Den franska revolutionen Solomon 2006
SAMMANFATTNING Sammanfattning
INNEHÅLL 1 Innehåll 1 Tiden innan revolutionen 2 1.1 Ludvig XIV - kung sol...................... 2 1.2 Ludvig XVI............................ 2 2 Revolutionen 3 2.1 Personer som deltog....................... 4 3 Dr Guillotin och avrättningarna 4 4 Republiken Frankrike 5 4.1 Metersystemet........................... 5 4.2 Ny kalender............................ 6 5 Napoleonkrigen 6 6 REFERENSER 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 TIDEN INNAN REVOLUTIONEN 2 1 Tiden innan revolutionen 1.1 Ludvig XIV - kung sol Ludvig XIV (fr.) Solkungen ( Le Rosisolei) född 5 september 1638 i Sant- Germain-en-Laye) Frankrike, död 1september 1715 i Versailles, Frankrike. Ludvig blev Frankrikes kung 1643 som femårig Son till Ludvig XII och Anna av österrike, dotter till Filip III av spanien och Margareta av Inre Österrike Till 1661 styrdes Ludvigs rike inte av honom personligen, utan av kardinal Marziarin. Under denna tid vann Frankrike i spanska tronföljdskriget, och i Wetfqliska freden efter det trettioåriga kriget. När Ludvig personligen tog över regeringen var Frankrike Europas mäktigaste stat.i det vidsträckta tyska kejsarriket hade franske kungen mer att säga till om än vad den tyske kejsaren hade. Ludvig lät bygga det kända slottet i Versailles, som blev den stora förebilden för många andra regenter och furstar runt om i Europa när det gällde att skapa arkitektanisk inramning till furstilg makt. Ludvig XIV personifeirade kungadömet av Guds nåde (L état c est moi /staten,det är jag ). Med sin 72 år på tronen är Ludvig XIV den monark som har regerat längst i världshistorien. Ludvig XIV var den mäktigaste av alla 1600-talets europeiska kungar. Som absolut härskare stryrde han ensam sitt land. Det ledde till att han kom i konfilkt både med adeln och de övriga invånarna. 1.2 Ludvig XVI Under 1700-talet var det franska samhället indelat i tre klasser eller stånd. Överst fanns adeln, därnäst kom prästerskapet och underst fanns alla andra. Bara de som tillhorde det tredje ståndet betalade skatt. Utbildade människor,som vid det här laget kände till uppllysningens idée, visste hur orättvist systemet var. Under 1788 växte missnöjet sedan missväxt drivit upp priserna och många människor befann sig på svältgränsen. Efter åratal av kungliga utsvävningar och dyra krig hade regeringen nästan inga pengar att avhjälpa krisen med. När Ludvig XIV år 1789 sammankallde ståndsförsamlingen (det närmaste
2 REVOLUTIONEN 3 Frankrike hade en riksdag)för att öka skatterna, sade det tredje ståndet att om de skulle tvingas betala,skulle de också påverka hur landet styrdes. Det kravet förkastade Ludvig.Rebellerna kallade sig själva för Nationalförsamlingen och vägrade lämna Versailles förrän kungen lyssnat till deras krav. I Paris angrep en folkmassa Bastiljen, som var ett kungligt fängelse,och revolter utbröt runt om i Frankrike. 2 Revolutionen Den Franska revolutionen år 1789 skakade hela Europa. Franska revolutionen brukar beteckna den period av politiska omvälvningan i Frankrike mellan 1789 och 1799 som inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 Juli 1789 bland annat av upplysningen och dess filosofer (som till exmpel Voltaire) och tankar om folkstyre och männikans förnuft som sporrade befolkningen till uppor och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxlivi många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme. kungamakten i Frankrike byggde på ett feodalt samhälle där kungen enligt en i deologisk föreställning fått sin enväldiga makt av Gud, absolutismen. Den katolska Kyrkan hade stort inflytande, och de som till hörde de högre stånden, präster och adel, var befiade från att betala skatt Franrikes Skattebörda vilade på de lägre stånden, dessa var utetängda från statens ämbeten vilka var förbehålla adeln. Konflikterna med England (senast i de amerikanska kolonierna där fransmännen hjälpte armerikanerna till uppror ) hade också tvingat regerngen att höja skatterna ytterligare. Frankrike hade en usel ekonomi, I Englad hade den industriella revolutionen gjort sitt intåg, men kungen i Frankrike, Ludig XVI, vägrade att ta till sig dessa brittiska idéer. Samtidigt var det missväxt, och kungamakten förtryckte folket med våld. Upplysningsidéerna spred sitt ljus. Man skulle kunna införa en kontitutionell monarki och erövra rättigheter åt andra i samhället än adeln. Även inom adeln fanns det många som ville bygga nytt.
