Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag. Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Relevanta dokument
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ankor och gäss djurskyddslagstiftningen. i sammandrag

Getter djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Får djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Kalkoner djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag. Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

För friska och välmående hästar

Höns djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Keldjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Djurskyddsinspektion - får - inspektionsdel

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

DJURSKYDDSINSPEKTION HÄSTAR

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Ärende DJURSKYDDSKRAVEN VID AVLIVNING AV ANIMALIEPRODUKTIONSDJUR SOM HÖR TILL DÄGGDJUREN ELLER FÅGLARNA

Djurskyddsinspektion - getter - inspektionsdel

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av tuberkulos hos hägnade hjortdjur

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Checklista. Ej aktuell. Djur som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Duvor som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell

Djurhållningsplats för får och get

Tvärvilkor Nya krav för djurens välbefinnande

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av Aujeszkys sjukdom

EVIRAS ANVISNING DJURSKYDDSÖVERVAKNING AV HÄSTAR. Djurskyddsövervakning av hästar. Föredragande Riikka Lahdenperä Sida/sidor 1/10. Anvisning /version

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om veterinärers läkemedelsjournal

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av bovin tuberkulos

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi växel

Limousin á la carte Produktionssätt

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av elakartad lungsjuka hos nötkreatur

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

Svensk författningssamling

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Studsmatta 512x305 cm

Aktörens namn. Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr. på avgångsplatsen för en lång transport till utlandet.

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Innehåll. Sammanfattning...5. Författningsförslag...7 Förslag till Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) Inledning...

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 26/VLA/2006. I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av BSE hos nötkreatur

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om veterinärernas bokföring över medicinsk behandling

Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av afrikansk svinpest

LF (1998:99) om skydd för djur

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/ )

Utvärderingsbesök. Location ID: Byggande av bo. Datum: Årstid. Djur. Konstruktioner. Typ av strö. Antal burar

Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av Newcastlesjuka

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av djurskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 154/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om djurvälfärd och till vissa lagar som har samband med den

TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

JL 49 ANSÖKAN OM DISPENS FRÅN REGLERNA OM FÅNGSTREDSKAP OCH FÅNGSTMETODER FÖR MÖSS, RÅTTOR OCH SORKAR

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt

Polisen informerar. Hundägare. Allmän information till dig som har eller tänker skaffa hund. INFORMATION TILL HUNDÄGARE

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller

URVALSBASERADE DJURSKYDDSINSPEKTIONER ÅR Nötkreatur, svin, värphöns, får, getter, broilrar, ankor, gäss och pälsdjur

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Checklista. Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning och därmed sammanhängande verksamhet har relevant kompetensbevis.

Svensk författningssamling

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om djurs välbefinnande och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Djurskyddsmyndigheten föreskriver 1, med stöd av 4, 18 och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd:

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Sveriges bönder om djur och etik.

Märkning och registrering av djur 2015

Förteckning över Djurskyddsmyndighetens föreskrifter m.m.

Svensk författningssamling

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om föreskrivna

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Transkript:

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Innehåll Djurskyddslagens betydelse för producenten 3 Djurskyddstillsynen 3 Förvaringsutrymme för pälsdjur 5 Allmänna krav 5 Förhållandena i förvaringsutrymmet 7 Renhållning och underhåll av förvaringsutrymmet 7 Anordningar och redskap 9 Burar 9 Lyor, bon och hyllor 9 De som håller pälsdjur måste registrera sig 10 Skötsel av pälsdjur 11 Tillsyn över välbefinnandet 11 Vattning och utfodring av pälsdjur 11 Behandling och hantering av pälsdjur 11 Åtgärder som utförs på pälsdjur 13 Sjuka eller skadade pälsdjur 13 Avlivning av pälsdjur 13 Avel 14 Reproduktion 14 Påverkande av djurens produktionsförmåga 15 Utrymmeskrav 17 Mink och iller 17 Räv 17 Sumpbäver 18 Chinchilla 18

