Södertörnsekologerna Kommunal naturvårdssamverkan Inventering av trollsländor i Stockholms län åren 2000-2001 Katarina Ekestubbe Erland Dannelid Charlotte Rosén Johan Wenngren Södertörnsekologerna Rapport 2003:1 ISSN 1651-856X
Framsida: Kungstrollslända från Uringeån, Botkyrka. Foto: Thomas Strid Baksida: Larv av Kungstrollslända. Foto: Katarina Ekestubbe
FÖRORD Kunskapen om naturvärden under vattenytan är generellt dålig. Därför startade Södertörnsekologerna 1998 ett projekt för att kartlägga den biologiska mångfalden i de 350 sjöarna som finns inom de tio samverkande kommunerna. De första två åren, 1998-1999, inventerades vattenväxter samtidigt som en sjödatabas byggdes upp. Under år 2000 bestämde vi oss för att undersöka även trollsländor, vilken är en dåligt känd djurgrupp trots att den är relativt begränsad till ett drygt 50-tal arter i Sverige. Även EU har uppmärksammat denna grupp och pekat ut några arter som speciellt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Flera av dessa numera fridlysta trollsländearter förekommer inom Stockholms län. Detta gör det än mer angeläget att fylla de kunskapsluckor som finns och ytterligare öka kunskapen om denna insektsordning. Vår inventering utfördes under åren 2000-2001 och vår förhoppning är att vi nu höjt kunskapsnivån vad gäller trollsländor inom Stockholms län, och då särskilt för södra länsdelen. Förutom det projekt som vi inom Södertörnsekologerna initierade visade det sig att Ulla Mörtberg, vid avdelningen för Mark & vattenresurser vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), skulle genomföra en undersökning av småvatten i Stockholmsområdet där en trollsländeinventering skulle ingå. Därför föll det sig naturligt att sammanställa resultaten från båda inventeringarna i samma rapport. Södertörnsekologernas inventering, som var en undersökning av både trollsländelarver och vuxna individer i och vid vatten inom Södertörn, har finansierats av Södertörnskommunerna och Landstinget. Undersökningen har utförts av Katarina Ekestubbe, Charlotte Rosén, Johan Wenngren (trollsländelarver) och Erland Dannelid (vuxna trollsländor). KTH:s projekt gick bland annat ut på att undersöka trollsländelarver, både i vatten inom Södertörn samt i några av länets norrkommuner. Det sistnämnda projektet finansierades av Skogs- och jordbrukets forskningsråd samt FORMAS och genomfördes av Katarina Ekestubbe. Thomas Strid Huddinge kommun september 2003 projektledare, Södertörnsekologerna Södertörnsekologerna Kommunal naturvårdssamverkan Södertörnsekologerna är en kommunal samverkansgrupp för naturvårdsfrågor. De medverkande kommunerna är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje och Tyresö. 3
SAMMANFATTNING Trollsländor hör till de äldsta insektsgrupper som flyger omkring på jorden i dag. Redan för cirka 300 miljoner år sedan, det vill säga under karbontiden, levde släktingar till dagens trollsländor. Trots denna ansenliga historia, finns det på många håll stora luckor i kunskapen om till exempel trollsländornas aktuella utbredning i Sverige. Denna undersökning är ett steg på vägen i att kartlägga trollsländefaunan inom delar av Stockholms län. Trollsländor är knutna till och starkt beroende av vattenmiljöer. Deras ägg läggs i vatten eller inuti vattenväxter och deras larver lever upp till flera år i vattnet, innan de slutligen, ur det sista larvskalet, kläcker fram som vuxna flygande trollsländor. Den biologiska och kemiska kvalitén på vattnet och dess omgivningar är därför av största betydelse för trollsländorna. Ett långsiktigt mål med undersökningar av denna karaktär är att kunna knyta samman fynddata med olika typer av miljöfaktorer. Detta kan i sin tur öka förståelsen för och förenkla naturvårdsarbetet som bedrivs i landet genom att så kallade nyckelarter eller indikatorarter kan identifieras. Från mitten av maj till slutet av september åren 2000 och 2001, undersöktes sammanlagt 196 vatten inom Stockholms län. Vid varje vatten inhåvades antingen trollsländelarver eller vuxna trollsländor, eller både och. Djuren bestämdes sedan till art. I hela världen finns totalt cirka 5000 olika trollsländearter medan det i Sverige finns cirka 55 arter. (45 av dessa 55 kan förväntas förekomma i östra Mellansverige.) Totalt hittade vi 38 olika arter i detta projekt. Några av de påträffade arterna tillhör kategorin mer eller mindre hotade i Sverige (rödlistade arter) eller inom EU (fridlysta eller speciellt skyddade arter). Dessa fynd är förstås extra intressanta. De tre rödlistade arterna som hittades var månflickslända (fynd gjordes vid Flemingsbergsviken i Huddinge, Dalkarlsäng i Salem och F.d. Simsjön i Södertälje), vinterflickslända (fann vi vid Lännåkersviken i Haninge, Fatburen i Tyresö, Dalkarlsäng i Salem samt Långängen, Yttringe och Rudbodakärret i Lidingö) och spetsfläckad trollslända (påträffades som larv vid Uringeån i Botkyrka, vilket också är artens enda kända förekomst i Svealand. Arten har tidigare hittats som vuxen vid denna å.). Av de arter som enligt miljöbalken är fridlysta i Sverige påträffades fyra som är fridlysta; citronfläckad kärrtrollslända hittades på inte mindre än 29 lokaler (i Järfälla, Lidingö och i samtliga tio Södertörnskommuner), bred kärrtrollslända påträffades vid sju lokaler (i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn och Täby), pudrad kärrtrollslända fann vi på fem lokaler (i Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö) medan grön mosaikslända endast hittades vid Söderbysjön i Nacka. 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 INLEDNING... 7 MATERIAL OCH METODER... 9 Studieområdet... 9 Inventeringen... 9 Larver... 9 Flygande trollsländor... 9 Översiktskarta över Stockholms län... 11 RESULTAT... 12 Resultattabell... 13 DISKUSSION... 14 Inventeringsmetodik... 14 Ekologi och informationsvärde ur naturvårdssynpunkt... 14 Lokalbedömningar - kriterier... 16 Adultförekomst - abundans av vuxna trollsländor... 17 Beläggexemplar... 18 Angivna koordinater, kartmarkeringar och inventerare... 18 TACK TILL... 19 REFERENSER... 20 LATINSKA OCH SVENSKA NAMN PÅ TROLLSLÄNDOR... 21 ÄLDRE FYND AV TROLLSLÄNDOR... 22 BOTKYRKA... 22 HUDDINGE... 22 NYKVARN... 22 NYNÄSHAMN... 22 NACKA... 22 STOCKHOLM... 23 SÖDERTÄLJE... 23 INVENTERINGSRESULTATET KOMMUNVIS... 24 BOTKYRKA 26 DANDERYD 28 HANINGE 30 HUDDINGE 32 JÄRFÄLLA 34 LIDINGÖ 36 NACKA 38 NYKVARN 40 NYNÄSHAMN 42 SALEM 44 SOLLENTUNA 46 SOLNA 48 STOCKHOLM 50 SUNDBYBERG 52 SÖDERTÄLJE 54 TYRESÖ 56 TÄBY 58 VALLENTUNA 60 5
