FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2013-01-28 FM5001 M12
Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till publiceringen avseende april har ett antal förändringar genomförts i publikationen Finansmarknadsstatistik: Tabell 2.4 Tabellerna med penningmängdens tillväxttakt har utökats med fler serier justerade för omklassificeringar. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. Tabell 4.3.3 I Tabellen 4.3.3 har nya serier lagts till för tillväxttakt justerade för omklassificeringar samt köpta och sålda lån. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. För hushållens lån har nya serier lagts till som visar tillväxttakterna för ändamålen konsumtion, bostad och övrigt.
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sekto 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatisti 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparand 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Fr.o.m. publiceringen avseende september 2010 har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti 2010 finns för jämförelse på SCB:s hemsida. I samband med publiceringen avseende juli 2011 har publikationen uppdaterats på ett antal punkter. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Anders Nyberg 08-506 944 43 fornamn.efternamn@scb.se John Svanäng 08-506 948 85 fornamn.efternamn@scb.se Jens Viklund 08-506 948 82 fornamn.efternamn@scb.se Tina Hansson 08-506 942 55 fornamn.efternamn@scb.se www.fmrwebb.scb.se Telefon: 08-506 942 40 e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212+213) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september 2010 har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 2, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition i i än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna 4.17-4.21 och 4.26 visar fr.o.m. september 2010 svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. Vid utökningen av historiska serier tillbaka till 1975 har ovanstående sektorer räknats till icke-mfi från den tidpunkt det finns statistikuppgifter tillgängliga. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2010:1. Vid utgången av augusti 2010 fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 3 men även penningmängdsmåttet g M3 i avsnitt 2.3. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september 2010. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFIblanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars 2003. Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. T.o.m. 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Monetära värdepappersbolag är inkluderade i gruppen övriga MFI fr.o.m. 1996. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT 2000. Uppgift kan ej förekomma
Snabbfakta -12-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 4,7 % M2 6,0 % M3 4,5 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 4,5 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO 2 763 753 Mkr Tabell 4.3.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 2 223 198 Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,14 % Tabell 5.6.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,44 % Tabell 5.6.1 MFI:s utlåning till icke-finansiella företag 1 852 590 Mkr Tabell 3.9.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter Lån med andra säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) 23 498 Mkr 13 530 Mkr 9 968 Mkr 2 750 341 Mkr 2 223 198 Mkr 336 020 Mkr 191 122 Mkr Tabell 4.26.4 Tabell 4.11.1 Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll 44 744 Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 1 249 471 Mkr 234 683 Mkr 1 014 788 Mkr Tabell 4.33.1 Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.
1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009-2010- 2011- - 0% 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009-2010- 2011- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFI:s tillgångar, -12-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 834 009 5 083 944 870 471 496 097 613 038 770 459 Bostadsinstitut 2 571 000 2 450 163 21 252 1 70 612 28 972 Finansbolag 307 595 175 970 3 476 5 454 195 122 501 MFI 635 647 364 587 223 641 91 37 375 9 953 MFI totalt 11 348 251 8 074 664 1 118 839 501 643 721 220 931 885
1.2 MFI:s skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2003-2004- 2005-2006-2007-2008-2009-2010-2011- - 0% 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009-2010- 2011- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFI:s skulder, -12-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 834 009 4 096 291 2 154 032 574 071 537 291 472 325 Bostadsinstitut 2 571 000 696 088 1 664 353 53 635 70 574 86 349 Finansbolag 307 595 202 200 12 144 39 20 723 72 489 MFI 635 647 23 264 534 777 34 545 19 853 23 208 MFI totalt 11 348 251 5 017 843 4 365 305 662 291 648 441 654 372
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% 2008 2009 2010 2011-10% 2008 2009 2010 2011 Hushåll inkl. HIO Icke-fin fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -12-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 293 384 967 943 1 162 846 2 271 548 Bostadsinstitut 2 259 736 1 728 800 509 430 0 Finansbolag 123 720 66 628 55 828 34 629 MFI 220 312 382 124 486 674 MFI totalt 4 897 153 2 763 753 1 852 590 2 306 851
1.4 Ut- och inlåningsräntor % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 8 8 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 0 2008 2009 2010 2011 0 0 2008 2009 2010 2011 Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag dec-11 4,28 3,94 1,58 1,61 nov-12 3,70 3,36 1,22 1,12 dec-12 3,62 3,28 1,13 1,03
1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt 25 20 15 10 M1 Tillväxt M3 Tillväxt 0 5 0-5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån tillväxt i M2, Mkr 12-mån tillväxt i M3, Mkr 12-mån tillväxt i M1, % M2, % M3, % dec-11 1 598 568 0,9 2 131 873 6,1 2 379 287 6,3 nov-12 1 642 841 5,0 2 194 335 5,5 2 379 675 4,4 dec-12 1 692 687 4,7 2 259 047 6,0 2 425 171 4,5 Tillväxttakten för M1 och M3 justeras för omklassificeringar, se 4. Metod.
