Nr 1(6) Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet 2008-01-31, PÄST 2/08/IND. Beträffande den praktiska handläggningen hänvisas till dokumentet Handledning vid invändning mot verkställighet. Detta ställningstagande har beslutats av kronodirektörerna Maria Mindhammar och Sven Kihlgren vid föredragning den 9 september 2013. Vid föredragningen deltog också kanslicheferna Christina Forsberg och Karin Berglöf Hedar samt verksjuristen Olof Dahnell, föredragande. Maria Mindhammar 1 Sammanfattning När invändning mot begärd verkställighet görs, har Kronofogdemyndigheten (KFM) befogenhet att avbryta vidare verkställighetsåtgärder under den tid som invändningen handläggs. Den normala åtgärden är att medel inte betalas ut under den tid som invändningen prövas. Om risken för rättsförluster är överhängande, kan även andra verkställighetsåtgärder inställas eller avbrytas. KFM ska pröva en invändning mot verkställighet utifrån den utredning som parterna lägger fram. KFM ska inte ex officio söka fram sakomständigheter eller bevis beträffande gjord invändning. Parternas inlagor ska kommuniceras i den utsträckning som KFM anser behövligt. Helt obefogad invändning kan avslås utan kommunikation. Om en svarande betalar ett mål samtidigt som han invänder att det föreligger hinder mot verkställighet av detta, ska KFM pröva gjord invändning innan utbetalning sker till sökanden. Har utbetalning skett är målet avslutat och invändningen kan då inte prövas. www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax 106 65 STOCKHOLM Esplanaden 1 0771-73 73 00 08-28 52 24 172 67 SUNDBYBERG
2(6) 2 Bakgrund och frågeställningar När svaranden gör invändning mot verkställighet är det ofta lämpligt att förelägga sökanden att yttra sig över denna för att KFM ska kunna ta ställning i frågan. Ibland måste svaranden beredas tillfälle att yttra sig över det sökanden anfört. Det kan ofta gå några veckor från det att invändningen kom in till dess att KFM kan pröva invändningen slutligt. Allt sedan utsökningsbalken (UB) infördes har frågan om vilken inverkan en invändning kan ha för den fortsatta verkställigheten varit aktuell. Har KFM befogenhet att inställa eller avbryta verkställighetsåtgärder under den tid som frågan om hinder för verkställigheten handläggs? En annan fråga är hur KFM:s handläggning av invändningen ska gå till. Kan KFM bidra till utredningsunderlaget genom att eftersöka sakomständigheter eller bevis gällande invändning mot verkställighet? Slutligen händer det ibland att en svarande invänder mot verkställighet i ett mål samtidigt som han fullbetalar skulden. Hur ska sådana situationer hanteras? 3 Gällande rätt m.m. 3.1 Avbrytande av verkställighet Enligt 3 kap. 21 första stycket UB får verkställighet inte äga rum om svaranden - visar att han har fullgjort betalningsskyldigheten eller den skyldighet som verkställigheten annars avser, - gör gällande kvittning och åberopar fordran, som antingen har fastställts genom exekutionstitel som får verkställas eller fordran som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och förutsättningar för kvittning i övrigt föreligger. Enligt andra stycket får verkställighet inte heller äga rum om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende. Föreligger fall som avses i första eller andra stycket och har åtgärd för verkställighet redan vidtagits i målet, ska åtgärden gå åter om det kan ske.