6
INLEDNING Trollsländor kan, beroende på hur deras livscykel ser ut, delas in i två ekologiska grupper (Norling, 1975, 1984). Den första gruppen är de arter som alltid har en ettårig utveckling (smaragdflicksländor, Lestidae, och ängstrollsländor, Sympetrum) och övervintrar i ett bestämt stadium av livscykeln (som vuxen hos vinterflicksländan, Sympecma fusca och som ägg hos ängstrollsländor och smaragdflicksländor av släktet Lestes). De utvecklas från larver till flygande individer under den senare halvan av sommarhalvåret. Den andra gruppen är de ett till fleråriga (fakultativt perenna) arterna, det vill säga alla övriga, vilka har en larvutveckling av varierande tidslängd, som bland annat beror på var i landet de befinner sig. En viss minimitemperatur i vattnet är nödvändig för larvens aktivitet och tillväxt, och långt i norr där denna temperatur uppnås under relativt kort tid kommer utvecklingen att ta betydligt längre tid än i södra Sverige. De ett till fleråriga trollsländorna kan övervintra i ett stort antal olika larvstadier under sin utveckling, dock sällan i något av de allra första stadierna eftersom dessa är känsliga för kyla (Askew, 1988). Också när det gäller äggläggning kan två ekologiskt skilda grupper urskönjas. Den första gruppen är de arter som lägger sina ägg inuti växter och växtdelar (endofytiskt äggläggande trollsländor). I Sverige representeras dessa av jungfru- och flicksländor (Zygoptera) och mosaiktrollsländor, Aeshnidae. Äggantalet är relativt lågt då äggen är väl skyddade. Den andra gruppen är de som lägger äggen direkt i vatten eller i bottenslam (exofytiskt äggläggande trollsländor). Detta gäller alla övriga egentliga trollsländor (Anisoptera). Äggantalet för dessa är relativt sett högre. Arter som lägger sina ägg inuti växter och växtdelar torde vara mer känsliga för störningar i strand- och vattenvegetation. Trollsländor förekommer i snart sagt alla svenska sötvattensekosystem. Fiskfria vatten har ofta en rik trollsländefauna, eftersom fiskar inte bara är rovdjur på sländornas larver utan också ofta tar äggläggande honor eller par (i den mån hanen ledsagar honan vid äggläggningen). Avsaknad av fisk kan ibland leda till väldigt stora populationer av vissa arter, till exempel myrtrollslända, Leucorrhinia dubia, i små mossgölar och skogstjärnar med gungflyn. Vatten- och strandvegetation spelar stor roll för trollsländor. Många av de arter som lägger sina ägg inuti växter och växtdelar (endofytiskt) föredrar vissa typer av växter som äggläggningssubstrat, även om arten inte är uteslutande knuten till en speciell värdväxt. Ett undantag är dock grön mosaikslända, Aeshna viridis, som huvudsakligen är bunden till vattenaloë, Stratiotes aloides. Trollsländor använder sig även av vegetationen som livsmiljö för larver, underlag vid kläckningen (oftast vertikala plantor), sittplats för flygande individ vid otjänlig väderlek och som skydd mot rovdjur (Buchwald, 1992). Det verkar också som om vissa sammansättningar av olika växter kan innebära en release signal för trollsländan, en indikation om att speciella förhållanden råder på lokalen ifråga (Buchwald, 1992). Några få arter kan tänkas vara mindre beroende av vattenvegetation än vad övriga arter är. Ett exempel på detta kan vara medlemmarna inom familjen flodtrollsländor, Gomphidae, som lägger ägg direkt i vatten eller i bottenslam (exofytiskt) och som också oftare, som vuxna, vilar på själva marken snarare än i vegetationen. Den största artrikedomen hittas i små, fiskfria, näringsrika, icke försurade vatten. Där kan upp till 20 arter påträffas på en och samma plats i södra delarna av landet, även om alltför kraftig närsaltsbelastning kan reducera detta antal betydligt (Norling & Sahlén, 1997). Jämförelsevis 7
är näringsrika sjöar både art- och individrika, myr- och mossmarker individ- och även ofta artrika medan stora näringsfattiga sjöar tenderar att vara fattiga både på arter och på individer. Det finns idag en hel uppsjö med miljöhot mot trollsländor. Bland annat (efter Sahlén, 1996) vattenreglering, igenväxning, övergödning, avverkning runt sjöar och torvbrytning på mossar, vilket eliminerar de små mossgölarna. Förstörande av vatten- och strandvegetationen eller förändringar inom dessa kan således påverka trollsländemångfalden negativt. Det verkar dock som om trollsländor är relativt okänsliga för försurning (givetvis inom rimliga gränser), då sänkt ph kan medföra att fiskfaunan utarmas eller försvinner. Detta i sin tur kan då gynna trollsländefaunan och uppväga de eventuella nackdelar försurningen för med sig. Förhöjd halt av närsalter(eutrofiering), kan också minska artantalet trollsländor (Lenz, 1991). De faktorer som styr sambandet mellan mångfald av trollsländor och vattenkemi kan tänkas vara delvis olika i rinnande och stillastående vatten. 8
MATERIAL OCH METODER Studieområdet Inventeringen utfördes inom Stockholms län (se karta), dels i de tio Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje och Tyresö) och dels inom åtta norrkommuner i länet (Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Vallentuna). Området karaktäriseras av ett sprickdalslandskap med skogsklädda hällmarker och sediment- eller vattenfyllda dalgångar. Sammantaget har vi besökt 196 olika lokaler, varav 171 låg i Södertörnskommunerna. Inventeringen I och med att trollsländor, i likhet med flera andra insektsgrupper, har ett vattenlevande (akvatiskt) ägg/larvstadium och ett landlevande vuxenstadium, kan störningar både i vattenoch i landmiljön påverka dem. Troligen har dock störningar i den akvatiska miljön större inverkan eftersom de flesta trollsländearter lever ett (relativt sett) långt liv som larver och därför är beroende av en viss kontinuitet i vattenmiljön. I denna studie har vi undersökt förekomst av både larver och vuxna djur. De båda delarna (larvinventering och adultinventering) får ses som komplement till varandra och inte som direkt jämförbara enheter. Larvinventeringen är relativt kvantifierbar (jämförande mellan lokaler), medan inventering av de adulta djuren är svårare att bestämma till antal. (Fler vuxna djur observeras än vad som kan infångas, vilket i sin tur gör det svårt att skatta det absoluta antalet adulta