Utredning om upphandling av kommunens insatser inom personlig assistans enligt LASS och LSS i Hofors kommun.

Utredning om upphandling av kommunens insatser inom personlig assistans enligt LASS och LSS i Hofors kommun. 2011-11-20 Planum Organisation AB Göran Svensson

Inledning... 3 Lagstiftning... 3 Motiv till upphandlingen... 4 Erfarenheter från andra kommuner... 7 Gotlands kommun... 8 Vaggeryds kommun... 8 Ånge kommun... 9 Nuläge -beskrivning av verksamheten... 11 Verksamhet och brukare... 11 Organisation... 11 Volym... 11 Ekonomi... 12 Förutsättningar i en eventuell upphandling... 13 Omfattning och avtalsperiod... 13 Kvalitetskrav... 13 Personal verksamhetsövergång LAS 6B... 14 IT- informationshantering... 14 Konsekvenser av upphandlingen... 15 För brukaren... 15 För socialtjänsten och socialnämnden... 15 Ekonomi... 16 För kommunen effekter på LSS-utjämningen... 16 För personalen - övertagande av personal... 17 Arbetsmiljökonsekvensbeskrivning... 19 Strategiska ställningstaganden... 21 Sammanfattande kommentar och förslag till beslut... 22 Förslag till beslut... 22 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1: Förslag till förfrågningsunderlag... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2: Jämförelse mellan olika kollektivavtal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

Inledning Utredningen avser att klargöra förutsättningarna inför beslut om att upphandla den verksamhet som omfattar personlig assistans enligt tidigare lag om assistansersättning (LASS) som utförs av kommunens egna organisation och kompletterande insatser som utförs enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) i de aktuella ärendena. För utredningen svarar en arbetsgrupp under socialchefens ledning med stöd av konsult från Planum Organisation AB. Lagstiftning Sedan 1 januari 2011 regleras rätten till assistansersättning och personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken 2010:110. Vi har dock här för tydlighetens skull valt att behålla de mera bekanta begreppen personlig assistans enligt LASS och LSS. Insatser enligt LASS innehåller inga bestämmelser om syften, mål och kvalitet. I dessa delar bygger LASS på vad som anges i LSS. Av 5-7 LSS framgår att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska kunna leva som andra. All verksamhet ska grundas på respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ha inflytande och medbestämmande över de insatser som ges, det ska finnas personal som behövs för att ge ett gott stöd, god service och omvårdnad. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor och de ska anpassas och utformas på ett sådant sätt att insatserna stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Personlig assistans ska vara en insats som ger personen inflytande över sin egen situation. Personlig assistans förutsätter ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter. Inflytande och självbestämmande över sin egen livssituation är viktiga grundläggande principer för utformandet av insatsen personlig assistans. En personlig assistent kan inte tillgodose flera personers behov samtidigt under en och samma tidsperiod. Rätt till insatser enligt 4 kap 1 SoL (socialtjänstlagen) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. De kompletterande uppgifterna enligt SoL kan indelas i uppgifter av servicekaraktär och personlig omvårdnad. Verksamheten har bl.a. en servicegrupp som utför stödjande insatser under dag- och kvällstid. Trygghetslarm ska underlätta för den 3

enskilde att kunna få hjälp vid akuta behov. Kommunens trygghetslarm är kopplade till Larmcentralen i Örebro. Larmcentralen svarar för mottagande av larm, som därefter vidarebefordras till respektive utförare. Utföraren står för utryckning och åtgärder med anledning av larm dygnet runt. De aktuella insatserna ska utföras på ett sådant sätt att de vid varje tidpunkt uppfyller de krav som ställs i gällande lagstiftning, förordningar och föreskrifter inom området samt mål och riktlinjer utfärdade av Hofors kommun. LSS- och LASS-lagstiftningarna anger att den assistansberättigade har rätt att välja vem som skall utföra den beviljade assistansen. Han eller hon kan välja att själv vara arbetsgivare och anställa sina assistenter, anlita en förening, kooperativ eller företag som anordnare eller begära att kommunen ska anordna assistansen. Om den enskilde inte själv önskar ordna sin personliga assistans är kommunen skyldig att i samråd med den enskilde anordna assistans i kommunens egen regi eller genom uppdrag till kooperativ, företag eller annan. Till skillnad från de anordnare som den assistansberättigade kan välja och där kommunen för närvarande inte kan reglera utförandets kvalitet kommer det kommunala alternativet att vara föremål för reglering genom avtal och kvalitetsuppföljning. Kommunen garanterar därmed att den av kommunen upphandlade assistansutföraren kvalitetssäkras och att kommunen har insyn i företagets verksamhet samt påverkansmöjligheter för att åstadkomma högsta möjliga kvalitet för de personer som väljer kommunen som assistansanordnare. Rätt till assistansersättning enligt LASS finns kvar när den enskilde fyller 65 år om insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år. Insatsen får inte utökas efter det att den assistansberättigade fyllt 65 år. Utökad hjälp får ges med insats enligt SoL. Motiv till upphandlingen Kostnaden för LSS-lagstiftningen i stort, men för personlig assistans i synnerhet, har ökat kraftigt sedan lagstiftningen infördes. Det finns inte något annat statligt och kommunalt område som har haft en liknande kostnadsutveckling. De samlade kostnaderna för assistansersättningen var 16,1 miljarder kronor år 2006. Statens del av kostnaderna uppgick till 12,8 miljarder kronor och kommunernas till 3,3 miljarder kronor. Sedan 1997 har kostnaden stigit med drygt 16 procent per år. Fram till och med år 2010 visar Försäkringskassans prognos på en fortsatt relativt kraftig kostnadsökning. De samlade kostnaderna för assistansersättningen beräknas uppgå till 23,8 miljarder kronor år 2010. Socialstyrelsen har analyserat assistansersättningens kostnadsutveckling. Analysen visar att kostnadsökningen till stor del beror på att antalet personer som får 4

