Utkast till policy för märkestagning i Johannebergs Scoutkår Det ska vara roligt att ta märken, inte ett jobbigt måste. Det är upp till varje avdelning, med visst undantag se nedan, om man vill ta märken, men om man vill syssla med märkestagning måste man följa kårens märkespolicy. Det är inte meningen att verksamheten ska kretsa runt att ta märken, det ska finnas gott om tid att göra annat. Vi har satt olika märken i olika avdelningar, men det finns inget förbud mot att gå vidare mot nästa märke, även om scouten inte är i den avdelningen. Det är dock viktigt att vi inte skapar prestationsångest för de scouter som inte klarar vissa märken. Ledarna måste vara lyhörda för dessa signaler, och på bästa sätt anpassa programmet för dessa scouter. Märkena bygger på varandra så dessa måste tas i tur och ordning. T.ex. om man kommer in i scoutverksamheten som seniorscout, så måste man börja med att ta nyingen sedan scouten osv. Undantag görs för kompetensmärken som kan tas om åldern är inne. Märkena tas under terminen, men kontroll av att scouten klarar märket sker av en styrelsefunktionär, ledare eller i vissa fall förälder. Utdelandet av märken sker under högtidliga former. Alla uppgifter som ingår i märket dokumenteras och sparas. Märkena sätts fast på scoutskjortan enligt mall för kåren.
Märkesutdelning sker på följande sätt: 1. Denna punkt är endast till för invigning av nya scouter: a. De nya scouterna bes ta ett steg fram från de övriga som står sida mot sida. b. Ett anförande hålls för scouterna (se min första termin som scout) c. Scoutlagen läses upp. d. Ledaren/kårordförande ställer sig med ryggen mot åskådarna vänd mot scouterna. e. Ledaren/kårordföranden frågar om scouterna är redo att avlägga sitt scoutlöfte. f. Scouterna (bör) svara JA! g. Ledaren/kårordföranden håller sin högra hand görandes scouthälsningstecken i axelhöjd med handflatan ut mot scouterna h. Scouterna skall i sin tur hålla upp sin högra hand görandes samma gest. i. Ledaren läser scoutlöftet och scouterna svarar av typen: j. L: Jag lovar, k. S: Jag lovar, l. L: att efter bästa förmåga, m. S: att efter bästa förmåga, n. L: följa scoutlagen! o. S: följa scoutlagen! p. Därefter så förklarar ledaren/kårordföranden dem välkomna i scoutrörelsen. 2. Scouterna ställer sig på ett led, sida vid sida (eller står kvar om punkt 1 används). 3. Scouten ser till att hans/hennes vänster skjortficka är öppen. 4. Ledaren stiger fram till scouten, lägger de(t) avsedda märket/märkena i skjortfickan. 5. Ledaren tar scouten i hand med vänster hand (vanlig handskakning, fast med vänster) samtidigt som ledaren med sin högra hand gör scouthälsningen och säger valspråket. 6. Scouten svarar med lösenet. Ledaren tar ett steg åt sidan till nästa scout.