3(6) En invändning enligt ovan nämnda bestämmelse ska avse omständigheter som inträffat efter det att exekutionstiteln meddelats 1. Omständigheter som ligger i tiden innan exekutionstiteln meddelades kan endast undantagsvis beaktas. Har svaranden gjort invändning om att förpliktelsen fullgjorts framhålls i förarbetena att det regelmässigt bör åligga svaranden att styrka invändningen genast, vid äventyr att verkställighet i annat fall äger rum. Om sökanden påstår att betalning har skett till obehörig person och påståendet inte kan lämnas utan avseende, kan det vara motiverat att verkställighet påbörjas samtidigt som svaranden bör få tillfälle att styrka sin invändning. Styrks invändning sedan verkställighet har påbörjats, ska redan vidtagen åtgärd gå åter, om det kan ske. I andra fall kan det vara rimligt att verkställighet anstår något för att svaranden ska få visst rådrum för att styrka sin invändning. 2 3.2 Underlag för KFM:s prövning av invändning Det är inte uttryckligen reglerat i vilken mån KFM kan bidra till utredningsunderlaget vid prövning av invändning mot verkställighet. Av doktrinen framgår beträffande oreglerade frågor rörande förfarandet i utsökningsmål att försiktighet bör iakttas i fråga om analogisk tillämpning av förvaltningsrättsliga bestämmelser. Det torde i allmänhet ligga närmare till hands att i sådana frågor analogivis tillämpa föreskrifter i rättegångsbalken (RB), i den mån dessa kan anses passa. Detta är motiverat av att prövningen i utsökningsmål i stor utsträckning rör frågor av civilrättslig natur, att det i sådana mål råder ett tvåpartsförhållande och att KFM:s beslut överklagas till allmän domstol. 3 Enligt 17 kap. 3 RB får dom, om förlikning är tillåten, inte grundas på omständighet, som inte har åberopats av part. I lagkommentaren konstateras att det torde vara en självklarhet att en domstol i sin dom i ett dispositivt tvistemål inte bör uttala sig om andra rättsfakta än sådana som åberopats. 4 Av 35 kap. 6 RB framgår att parterna ska svara för bevisningen och att rätten inte självmant får inhämta bevisning i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. För omständighet, som är allmänt känd, krävs dock enligt 35 kap. 2 rättegångsbalken inte bevis. I förarbetena framhålls att med notoriska omständigheter bör i viss omfattning jämställas vad domaren under sin 1 NJA 2006 s. 657 2 Prop. 1980/81:8 s. 324. 3 Gregow, Utsökningsrätt, 4 uppl., s. 46. 4 Fitger, Rättegångsbalken, 20 oktober 2011 Zeteo, kommentaren till 17 kap. 3 RB.
4(6) ämbetsutövning omedelbart iakttager. 5 I litteraturen konstateras att domaren inte utan vidare får bygga sitt avgörande på protokoll och andra handlingar som finns i domstolens arkiv. 6 3.3 Samtidig betalning och invändning Enligt 4 kap. 28 UB anses medel som svaranden betalar till KFM i anhängigt mål omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har skett med villkor som strider häremot. I förarbetena påpekas att något särskilt beslut inte krävs för att inbetalade medel ska anses utmätta. I tveksamma fall bör KFM omedelbart ta ställning till frågan om medlen ska anses utmätta, eftersom det kan bli aktuellt att, om bestämmelsen inte är tillämplig, meddela beslut om utmätning av vad som har inbetalts. 7 4 KFM:s bedömning 4.1 Avbrytande av verkställighetinvändning i betalmål Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse om hur KFM ska förhålla sig till fortsatt verkställighet under den tid som en invändning enligt 3 kap. 21 UB handläggs. I avsaknad av författningsreglering kan syftet med 3 kap. 21 UB ge viss vägledning för KFM:s fortsatta åtgärder i verkställighetsärendet. Syftet är uppenbarligen att skydda svaranden mot rättsförluster på grund av obefogade ansökningar om verkställighet. Skyddet är så starkt att KFM, om myndigheten beslutar att det föreligger hinder mot verkställighet, kan låta vidtagen åtgärd återgå. Lagförarbetena ger också stöd för att verkställighet kan anstå i samband med gjord invändning. Följaktligen bör en invändning mot verkställighet, som inte framstår som grundlös, kunna ge KFM befogenhet att med stöd av grunderna för 3 kap. 21 UB avbryta eller inställa verkställighetsåtgärder under den tid som KFM handlägger frågan om hinder. Det avgörande för KFM:s åtgärder är styrkan i svarandens påstående om hinder och en avvägning av de rättsförluster som svaranden eller sökanden kan riskera genom att verkställigheten fortsätter respektive avbryts. En vidtagen verkställighetsåtgärd kan dock inte gå åter med mindre än att det föreligger ett beslut om hinder mot verkställighet. 5 NJA II 1943 s. 446. 6 Ekelöf m.fl., Rättegång, fjärde häftet, 7 uppl., s. 60f. 7 Prop. 1980/81:8, s. 464.