assistansersättning ökat, liksom antalet assistanstimmar per månad. Lagändringar och timersättningen har haft mindre påverkan. Genomsnittskostnaden per person för personlig assistans enligt LASS uppgår till cirka 1 200 000 kronor per år. Kommunernas och statens samlade utgifter för stöd och service enligt LSS och LASS är över 40 miljarder kronor. Ett första motiv till att upphandla utförandet grundas därför i en vilja att få större grepp om kostnaderna och därigenom möjlighet att sänka de kommunala kostnaderna. Det har i de flesta kommuner visat sig vara svårt att med de förutsättningar som finns för kommunal verksamhet att klara genomförandet av den personliga assistansen inom ramen för den ersättning (för år 2011 är beloppet 258 kr per timme) som erhålls från Försäkringskassan. Många kommuner har höga överkostnader. Varje tillkommande ärende personlig assistans kommunen utför medför ofta omfattande kommunala kostnader även om Försäkringskassan bekostar merparten av kostnaderna. Ett annat skäl för upphandlingen är att kommunen i princip inte har någon inverkan på assistansens utformning och omfattning. Det är den enskilde funktionshindrade som äger sitt ärende och sin ersättning. Kommunen är en ren utförare av vad Försäkringskassan beslutat, både vad gäller insatsens innehåll, omfattningen och kostnad. Upphandlingen syftar till att genom konkurrensutsättning finna den mest lämpade utföraren av verksamheten. Det är ännu inte så många kommuner som valt att upphandla utförandet av kommunens ansvar som assistansanordnare. Det är dock mycket vanligt att privata assistansanordnare verkar inom en kommuns geografiska område, så också i Hofors där ca 10 brukare valt privata assistansanordnare. I landet i stort är kommunerna assistansanordnare i ca 45 procent av alla assistansärenden, privata företag sköter 42 procent, drygt 10 procent har brukarkooperativ som anordnare och i resterande procentdel ärenden har den enskilde funktionshindrade valt att själv vara arbetsgivare. Andelen ärenden som utförs av privata assistansanordnare ökar kontinuerligt och den kommunala andelen minskar i samma utsträckning. Idag beräknas antalet assistansanordnare vara så stort som mellan 400-500 företag och kooperativ. De flesta anordnare har endast några få brukare, men det finns också ett antal stora företag som dominerar marknaden. Enskilda assistansanordnare organiseras i huvudsak av tre arbetsgivarorganisationer: KFO, Vårdföretagarna och Kommunala Företagens Samorganisation (KFS). En fråga som ofta ställs i samband med diskussionen om höga kommunala kostnader för personlig assistans är varför de privata assistansanordnarna kan klara att genomföra verksamheten inom ramen för Försäkringskassans ersättning och varför i 5