trollsländor). En annan skillnad mellan de båda delarna är att adultinventeringen, i motsats till larvinventeringen är väderberoende. Larver Trollsländelarverna håvades upp med en vattenhåv (maskstorlek ~1,5 mm och mynning ~4 dm 2 ) i vattnet invid strandkanten. För utförligare beskrivning av teknik hänvisas till Ekestubbe (1998) eller Sahlén (1996). På varje lokal utfördes 20-30 standardiserade håvtag. Det upphåvade materialet fixerades sedan i en vätskeblandning av 85 % -ig finsprit och 4 % 34 % -ig formalinlösning. För detaljerad beskrivning av fixeringen hänvisas till Ekestubbe K (1998). Artbestämning av trollsländelarver gjordes slutligen med hjälp av Norling & Sahlén (1997) och Sahlén (1996). Materialet finns på Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen för Entomologi. Flygande trollsländor Vuxna trollsländor (flygandes eller sittandes) artbestämdes i första hand direkt i fält. De adulter som inte med säkerhet gick att bestämma på avstånd, infångades med en lufthåv. Därefter genomfördes artbestämning på plats antingen genom att hålla i individen och granska med ficklupp eller genom att närmare studera den vuxna trollsländan i en glasburk. I de fall detta inte räckte för identifikation avlivades djuren med hjälp av etylacetat och studerades därefter i laboratorium under en stereolupp. Sällsynta arter belades för kvalitetssäkring. Dessutom togs enstaka exemplar av flertalet arter som hittades inom projektet i dokumentationssyfte. Vissa arter (i denna inventering individer av familjerna 9
mosaiktrollsländor, Aeshnidae, och segeltrollsländor, Libellulidae) färgbeständigades också med hjälp av aceton. Laborationsarbetet utfördes på Zoologiska Institutionen, Stockholms Universitet och som bestämningslitteratur användes Askew (1988), Norling & Sahlén (1997), Sahlén (1985), Sahlén (1996) och Sandhall (1987). Beläggexemplaren finns på Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen för Entomologi. Larv av citronfläckad kärrtrollslända, Leucorrhinia pectoralis. Foto av Katarina Ekestubbe 10
Översiktskarta över Stockholms län 11
RESULTAT I denna studie har totalt 38 olika arter trollsländor påträffats inom Stockholms län. Speciellt intressant är fyndet av larver av spetsfläckad trollslända, Libellula fulva, på en lokal i Botkyrka kommun. I tidigare inventeringar (1997 resp 1998) på denna lokal har endast vuxna individer hittats. Lokalen i fråga förefaller således vara en god föryngringsplats för denna rödlistade art (kategori VU, se Gärdenfors, 2000, för uppgifter om rödlistade arter). Ytterligare rödlistade arter som hittats är vinterflicksländan, Sympecma fusca, (kategori NT) på sex lokaler och månflicksländan, Coenagrion lunulatum, (kategori NT) på tre lokaler. Värt att påpeka är också förekomsten av grön mosaikslända, Aeshna viridis, på en lokal i Nacka kommun. Ytterligare tre fridlysta/eu-skyddade arter påträffades i länet: pudrad kärrtrollslända, Leucorrhinia albifrons (fyra lokaler), citronfläckad kärrtrollslända, L.pectoralis (24 lokaler) och bred kärrtrollslända, L. caudalis (sex lokaler). För detaljer angående lokalerna hänvisas till Appendixdelen där all fynddata framgår. Larv av spetsfläckad trollslända, Libellula fulva. Foto av Katarina Ekestubbe 12
Resultattabell 13
DISKUSSION Inventeringsmetodik För båda delarna av inventeringen, d.v.s. larvinventeringen respektive adultinventeringen, skulle ett idealt tillvägagångssätt vara att besöka varje lokal två gånger, så att både de tidiga vårarterna och de senare höstarterna blir representerade i respektive material. Av olika skäl kunde detta inte genomföras. Inventeringen av larver löpte från maj till slutet av september men innefattar enbart ett besök per lokal. Det betyder att besök kan ha skett vid en tidpunkt då arter med ettårig utveckling (smaragdflicksländor och ängstrollsländor) endast funnits som adulter. Inventeringen av vuxna djur omfattar också till största delen ett besök per lokal, men har även betydligt fler besök framemot hösten än på våren. Detta har inneburit att t.ex. ängstrollsländor (arter av släktet Sympetrum) blivit klart överrepresenterade i materialet för adulter, jämfört med de våraktiva kärrtrollsländorna (arter av släktet Leucorrhinia). En brist vid inventeringen av trollsländelarver är att det på vissa lokaler är ytterst svårt att ta sig fram för att håva korrekt vid vattenlinjen. Detta gäller i huvudsak kraftigt eutrofierade sjöar med en riklig svårgenomtränglig vassvegetation. Även vid sjöar med gungfly kan det vara svårt att ta sig fram till vattenlinjen. Detta problem gäller naturligtvis även vid fångst av adulta exemplar som tyr sig till vattenspegeln. En felkälla för inventeringen av vuxna djur, är svårigheten att bedöma huruvida de flygande djuren som noterats vid en sjö verkligen också fortplantar sig där. De nykläckta djuren flyger under första delen av sitt liv ofta bort från vattnet och återvänder till (inte nödvändigtvis samma) vatten när de blivit könsmogna. För jungfru- och flicksländor (Zygoptera) är denna förflyttning oftast inte särskilt långväga, men för egentliga trollsländor (Anisoptera), i synnerhet för mosaiktrollsländorna, Aeshnidae, kan det röra sig om avsevärda avstånd. Under denna tid kan de givetvis tillfälligtvis påträffas vid vatten där de inte reproducerar sig. Indikationer på att fortplantning sker på lokalen är t.ex. uppträdande i stort antal, revirbeteende, parningsbeteende och äggläggning. Av de arter som är angivna för olika lokaler i denna inventering är antagligen flera fynd av brun mosaikslända, Aeshna grandis, (i synnerhet enstaka djur i början av adultens säsong) att hänföra till djur som inte reproducerar sig på lokalen. Ekologi och informationsvärde ur naturvårdssynpunkt Att med hjälp av trollsländefaunan utföra en generaliserad bedömning som spänner över olika sötvattensmiljöer stöter på vissa svårigheter. Olika vattenmiljöer kan hysa inte bara olika arter, utan också olika antal arter. Det skulle innebära att ett rent artindex kan bli missvisande. Vi har därför vid våra lokalbedömningar försökt att grovt dela upp vattenmiljöerna i ur trollsländesynpunkt ekologiskt relevanta grupper. Stillastående eutroft sötvatten. En näringsrik sjö har mycket närsalter lösta i vattnet, vilket oftast innebär ett rikt djur- och växtliv. Hög närsaltsbelastning (t.ex. genom jordbruk) kan dock leda till massblomning av alger med syrebrist som följd, vilket i sin tur ger en mycket fattig fauna och flora. Näringsrika sjöar finns oftast i låglänta områden med lerjordar och karakteriseras generellt av mycket flytbladsväxter (t.ex. Nuphar, Nymphaea, Potamogeton) och långskottsväxter (t.ex. Elodea, Myriophyllum). Dylika livsmiljöer har ofta en mycket artrik trollsländefauna och de flesta svenska trollsländearter kan förekomma där (dock undantaget rena specialister för myr- och mossmark och rinnande vatten). 14