3 DR GUILLOTIN OCH AVRÄTTNINGARNA 4 5 maj 1789-17 juni 1789. Efter ett ökande tryck både i Paris och runt omkrig bestämde sig kung Ludvig för att sammankalla ståndsriksdagen i sitt palats Versailles utanför huvudstadenden 5 maj 1789,något som inte gjorts sedan 1614. Enligt lagen skulle stånden få ha lika många representanter i riksdagen. Men eftersom de två övre stånden endast utgjorde 2% av Frankrikes befolkning, ansåg det tredje ståndet att det åtminstone skulle ha dubbelt så många ledamöter. 2.1 Personer som deltog Maximilien de Robespierre, född 6 maj 1758 i Arras, Pas de-calais, Frankrike, död 28 Juli 1794 i Paris, Frankrike(avrättad), fanska revolutonspolitiker. Robespierre, som var jurist, valdes som deputerad till den av Ludvig XVI inkallade Ständerförsamlingen 1789.Efter revolutionens utbrott kom han att bli kvar i Paris fram till sin död fem år senare.robespierre anslöt sig till club des Jakobins ( Jakobinerklubben ),och när revolutinen radikaliserades efter stormningen av Tuileriserana den 10 agusti 1792 och Girondistpartiets fall i Juni 1793, ökade hans makt genom att nationalkonventet valde honom till ledamot av det mäktiga välfärdsutskottet. Skräckregimen kallad så av sina egna anhängare började. Bland hans mest progressiva åtgärder kan närnnas införandet av den obligatoriska Skolgången 1793 samt slaveriets avskaffande i kolonierna. Robespierre, som var känd för sin oförvitlighet (han kallades allmänt den om arbetade för ett fritt) Jämlikt och demokratiskt Frankrike) uppbyggt enligt Jean-Jacques Rousseaus Skrifter) fämst kontrat social. Robespierre förlorade kontakten med sin väljarbas, de fattiga parisarna i i förorterna, och accepterade en peron kult vilken nådde en höjdpunkt under festen för.det högsta väsendet den 8 Juni 1794. Den 27 Juli 1794 Störtades Robespierre från välfärdsutskotet. Under en förtivlad försvarskamp tillsammans med sina trognaste anhängare i Pariskommunen skottskadades hans käke. Dagen därpå, den 28 Juli, giljotinerades han. Robespierres fall är en del av den blodiga upplösningen av den så kallade Thermidorkrisen, en av revolutionens stora vändpunkter. 3 Dr Guillotin och avrättningarna Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska natinonalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin föreslog att alla som dömdes
4 REPUBLIKEN FRANKRIKE 5 till dödsstraff skulle få samma straff:avrättning genom halsghuggning utförd med en enkel maskin och utom föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig nämligen vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål osv. Även de som halshögg för hand kunde få lida då blödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bostt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade den första giljotinen. Många tror att dr. Guillotin avrättades av sin egen maskin. Detta är inte sant, han dog av en böld på axeln - en bakterieinfektion. 4 Republiken Frankrike I början av revolutionen hade kungen fortfarande en del makt Man skapade Nationalförsamlingen som är som Riksdagen i Sverige. De politiker som hade samma åsikter satt på samma sida i salen Till höger satt de konservativa, de som var mot revolutionen. och till vänster satt de radikala, de som ville ha stora förändringar. Detta med höger och vänster lever fortfarande kvar i politiken Efter att kungen störtats hade man under en period en ny president varannan vecka.. 4.1 Metersystemet Metersystemet med meter, kilometer, decimeter, kvadratmeter o.s.v. infördes i Frankrike under den Franska revolutionen (1791). Man ville ha nya enheter som var logiska och praktiska. Den franska kemisten Lavoisier hittade på ett system, där alla enheter var jämnt delbara med talet 10.
5 NAPOLEONKRIGEN 6 Flera franska vetenskapsmän var inblandade för att mäta upp jorden. Man ville att en meter skulle vara en 10-miljondel av avståndet från Ekvatorn till Nordpolen. 4.2 Ny kalender Metersystemet är någonting som vi fortfarande använder. Man införde också en ny kalender, där man hade 10 månaderpå ett år och en vecka var 10 dagar. Det systemet slutade ganska snart att fungera. Arbetarna ville inte ha en vecka där man bara fick vila var 10:e dag i stället för var 7:e. 5 Napoleonkrigen Napleonkrigen sammanfattande benäming på de världsomspännande konflikter som utselades 1800-1815.Med sina erövringar i Europa definerade den franske kejsare Napleon hela tidsperioden av kampen mellan Napleons Frankrike och Storbritanien,en kamp som kalminerade med Napleons slutliga nederlag vid Waterloo 1815. Napoleons erövringskrig 1800-1806 Efter sin hemkonst från fälttåget i Egypten, grep general Napleon Bonaparte makten i Frankrike genom en Statskupp 1799 och utropade sig själv till förste konsul i praktiken militärdiktartor. År 1800 marscherade den franska armén över Alperna och dök upp i norr Italien, i ryggen på de österrikiska truperna som stred mot fransmännen där. Efter ett blodigt slagt vid Marengo (14 Juni 1800 ), tvingade Napoleon Österrike till fred vid Lunéville 1801. Fred slöts även med Storbritannien vid Amiens 1802. 6 REFERENSER