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag I denna broschyr har samlats innehåll från de djurskyddsförfattningar som gäller pälsdjurshållning och pälsdjurens välbefinnande. De författningstexter som använts som källmaterial kan i sin helhet läsas på jord- och skogsbruksministeriets webbsidor på adressen www.mmm.fi. Källor: djurskyddslagen (247/1996 och dess ändringar), djurskyddsförordningen (396/1996 och dess ändringar), statsrådets förordning om skydd av pälsdjur (1084/2011) samt ministeriets beslutet om djurskyddskraven vid avlivning av animalieproduktionsdjur som hör till däggdjuren eller fåglarna (18/VLA/1996). Författningarna om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning ändras när förordningen om avlivning börjar tilllämpas 1.1.2013 (rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning). Djurskyddslagens betydelse för producenten Djurskyddslagens syfte är att på bästa möjliga sätt skydda djuren mot lidande, smärta och plåga. Lagen syftar också till att främja djurens välbefinnande och god behandling. Djuren skall behandlas väl och de får inte åsamkas onödigt lidande. Det är också förbjudet att åsamka dem onödig smärta och plåga. De allmänna principerna inom djurhållningen är att främja djurens hälsa samt beakta deras fysiologiska behov och beteendebehov. I fråga om produktionsdjur innebär detta ofta minskad förekomst av sjukdomar och förbättrad produktion. Djurskyddstillsynen I problemsituationer som gäller pälsdjurens välbefinnande eller om det finns skäl att misstänka att pälsdjur hålls eller sköts i strid med djurskyddsbestämmelserna, kan en privat person ta kontakt med de lokala djurskyddsmyndigheterna. Djurskyddstillsynen på lokalnivå sköts av kommunalveterinären, tjänsteinnehavare som sköter kommunal hälsoskyddstillsyn (hälsoinspektörer) samt av polisen. Regionförvaltningsverket och speciellt länsveterinären, styr och övervakar att djurskyddsbestämmelserna följs på det område. Livsmedelssäkerhetsverket Evira styr och utövar i egenskap av centralförvaltningens myndighet tillsynen över att djurskyddsbestämmelserna verkställs och följs. På ministerienivå hör beredningen av djurskyddsbestämmelserna och tillsynen över att de verkställs till jord- och skogsbruksministeriet. Förutom myndigheterna gör också djurskyddsövervakare befullmäktigade av regionförvaltningsverk djurskyddsinspektioner. Djurskyddsövervakarna kan göra inspektioner annanstans men inte på områden som omfattas av hemfriden. Vid inspektioner på områden som omfattas av hemfriden kan en djurskyddsövervakare dock inom gränserna för sin inspektionsrätt vid behov bistå myndigheten. Djurskyddsövervakaren kan i samband med inspektionen ge djurets ägare eller innehavare råd och anvisningar; däremot kan förbud och påbud ges endast av myndigheter. Om djurskyddsövervakaren vid en inspektion upptäcker sådana missförhållanden som förutsätter förbud eller påbud, måste han anmäla fallet till djurskyddsmyndigheten.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Aktuell information om förändringar i djurskyddstillsynen uppdateras på Eviras webbplats www.evira.fi. I Finland finns dessutom många djurskyddsövervakare från olika djurskyddsorganisationer som arbetar på frivillig basis. Dessa djurskyddsövervakare har emellertid inte någon på djurskyddslagen baserad rätt att verkställa inspektioner.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Förvaringsutrymme för pälsdjur Allmänna krav Förvaringsutrymmet för pälsdjur skall vara tillräckligt rymligt, skyddande, ljust, rent och tryggt och så bra som möjligt beakta djurens naturliga behov. Det skall vara möjligt att utan svårigheter sköta och inspektera pälsdjuren i förvaringsutrymmet. Förvaringsutrymmet skall ge ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden samt mot oskälig köld, hetta, vind och regn. Djurskyddsaspekterna bör beaktas redan vid planeringen av byggnaderna. Förvaringsutrymmet för pälsdjur samt dess konstruktioner och anordningar skall planeras, byggas och underhållas så att förvaringsutrymmet är tryggt för djuren och att brandfaran och risken att djuren skall rymma är så små som möjligt. Pälsdjuren skall i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. I förvaringsutrymmet måste djuren kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra sig. Djur som hålls i samma förvaringsutrymme måste kunna lägga sig samtidigt.