Internationella relationer



Relevanta dokument
Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid

Kalla kriget

Basfrågor: En delad värld

Efterkrigstiden

Det kalla kriget

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Världskrigens tid

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget)

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Perspektiv och teorier i internationell politik

INTERNATIONELL POLITIK

Säkerhetspolitik för vem?

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)

Utrikespolitiska institutet (UI )

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Kalla kriget Håkan Danielsson Flöjtvägen Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Regeringens deklaration

Momentguide: Kalla kriget

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Maktbalans och alliansfrihet

Världens viktigaste fråga idag är freden.

2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s )

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

Folkrätten i svensk säkerhets politik

KALLA KRIGET DEL 1 ÖVERSIKT

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Kalla kriget. Ca år

Första världskriget

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

Israel - Palestina Konflikten

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

diasporan sionism förintelsen

Efterkrigstiden

200 år av fred i Sverige

Första världskriget

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien?

Tillsammans för en rättvisare värld

Framtida nordisk förbundsstat

Till elever, föräldrar och lärare

Kalla kriget

Internationell politik 1

Första världskriget The Great War

Skyldighet att skydda

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Världen idag och i morgon

Kan en försvarsminister ha mer fel i utrikespolitiken?

För ett socialdemokratiskt Europa

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ)

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Libanonkriget i svensk opinion

kubakrisen.notebook September 21, 2009

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen

Europeisk fascism som ideologi

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Sveriges internationella överenskommelser

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

DEMOKRATI. - Folkstyre

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen

ORSAKER TILL ANDRA VK

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Vietnam kriget. Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

FN ett problem? Paper-uppgift. Emma Homanen. FN i världspolitiken. Linköpings Universitet

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER

SVERIGE UNDER KALLA KRIGET

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

FN, Realism och Liberalism

RUBRIK UTRIKESMINISTERIETS BESLUT OM BILAGORNA OCH TILL DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR EXPORT OCH TRANSITERING AV FÖRSVARSMATERIEL

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Israel-Palestina konflikten

Andra världskriget

Transkript:

Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar

Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika svar 14 Tailgunner 16 Uppgifter 18 Nyhetsbevaka 19 2 Perspektiv pa internationeli politik 20 Vad ar internationeli politik? 21 Hur skali vi fórsta internationeli politik? 23 Kvinna och utrikesminister 24 Vad menar liberalismen? 26 Vad menar realismen? 30 Vad menar konstruktivismen? 32 Olika perspektiv pa bombningarna i Jugoslavien 36 Liberalismen och bombningarna av Jugoslavien 36 Realismen och bombningarna av Jugoslavien 40 Konstruktivismen och bombningarna av Jugoslavien 44 Ytterligare perspektiv - gender och marxism 47 Genderperspektivet 47 Det marxistiska perspektivet 51 Uppgifter 54 3 Konflikt i det internationella systemet 58 Óst, vast och det kalia kriget 59 Ett kommunistiskt Ósteuropa 60 Vastvarldens ekonomiska och politiska motdrag 61 Pragkuppen1948 62 \ Koreakriget 62 \ Langsam upptining 63 Nya kriser 64 Det nya kalia kriget 64 Nedrustningssamtal mellan óst och vast 64 Kommunismens fali i Ósteuropa 65

Olika perspektiv pa det kalia kriget 68 Tysklandsfragan 71 Tyskland efter andra varldskriget 71 Tva tyska stater 72 Erkannandefragan 74 Ohallbar situation i óst 75 Avspanning ocksa i Tysklandsfragan 76 Olika perspektiv pa Tysklandsfragan 78 Kubakrisen 80 Kommunistisk revolution pa Kuba 81 Kuba som USAs och Sovjetunionens spelplan 82 Sovjetiska fartyg mot Kuba 84 Flottblockad USAs svar 85 Olika perspektiv pa Kubakrisen 86 Vietnamkonflikten 88 Kriget med fransmannen 88 USA dras in i konflikten 89 FNLsegrar 92 Olika perspektiv pa Vietnamkriget 94 Svensk utrikes- och sakerhetspolitik 96 Den svenska neutralitetens rótter 96 Sverige och det kalia kriget 97 Frań Ósten Unden till Olof Palmę 98 Svensk sakerhetspolitik efter det kalia krigets slut 99 Svensk sakerhetspolitik infór framtiden 101 Olika perspektiv pa den svenska utrikespolitiken 102 Volontaren som tror pa utbildning 104 Nord och syd 106 Fattigdomen i varlden 106 Orsakertill fattigdomen 108 Uppgifter 110 4 Samarbete i det internationella systemet 116 Utan varldspolis 117 \ Folkratt 118 De manskliga rattigheterna 119 FN 123

FN-systemets uppbyggnad 124 Sakerhetsradet 125 Generalfórsamlingen 127 FNs internationella domstol 127 FNs fredsbevarande operationer 127 Olika perspektiv pa FN 130 OSSE 131 OSSE efter kalia krigets slut 132 Europaradet 134 EU och den europejska integrationen 135 Den europeiska integrationens bórjan - fran koi- och stalgemenskap till EG 136 EFTA - istallet for EG? 137 EG utvidgas 138 EGblirEU 139 EU - idag och i framtiden 141 Olika perspektiv pa det europeiska samarbetet 145 Globalisering och varldshandel 146 Varldspolitikens globalisering - Den 11 september och kriget i Afghanistan 148 Varldshandelns globalisering 150 Attac blev ett sjalvklart val 152 Den demokratiska freden 155 Varfór rader det fred mellan demokratier? 156 Demokratisering 158 Sidamedarbetaren 160 Vad menas egentligen med demokrati? 162 Uppgifter 163 Rollspelom FN 170 Etnicitet och nationalism i det internationella systemet 172 Nationalism och etnicitet 173 Kolonialismen 174 Avkolonisering som fórutsattning for bildandet av nya stater 176

Koloniernasfrigórelse 178 Avkolonisering, etnicitet och nationalism 179 Olika perspektiv pa avkoloniseringen 180 Viii na fred med antivald 182 Palestinakonflikten - tva folk ett land 184 Palestina delas - Israel bildas 185 Sexdagarskriget 1967 187 Oktoberkriget 1973 188 Det palestinska upproret- intifadan 189 Palestinakonflikten efter kalia krigets slut 190 Olika perspektiv pa Palestinakonflikten 192 Jugoslavien 194 Krig i Europa 195 Sjalvstandighetsfórklaring fran Slovenien och Kroatien 195 Konflikt i Makedonien 196 Kriget nar Bosnien-Hercegovina 197 Etnisk rensning som militar strategi 198 Olika perspektiv pa inbórdeskriget i Jugoslavien 199 Somalia 200 Klansystem som skiljelinje 200 Fran koloni till sjalvstandig stat 201 Inbórdeskrig 202 FN ingriper 203 FN drar sig ur 204 Olika perspektiv pa kriget i Somalia 205 Rwanda 206 Klasskonflikt mellan tutsier och hutuer 206 Sjalvstandighet fran Belgien 207 Folkmordet planeras 207 Hamnd eller rattvisa? 208 Olika perspektiv pa folkmordet i Rwanda 210 Samer 212 Det samiska folket 213 Samerna - ursprungsfolk eller inte? 214 Uppgifter 217

6 Mot en fredlig och rattvis varld? 222 Skali vi vara optimister eller pessimister? 223 En lakare utan granser 224 Uppgifter 227 Bilaga: Allman fórklaring om de manskliga rattigheterna 228 Referenser 234 Sakregister 236 Bildregister 240 \