Stillastående oligotroft sötvatten. En näringsfattig sjö har få näringsämnen i vattnet och karaktäriseras ofta av ett klart, rent och kallt vatten med ett relativt lågt antal växt- och djurarter. Dylika sjöar ligger i områden med sand/grus eller berg i dagen. Vattenvegetationen karakteriseras generellt av rosettväxter (t.ex. Isoëtes, Lobelia). Trollsländefaunan är fattigare än i eutrofa sjöar, dels på artnivå, men i synnerhet på individnivå. Inom undersökningsområdet är dessa sjöar ofta relativt stora sjöar omgivna av klippstränder och barrskog. Arter som ofta uppträder där är t.ex. mörk u-flickslända, Coenagrion pulchellum, allmän kustflickslända, Ischnura elegans, guldtrollslända, Cordulia aenea, metalltrollslända, Somatochlora metallica, stor sjötrollslända, Orthetrum cancellatum samt flera arter av ängstrollsländor, Sympetrum. Ingen av dessa arter förekommer dock uteslutande i denna miljö, vars fauna ofta uppvisar likheter med trollsländefaunan vid våra brackvattenskuster (där t.ex. kustflicksländor, sjötrollsländor ofta förekommer). Myr- och mossmiljö. I dylik miljö består stranden ofta av gungflyn, vitmossa och diverse typiska blomväxter som t.ex. skvattram, kråkklöver, pors och olika arter av vide. Vattnet är ofta brunaktigt till färgen (i synnerhet i torvområden, s.k. dystrofa sjöar). Trollsländefaunan inkluderar flera arter som ofta påträffas i dylik miljö (huvudsakligen inom familjen mosaiktrollsländor, Aeshnidae, och inom släktet kärrtrollsländor, Leucorrhinia). Rinnande vatten. Vid långsamt rinnande vatten (i synnerhet vid näringsrika sådana) kan de flesta av våra sjöarter uppträda. Emellertid finns ett antal arter som i vårt land så gott som enbart påträffas vid (eller i varje fall fortplantar sig i) rinnande vatten. Dessa är blå jungfruslända, Calopteryx virgo, blåbandad jungfruslända, C.splendens, flodflickslända, Platycnemis pennipes, sandtrollslända, Gomphus vulgatissimus, stenflodtrollslända, Onychogomphus forcipatus, grön flodtrollslända, Ophiogomphus cecilia, kungstrollslända, Cordulegaster boltoni och spetsfläckad trollslända, Libellula fulva. Självklart finns det vattenmiljöer som är intermediära mellan dessa olika biotoper och då kan vara svåra att klassificera. Dessutom kan flera av huvudmiljöerna finnas inom ett och samma vattensystem. Så kan t.ex. en i stort sett näringsfattig sjö ha näringsrikare delar. Få av de svenska trollsländearterna är så specialiserade i sitt biotopval att de bara förekommer i en enda biotop. Ett vanligare mönster är att en viss art har tyngdpunkten av sin förekomst i en viss miljö, men förekommer också i andra. De mest specialiserade i sitt val av livsmiljö är de ovan nämnda arterna i rinnande vatten samt grön mosaikslända, Aeshna viridis, som i huvudsak påträffas vid vatten med vattenaloë. I andra ändan av spektret finns generalister som allmän smaragdflickslända, Lestes sponsa, och brun mosaikslända, Aeshna grandis, som kan påträffas i snart sagt vilken vattenmiljö som helst (utom kanske vid snabbt rinnande vatten). Larv av allmän smaragdflickslända, Lestes sponsa. Foto av Katarina Ekestubbe. 15
Lokalbedömningar - kriterier Varje lokal som vi har besökt, har tilldelats en värdering. Vid bedömningen har vi tagit hänsyn till lokalens naturvärde ur trollsländesynpunkt. Vi har således inte bedömt vegetation, övrig fauna o.s.v. Detta innebär att en lokal som vi klassat lågt, mycket väl kan ha höga naturvärden och vara skyddsvärd ur helt andra synpunkter. Vid vår klassning har följande fem kategorier använts: 1. (mycket högt värde): lokaler med exceptionella artfynd eller extremt hög artrikedom (fler än 20 arter). I denna undersökning endast Uringeåns inlopp vid Lilla Skogssjön (se nedan). 2. (högt värde): hit har vi räknat lokaler av två olika typer: A: lokaler med mycket artrik trollsländefauna (13-15 påträffade arter). B: lokaler där rödlistade arter eller arter fridlysta enligt miljöbalken eller arter på EU: s habitatdirektivlista (de två senare kategorierna sammanfaller) förekommer. För vidare upplysningar om dessa hävisas till Gärdenfors (2000). Dylika arter som påträffats i denna inventering är vinterflickslända, Sympecma fusca, månflickslända, Coenagrion lunulatum, grön mosaikslända, Aeshna viridis, spetsfläckad trollslända, Libellula fulva, bred kärrtrollslända, Leucorrhinia caudalis, pudrad kärrtrollslända, L. albifrons och citronfläckad kärrtrollslända, L. pectoralis. Från denna regel har gjorts två undantag: # Citronfläckad kärrtrollslända, L. pectoralis, har bedömts vara så allmänt förekommande att lokaler där enbart den (och ingen annan av de ovan nämnda arterna) påträffades, här har fått klassningen 3+ (undantag Simsjön/Ängsholmen i Södertälje kommun som fått lokalbedömning 2 eftersom arten där påträffades i hundratals exemplar). # Förekomsten av spetsfläckad trollslända, Libellula fulva, vid Uringeån i Botkyrka kommun har bedömts som exceptionell (Arten är just nu i Sverige bara känd från Emån i Småland och Uringeån.), vilket har lett till en ännu högre klassning. 3. (normalt värde): lokaler med relativt artrik trollsländefauna. Exempelvis olika typer av näringsrika sjöar, eutrofa delar av näringsfattiga sjöar, olika typer av myr- och mossbiotoper m.m. Rinnande vatten med minst två av de åtta rinnande vattenspecialisterna, har förts till denna kategori, oberoende av hur många arter som för övrigt påträffats. 4. (lågt värde): lokaler med en artfattig trollsländefauna. Exempelvis beskuggade rinnande vatten i skogsmiljö (oftast utan eller med en fattig strand- och/eller vattenvegetation) eller näringsfattiga sjöar med klippiga stränder och lite vegetation. Det skall dock påpekas att provtagning på flera lokaler av den senare typen, har genomförts i lätt eutrofa vikar, varvid artantalet och således klassningen blivit högre. Om oligotrofa sjöar omgivna av berg i dagen fått högre klassning än 4, gäller denna klassning endast den specifika del av sjön där provtagningen skedde. - (inte bedömningsbar): lokaler som vi på grund av ett för snävt dataunderlag, inte kunnat bedöma. Exempelvis lokaler där dålig väderlek lagt hinder i vägen för adultinventeringen samtidigt som larvfynd från platsen saknats, eller svårforcerade lokaler där håvning efter larver kraftigt försvårats samtidigt som få eller inga adultfynd gjorts på platsen. 16