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Djurstallar, burar, lyor, hyllor och andra utrymmen samt utrustning och anordningar som används för pälsdjurshållning skall lätt kunna hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddsmedel, målfärger eller andra medel användas på ett sådant sätt som kan orsaka förgiftning hos djuren. Bottnen eller golvet i förvaringsutrymmet skall vara sådant att pälsdjurens tassar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Flytande sekret skall avlägsnas på behörigt sätt eller absorberas väl i ströet. Pälsdjurens burar, inhägnader och andra förvaringsutrymmen skall placeras så att djuren har hörsel- och synkontakt med det som försiggår på farmen. Dessutom skall djuren ha möjlighet till socialt umgänge med individer av samma art, om detta beteende är typiskt för arten. För sjuka eller skadade pälsdjur skall i förvaringsutrymmet finnas en avskild ändamålsenlig bur eller något annat motsvarande utrymme, där djuren kan undersökas och vårdas och från vilket de om möjligt har synkontakt med andra pälsdjur. Pälsdjursfarmens terräng skall vara lämpad för pälsdjursuppfödning. Farmens omgivning skall vara tillräckligt lugn och fri från buller. Pälsdjursfarmen skall med tanke på flygtrafiken utmärkas på behörigt sätt. Farmområdet skall inhägnas. Farmen behöver dock inte inhägnas om djuren hindras från att rymma med hjälp av nät, plank eller på något annat säkert sätt. Stängsel och andra konstruktioner som hindrar djuren från att rymma skall hållas i gott skick. Om fällor används för att fånga bortsprungna djur på farmområdet skall dessa inspekteras minst två gånger per dag. Utrymmen som används för pälsning skall vara tillräckligt långt från pälsdjurens förvaringsutrymmen.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Förhållandena i förvaringsutrymmet Djurets förvaringsutrymme måste ha tillräcklig ventilation så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande. I förvaringsutrymmet får inte förekomma ständigt oavbrutet buller som stör djuren eller åsamkar dem olägenhet. Belysningen i förvaringsutrymmet skall vara sådan att den kan tillfredsställa djurets fysiologiska och beteendemässiga behov samt att djuret kan inspekteras och skötas på ett behörigt sätt. Renhållning och underhåll av förvaringsutrymmet Pälsdjursfarmens skugghus, djurstallar, inhägnader, burar, utrustning och anordningar skall hållas i gott skick så att de varken skadar djuren eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Förvaringsutrymmet, dess utrustning och anordningar skall hållas rena och vid behov desinfekteras. Förvaringsutrymmet samt de anordningar som inverkar på djurens hälsa och välbefinnande skall kontrolleras minst en gång om dagen. Fel som kan äventyra djurens hälsa eller välbefinnande skall repareras omedelbart, och om detta inte är möjligt, skall djurens hälsa och välbefinnande tryggas på något annat sätt. Gnagare och andra skadedjur bör bekämpas på pälsdjursfarmen.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Anordningar och redskap Lämplig utrustning och lämpliga redskap skall finnas för behandling, undersökning och skötsel av pälsdjuren. Sådana redskap, anordningar och ämnen som används vid vård, hantering, infångande, transport, bedövning eller avlivning av pälsdjur och som uppenbart åsamkar djuret onödig smärta eller plåga får inte tillverkas, importeras, säljas, överlåtas eller användas. Anordningar och redskap avsedda för pälsdjurshållning samt dricks- och utfodringskopparna skall vara sådana att de inte orsakar risk för att djuren skall skadas. På vintern skall drickskopparna vara sådana att djurets tunga inte fryser fast i koppen. Vid användning av automatiska vattningsanordningar skall djuren vänjas att använda dem. djurens storlek, ålder och vikt. Bottnen skall vara jämn och stabil. Maskstorleken på bottennätet i burar för mink och iller får vara högst 8,8 cm 2. Grovleken på bottennätets nättråd skall vara minst 1,8 mm. Maskstorleken på bottennätet i en bur för räv får vara högst 11,5 cm 2. Grovleken på bottennätets nättråd skall vara minst 2,1 mm. Bottennätets nättråd i en rävbur skall vara plastbeklädd. Lyor, bon och hyllor Pälsdjurens lyor skall vara så rymliga att djuren kan vila i dem i en naturlig ställning. I lyan skall det vid behov finnas en tillräcklig mängd strö. Lyans öppning skall vara sådan att ett fullvuxet djur kan röra sig genom den utan problem men nyfödda valpar inte kan falla ur boet. Burar Burar för pälsdjur skall beträffande materialet och konstruktionen vara sådana att de inte orsakar fara för djurens hälsa eller välbefinnande. Burarna får inte ha sådana vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren. Burarnas öppning skall beträffande storleken, konstruktionen och utformningen vara sådan att djuret kan tas ut ur buren utan risk för att det skadas. Burarna skall placeras och byggas så, att djuren i de olika burarna inte kommer åt att skada varandra. Mellan burraderna skall lämnas tillräckligt utrymme för inspektion och skötsel av djuren. Burar får inte ställas ovanpå varandra. Burarna skall placeras så högt ovanför marken att det är möjligt att göra rent under burarna på behörigt sätt. Om burens botten är av nät eller perforerat material skall den lämpa sig för djurarten i fråga med beaktande av