så fall inte kommunen kan arbeta på motsvarande sätt? De förklaringar som finns att finna visar att förutsättningarna kan skilja mellan kommunerna och de privata företagen när det gäller: Kommunens ansvar för de 20 första timmarna i alla assistansärenden oberoende av vem som är utförare Kommunens ansvar för sjuklöneinträde Arbetsrätt PAN/HÖK olika uppsägningstider Kollektivavtal, jourersättning, semester m.m. Kommunen som varumärke Skillnader i planering och flexibilitet i utnyttjandet av personalen. Större administrativ överbyggnad Kommunen har en ryggsäck genom att man alltid ansvarar för de 20 första timmarna i varje ärende. För 2011 uppgår den kostnaden till 268 320 kr i varje ärende som har varit aktuellt under hela året. Det blir totalt ca 9 miljoner kr. Kommunen har enligt lag ett kostnadsansvar för de ev. merkostnader ett assistansföretag kan få i samband med att deras assistenter är sjuka. Skillnaderna i förutsättningar är också av arbetsrättslig natur, t.ex. i vilken utsträckning som anställningarna regleras enligt PAN (överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare) eller HÖK (huvudöverenskommelse om lön och anställningsvillkor). Större delen av kommunens personliga assistenter är anställda enligt HÖK och i företagen är de flesta anställda enligt andra kollektivavtal. Den kanske enskilt största skillnaden är jourersättning. De olika kollektivavtalen som tillämpas kan ge stora skillnader i ersättning för den enskilda assistenten och därmed också kostnader för assistansanordnarna. I enligt med det kommunala avtalet betalar kommunen för jour en vardagsnatt ut fyra timmar full lön och 4 timmar med jourersättning. Assistansföretagen betalar oftast ut åtta timmar med jourersättning. Jourersättningarna för Hofors kommun uppgår idag till ca 4,3 miljoner kronor. De privata assistansanordnarna har i allmänhet kortare uppsägningstider, kortare semester och andra villkor i förhållande till sin personal. Vid avslut av insatsen t.ex. när någon avlider tar Försäkringskassan bort ersättning omgående, medan kommunen kan ha kvar personalkostnaden för en större personalgrupp under en längre avvecklingstid/uppsägningstid, inte sällan sex månader. De flesta privata företag har kollektivavtal som med uppsägning inom två veckor när någon avlider. Kommunens kostnader för sitt varumärke, att vara en god offentlig arbetsgivare kan ge extra kostnader. Att ge en god arbetsmiljö, möjligheter till friskvårdsaktiviteter och regelbundna tider för arbetsplatsträffar kan ge högre kostnader. Kommunerna har 6

ofta högre kostnader för dubbelbemanning eller nattbemanning utöver beslutet från Försäkringskassan. Kraven att sätta in dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl är sannolikt mer uttalade i kommunen. Det kan också vara så att högre kvalitetskrav ställs i kommunen t.ex. gällande utbildning och kompetens och att det finns andra kollektivavtal/överenskommelser med de fackliga organisationerna. Kostnadsskillnader kan också uppkomma om kommunen inte tillräckligt snabbt ansökt eller erhållit beslut om förhöjd timersättning. De privata företagen är oftast noggranna med att bevaka sina möjliga intäkter. Kommunen har också enligt LSS en skyldighet att ersätta alla de privata assistansanordnarna för de extra kostnader de kan belastas för vid ordinarie personlig assistents sjukdom. De privata företagen hävdar att de har en bättre kontroll per ärende och en planering i tid och kostnad per funktionshindrad som kan ge en större effektivitet. Slutligen har assistansföretagen en mindre administrativ överbyggnad, allt från chefer, samordnare och administrativa funktioner för löner och ekonomihantering. Sammantaget ger dessa punkter en avsevärd ekonomisk skillnad eftersom volymen personlig assistans är stor och hittills har ökat år för år. Under de senaste åren har Försäkringskassan avsevärt skärpt sin bedömning av vad som enligt lagen ska beräknas ingå i de s.k. grundläggande behoven, vilka är de som strikt bedöms i beräkningen av timmar i ett ärende. Om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka övertar Försäkringskassan kostnadsansvaret från kommunen för de överstigande timmarna. De har även förändrat hur de bedömer övriga behov, vilket leder till att brukarna behöver lika mycket hjälp som tidigare, men de beviljar inte assistansersättning i samma utsträckning som tidigare. Den striktare bedömningen har gjort att en större del av kostnadsansvaret hamnat på kommunerna. Erfarenheter från andra kommuner Det är idag ett drygt tiotal kommuner som har upphandlat utförandet av kommunens insatser som anordnare av personlig assistans enligt LASS och LSS. Det är dock flera kommuner som har beslutat att upphandla en stor del av kommunens LSS-insatser inklusive den personliga assistansen. Andra kommuner planerar inom kort att upphandla. Förändringen sker såväl i stora som små kommuner. Exempelvis har förändringen redan genomförts i Staffanstorps kommun, Ånge kommun, Visby stad, Ystads kommun, Vaggeryds kommun, Nordanstigs kommun (som arbetsgruppen besökt) och bland de större kommunerna finns Västerås stad och några olika stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad. 7