Övriga kommentarer till lokalbedömningarna: stor ängstrollslända, Sympetrum striolatum, har bara påträffats som adult i ett exemplar taget vid Ådran i Huddinge kommun. Arten är dock mycket svårskild från den mycket vanliga allmän ängstrollslända, S. vulgatum, och torde förekomma mer allmänt än vad denna inventering ger för handen. Inga medlemmar av familjen flodtrollsländor, Gomphidae, påträffades i denna studie. Detta speglar knappast verkligheten, då båda de mellansvenska arterna borde kunna förekomma inom området och åtminstone stenflodtrollslända, Onychogomphus forcipatus, har påträffats i Botkyrka (Dannelid, Berglund & Hanson 2000). Anledningen till att flodtrollsländor inte påträffats vid vår inventering torde vara en kombination av larvernas levnadssätt (de lever nedgrävda i botten) och av dåligt väder under adulternas huvudsakliga flygtid. Observeras bör också att arterna ljus u-flickslända, Coenagrion puella och mörk u-flickslända, C. pulchellum inte ännu kan skiljas åt i larvstadiet. Dessa är därför sammanförda i en post som u-flickslända, C. puella/pulchellum, då det är fråga om fynd av larver. De vuxna djuren kan dock särskiljas till artnivå och finns därför presenterade individuellt, efter den gemensamma posten, om adulter påträffats. Antal exuvier (larvskal) anges då dessa påträffats och kunnat artbestämmas. Adultförekomst - abundans av vuxna trollsländor Vid inventeringen av de vuxna trollsländorna har det gjorts en ungefärlig uppskattning av antalet individer som regelbundet uppehöll sig på platsen. Bedömningen baserar sig på en uppskattning av adultförekomsten. Denna kan ibland vara svår att göra när det är många djur i rörelse samtidigt. Vi har valt att sedan dela in individantalet i fyra olika kategorier. A = arten sedd i åtminstone ca 25 exemplar vid den givna lokalen B = arten sedd i ca 5 25 exemplar vid den givna lokalen C = arten sedd i färre än 5 exemplar vid den givna lokalen X = arten sedd, men uppgifter om antalet exemplar vid den givna lokalen saknas Antalet trollsländeindivider vid ett vatten beror bl.a. på hur stor lokalen är och på hur många tillgängliga livsmiljöer det finns. Ju större vatten och ju fler miljöer som finns, desto fler individer kan lokalen hysa. Observera dock att det inte är en större vattenyta i sig som styr att individantalet kan stiga, utan ökningen av mängden tillgängliga miljöer i vegetationszonen. Något som också är viktigt att känna till i sammanhanget är att normal populationstäthet (antal individer per ytenhet) varierar stort mellan olika underordningar och mellan olika familjer av trollsländor. Ett illustrerande exempel på detta är en undersökning utförd i Dorset i södra England (Moore, 1964), där följande resultat erhölls: Antal observerade trollsländehanar längs en 100 m lång sträcka av en sjöstrand: Mosaiktrollsländor 1-2 Guldtrollslända 8 Segeltrollsländor 8-28 Jungfru- och flicksländor 40-147 Förhållandena är liknande i Sverige. Olikheter i populationstäthet återspeglar bl.a. skillnader i revirstorlek och tillgången på föda och skydd på en plats. Rent generellt har de flesta egentliga trollsländorna (Anisoptera) vanligtvis en låg täthet vid en lokal (utom vid masskläckningar). Dock kan vissa segeltrollsländor, Libellulidae, förekomma i betydligt 17
större antal. De små jungfru- och flicksländorna (Zygoptera) har däremot oftast en högre populationstäthet. Ju mindre djur desto fler individer kan finnas på en given yta. Ofta kan man alltså skönja en gradient i populationstätheten där t.ex. revirhållande mosaiksländor finns i ena änden och små flicksländor i den andra. Således kan ett fynd av fyra stycken individer av en art på en lokal betyda att den är relativt sällsynt förekommande där om det är frågan om en flickslända, men att den i stället kan betraktas som relativt vanlig om det är en mosaikslända, Aeshnidae. När man tittar på angiven adultförekomst bör man alltså ha detta i minnet. Beläggexemplar De vuxna trollsländor som är tagna som beläggexemplar är i kolumnen adultförekomst markerade med en asterisk*. Materialet finns på Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen för Entomologi. Materialet med larver är inlämnat på samma ställe. Angivna koordinater, kartmarkeringar och inventerare Rikets koordinater har i första hand givits för en strandmittpunkt av det inventerade området. I de fall vi inventerare inte undersökt närliggande områden vid en lokal, finns två koordinatangivelser. Den första hänvisar till området där provtagning gjorts av Katarina Ekestubbe, Charlotte Rosén och Johan Wenngren (markerat med ////// på lokalkartorna) och den andra hänvisar till platsen undersökt av Erland Dannelid (markerat med \\\\\\ på lokalkartorna). Alla lokalkartor är kopierade från ekonomiska kartan, skala 1: 10 000. De lokaler som saknar uppgifter om larver har endast besökts av Erland Dannelid. Inventerare av vuxna djur (oftast Erland Dannelid) anges vid namn för de lokaler där fynd gjorts. De lokaler som Katarina Ekestubbe inventerat för Ulla Mörtbergs räkning, är markerade med KTH till höger om lokalnamnet. 18
TACK TILL Vi vill tacka följande personer som vid adultinventeringen hjälpt till med transport och i många fall även infångande: Göran Bardun (Tyresö), Birgitta Held Paulie (Nacka), Hans-Olof Henriksson (Nykvarn), Tiina Laantee (Huddinge), Bo Ljungberg (Södertälje), Per Skyllberg (Salem), Håkan Slotte (Botkyrka), Thomas Strid (Huddinge), John Lotoft (Huddinge), Gun Svedman (Nynäshamn), Andreas Totschnig (Haninge). Rolf Gaida, Richard Karlsson, Göran Sahlén och Thomas Strid för ytterligare fynduppgifter. Thomas Strid för arbetet med slutproduktionen av denna rapport. Vi vill också tacka miljökontoret i Huddinge för att de tillhandahöll ett rum där larvmaterialet från Södertörn kunde förvaras och artbestämmas. Tack Biljana Mahmuzic på länsstyrelsen i Stockholm som hjälpte oss ta fram översiktskartor på kommunerna. Stort tack till Stefan Lundberg på naturhistoriska riksmuseet för tips och idéer samt hjälp med den slutliga förvaringen i museets samlingar, av de insamlade trollsländorna. Slutligen vill vi tacka Ulla Mörtberg, inst. Mark & vattenresurser, KTH, för bl.a. samordning av fixeringsmaterial och bestämningsapparatur. 19