10 Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag I förvaringsutrymmet för mink, iller och sumpbäver eller i anslutning till detta skall året runt finnas en tillräckligt stor lya. I lyan skall kontinuerligt finnas en tillräcklig mängd strö. Sumpbäverns lya skall vara tvådelad och den skall ha två öppningar. Förvaringsutrymmet för räv skall ha en lämplig lya för valpning och skötsel av valparna. Rävens lya skall vara tvådelad så att den har en egentlig lya och ett förmak. I rävburar skall det på lämplig höjd finnas en hylla på vilken djuret kan ligga i naturlig ställning. En särskild hylla behövs dock inte, om buren har en sådan lya vars tak kan användas som hylla. I förvaringsutrymmet för chinchilla skall det på lämplig höjd finnas en hylla. I förvaringsutrymmet för chinchilla skall det för valpning och skötsel av valparna finnas en tillräcklig mängd lämpligt material för byggande av boplats. De som håller pälsdjur måste registrera sig Alla som håller pälsdjur måste registrera sig. Också de djurhållningsställen där djuren hålls måste registreras. Mer information om registreringen finns på webbadressen www.evira.fi > Djur > Djurskydd och djurhållning > Märkning och registrering > Vissa djur.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag 11 Skötsel av pälsdjur Tillsyn över välbefinnandet Pälsdjur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver skall ombesörjas. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Pälsdjurens välbefinnande och förhållanden skall inspekteras tillräckligt ofta, dock minst en gång om dagen och vid behov oftare. Inspektionen skall göras så att djuren störs så litet som möjligt och störning av boplatserna undviks. Vid inspektionen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt djurens hälsa och välbefinnande under dräktighetens slutskede, under valpningstiden eller då betydande förändringar sker i vårdförhållandena. En individuell inspektion skall göras för de djur som enligt en allmän inspektion behöver den. Ett pälsdjur måste ha lämpligt tuggmaterial och annat stimulerande material. Lämpligt material för räv, mårdhund och chinchilla är till exempel träklossar, för mink och iller halm eller annat motsvarande material samt för sumpbäver och chinchilla rörstumpar eller lådor. Sumpbäver och chinchilla skall hållas i par eller i grupp, om det inte är nödvändigt att hålla djuren separat till följd av aggressivt beteende eller av annan motsvarande orsak. Djurens sociala relationer utformas på nytt vid sammanslagning av djurgrupper eller när nya djur införs i gruppen. Om grupper måste förenas, skall man speciellt fästa uppmärksamhet vid minskning av det aggressiva beteendet. Fullvuxna djur som inte har växt upp tillsammans får inte placeras i samma utrymme utan behörig tillsyn. Djurens klor skall klippas vid behov. Vattning och utfodring av pälsdjur Ett pälsdjur skall ges tillräckligt med lämpligt foder och dryck av god kvalitet. Vid utfodringen skall man beakta de enskilda djurens behov och säkerställa att varje djur får tillräckligt med föda. Foder som ges till pälsdjur skall vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Pälsdjur får inte ges sådant foder, sådan dryck eller annan näring som är farlig för dess hälsa. Det är förbjudet att underlåta att ge djuren sådana näringsämnen i brist på vilka djuren veterligen kommer att insjukna. Djuren skall dagligen ha tillgång till en tillräcklig mängd rent vatten. Djurens drickskoppar och vattningsanordningar skall hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Behandling och hantering av pälsdjur Pälsdjur skall behandlas lugnt, och vid hantering av djur måste man försöka utnyttja djurets arttypiska beteende. Djur får inte skadas eller behandlas våldsamt och de får inte i onödan skrämmas eller skärras upp. Pälsdjur får inte släpas så att de dras i benen, svansen, pälsen eller direkt i huvudet eller annars behandlas så att de åsamkas onödigt lidande.