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut dec-11 72 054 9 607 795 946 1 240 718 nov-12 89 605 7 914 758 778 1 211 515 dec-12 105 238 11 580 761 285 1 203 516
1.7 Noter till del 1 Inledning September 2010. I september 2010 ändrades tabell 1.4.3 från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September 2010. I september 2010 ändrades tabell 1.6.2 så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 M1 M2 M3 0
2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens t utländska filialer l har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten 2010 clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.
Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor. Tillväxttakt För information om hur tillväxttakt beräknas se 4. Metod.
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 95 342 7 275 88 067 1 527 545 1 407 545 120 000 133 630 556 071 35 994 762 896 38 955 1 615 612 Feb 94 205 7 243 86 962 1 501 609 1 398 924 102 685 138 447 522 411 40 512 759 879 40 360 1 588 571 Mar 94 675 7 694 86 981 1 509 359 1 410 106 99 253 152 179 523 955 33 035 759 326 40 865 1 596 341 Apr 93 866 7 659 86 207 1 501 809 1 399 932 101 877 133 275 528 030 34 613 762 963 42 927 1 588 016 Maj 93 807 7 554 86 253 1 477 950 1 383 309 94 641 129 253 502 081 40 450 763 728 42 439 1 564 203 95 469 7 826 87 643 1 540 131 1 439 568 100 563 139 533 522 534 36 843 800 198 41 023 1 627 774 Jul 94 829 7 133 87 696 1 511 648 1 405 748 105 899 131 929 517 117 31 346 790 431 40 825 1 599 344 Aug 94 164 7 556 86 608 1 510 506 1 404 466 106 040 138 197 505 354 31 746 794 854 40 354 1 597 114 Sep 93 271 7 415 85 856 1 558 063 1 445 358 112 704 145 922 515 557 40 133 814 780 41 671 1 643 919 Okt 92 472 6 368 86 104 1 544 424 1 442 755 101 669 138 054 526 599 35 319 802 649 41 803 1 630 528 Nov 92 323 6 916 85 407 1 557 434 1 448 687 108 747 127 067 526 853 39 084 824 143 40 288 1 642 841 96 441 8 439 88 002 1 604 685 1 505 631 99 053 128 500 543 847 42 855 848 798 40 685 1 692 687 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl. HIO Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 563 971 541 189 22 782 36 904 113 683 12 696 390 949 9 739 2 179 584 90 977 23 146 87 709 2 381 416 Feb 564 269 536 907 27 362 37 180 119 497 5 286 392 311 9 994 2 152 839 87 659 23 153 84 687 2 348 339 Mar 572 453 545 958 26 496 37 315 124 801 6 447 393 253 10 637 2 168 794 86 734 22 227 93 154 2 370 909 Apr 558 867 534 531 24 336 33 340 115 284 7 425 392 297 10 521 2 146 884 75 834 22 228 101 249 2 346 195 Maj 542 644 526 751 15 893 34 039 97 087 7 720 392 952 10 845 2 106 846 77 049 22 230 111 931 2 318 057 541 494 529 210 12 283 26 855 96 212 9 559 397 386 11 481 2 169 268 85 237 23 107 80 571 2 358 184 Jul 548 267 532 696 15 571 26 737 102 421 9 401 398 168 11 541 2 147 611 68 273 23 105 68 431 2 307 419 Aug 558 994 536 990 22 004 29 365 107 408 10 010 400 793 11 418 2 156 108 80 899 23 133 74 757 2 334 897 Sep 576 596 550 308 26 289 36 006 116 328 9 607 403 977 10 678 2 220 515 79 669 21 794 73 616 2 395 594 Okt 578 428 552 998 25 430 30 114 121 822 11 616 404 246 10 631 2 208 956 79 307 21 793 61 922 2 371 979 Nov 551 494 528 857 22 637 22 171 123 821 10 060 385 531 9 911 2 194 335 87 805 21 801 75 734 2 379 675 566 360 533 952 32 408 20 056 142 932 6 598 387 353 9 421 2 259 047 79 512 21 938 64 673 2 425 171 M3