REFERENSER Askew R. R. 1988. The Dragonflies of Europe. Harley Books. 291 pp. Buchwald R. 1992. Vegetation and dragonfly fauna characteristics and examples of biocenological field studies. Vegetatio 101, 99-107 Dannelid E., Berglund H. & Hanson C. 2000. Inventering av trollsländor i Botkyrka kommun 1997. Botkyrka kommun, miljöförvaltningen. Rapport 2000:1 Ekestubbe K. 1998. Artfördelning bland trollsländor (Odonata) i Södertälje kommun analys av ett indikatorsystem för biologisk mångfald. Södertälje kommun, miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gärdenfors U. (editor) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. Artdatabanken, SLU. Lenz N. 1991. The importance of abiotic and biotic factors for the structure of odonate communities of ponds (Insecta, Odonata). Faun-ökol. Mitt. 6, 175-189 Moore N. W. 1964. Intra- and interspecific competition among dragonflies (Odonata). An account of observations and field experiments on population density control in Dorset 1954-1960. J. Anim. Ecol. 33, 49-71 Norling U. 1975. Livscykler hos svenska Odonater. Entomologen 4:1, 1-14 Norling U. 1984. Life history patterns in the northern expansion of dragonflies. Adv. Odonatol. 2, 127-156 Norling U. & Sahlén G. 1997. Odonata, Dragonflies and Damselflies. pp.13-65 i Nilsson A. (editor) Aquatic Insects of North Europe, a Taxonomic Handbook, volume 2 Sahlén G. 1985. Sveriges trollsländor. Fältbiologerna. 151 pp. Sahlén G. 1996. Sveriges trollsländor. Andra upplagan. Fältbiologerna. 162 pp. Sandhall Å. 1987. Trollsländor i Europa. Interpublishing. 251 pp. Sandhall Å. 2000. Trollsländor i Europa. Interpublishing. 251 pp. 20
Latinska och svenska namn på trollsländor Enligt Sandhall (2000). Trollsländeart latin Svenskt namn UnderordningLivscykel Calopteryx virgo Blå jungfruslända Zygoptera Fakultativt flerårig Lestes sponsa Allmän smaragdflickslända Zygoptera Obligat ettårig Lestes dryas Kraftig smaragdflickslända Zygoptera Obligat ettårig Sympecma fusca Vinterflickslända Zygoptera Obligat ettårig Platycnemis pennipes Flodflickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Pyrrhosoma nymphula Röd flickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Erythromma najas Rödögonflickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Coenagrion hastulatum T-tecknad flickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Coenagrion lunulatum Månflickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Coenagrion puella/pulchellum U-flickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Coenagrion puella Ljus u-flickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Coenagrion pulchellum Mörk u-flickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Enallagma cyathigerum Sjöflickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Ischnura elegans Allmän kustflickslända Zygoptera Fakultativt flerårig Onychogomphus forcipatus Stenflodtrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Aeshna juncea Starrmosaikslända Anisoptera Fakultativt flerårig Aeshna subarctica Gungflymosaikslända Anisoptera Fakultativt flerårig Aeshna grandis Brun mosaikslända Anisoptera Fakultativt flerårig Aeshna cyanea Blågrön mosaikslända Anisoptera Fakultativt flerårig Aeshna viridis Grön mosaikslända Anisoptera Fakultativt flerårig Aeshna osiliensis Vassmosaikslända Anisoptera Fakultativt flerårig Brachytron pratense Vårmosaikslända Anisoptera Fakultativt flerårig Cordulegaster boltoni Kungstrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Cordulea aenea Guldtrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Somatochlora metallica Metalltrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Somatochlora flavomaculata Gulfläckig glanstrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Epitheca bimaculata Tvåfläckad trollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Leucirrhinia caudalis Bred kärrtrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Leucorrhinia albifrons Pudrad kärrtrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Leucorrhinia pectoralis Citronfläckad kärrtrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Leucorrhinia dubia Myrtrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Leucorrhinia rubicunda Nordisk kärrtrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Orthetrum cancellatum Stor sjötrollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Libellula quadrimaculata Fyrfläckad trollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Libellula depressa Bred trollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Libellula fulva Spetsfläckad trollslända Anisoptera Fakultativt flerårig Sympetrum vulgatum Allmän ängstrollslända Anisoptera Obligat ettårig Sympetrum sanguineum Blodröd ängstrollslända Anisoptera Obligat ettårig Sympetrum danae Svart ängstrollslända Anisoptera Obligat ettårig Sympetrum flaveolum Gulfläckad ängstrollslända Anisoptera Obligat ettårig Sympetrum striolatum Stor ängstrollslända Anisoptera Obligat ettårig Obligat ettårig = har alltid en ettårig livscykel. Fakultativt flerårig = har en ett till flerårig livscykel. 21