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag 13 Vid förvaringsutrymmet för pälsdjur skall onödigt buller undvikas. Infångande och flyttning av pälsdjur skall göras lugnt. Onödig störning av dräktiga djur eller djur som nyligen valpat skall undvikas. Användningen av nacktång vid infångande av rävar skall undvikas. Chinchillor skall hanteras särskilt varsamt för att undvika håravfall. Hår får inte plockas ur chinchillans päls. Åtgärder som utförs på pälsdjur Operationer och andra därmed jämförbara åtgärder som åsamkar smärta får utföras på pälsdjur endast om de behövs på grund av djurets sjukdom eller av någon därmed jämförbar orsak. Åtgärden får i regel endast utföras av en veterinär. Om den smärta som åtgärden vållar är lindrig och kortvarig eller om åtgärden inte tål uppskov, får den dock utföras även av någon annan än en veterinär. De redskap och anordningar som används vid åtgärder skall vara lämpliga för ändamålet, rena och funktionsdugliga. Sjuka eller skadade pälsdjur Om ett pälsdjur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver skall pälsdjuret avlivas. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över medicinsk behandling av produktionsdjuren och över antalet döda djur. Bokföringen över medicinsk behandling av pälsdjur och bokföringen över antalet döda djur ska sparas i minst tre år från utgången av det år då en anteckning om djuret senast gjordes i bokföringen. Mer information om lagstiftningen som gäller medicinsk behandling av djur fås av den vårdande veterinären samt på webbadressen www.evira.fi > Djur > Djurhälsa och sjukdomar > Medicinering. När det gäller att förebygga smittsamma djursjukdomar samt förhindra att de sprids är djurens ägare i central ställning. Aktuell information om djursjukdomar samt om bekämpning och övervakning av dem finns på webbadressen www.evira.fi > Djur > Djurhälsa och sjukdomar. Avlivning av pälsdjur Avlivning av djur ska ske så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som behärskar avlivning. Den som avlivar ett djur ska ha tillräckliga kunskaper i den avlivningsmetod och avlivningsteknik som tillämpas på djurarten i fråga samt tillräcklig skicklighet i att vidta åtgärden. Alla redskap och anordningar som används för avlivning av djur ska vara lämpliga för ändamålet och funktionsdugliga. För säkerställande av funktionsdugligheten ska redskapen och anordningarna kontrolleras och underhållas regelbundet. Ett djur ska avlivas så, att det inte åsamkas onödig smärta eller plåga eller onödigt lidande och så, att övriga djur störs så litet som möjligt. Den som avlivar djuret ska försäkra sig om att djuret har dött innan destruktionen påbörjas eller andra åtgärder vidtas. Mer råd och anvisningar om avlivning av djur fås vid behov av kommunveterinären. Aktuell information om kraven som rör avlivning av djur och om tillåtna avlivningsmetoder finns på webbadressen www.evira.fi > Djur > Djurskydd och djurhållning > Djurskydd vid slakt och avlivning.