Min första termin som scout: Oavsett ålder så skall scouten ha närvarat/varit med under sin första termin på aktiviteter och möten för att kunna scoutvigas. Detta för att scouten skall få insikt om scoutrörelsen. Lära känna dess grunder och värderingar samt kunna ha tid att börja eventuellt anpassa sitt levene till scoutlagen. Efter halva terminen kan vid lämpligt tillfälle om så önskas kårmärke delas ut. Annars så görs detta i samband med den stora invigningen. Efter scoutens första termin bör i ett mer högtidligt sammanhang en scoutinvigning hållas. Detta kan ske genom att ledaren, kårordförande eller någon annan betydelsefull person håller först ett anförande till scouterna. Detta anförande bör sluta med låt oss nu lyssna till scoutlagen, varvid scoutlagen läses upp gärna av (äldre) redan vigda scouter. Vid denna ceremoni bör scouterna stå så att närvarande förälder och släkt (som är att hälsa välkomna till invigningen) kan ha god överblick över dem, samt se till att miljön kring känns högtidlig. Märken som skall nu delas ut är: Förbundsmärket Världsförbundsmärket Kårmärket (om ej tidigare utdelat)
Indelning Scoutmärken kan indelas i 5 olika huvudgrupper: Tillhörighetsmärken, det är scoutmärken med betydelsen av att man tillhör scouting. Inom den här gruppen finns märken såsom kårmärke, förbundsmärke, distriktsmärke, kretsmärke, patrullmärke etc. Det är detta som gör oss olika med våra scoutmärken och kan också sägas vara det som skiljer oss åt inom rörelsen. Basmärken, är uppgiftsmärken i triangelform. De är uppbyggda kring grunder som ideologi och säkerhetsfrågor. Basmärken är det som bygger scoutens individuella scoututveckling och på detta sätt är grundläggande uppgifter. Uppgifterna för att få dessa märken är fastställda av scoutförbundet, och inte åldersberoende. Säkerhetsmärken, är de scoutmärken som är säkerhetsrelaterade. Alla dessa märken har krav för sina uppgifter. Dessa märken har en viktig uppgift för att säkerställa kunskapen och även utgöra bevismärken. Frimärken, är märken som kåren själva kan påverka och utforma. Förbundet har tagit fram en del broderade märken, men kårerna får själva bestämma vad som skall fordras för märkena. Upplevelsemärken, är den kategorin av märken som omfattas av de flesta övriga märken. Det kan vara lägermärken, kursmärken, hajkmärken etc.
Tillhörighetsmärken Tillhörighetsmärken kan även kallas för grundmärken. Det är de märken som vi använder som grunder i vår scoutklädsel. Som tillhörighetsmärken, vilka vi skall bära på scoutskjortan är: Världsscoutmärke, WOSM eller WAGGGS Distriktsmärke Scoutförbundets märke Kårnamn Basmärken Nyingen Jag har varit med om minst 10 scoutträffar av något slag, varav minst en dagsutfärd, övernattning eller hajk. Jag tillhör en patrull Jag har berättat för mina ledare vad jag vill göra i scouterna Jag har lärt mig valspråk och lösen och pratat med patrullkamraterna och ledare om vad det betyder att vara scout. Jag har tillverkat en sak som jag kan använda hemma eller i scouterna. Exempel: pennskrin, packpåse, sölja, nyckelring. Jag kan mitt telefonnummer för att kunna ringa hem om det händer något. Scouten Jag har varit med på dagsutfärder, övernattningar, hajker och/eller läger under tre olika årstider, varav minst ett läger. Jag har lärt mig och förstått innehållet i allemansrätten, det vill säga att jag kan vad man får och inte får göra i naturen. Jag har ansvarat för något vi gjort tillsammans i min patrull och efteråt berättat för mina ledare hur det gick. Exempel: lek, lära sig något, ceremoni, laga mat. Vi har i min patrull pratat om scoutlagens sju punkter och visat/berättat vad vi tycker de betyder. Exempel: Visa med charader, sketcher, collage. Jag har tillverkat någonting jag har användning för i friluftslivet. Exempel: Besticksfodral, kartfodral, knivslida, bälte, hajkbricka. Jag kan sköta min kniv och använda den på ett riktigt sätt. Jag har lärt mig göra upp eld utomhus. Jag kan larma räddningstjänsten (SOS) vid en olycka. Vägvisaren Jag har varit med och bestämt och ansvarat för minst en aktivitet på en av våra utfärder/läger/hajker. Jag har varit på läger. Jag har själv eller tillsammans med en kamrat ansvarat för ett patrullmöte. Jag har varit på kårstämma. Jag har tillsammans med en kamrat gått tyst i naturen och efteråt berättat vad vi sett, hört, känt och upplevt. Jag har lärt mig hur och varför jag ska sköta min personliga hygien på hajker och läger samt ta hand om små sår och mindre skador. Exempel: Tvätta sig, toabesök, mens, skavsår, näsblod, skrubbsår, mindre skärsår, vrickningar.
