå en ersättning för mertidsarbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn och vecka enligt arbetstidsschemat på det sätt som avtalats för övertidsarbete per dygn eller vecka. Mertidsarbete är inte övertidsarbete. 5. Lokalt kan man komma överens om att byta ut mertidsarbetet mot flexledighet. I fråga om flexledigheten tillämpas 27 i semesterlagen, men parterna måste komma överens om tidpunkten för flexledigheten. För flexledighet betalas ingen semesterpenning. 11 Lediga dagar 1. Den ena lediga dagen som ges per vecka kan vara: en fast veckodag som är lördag eller, om det inte är möjligt, måndag eller en varierande veckodag, i fall arbetet utförs minst sex dagar per vecka. 2. Om arbetet följer genomsnittlig arbetstid per vecka, förläggs lediga dagar så att perioden omfattar så många lediga dagar att arbetstiden under förloppet av perioden utjämnas till den ordinarie arbetstiden per vecka. Kan lediga dagar inte fastställas på förhand, bör meddelande om utjämningsledighet lämnas minst en vecka på förhand. 12 Söckenhelgsveckor 1. Under en söckenhelgsvecka är den ordinarie arbetstiden under vardag före helg och lördag densamma som under övriga vardagar.

25 2. Lediga dagar är: a. lördagen den vecka nyårsdagen infaller, b. lördagen den vecka trettondagen infaller, c. påsklördagen, d. lördagen efter påsk, e. lördagen den vecka första maj infaller, f. lördagen den vecka Kristi himmelsfärdsdagen infaller, g. midsommarafton h. lördagen den vecka självständighetsdagen infaller, i. julafton och j. lördagen efter jul. Om av produktionen beroende orsaker förutsätter arbete under nämnda lediga dagar, bör förlusten av en sådan ledig dag kompenseras med lediga dagar under ordinarie arbetstid eller genom penningersättning såsom vid veckoövertidsarbete. Frågor om hur ersättningen sker bör utredas på förhand. 13 Övertidsarbete 1. Som övertidsarbete betraktas arbete som utförs utöver de lagstadgade maximivolymerna för ordinarie arbetstid. Om man tillämpar genomsnittlig arbetstid är övertid arbete som utförs utöver de ordinarie arbetstimmarna i enlighet med utjämningssystemet för arbetstiden, dock inte till den del arbetstiden är kortare än 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan i genomsnitt. 2. För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent. För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent. För dygnsövertidsarbete som har utförts på lördagar samt dagen före helg- och högtidsdagar betalas lön förhöjd med 100 procent. För veckoövertidsarbete utfört på påsklördagen, midsommaraftonen och julaftonen betalas lön förhöjd med 100 procent för alla timmar. Övertidsförhöjningen eller hela lönen för övertiden kan betalas som en fast månadsersättning eller bytas mot motsvarande ledig tid, om man har avtalat om det med tjänstemannen. Ledigheten ska beviljas och tas ut inom sex månader fr.o.m. övertidsarbetet. Lokalt kan avtalas om att förhöjningsdelen för övertidsarbete eller hela lönen för den tid övertidsarbete utförts byts ut mot flexledighet. I fråga om flexledigheten tillämpas 27 i semesterlagen, men parterna måste komma överens om tidpunkten för flexledigheten. För flexledighet betalas ingen semesterpenning. 3. Då en tjänsteman på grund av sjukdom, olycksfall i arbetet, resa på order av arbetsgivaren, permittering på ekonomiska och produktionsrelaterade grunder, uttag av ledig dag för årlig utjämning av 40 timmars arbetsvecka eller på grund av deltagande i utbildning som arbetsgivaren anordnar, eller i yrkes- eller samarbetsutbildning som avses i samarbetsavtalet för planerings- och konsultbranschen, inte kunnat arbeta det timantal som motsvarar ordinarie arbetstid per vecka och han eller hon blir tvungen att arbeta en dag som enligt

26 arbetstidsförteckningen är en ledig dag, ersätts det arbete som utförs på den lediga dagen såsom överenskommits om veckoövertidsarbete. 4. Om tjänstemannen mitt under en arbetsvecka övergår från en arbetstidsform till en annan eller från ett arbetsskift till ett annat, betraktas som övertidsarbete per vecka arbete som utan att överskrida den ordinarie arbetstiden per dygn överskrider 40 timmar per vecka. 5. Vid beräkningen av den för övertidsarbete utfallande förhöjda lönen ska grundlönen uträknas så att månadslönen inklusive naturaförmåner divideras med talet 160, då den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka, och med talet 158, då den ordinarie arbetstiden är 37,5 timmar per vecka. Ifall den ordinarie arbetstiden är någon annan, används som divisor det på ett motsvarande sätt uträknade genomsnittliga antalet faktiska arbetstimmar per månad i ordinarie arbete. Divisorn för treskiftsarbete bestäms i enlighet med kollektivavtalet för teknologiindustrins tjänstemän. Då grundlönen beräknas skall man utöver månadslönen också ta i beaktande eventuella naturaförmåners värde i pengar, provisions- och produktionspremier samt vikarieersättning. Däremot beaktas inte skifttillägg, ersättning för ordinarie söndagsarbete eller tillfälliga speciella ersättningar, såsom ersättningar för övertids-, söndags- och mertidsarbete. Om en tjänstemans arbete fortsätter över dygns- eller arbetsdygnsskiftet, anses vid uträkningen av mertids- och övertidsersättning att detta arbete utgör föregående dygns arbete intill den tidpunkt då tjänstemannens ordinarie arbetsskift normalt börjar. Dessa timmar beaktas inte vid beräkningen av den ordinarie arbetstiden för det senare dygnet. 6. Om tjänsteman efter utgången av den ordinarie arbetstiden blir på övertid som beräknas fortgå i minst två timmar, ska det anses skäligt att han eller hon reserveras möjlighet till en paus som behövs för en måltid eller möjlighet till att äta under arbetets gång. 7. Arbetstiden under vissa söckenhelgsveckor år 2012 2013 2012 vecka 1 trettondagsveckan 4 dagar vecka 14 veckan före påsk 4 dagar vecka 15 veckan efter påsk 4 dagar vecka 18 veckan då första maj infaller 5 dagar vecka 20 Kristi Himmelsfärdsveckan 4 dagar vecka 25 midsommarveckan 4 dagar vecka 49 veckan då självständighetsdagen 4 dagar infaller vecka 52 julveckan 2 dagar