14 Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Avel I avel skall djurskyddssynpunkter och djurens hälsa beaktas. Sådan avel och användning av avelsmetoder som kan åsamka djuret lidande eller medföra betydande men för djurets hälsa eller välbefinnande är förbjuden. Det är också förbjudet att använda genteknik i syfte att förändra djurproduktionens kvantitet eller kvalitet, om det kan inverka menligt på djurens hälsa eller välbefinnande. Djur får inte hållas för produktionsändamål, om det inte utgående från deras feno- eller genotyp rimligen kan antas att djuren kan hållas utan att hållandet av djur är till men för deras hälsa eller välbefinnande. Vid förädling av pälsdjur skall man undvika att använda skygga individer som avelsdjur. Reproduktion Valparna får inte avvänjas från modern för tidigt. Avvänjningen skall ske vid den tidpunkt, som är lämpligast med tanke på både valparnas och moderns välbefinnande. Minkvalpar får inte avvänjas från modern förrän de är minst 8 veckor gamla, om inte avvänjning dessförinnan är nödvändig för att trygga moderns eller valparnas välbefinnande. Bottnen i burar för mink, iller och sumpbäver skall under digivningsperioden vid behov förses med ett tillräckligt tätmaskigt skyddsnät (valpgaller). Det är förbjudet att använda elektroejakulation för insamling av sperma.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag 15 Påverkande av djurens produktionsförmåga Det är förbjudet att öka djurens produktionsförmåga på konstlat sätt med läkemedel eller andra motsvarande ämnen eller preparat, om det inte kan påvisas att dessa inte åsamkar men för djurens hälsa eller välbefinnande. Det är förbjudet att använda melatonin eller andra sådana ämnen som påskyndar bildandet av vinterpäls. Det är också förbjudet att använda ämnen som främjar tillväxten.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag 17 Utrymmeskrav Mink och iller En bur för mink och iller skall ha minst följande storlek exklusive lya: Fullvuxet djur Moder med valpkull Två avvänjda valpar* Yta (cm 2 ) 2550 2550 2550 Längd (cm) 70 70 70 Bredd (cm) 30 30 30 Höjd (cm) 45 45 45 * Om det finns fler än två avvänjda valpar i buren skall det för varje därpåföljande valp finnas minst 850 cm 2. Räv En rävbur skall ha minst följande storlek: Fullvuxet djur Moder med valpkull Två avvänjda valpar* Yta (m 2 ) 0,8 2,0 1,2 Längd (cm) 100 100 100 Bredd (cm) 75 75 75 Höjd (cm) 70 70 70 * Om det finns fler än två avvänjda valpar i buren skall det för varje därpåföljande valp finnas minst 0,5 m 2.

18 Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Sumpbäver Ett förvaringsutrymme för sumpbäver skall ha minst följande storlek exklusive vattenbassäng: Fullvuxet djur Moder med valpkull En avvänjd valp Yta (m 2 ) 1,0 2,0 0,5 Den totala ytan i förvaringsutrymmet skall dock vara minst 2 m 2. Av förvaringsutrymmets golv skall minst 70 % vara av fast konstruktion. I förvaringsutrymmet för sumpbäver eller i dess närhet skall finnas en lämplig vattenbassäng och ett område med fast mark för motion. Chinchilla Av förvaringsutrymmets golv skall minst 25 % vara av fast konstruktion. Chinchilla skall i förvaringsutrymmet ha möjlighet till dagliga sandbad.

Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag

20 Pälsdjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag 8/2012 Multiprint Layout: Satu Salmivalli Bilder: Anniina Kivilahti och Minna Rintamäki Livsmedelssäkerhetsverket Evira Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors Telefon 029 530 0400 Fax 029 530 4350 www.evira.fi