Stigfinnaren Jag har varit med på övernattningar, hajker och/eller läger under alla årstider: sommar höst vinter vår. Jag har varit på ett veckoläger. Jag kan såga och använda yxa på ett säkert sätt. Jag kan rädda liv med ABC (andning, blödning, chock) Jag har varit ensam i naturen och efteråt berättat vad jag sett, hört, känt och upplevt. Jag har tillsammans med en patrullkamrat byggt eldstad, eldat, lagat mat av råvaror över öppen eld, släckt samt återställt eldstaden. Jag har tillsammans med min patrull planerat och genomfört en hajk, och efteråt pratat om vad som gick bra och vad som kan bli bättre. Utsikten Jag har varit med på hajker under alla årstider: sommar höst vinter vår. Jag har deltagit i ett förbunds/rådsarrangemang till ex Blå hajk, Biscaya, Explorer Belt eller arrangemang i ett annat scoutförbund eller genomfört en veckolång upptäcksfärd tillsammans med någon/några av mina scoutkamrater. Jag har deltagit i ett internationellt scoutarrngemang i eller utanför Sverige. Exempel: Vänortsutbyte, distriktsläger, läger utomlands, Explorer Belt. Jag har själv eller tillsammans med patrullen/laget genomfört en aktivitet för andra utanför scouterna. Exempel; Insamling för krigsdrabbat området, FN kväll, naturstädning. Jag har haft kontakt med en eller flera scouter i något annat land, t ex genom brevväxling, JOTA/JOTI, eller resa, och jämfört hur scouting och samhället fungerar i våra länder. Jag har tagit reda på hur min kommun arbetar med Agenda 21. Insikten Jag har tillsammans med patrullen/laget tillverkat eller byggt något, t ex stockvindskydd, tipi, kajak, fast lägerplats, brygga, flotte, fjällpulka eller något annat för friluftslivet. Jag kan rädda liv med ABC och HLR. Jag har tillsammans med patrullen/laget ordnat något för andra scouter, t ex ett kvällsmöte för yngre scouter eller en distriktshajk. Jag har tillsammans med patrullen/laget sett tillbaka på vad jag/vi gjort under ett år, speciellt med tanke på patrull/lagarbetet, friluftslivet och vad vi lärt oss. Jag har tillsammans med patrullen/laget diskuterat vad scoutlagens punkter står för, hur de hänger ihop med det vi gör, vilka punkter som är viktigast för mig och vad det betyder att jag har avgett scoutlöftet. Jag har pratat med en ledare i min scoutkår om vilka möjligheter det finns att fortsätta med scouting när jag blir över 18 år och vad det innebär att vara scoutledare.
Årsmärken Stegen blå/grön Du ska ha erlagt kåravgift för året. Du ska ha närvarat vid minst 75 % av årets avdelningsmöten, om inte längre sjukdom eller annat giltigt förfall finns. Du ska ha varit på minst 1 hajk och en utfärd under året. Leden, Stigen Du ska ha erlagt kåravgift för året. Du ska ha närvarat vid minst 75 % av årets avdelningsmöten, om inte längre sjukdom eller annat giltigt förfall finns Du ska ha varit på minst 2 hajker under året. Du ska inneha knivbeviset Du skall inneha minst ett basmärke, Nyingen Färden, Spåret, Vandringen Du ska ha erlagt kåravgift för året. Du ska ha närvarat vid minst 75 % av årets avdelningsmöten, om inte längre sjukdom eller annat giltigt förfall finns Du ska ha varit på minst 2 hajker och under året. Du ska inneha kniv och yxbeviset. Du skall inne ha minst basmärke, Scouten. Om du inte nyss börjat.