Gotlands kommun Motivet till upphandlingen på Gotland var delvis ideologiskt betingat efter ett majoritetsskifte och delvis var det betingat av ett stort ekonomiskt underskott. För brukarna har övergången i stort fungerat bra. Några brukare valde i samband med övergången att starta eget eller byta till annan anordnare. De som har valt att vara kvar har förvaltningen uppfattat vara nöjda med den nya upphandlade assistansanordnaren. Det har varit viss mediabevakning på grund av förändringar företaget gjort för att hålla sig inom ramen för den statliga ersättningen. Kommunen har gjort en besparing på ca 7,5 miljoner på årsbasis. För personalen som har gått över till den nya anordnaren har det inneburit schemaförändringar, att de har fått ett nytt högre heltidsmått, ett annat jouravtal och semester enligt semesterlagen 25 dagar. Gotland uppmärksammar också att det finns ett stort informationsbehov i en förändring, såväl till brukare och personal. Vaggeryds kommun Motivet till upphandlingen i Vaggeryds kommun var att antalet brukare som valde från kommunen fristående assistansanordnare ökade om än i mycket långsam takt. Samtidigt steg kostnaderna för personlig assistans utan att det gick att sätta fingret på den direkta orsaken. Organisationen kring personlig assistans fungerade inte heller optimalt, varför det var svårt att beräkna kringtidskostnaderna. Det finns inget uttalande om att förändringen skulle genomföras pga. kostnadsbesparingar, utan det grundläggande incitamentet var att få en bättre och effektivare organisation och få samtliga kostnader synliga. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslöt då att låta, efter en lång tids utredande, göra en upphandling enligt LOU av personlig assistans och ledsagning. Erfarenheterna är hittills goda. Naturligtvis uppstår problem av olika slag när en så stor organisationsförändring ska genomföras. Problemställningar som inte alltid är lätta att förutse, men som genom diskussion med upphandlad assistansanordnare, brukare, brukarrepresentanter, fack etc. går att lösa. Inrangeringstiden (överföringstiden och villkoren) blev något längre än planerat med påföljd att överföringen försenades ca 2 månader. Den viktigaste erfarenheten från den genomförda processen är att information till brukare och deras anhöriga samt gode män måste vara omfattande, ges i många olika sammanhang, och återupprepas flera gånger under processtiden. Det spelar ingen roll hur mycket man informerar, det finns alltid de som har ytterligare frågor eller inte uppfattat den information som getts. Det är också viktigt att informationen förs fram på samma sätt varje gång så att det inte uppfattas som att uppdraget eller förutsättningarna förändrats. 8

Brukarna fick alla göra aktivt val att antingen välja en fristående assistansanordnare alternativt fortsatt kommunal assistans genom/utförd av kommunen upphandlad assistansanordnare i deras fall Assistansia AB. I samband med detta fick också brukarna i samtal med Assistansia tala om huruvida man var nöjd med sina nuvarande assistenter eller om man ville ha någon annan. Det stora flertalet av personalen följde med över till Assistansia d.v.s. blev anställda av dem i enlighet med speciella inrangeringsregler. En del av personalen sökte andra arbeten inom vård och omsorgen samt en grupp blev övertaliga och fick hanteras som en personalpool. Övertaligheten berodde bl.a. på att vissa brukare valde andra assistansanordnare och då ville inte alternativt fick inte personalen erbjudande om att gå över till den anordnaren. När det gäller de ekonomiska konsekvenserna har det blivit lättare att få en överblick över totalkostnaden för personlig assistans. De dolda kostnader som tidigare fanns har kommit upp till ytan, vilket innebär att den ekonomiska förbättringen på kort sikt kanske inte blivit vad man först kunde tro, men som nu är greppbar, kontrollerbar samt beräkningsbar. En annan lärdom vid upphandling av personlig assistans är framför allt hur utvärdering av de olika anbuden ska ske. De kommuner som gjort upphandling har i många fall haft problem med att upphandlingen överklagas till Länsrätt och Förvaltningsrätt p.g.a. att anbudsgivare som inte erhållit uppdraget ansett att kommunen gjort fel i sitt utvärderingsarbete. I Vaggeryds exempel fick två anordnare samma grundpoäng och poängen vid referenstagningen skulle bli utslagsgivande. Den anordnare som inte fick uppdraget hävdade i sin överklagan att de vinnande referenserna inte var relevanta då de kom från brukare, brukarorganisationer och inte från myndighetspersoner. Man menade att det kunde finnas en beroendeställning i samband med att man lämnat sina referenser. Från Vaggeryd framhålls att hur bra förfrågningsunderlaget än är, så är det utvärderingsproceduren som är den känsliga delen i upphandlingen. Ånge kommun De motiv som Ånge kommun uppger som grund för sin upphandling var främst svårigheten att göra kunden nöjd och hålla sig till de regler och avtal som finns inom personalområdet och där kunden inte ville ha en privat utförare. De erfarenheter Ånge kommun hittills har kunna märka av förändringen är att de har uppnått sina syften. De kunder som inte accepterade kommunens avtal kunde de be sitt upphandlade alternativ att verkställa och utföra insatsen. Följden blev att de ärenden som stannade kvar i kommunen accepterade helt de regler som råder. De övriga som ville styra mer själva valde att gå till annan utförare. 9