Äldre fynd av trollsländor Nedan följer en presentation av tidigare fynd av trollsländor inom Södertörn och Stockholms kommun. Uppgifterna har inhämtats från kommunekologer, länsstyrelsen och Göran Salén. Vi har i första hand valt att redovisa de arter som är rödlistade i Sverige, fridlysta enligt miljöbalken eller med på EU: s habitatdirektivlista. Även kungstrollslända, Cordulegaster boltoni, stenflodtrollslända, Onychogomphus forcipatus, tvåfläckad trollslända, Epitheca bimaculata, och vassmosaikslända, Aeshna osiliensis, redovisas då dessa arter är relativt sparsamt förekommande i regionen. Art, lokal, fyndår och källa visas. Om fyndet avser adult individ markeras det med (A) och om det avser larv med (L). Botkyrka Stenflodtrollslända (A) Norrgaån, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Kungstrollslända (A) Uringeån, 1998 Thomas Strid & Tiina Laantee Kungstrollslända (A) Bockån, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Kungstrollslända (A) Norrgaån, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Kungstrollslända (A) Fd Kvarnsjön 2002 Rolf Gaida Tvåfläckad trollslända (L) Brosjön, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Tvåfläckig trollslända (A) Fd Kvarnsjön 2002 Rolf Gaida Bred kärrtrollslända (A) Brosjön, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Pudrad/bred kärrtrollsl.(a) Hacksjön, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Citronfläckad kärrtrollsl.(a) Stora träsket, 2000 Thomas Strid & Tiina Laantee Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Mellansjön, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Tullinge flygplats, 1997 Erland Dannelid & Hans Berglund Spetsfläckad trollslända (A) Uringeån, 1997, 1998 Erland Dannelid & Hans Berglund Bred trollslända (A) Lilla Uringe 2003 Thomas Strid Blå jungfruslända (A) Fd Kvarnsjön 2002 Rolf Gaida Huddinge Citronfläckad kärrtrollsl.(a) Kvarnsjön/Lissma, 1995 Mats Nordin Bred trollslända (A) Gladö Kvarn 1995 Thomas Strid Bred trollslända (A) Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning 1995-96 Richard Karlsson Bred trollslända (A) Ågestasjön 2002 Thomas Strid, Richard Karlsson Nykvarn Pudrad kärrtrollslända (L) Kattlammen, 1997 Katarina Ekestubbe Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Långsjön, 1990-talet Mats Nordin Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Kattlammen, 1997 Katarina Ekestubbe Nynäshamn Vassmosaikslända (A) Nynäshamn stad 1987 Johan Abenius Nacka Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Dammtorpsjön, 1990-talet Stockholms universitet/mats Nordin Blå jungfruslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Metalltrollslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Brun mosaikslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Allmän smaragdflickslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth 22
Sjöflickslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Allmän kustflickslända (A)Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Guldtrollslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Citronfläckad kärrtrollslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Fyrfläckad trollslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Strarrmosaikslända (A) Nackabäcken, Dammstorps-Järlasjön 1985 Tomas Fasth Stockholm Vinterflickslända (A) Lappkärret, 2000 Erland Dannelid Vassmosaikslända (A) Solfångardammen, 1996 Erland Dannelid Vassmosaikslända (A) Lappkärret, 1996 Erland Dannelid Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Laduviken, 1996 Erland Dannelid Citronfläckad kärrtrollsl. (A) Solfångardammen, 1996 Erland Dannelid Södertälje Vinterflickslända (L) Lillsjön (Mölnbo), 1997 Katarina Ekestubbe Vinterflickslända (L) Boviken, 1997 Katarina Ekestubbe Vinterflickslända (L) Nora holmäng, 1997 Katarina Ekestubbe Månflickslända (L) Lilla Alsjön, 1997 Katarina Ekestubbe Stenflodtrollslända (>5 ex) (A)Grottbergets naturreservat, Långsjön, vilande på berghäll, augusti1999 Bo Ljungberg (artbestämd från foto av Göran Salén) Vassmosaikslända (L) Sarvsjön, 1997 Katarina Ekestubbe Vassmosaikslända (A-hona) Kålsö naturreservat, vassområde vid Boviken, juli 1997 Bo Ljungberg (fångad och avlivad. Fyndet kontrollerat av Katarina Ekestubbe) Bred kärrtrollslända (L) Lillsjön (Orrlöt), 1997 Katarina Ekestubbe Pudrad kärrtrollslända (L) Lilla Alsjön, 1997 Katarina Ekestubbe Pudrad kärrtrollslända (L) Lillsjön (Orrlöt), 1997 Katarina Ekestubbe Pudrad kärrtrollslända (L) Tisjön, 1997 Katarina Ekestubbe Pudrad kärrtrollslända (L) Nora sjö, 1997 Katarina Ekestubbe Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Lillsjön (Mölnbo), 1997 Katarina Ekestubbe Citronfläckad kärrtrollsl. (L) F.d. Simsjön, 1997 Katarina Ekestubbe Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Lina dammar, 1997 Katarina Ekestubbe Citronfläckad kärrtrollsl. (L) Branddammen, Skillnaden, 1999 Katarina Ekestubbe 23
INVENTERINGSRESULTATET KOMMUNVIS Presentationen görs kommunvis i bokstavsordning enligt följande: sid Botkyrka 26 Danderyd 28 Haninge 30 Huddinge 32 Järfälla 34 Lidingö 36 Nacka 38 Nykvarn 40 Nynäshamn 42 Salem 44 Sollentuna 46 Solna 48 Stockholm 50 Sundbyberg 52 Södertälje 54 Tyresö 56 Täby 58 Vallentuna 60 För varje kommun redovisas vilka arter som är funna per inventerad lokal. Lokalerna finns markerade på översiktliga kommunkartor. Dessutom framgår klassningen av respektive lokal. 24
Lokalbedömning Aeshna cyanea Aeshna grandis Aeshna juncea Brachytron pratense Calopteryx virgo Coenagrion hastulatum Coenagrion puella/pulchellum Coenagrion sp. Cordulegaster boltoni Cordulia aenea Lokalnamn 1. Bockån 3 x x x 3 2. Brosjön 2 x x x x x x x x 8 3. Bysjön 2000 3 x x x x x x x 7 4. Bysjön 2001 3 x x x x x x x 7 5. Bysjöpölen 3 x x x x x 5 6. Eriksbergs våtmark 4 x x 2 7. Fd Kvarnsjön 3+ x x x x x x x x x x x x 12 8. Fd Kyrksjön 4 x x x x 4 9. Hacksjön 3 x x x x x x x x x 9 10. Hästholmsviken/Mälaren 4 0 11. Kasholmen 4 0 12. Lilla dammen 4 x x x x 4 13. Lilla Skogsjön 3 x x x x x x x x x x 10 14. Långängen 3 x x x x x 4 15. Mellansjön 2 x x x x x x x x x x 10 16. Pölen 3 x x x x x x x 7 17. Sibble 4 x x x 3 18. Torvgravarna vid Hacksjön 3 x x x x x x x x x x 10 19. Trollsjön 3 x x x 3 20. Uringeån vid lilla Skogssjön 1 x x x x x x x x x 9 21. Övrasjön 2 x x x x x x x x x x x 11 Antal lokaler 6 12 6 7 2 13 15 1 1 9 3 10 4 3 2 1 4 1 7 1 1 2 5 11 1 1 1 Enallagma cyathigerum Botkyrka kommun Erythromma najas Ischnura elegans Lestes sponsa Leucorrhinia caudalis Leucorrhinia pectoralis Leucorrhinia rubicunda Libellula fulva Libellula quadrimaculata Orthetrum cancellatum Platycnemis pennipes Pyrrhosoma nymphula Somatochlora flavomaculata Somatochlora metallica Sympetrum danae Sympetrum sanguineum Sympetrum vulgatum Antal arter
Antal arter Sympetrum vulgatum Somatochlora metallica Lestes sponsa Erythromma najas Enallagma cyathigerum Coenagrion puella/pulchellum Aeshna juncea Aeshna grandis Lokalbedömning Lokalnamn 1. Ekebysjön 3 x x x x x x x x 8 2. Nora träsk x x x 3 3. Ösbysjön 4 x 1 Antal lokaler 3 1 2 1 1 2 1 1 8 Danderyds kommun