2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar. 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt M1 Stockförändring sv allmänh M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M3 Tillväxt Sedlar & mynt sv allmänh M1 Stockförändring M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring M3 Tillväxt Jan -4,0 3,2 3,2 8,7 8,7 6,0 8,7-4,5 1,4 1,4 6,8 6,8 6,1 7,0 Feb -4,5 4,8 4,8 9,7 9,7 6,7 9,3-4,3 3,0 3,0 8,2 8,2 6,3 8,1 Mar -3,5 5,1 5,1 8,9 8,9 6,3 9,0-4,0 4,4 4,4 9,1 9,1 6,3 9,0 Apr -5,0 4,3 4,3 8,1 8,1 7,2 9,9-4,3 4,7 4,7 8,9 8,9 6,7 9,4 Maj -4,5 4,0 4,0 7,3 7,3 6,1 8,8-4,3 4,5 4,5 8,1 8,1 6,6 9,2-3,9 5,0 5,0 7,7 7,7 5,1 7,7-4,5 4,4 4,4 7,7 7,7 6,1 8,8 Jul -3,4 5,2 5,2 7,8 7,8 3,8 6,4-3,9 4,8 4,8 7,6 7,6 5,0 7,6 Aug -4,7 4,4 4,4 6,8 6,8 3,4 6,0-4,0 4,9 4,9 7,4 7,4 4,1 6,7 Sep -4,1 5,7 5,7 7,5 7,5 2,7 5,2-4,1 5,1 5,1 7,3 7,3 3,3 5,9 Okt -4,1 4,5 4,5 6,4 6,4 1,4 4,0-4,3 4,9 4,9 6,9 6,9 2,5 5,1 Nov -4,7 6,1 5,0 5,5 5,5 1,8 4,4-4,3 5,5 5,1 6,4 6,4 2,0 4,5-4,6 5,9 4,7 6,0 6,0 1,9 4,5-4,5 5,5 4,7 5,9 5,9 1,7 4,3
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 88 205 1 908 401 137 732 1 120 191 4 844 569 381 117 936 218 828 14 952 9 289 2 143 626 Feb 87 102 1 889 630 124 495 1 119 184 4 908 554 506 104 178 215 941 15 409 5 659 2 106 886 Mar 87 153 1 909 609 120 413 1 120 423 4 854 566 386 99 148 222 800 16 411 14 669 2 131 844 Apr 86 347 1 909 449 121 421 1 124 310 5 144 562 279 97 930 222 860 18 347 21 782 2 139 000 Maj 86 394 1 879 300 105 649 1 127 294 4 597 527 853 86 240 224 153 14 812 26 366 2 097 710 87 797 1 934 647 109 230 1 168 245 4 693 542 285 90 305 224 118 14 232 19 211 2 150 886 Jul 87 833 1 908 358 110 822 1 160 042 4 937 544 646 91 000 203 670 14 885 11 039 2 118 052 Aug 86 746 1 917 743 118 839 1 166 841 5 210 534 641 94 035 216 261 19 594 12 323 2 135 651 Sep 86 014 1 944 865 134 535 1 189 275 5 703 539 948 109 066 215 642 19 766 15 480 2 180 895 Okt 86 232 1 948 737 123 783 1 178 735 5 560 562 371 105 464 207 631 12 760 10 081 2 168 833 Nov 85 541 1 967 867 127 974 1 182 629 5 579 567 520 102 976 217 718 19 419 18 465 2 199 846 88 182 1 988 608 129 388 1 207 116 5 430 595 798 109 849 185 694 14 110 11 697 2 217 875
2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan 95 342 21 767 57 21 710 0 0 0 117 109 Feb 94 205 23 031 127 22 904 0 0 0 117 236 Mar 94 675 22 122 75 22 047 0 0 0 116 797 Apr 93 866 31 051 32 31 019 0 0 0 124 917 Maj 93 807 31 163 45 31 118 0 0 0 124 970 95 469 29 587 34 29 553 0 0 0 125 056 Jul 94 829 30 318 46 30 272 0 0 0 125 147 Aug 94 164 30 377 22 30 355 0 0 0 124 541 Sep 93 271 31 800 171 31 629 0 0 0 125 071 Okt 92 472 29 803 50 29 753 0 0 2 999 125 274 Nov 92 323 33 242 144 33 098 0 0 0 125 565 96 441 26 153 338 25 815 0 0 2 998 125 592
2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september 2010. Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September 2010. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari 2003. Oktober 2010. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september 2010. November 2010. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med 50-150 miljarder för perioden december 2003-oktober 2010. Mindre revideringar även 1998-2003. November 2010. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. ember 2011. I december 2011 reviderades emitterade värdepapper för perioden januari 2010 till november 2011. Tillväxttakten för M3 i tabell 2.4 har reviderats för januari till november 2011. April. Reviderade siffror från januari till mars på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har allmänhetens innehav av penningmarknadsfonder minsk November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto.