För brukarna har effekten i något fall blivit att de fått möta helt ny personal. För den kommunala personalen har konsekvenserna blivit att de som inte ville följa brukaren till den nya anordnaren, fick behålla jobbet inom kommunen men med en ny placering i en bemanningspool. För den kommunala ekonomin har förändringen lett till en besparing. Främsta orsaken är att överkostnader t.ex. för alla ärenden med sovande jour kunde försvann. De har vid beräkning av de ekonomiska konsekvenserna inte tagit hänsyn till ev. konsekvenser i det statliga utjämningssystemet. När det gäller själva upphandlingen ger de rådet att vara noga med upphandlingsdokumenten och att noga pröva formuleringarna. 10

Nuläge -beskrivning av verksamheten Verksamhet och brukare Den verksamhet som är aktuell för upphandling är personlig assistans enligt LASS och LSS. Den personliga assistansen över 20 timmar som ersätts från Försäkringskassan omfattar hösten 2011; 25 personer varav 8 tillhör personkrets 1 som främst är gruppen personer med utvecklingsstörning. 1 person tillhör personkrets 2 som är förvärvade hjärnskador och 16 personer tillhör personkrets 3 som är personer med andra psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar. Personlig assistans enligt LSS (under 20 timmar per vecka) omfattar 4 personer. Uppgifterna gäller situationen i oktober 2011. I gruppen som omfattas finns relativt många äldre personer. Inom kommunens geografiska område finns idag ca 10 brukare som har valt annan extern utförare för sin assistans. I dessa ärenden betalar kommunen de 20 första timmarna per vecka. De företag som utför insatser som assistansanordnare i Hofors är följande: Assistansia/Humana Assisticum VH-assistans OP-assistans Assistansbolaget. Organisation Den personliga assistansen ingår som en del i LSS/psykiatrienheten. Verksamheten leds av en LSS/psykiatrichef 1,0. För utförandet av den personliga assistansen svarar en enhetschef 1,0. Till sitt förfogande har hon en administrativ assistent 0,25 och två samordnare, 1,0 respektive 0,8. Samordnarna har samordningsansvar för personalbemanning, schemaläggning, dokumentation, personalmöten och medarbetarsamtal. För utförandet svarar drygt 107 personliga assistenter, varav ca 90 är anställda enligt HÖK-avtalet och ca 17 enligt PAN-avtalet. Volym Den volym personlig assistans som kommunen utför som anordnare uppgår till ca 152 000 timmar på årsbasis med LASS-ersättning och 16 600 timmar personlig assistans enligt LSS (enbart kommunal kostnad). Totalt blir då volymen ca 168 600 timmar på årsbasis 11

Ekonomi LASS-ersättningen från Försäkringskassan uppgår för 2011 till ca 36,3 miljoner kronor. Kostnaden för de personliga assistenterna uppgår till ca 38,2 miljoner kronor. Till detta kommer kommunens kostnadsansvar för de 20 första timmarna per vecka för varje ärende (även de med annan än kommunens som utförare) ca 9 miljoner kronor, vilket totalt ger en kommunal kostnad för LASS-insatser med ca 10,8 miljoner kronor för 2011. För år 2012 bedöms kostnadsskillnaden mellan ersättning och personalkostnad öka till ca 4 miljoner kronor. Kostnaden för personlig assistans enligt LSS uppgår till ca 4,1 miljoner kronor 2011. 12

Förutsättningar i en eventuell upphandling Omfattning och avtalsperiod Omfattning av den eventuella upphandlingen är personlig assistans enligt tidigare lag om assistansersättning (LASS) som utförs av kommunens egna organisation och personlig assistans som utförs enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Arbetsgruppen föreslår att avtalsperioden i upphandlingen ska omfatta perioden från och med 2012-09-01 till och med 2015-08-31 med möjlighet till förlängning i två år. Kvalitetskrav De kvalitetskrav som kan ställas vid en upphandling av insatser enligt LASS bygger på vad som anges i LSS. Av 5-7 LSS framgår att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska kunna leva som andra. All verksamhet ska grundas på respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ha inflytande och medbestämmande över de insatser som ges, det ska finnas personal som behövs för att ge ett gott stöd, god service och omvårdnad. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor och de ska anpassas och utformas på ett sådant sätt att insatserna stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Det finns inte idag några särskilda kvalitetskrav angivna i kvalitetsdokument eller måldokument som Stratsys. Därför kan kvalitetskrav behöva utvecklas speciellt för denna upphandling. I förfrågningsunderlaget utvecklas de kvalitetskrav som planeras gälla för upphandlingen enligt en modell som hämtats från Gävle kommuns LSS-verksamhet. Där anges mer utförligt särskilda krav gällande: Bemötande Information Genomförandeplan Kontaktmannaskap Den enskildes skydd Uppföljning Personlig assistans. Det ställs idag krav på att alla anordnare av personlig assistans ska ha ansökt om tillstånd från Socialstyrelsen och vara godkända som assistansanordnare. Det är en omfattande ansökan som ska lämnas in och det är en heltäckande prövningen som sker. 13