Säkerhetsmärken Märkena knivbevis och yxbevis är obligatoriska kompetensmärken. Knivbevis kan tidigast tas det år scouten fyller 10år, och börjat i juniorverksamheten. Yxbevis kan tidigast tas det år scouten fyller 12 år och börjar på patrullscoutverksamheten. Innehavare av kniv eller yxbevis får utan ledarens uppsikt använda respektive redskap, då scouten genom att ta märket uppvisat ett kunnande som säkerställer en riskminimernade hantering av verktyget. Det är värt att poängtera att scouter får använda både yxa och kniv utan att ha kniv respektive yxbevis under uppsikt av ledare. Knivbevis För att få ta knivbevis måste man visa att man kan hantera en kniv och det viktigaste i och med användningen av kniven. Vad man skall kunna är: Kunna Skogsfolkets hederskodex Knivens delar Lämna och ta emot en kniv Hantering av kniven Vässa kniven Kunna lagar och bestämmelser kring knivar Skogsfolkets hederskodex Jag använder min kniv som ett verktyg och inte som en leksak Jag håller min kniv ren och skarp Jag är varsam om andras egendom och allt levande Knivens delar Alla scouter som vill ta knivbeviset måste kunna berätta vilka olika delar som det finns på en kniv och förklara var och vad de olika delarna sitter och har för funktion. De olika delarna är blad, egg, parerstång och handtag. Scouten skall också veta hur en brynsten ser ut. Lämna och ta emot en kniv När man lämnar över en kniv skall man hålla kniven så att den inte kan skada mottagaren eller överlämnaren. Ett sätt är att hålla i bladet med eggen uppåt så att mottagaren kan ta kniven i handtaget. Hantering av kniven När man använder en kniv för att tälja eller skära får man inte hålla i kniven så att den kan träffa en kamrat om man slinter. Man skall heller inte tälja med eggen mot sig själv. När man inte använder kniven skall den alltid förvaras i sin slida för att man inte skall riskera att skada sig själv eller kniven. Lagar och bestämmelser Eggvapen är förbjudet att ha på sig på allmän plats. Skall man ha med sig en kniv till scoutträffen skall man alltid förvara den i en ryggsäck eller annan packning. Under ledarledda aktiviteter och på hajker och läger är det dock tillåtet att ha med sig en kniv, förutsatt att man har ett knivbevis såklart. Vässa kniven För att kunna vässa kniven behöver man ett bryne. Det finns flera olika sorters bryne men de flesta behöver lite vätska för att fungera. Det finns också diamantbryn som inte behöver någon vätska för att fungera. Antingen vatten, saliv eller olja. Rostfria knivar är svåra att hålla vassa, och kan därför behöva brynas
oftare en vanliga knivar. Hur man vässar sina knivar är dock gemensamt för alla sorters brynstenar. Fukta brynstenen Håll knivbladet i 15 vinkel mot brynstenen Rör kniven i cirkelformade rörelser Fortsätt röra kniven i cirkelrörelser tills kniven är så vass som den skall vara. Glöm inte bort att torka av kniven efter att man har brynt den och ta hand om brynstenen. När man kan allt om kniven och hur den skall användas får man knivbeviset. När du fått märket måste du i fortsätta följa reglerna annars tar vi tillbaka märket.
Yx- och sågbevis För att få ta yxa/sågbevis måste du visa att du kan hantera yxa och såg samt regler kring verktygen. Vad du skall kunna är: Skogsfolkets Hederskodex Yxans och sågens delar Lämna och ta emot yxa och såg samt bära dem Hantering yxa och såg Vässa yxan Skogsfolkets hederskodex Jag använder yxa och såg som verktyg och inte som leksaker Jag håller verktygen rena och skarpa Jag är varsam om andras egendom och allt levande Yxans delar Alla scouter som vill ta yxa och sågbeviset måste kunna berätta vilka olika delar som det finns på verktygen och förklara var och vad de olika delarna sitter och har för funktion. Scouten skall också veta hur en brynsten ser ut. Lämna och ta emot en yxa När man lämnar över en yxa skall man hålla yxa så att den inte kan skada mottagaren eller överlämnaren. Ett sätt är att hålla i yxhuvudet med eggen åt sidan så att mottagaren kan ta skaftet. Hantering av yxa Yxan skall vara försedd med eggskydd, när den inte används. Stå stadigt när du hugger. Se till att inte någon står för nära Se till att du har ett ordentligt underlag när du klyver ved sluta hugga när du börjar känna dig trött När du förflyttar dig med yxan, greppa runt yxhuvudet med eggen bakåt samt låt skaftet peka uppåt och stödja sig mot armen När du kvista ett träd gör det från rotändan mot toppen Vässa yxan För att kunna vässa yxan behöver man ett bryne och ibland även en fil. Fila gör du om eggen blivit taggig så att eggen har en jämn linje innan du börjar med brynstenen. Det finns flera olika sorters bryne men de flesta behöver lite vätska för att fungera. Det finns också diamantbryn som inte behöver någon vätska för att fungera. Antingen vatten, saliv eller olja. Hur man vässar yxan är dock gemensamt för alla sorters brynstenar. Fukta brynstenen Håll brynstenen i 15 vinkel mot yxans blad Rör brynstenen i cirkelformade rörelser Fortsätt röra brynstenen i cirkelrörelser tills yxan är så vass som den skall vara. Glöm inte bort att torka av brynstenen efter att du har brynt den och ta hand om brynstenen.