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 9 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 9 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 8 000 000 8 000 000 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 2008 2009 2010 2011 0 2008 2009 2010 2011 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009-2010- 2011- - 0% -6% 2008 2009 2010 2011 Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0
3.2 Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996-november 2001 redovisas den netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. För perioden 1975-95 var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bl.a. på att motparter inte erhållit sektor p.g.a. saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke- MFI men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning. 1980 trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför 1980. Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter 1980. Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före 1980. Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFI-totalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma
3.3 MFI:s balansräkning -12-31 3.3.1 MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -80 462 212 546 8 074 664 5 937 861 2 136 803 Icke-MFI -53 312 257 156 6 117 586 4 838 454 1 279 132 Svenska icke-mfi -42 919 153 328 4 897 153 4 713 468 183 685 Finansiella företag, ej MFI -14 319 6 655 107 975 104 865 3 110 Icke-finansiella företag -8 430 27 723 1 852 590 1 675 883 176 706 Offentlig sektor -28 208 4 417 172 834 171 240 1 594 Hushåll inkl. HIO 8 038 114 532 2 763 753 2 761 479 2 275 Utländska icke-mfi -10 392 103 828 1 220 433 124 987 1 095 446 EU-länder -5 351 53 574 608 864 62 680 546 184 utlandet -5 042 50 254 611 569 62 307 549 262 MFI -27 151-44 611 1 957 078 1 099 406 857 671 Svenska MFI 65 839 89 046 992 016 945 804 46 212 Banker 14 735 16 496 260 239 248 384 11 856 Bostadsinstitut 53 746 86 520 622 427 605 618 16 808 Andra monetära kreditmarknadsföretag -2 661-14 141 109 159 91 626 17 533 MFI 18 171 191 176 16 Utländska MFI -92 990-133 656 965 061 153 603 811 459 EU-länder -102 875-148 678 623 202 114 268 508 934 utlandet 9 885 15 022 341 859 39 334 302 525 Räntebärande värdepapper 12 976-51 319 1 118 839 711 274 407 566 Aktier och andelar 9 435 81 326 501 643 193 230 308 412 Derivatinstrument 11 030-1 436 721 220 415 963 305 257 tillgångar -129 328-48 298 931 885 313 679 618 207 SUMMA TILLGÅNGAR -176 350 192 818 11 348 251 7 572 006 3 776 245 Svenska kronor 15 515 263 321 7 572 067 Euro och EMU-valutor -63 593-148 415 1 458 894 EU-valutor -27 126 138 292 595 910 utländska valutor -101 085-60 320 1 721 441
3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -101 226 85 608 5 017 843 3 458 539 1 559 303 Icke-MFI -103 218 137 849 3 001 727 2 272 938 728 789 Svenska icke-mfi 15 638 148 979 2 306 851 2 162 402 144 449 Finansiella företag, ej MFI -8 712 975 216 776 193 248 23 528 Icke-finansiella företag 35 147 34 267 708 480 598 390 110 090 Offentlig sektor -38 190 12 183 81 400 76 831 4 569 Hushåll inkl. HIO 27 392 101 554 1 300 196 1 293 933 6 262 Utländska icke-mfi -118 855-11 130 694 875 110 535 584 340 EU-länder -44 547 10 155 309 346 73 105 236 241 utlandet -74 308-21 285 385 529 37 430 348 099 MFI 1 992-52 241 2 016 116 1 185 602 830 514 Svenska MFI 80 834 80 391 963 666 902 184 61 483 Banker 30 888 45 403 836 720 780 365 56 354 Bostadsinstitut 39 499 20 619 79 585 79 573 11 Andra monetära kreditmarknadsföretag 9 945 15 245 42 873 38 472 4 401 MFI 502-876 4 488 3 773 715 Utländska MFI -78 842-132 632 1 052 450 283 418 769 032 EU-länder -74 856-100 094 563 755 213 782 349 973 utlandet -3 985-32 538 488 695 69 636 419 059 Emitterade värdepapper -79 598 54 347 4 342 895 1 855 963 2 486 932 Certifikat -30 174-4 652 834 096 82 424 751 672 Obligationer -45 827 61 930 3 234 844 1 706 581 1 528 262 Förlagslån -3 106-12 676 152 663 49 143 103 521 emitterade värdepapper -491 9 744 121 292 17 814 103 477 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder - -77 046 22 411 22 411 0 Derivatinstrument 10 236 30 401 662 291 437 064 225 227 skulder -4 533 55 519 648 441 471 080 177 361 Eget kapital -1 244 43 974 654 372 481 126 173 246 SUMMA SKULDER -176 350 192 818 11 348 251 6 726 182 4 622 069 Svenska kronor 74 004 313 737 6 726 182 Euro och EMU-valutor -28 962-237 740 1 847 833 EU-valutor -57 772 122 999 493 313 utländska valutor -163 621-6 178 2 280 923