Personal verksamhetsövergång LAS 6B När en förändring omfattar en hel arbetsgrupp i likhet med den nu planerade så tillämpas LAS 6B för övergången från kommunen till en ny arbetsgivare. Enligt kommunens personalfunktion ska följande beaktas inför övergången. Medarbetarna skall noga informeras om verksamhet hos den nya arbetsgivaren. Medarbetarna skall ges ett tydligt skriftligt erbjudande om att följa med över till den nya arbetsgivaren. De har också rätt att vägra följa med över. Svarar medarbetaren inte på erbjudandet övergår anställningsavtalet med automatik till den nya arbetsgivaren. Grundprincipen är att avtal och förmåner gäller ett år hos den nya arbetsgivaren eller till dess avtalstiden löper ut om detta är kortare. Hur de olika förmånerna ska hanteras sker i en inrangeringsförhandling med den nya arbetsgivaren enligt fastställd checklista. För den som väljer att inte följa med över gäller att inte några uppsägningar får ske med anledning av övergången, däremot kan fortfarande uppsägningar ske vid arbetsbrist och organisationsförändringar. Om LSS helt upphör så kan alltså arbetsbristuppsägningar ske. Om medarbetare sägs upp p g a arbetsbrist inom ett år efter övergången gäller inte avgångsersättning enligt AGS (fr o m 20120101 Omställningsavtalet). IT- informationshantering Den privata assistansanordnaren ska använda samma verksamhetssystem och uppföljningssystem som kommunen använder sig av. 14

Konsekvenser av upphandlingen För brukaren Brukaren ska helst inte märka av förändringen i vardagen. Utgångspunkten är att alla brukare ska behålla sina assistenter som har följt med till den nya arbetsgivaren. Den funktionshindrade och deras eventuella anhöriga/ställföreträdare måste ges en individuell information om de förestående och senare beslutade förändringarna. Förändringen påverkar inte antal timmar de är beviljade, utan besluten från Försäkringskassan och ev. kommunen står fast. Brukarens inflytande och styrning av assistenternas arbete ska vara oförändrat. Rent administrativt måste nya avtal skrivas mellan den funktionshindrade och den nya assistansanordnaren samt Försäkringskassan. Om arbetstagarna väljer att inte följa med till den upphandlade arbetsgivaren kommer det troligtvis att ge vissa konsekvenser för den berörde funktionshindrade. I så fall kommer den nya anordnaren att tillsätta nya personliga assistenter som ersättning för de som slutar. Det finns naturligtvis precis som nu möjligheter för den enskilde funktionshindrade att byta assistansanordnare, vilket kan komma att ske i en förändringssituation. För socialtjänsten och socialnämnden Kommunen är ansvarig för att de brukare som väljer kommunen som anordnare för verksamheten får sitt beslut och insatser verkställda, oavsett om kommunen väljer att själv tillhandahålla tjänsterna i egen regi eller genom en extern utförare efter upphandling. Det innebär bl.a. att kommunen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten och i enlighet vad som föreskrivs i avtalet med kommunen. Kommunen har därmed en skyldighet att se till att det är möjligt att kontrollera och följa upp den verksamhet som upphandlats och bedrivs av den externa utföraren. Administration och arbetsledning följer inte automatiskt med i upphandlingen. Därmed behöver en diskussion om möjligheter att bereda dessa annat arbete i kommunen, så att en övertalighetssituation undviks. En förändring utan framförhållning kan innebära onödiga kostnader för kommunen. LSS-handläggningen påverkas inte av förändringen. Det måste finnas resurser för uppföljning, tillsyn, kvalitetskontroll och avtalsuppföljning, Här kan resurser samordnas med motsvarande funktioner inom äldreomsorgen och socialtjänsten i övrigt. Den privata anordnaren ska anslutas till kommunens verksamhetssystem vilket kan komma att ge visst arbete med utbildning och teknik. 15