Antal arter Sympetrum vulgatum Sympetrum sanguineum Sympecma fusca Somatochlora metallica Libellula quadrimaculata Libellula depressa Leucorrhinia caudalis Leucorrhinia rubicunda Leucorrhinia pectoralis Leucorrhinia dubia Leucorrhinia albifrons Lestes sponsa Ischnura elegans Erythromma najas Enallagma cyathigerum Cordulia aenea Coenagrion pulchellum Coenagrion puella/pulchellum Coenagrion hastulatum Calopteryx virgo Brachytron pratense Aeshna juncea Aeshna grandis Lokalbeskrivning Lokalnamn 1. Arbottna 4 x x x 3 2. Kvarntorp 3+ x x x x x x x 7 3. Lervassaträsk 3 x x x x x x x 7 4. Lännåkersviken 2 x x x x x x x 7 5. Lövhagsträsk 2 x x x x x x x x x 9 6. Nedre Rudansjön x x x 3 7. Ramsjön 3 x x x x x x x x x x x 11 8. Slätmossen 4 x 1 9. Tjursjön 2 x x x x x x x x x x x x x 13 10. Tyresta friluftsgård 4 x x 2 11. Varnöfladen 4 x 1 12. Vedasjön 2 x x x x x x x x x x x x 12 13. Vitsån 4 x x 2 Antal lokaler 7 3 4 1 8 7 1 6 3 5 4 3 1 1 2 2 1 2 6 6 1 3 1 22 Haninge kommun
Lokalnamn Lokalbedömning Aeshna cyanea Aeshna grandis Aeshna juncea Brachytron pratense Calopteryx virgo Coenagrion hastulatum Coenagrion lunulatum Coenagrion puella Coenagrion puella/pulchellum Coenagrion pulchellum Cordulegaster boltoni Antal lokaler 2 13 3 8 1 13 1 2 12 4 1 9 2 10 5 8 1 1 2 5 5 4 10 2 3 12 5 3 8 1 4 Huddinge kommun Cordulia aenea 1. Björksättra 4 x x 2 2. Ebbadal,Orlången 4 x 1 3. Eriksbergs viltvatten 2 x x x x x x x x x x x x x x x 15 4. Flemingsbergs våtmarksanläggning 2 x x x x x x x x x x x x 12 5. Flottsbrobadet 6. Gladövik/Orlången 4 x x x x 4 7. Gömmaren 3 x x x x x x x x x x x 11 8. Kvarnsjön Gladö 3 x x x x x x x x x x x 11 9. Kvarnsjön Lissma 2 x x x x x x x x x x x x x x x x 16 10. Kyrkdammen/Fullerstaån 3 x x x x x x x x 8 11. Källbrinksdammen/Fullerstaån 3 x x x x x x x x x x x 11 12. Kärrsjön 3 x x x x 4 13. Lissmasjön x x x x x x 6 14. Lissmaån x x x x x x x 8 15. Mörtsjön Huddinge 3 x x x x x x x x x 9 16. Nynäsviken/Magelungen 3 x x x x x 5 17. Orlångsjö/Orlången 3 x x x x x x x 7 18. Rudträsket 2 x x x x x x x x x 9 19. Trehörningen 4 x 1 20. Ådran 3 x x x x x x x x x 9 21. Ådranbäcken 3 x x x 3 22. Ågesta 3+ x x x x x x x x 8 Enallagma cyathigerum Erythromma najas inga larver funna Ischnura elegans Lestes sponsa Leucorrhinia albifrons Leucorrhinia caudalis Leucorrhinia dubia Leucorrhinia pectoralis Leucorrhinia rubicunda Libellula depressa Libellula quadrimaculata Pyrrhosoma nymphula Somatochlora flavomaculata Somatochlora metallica Sympetrum danae Sympetrum flaveolum Sympetrum sanguineum Sympetrum striolatum Sympetrum vulgatum Antal arter
Antal arter Sympetrum vulgatum Sympetrum danae Somatochlora metallica Leucorrhinia pectoralis Lestes sponsa Enallagma cyathigerum Coenagrion puella / pulchellum Aeshna grandis Lokalbedömning Lokalnamn 1. Brännboda 4 X X 2 2. Drakuladammen 3+ X X X X X X X 7 3. Viksjö golf lilla banan 4 X 1 4. Viksjö golf åttonde hålet 4 X X 2 Antal lokaler 1 1 1 4 1 1 1 2 7 Järfälla kommun
Antal arter Sympetrum vulgatum Sympecma fusca Somatochlora metallica Somatochlora flavomaculata Libellula fulva Leucorrhinia rubicunda (Leucorrhinia pectoralis Erythromma najas Cordulia aenea Coenagrion puella / pulchellum Coenagrion hastulatum Aeshna juncea (Aeshna grandis Lokalbedömning Lokalnamn 1. Långängen 2 X X X X X 5 2. Rudbodakärret 2 X X X X X X X X 8 3. Stockebysjön 3 X X X X X X X X X 9 4. Yttringe 2 X X X X X 5 Antal lokaler 3 1 4 1 2 1 1 2 4 1 1 3 3 13 Lidingö kommun
Lokalnamn Lokalbedömning Aeshna cyanea Aeshna grandis Aeshna juncea Aeshna viridis Brachytron pratense Calopteryx virgo Coenagrion hastulatum Coenagrion puella/pulchellum Coenagrion pulchellum 1. Bagarsjön 3 x x x x x x x 6 2. Bastusjön 3 x x x x x x x x 8 3. Dammsjön 3 x x x x x 5 4. Dammtorpsjön -4 x x 2 5. Glasbrukssjön tilloppet 4 6. Insjön 3 x x x x x x x x x x 10 7. Karbosjön 4 x x x 3 8. Kocktorpsjön 3+ x x x x x x x x x 9 9. Långsjön Nacka 3 x x x x x 5 10. Myrsjön 3 x x x x x x 6 11. Nackabäcken 4 x x x x 4 12. Näckdjupet 3+ x x x x x x x x x 9 13. Rudträsk 3 x x x x x x x 7 14. Sandabäcken 3 x x 2 15. Söderbysjön 2 x x x x 4 16. Övre Glasbrukssjön 3 x x x x x x x x x 9 Antal lokaler 4 10 3 1 4 1 7 10 2 3 1 4 2 8 2 4 2 1 4 1 8 3 5 Coenagrion sp. Nacka kommun Cordulegaster boltoni Cordulia aenea Enallagma cyathigerum Erythromma najas Ischnura elegans Lestes sponsa Leucorrhinia pectoralis Leucorrhinia rubicunda Libellula quadrimaculata Somatochlora flavomaculata Somatochlora metallica Sympetrum sanguineum Sympetrum vulgatum Antal arter
Antal arter Sympetrum sanguineum Somatochlora metallica Somatochlora flavomaculata Pyrrhosoma nymphula Platycnemis pennipes Libellula quadrimaculata Leucorrhinia pectoralis Leucorrhinia caudalis Lestes sponsa Ischnura elegans Erythromma najas Enallagma cyathigerum Cordulia aenea Cordulegaster boltoni Coenagrion puella/pulchellum Coenagrion hastulatum Calopteryx virgo Brachytron pratense Aeshna juncea Aeshna grandis Aeshna cyanea Lokalbedömning Lokalnamn 1. Djupviken 3 x x x x x x x x x x x x 12 2. Jägarskogsudden 4 x x x 3 3. Långsjön Nykvarn 3+ x x x x x x x x x 9 4. Miaren 3 x x x x x 5 5. Mindalssjön 3+ x x x x x x x x x x x 11 6. Runnbäcken 3 x x x x 4 7. Ryssjön 2 x x x x x x x x x 9 8. Taxingeån/Finkarby 3 x x x x 4 9. Turingeån vid Hökmossen3 x x x x x x 6 10. Turingeån vid Mörby 4 x 1 11. Turingeån Vidbynäs 3 x x x 3 12. Yngern/Sandtorp 3 x x 2 Antal lokaler 2 9 1 4 2 6 5 1 5 2 5 2 1 1 2 4 1 2 2 10 2 Nykvarns kommun
Lokalbedömning Aeshna cyanea Aeshna grandis Aeshna juncea Aeshna sp. Brachytron pratense Calopteryx virgo Coenagrion hastulatum Coenagrion puella/pulchellum Coenagrion sp. Lokalnamn 1. Alhagen 3 x x x x x x x 7 2. Fitunaån 4 x 1 3. Fjättern 3 x x x x x x x x x x 10 4. Grindsjön 3 x x x x x x x x 8 5. Koholmen 3 x x x x x 5 6. Långsjön Nynäshamn 2 x x x x x x x x x x 10 7. Maren/Djursnäs 4 x x 2 8. Muskan 3 x x x x x x x 7 9. Norra storavikadammen 3 x x x x x x x x x x 10 10. Rassa vikar 3 x x x x x x x x x x 9 11. Transjön 3 x x x x x x 6 12. Vinaren 3+ x x x x x x x x x x 10 13. Vinarträsket 3+ x x x x x x x x 8 14. Vädersjön 3 x x x x x x 5 15. Västra Styran 4 x x x 3 16. Älvviken 4 x x 2 17. Östra styran 3 x x x x 4 Antal lokaler 2 16 4 1 8 1 9 9 2 6 1 7 5 5 1 1 1 1 2 7 8 3 6 3 Cordulia aenea Enallagma cyathigerum Erythromma najas Ischnura elegans Lestes sponsa Leucorrhinia albifrons Leucorrhinia caudalis Leucorrhinia dubia Leucorrhinia pectoralis Leucorrhinia rubicunda Libellula quadrimaculata Somatochlora metallica Sympetrum danae Sympetrum sanguineum Sympetrum vulgatum Antal arter Nynäshamns kommun