5(6) En obefogad invändning, som inte är underbyggd med bevis eller några stödjande omständigheter räcker inte för att verkställigheten ska avbrytas. Om invändningen inte kan anses vara obefogad, bör KFM i utmätningsmål regelmässigt avbryta verkställigheten genom att influtna medel inte betalas ut till sökanden. I avvägningen mellan borgenärens och gäldenärens intressen är denna åtgärd i regel den lämpligaste. Om svarandens invändning kan vara befogad, men KFM finner att beslut inte kan meddelas utan att borgenären har fått tillfälle att yttra sig, bör KFM avvakta med andra åtgärder som kan medföra kostnader eller rättsverkningar till men för part. I avvägningen mellan borgenärens och gäldenärens intressen bör det dock inte komma i fråga att KFM avstår från att utmäta egendom under den tid som invändning handläggs. Om det visar sig att invändningen är befogad, återgår utmätningen. Om däremot invändningen visar sig vara obefogad kan det inte uteslutas att en underlåten utmätning kan leda till skadeståndsskyldighet för staten. KFM bör därför inte avstå från utmätning vid en invändning som inte kan anses vara obefogad men bör kunna avvakta med utbetalningen intill dess beslut i frågan har meddelats. Om invändning mot verkställighet görs i mål enligt 16 kap. UB bör bedömningen av den fortsatta verkställighet följa principerna ovan och grundas på bedömningen av risken för rättsförluster och av styrkan av den bevisning som läggs fram för invändningen. Grundlösa invändningar kan således avslås genast. Om invändningen bedöms kunna ha fog för sig kan verkställigheten stoppas i avvaktan på utredning om invändningens relevans. 4.2 Underlag för prövningen Vid prövning av en invändning mot verkställighet är det uteslutet för KFM att utreda och väga in sakomständigheter som inte någon av parterna har åberopat. KFM ska förhålla sig opartisk och endast utgå från åberopade sakomständigheter, se 1 kap. 9 regeringsformen. Eftersom parterna ska svara för bevisningen är KFM:s möjlighet att bidra till bevisningen starkt begränsad. KFM får inte själv söka fram bevis från arkiverade akter, mikrofiche o.s.v. Endast om den som ska pröva invändningen själv har säkert minne från tidigare handläggning kan detta vägas in. Part kan dock med stöd av offentlighetsprincipen begära att KFM utlämnar handlingar. De begärda handlingarna ska då lämnas ut till parten som sedan får bestämma i vilken mån de ska åberopas vid prövningen av invändningen.
6(6) 4.3 Invändning och betalning Om svaranden gör en betalning i ett utmätningsmål och samtidigt invänder att det föreligger hinder mot verkställighet, utgör invändningen ett villkor som hindrar att medlen kan anses omedelbart utmätta. Medlen kan i så fall inte krediteras i målet. Inhibition registreras då för att förhindra ytterligare verkställighetsåtgärder. Om invändningen kan vara befogad är den normala åtgärden att medel inte betalas ut under den tid som invändningen prövas, se avsnitt 4.1 KFM ska därför inleda med att pröva svarandens invändning på sedvanligt sätt. Om invändningen därefter avslås ska utmätning ske av medlen. Om gäldenärens enda villkor vid betalningen var att KFM skulle pröva invändningen medför KFM:s avslagsbeslut att villkoret fallit bort. I så fall blir 4 kap. 28 UB tillämplig på inbetalningen och KFM kan kreditera medlen utan att upprätta något särskilt utmätningsbeslut.