Ekonomi Budgetberedningen har beräknat att en upphandling ska kunna ge minskade kostnader med ca sex miljoner kronor. Spareffekten ligger främst budgeterad med helårseffekt 2013. Spareffekten uppnås genom att kommunen i upphandlingen sätter ett maximalt pris som motsvarar ersättningen från Försäkringskassan. Några av de kommuner som redan upphandlat, har förutsatt att den summan också ska inbegripa kostnader för sjuklöneinträdet och administrativ ersättning för ev. tilläggsuppdrag enligt LSS. På så sätt säkerställer kommunen att det inte uppkommer några överkostnader utöver nivån på LASS-ersättningen. Ersättningen för LASS-insatserna avses regleras helt mellan den upphandlade assistansanordnaren och Försäkringskassan. Om kommunfullmäktige väljer att inte upphandla verksamheten kan det finnas möjligheter att ändå genomföra några effektiviseringsåtgärder, men i de flesta fall sitter kommunen fast i de centralt i landet upprättade kollektivavtalen. Det kan i vissa fall finnas möjlighet att göra lokala överenskommelser, men möjligheterna är begränsade. För kommunen effekter på LSS-utjämningen Planum Organisation AB har också fått i uppdrag att beräkna vilka konsekvenser det skulle få i "Utjämningen av LSS-kostnader mellan kommuner" om kommunen ev. väljer att upphandla den personliga assistansen. Hofors kommun får enligt SCB:s preliminära beräkning ett litet bidrag för utjämningsåret 2012 med ca 70 tkr. De två delar som har störst betydelse för utfallet i utjämningssystemet är standardkostnaden, som bygger på antal verkställda beslut och det så kallade personalkostnadsindexet. Standardkostnaden påverkas inte av ett ev. upphandlingsbeslut, men personalkostnadsindexet förändras kraftigt, med negativa konsekvenser för Hofors kommun vid en ev. upphandling. Hofors kommun har en stor andel av sin LSS-verksamhet, förlagd till personlig assistans, både enligt LSS och LASS. Cirka 83 procent av kommunens totala LSSverksamhet, utgörs av genomförande av personlig assistans och intäkterna från Försäkringskassan för att utföra personlig assistans enligt LASS. För utjämningsåret 2012 har Hofors kommun fått ett värde på personalkostnadsindex med 0,837, vilket i sig är något lågt. Men det ger trots allt ett litet bidrag fån utjämningssystemet. Om kommunen beslutar sig för att upphandla all personlig assistans och vi beräknar som det gjorts redan under 2010, som är underlag inför utjämningsåret 2012, så 16

innebär det en sänkning med personalkostnadsindex från 0,837 till 0,650, vilket i sin tur skulle innebära en avgiftsökning till utjämningssystemet med mera än 8 mkr (Beräkningarna är verifierade genom samtal med handläggare på SCB). PRISLISTA ANTAL BESLUT STANDARDKOSTNAD HOFORS 2010 PERSONLIG ASSISTANS LSS 250 416 4 1 001 664 AVGIFT TILL FK FÖR LASS 9 790 000 1 9 790 000 LASS-BESLUT 125 208 37 4 632 696 LEDSAGARSERVICE 57 898 7 405 286 KONTAKTPERSON 23 159 20 463 180 AVLÖSARSERVICE 57 898 1 57 898 KORTTIDSVISTELSE 231 592 3 694 776 KORTTIDSTILLSYN 127 375 0 0 SÄRSKILT BOENDE BARN 934 183 9 8 407 647 FAMILJEHEM 336 306 0 0 SÄRSKILT BOENDE VUXNA 747 347 17 12 704 899 DAGLIG VERKSAMHET 182 112 31 5 645 472 SUMMA 43 803 518 PERSONALKOSTNADSINDEX 0,64 SUMMA 28 034 252 JUSTERING 1,0145 SUMMA 28 440 748 ANTAL INVÅNARE 9 688 STANDARDKOSTNAD PER INV RIKET 3 832 37 124 416 STANDARDKOSTNAD PER INV HOFORS 2 936 28 440 748 SKILLNAD RIKET - HOFORS PER INV -896-8 683 668 Det har inte någon betydelse för beräkningen av personalkostnadsindex om kommunen väljer att låta ersättningen för insatserna (258 kr x timantalet) gå via Försäkringskassan eller kommunen till en ev. upphandlad assistansanordnare. Beräkningsunderlaget i sin helhet ligger som bilaga till utredningen. För personalen - övertagande av personal Arbetet med beslut och upphandling sker i stort enligt följande principmodell som också visar de förhandlingar och aktiviteter som berör förhållandet till medarbetare och personalorganisationerna. 17

Arbetsgång inför övergång av verksamhet Information MBL 19 alternativt samverkan innan beslut i nämnd. Kan vara MBL av budget. Alla fack som antas beröras av beslutet. Förhandling MBL 11 innan beslut fattas eller verksamhetsplanen tas i nämnd. Begär facklig organisation tvist i ärendet får beslut inte tas om inte synnerliga skäl talar för att beslutet tas. BESLUT I NÄMND UPPHANDLING SKA SKE Upphandlingsunderlag tas fram där bör de fackliga organisationerna delta eller fortlöpande informeras. Upphandling skickas ut Anbuden utvärderas och leverantör/er tas fram. I detta arbetet bör de fackliga organisationerna delta. Förhandling enligt 38 MBL och i vissa fall kan de fackliga organisationerna lägga in sitt veto på vem som får anbudet 39 MBL. BESLUT OM LEVERANTÖRER Inrangeringsförhandlingar med leverantören avseende hantering av detaljer i personalens anställningsförmåner, se checklista Information till all berörd personal Erbjudande till berörd personal Som framgick tidigare regleras en verksamhetsövergång av lagen om anställningsskydd 6 B. Ytterst innebär den att medarbetarna kan välja om de ska följa med över till den nya arbetsgivaren. Gör de inte det kan de riskera att bli övertaliga och därmed mista sin anställning. Det är svårt att med tydlighet beskriva de konsekvenser som kan uppkomma för personalen innan det är klart vilket företag som kommer att ta över personalen. Företagen tillämpar olika kollektivavtal beroende på vilken arbetsgivarorganisation de har avtal med. Klart är också att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser som dessutom kan uppfattas olika från person till person. I avsnittet nedan redovisas de områden som mest troligt kommer att skilja i förhållande till de avtal som kommunen tillämpar. Jämförelsen bygger på en inventering som brukar- och assistansanordnarkollektivet STIL (Stockholm Independent Living) har upprättat. Följande punkter belyser troligtvis de viktigaste delarna i jämförelsen av kollektivavtal (lägg jämförelsen som bilaga). Jourersättning - är den punkten som mest lyfts fram och som sannolikt för den personliga assistenten kan ha störst betydelse. Vissa anställningsformer och kollektivavtal ger betydligt lägre jourersättning som i vissa fall kan betyda tusenlappar i minskad lön per månad. 18

Kortare uppsägningstider - de som anställs enligt PAN-avtal eller andra avtal som Almega och KFO har ofta betydligt kortare uppsägningstider när ett ärende kan avslutas och företaget inte kan bereda fortsatt anställning. Uppsägningstiden kan i många fall vara två veckor. I kommunen är uppsägningstiden mellan 1-6 månader beroende på anställningsår. Semester i grunden finns semesterlagen med 25 dagar som tillämpas av alla. Vissa kollektivavtal (däribland det kommunala) ger ytterligare semesterdagar i takt med stigande ålder på medarbetaren. Det kommunala kollektivavtalet löper ut 2012-04-30. På den positiva sidan finns att många assistansbolag idag har tydliga kvalitetssystem, har egna kompetensutvecklingsprogram med goda möjligheter till kompetensutveckling och möjligheter till utveckling inom företagen. Friheten för medarbetarna och ansvaret beskrivs ofta som större. Det som vissa kan bedöma som en brist på reglering hos de privata arbetsgivarna, bedömer andra medarbetare som en större flexibilitet som ger en enkelhet i arbetet. Beslutsvägarna är ofta korta. De privata företagen kan ha möjlighet till andra förmåner som kommunerna inte tillämpar. LSS-lagstiftningen kom 1994 och det har tidigare varit en ung och omogen bransch som ständigt utvecklas och idag har de flesta privata assistansanordnarna kollektivavtal med olika arbetsgivarorganisationer. Konsekvenser för arbetsledning och administrativ personal måste också belysas. Vid en verksamhetsövergång undantas vanligtvis arbetsledning och administrativ personal från den automatiska övergången. Det kan dock hända att den nya arbetsgivaren vill ta över någon eller några av dem efter särskilda förhandlingar. Om de inte tas över av den nya arbetsgivaren uppkommer sannolikt en övertalighetssituation i kommunen och det blir ett ansvar att se om de kan beredas andra arbetsuppgifter i kommunen. Arbetsmiljökonsekvensbeskrivning En förändring som den nu planerade skapar oro och många frågeställningar hos personalen. Det har vi redan märkt vid ett tidigt informationsmöte som gavs i oktober till alla personliga assistenter i Hofors. Det är viktigt att medarbetare får så tidig och tydlig information som möjligt, även om det är många frågor som inte går att besvara förrän beslut är fattat och den nya eventuella arbetsgivaren är känd. Därför måste information komma från arbetsgivaren med jämna mellanrum under processen. Varje medarbetare måste också ha möjlighet att individuellt ställa sina frågor till sin arbetsledare/chef. Frågan bör tas upp vid kommande arbetsplatsträffar. 19

Det är viktigt att också uppmärksamma situationen för chefer och administrativ personal. 20