Sågens delar Lämna och ta emot en såg När man lämnar över en såg skall man hålla yxa så att den inte kan skada mottagaren eller överlämnaren. Ett sätt är att hålla sågbladets rygg så att mottagaren kan ta i skaftet. Hantering av såg Sågen skall vara försedd med sågskydd över tänderna, när den inte används. Se till att sågen är vass, byt annars sågblad Stå stadigt när du sågar. Se till att inte någon står för nära Se till att du det du ska såga ligger stadigt före det att du börjar såga Håll inte fingrarna får nära sågen Sluta såga när du börjar känna dig trött Låt inte sågen bli våt torka av den när du använt den. När man kan allt om yxa och såg samt hur den skall användas får man yx- och sågbeviset. När du fått märket måste du fortsätta följa reglerna annars tar vi tillbaka märket.
Frimärken För att få ett fungerande scoutprogram finns scoutmärken. Märkessytemet skall ses som en resurs för ledarna att skapa ett program som är attraktivt för ungdomarna. Därmed är det inte sagt att man som ledare måste arbeta med märkesuppgifter, om det inte finns ett behov eller efterfrågan från scouterna. Upplägget kan antingen göras så att scouterna själva väljer vilka märken de vill arbeta med, och gör det i sin egen takt. Det andra är att låta märkena ingå i terminsprogrammet som en del i det vanliga scoutarbetat. På så sätt får man tid till de aktiviteter som behövs på mötena. Det ger även uppslag till program för de vanliga scoutmötena. Det brukar ofta vara ett stort intresse från scouterna att få märken. Metoden för märkestagningen bygger på scoutens eget intresse att arbete för märket. Belöningen av arbetet är att scouten får ett märken efter en genomförd prestation. Detta resulterar i att scouten kan känna en stolthet i att ha tagit märket. Således är märket en individuell belöning för hans arbete, och som stärker hans självförtroende av at ha klarat uppgiften. Vissa frimärken kräver samarbete och därmed att fler har samma intresse. Då kan man som scoutledare tvingas påverka scouterna, eller styra så att det valda märket blir avdelnings mål. Det är av erfarenhet viktigt att inte göra märkena till ett självändamål. Det händer att scouterna så fort de gjort en sak skall ha märket som en belöning och två timmar senare inte alls kan knopen som efterfrågades. Vi måste därför också poängtera det livslånga lärandet i vår metodik. Motsvarar inte märket den prestationen eller den kunskap som krävs för märket, blir budskapet fel. Stoltheten att ha klarat uppgiften uteblir och statusen på märket blir lågt. Det är viktigt att inte ledarna själva gör bedömningen om vilka av uppgifterna som skall genomföras, på grund av sin egen åsikt. De har dock full frihet att påverka hur dessa uppgifter genomförs.
Miniormärken: Hemhjälpsmärket Under 14 dagar ska du: plocka undan där du leker eller arbetar, bädda ängen och hänga upp kläder, minst 2 gånger koka choklad, kaffe eller te och duka, diska och plocka i ordning efter dig. Du ska utföra minst tre av följande uppgifter: du lär dig putsa koppar, silver eller mässing, du hjälper till att baka t ex bullar, sockerkaka, du gör en fruktsallad till familjen du sköter ett trädgårdsland under 4 dagar (eller krukväxter, akvarium) du gör en inköpslista tillsammans med någon vuxen och handlar sedan. Underhållning Tillsammans med en eller flera kamrater underhåller du de andra kamraterna i minst 10 minuter. Ni gör en affisch med ert program. I underhållningen bör minst tre av följande ingå: Sång dramatisering (av t ex en saga) Pantomim (de andra ska gissa) Berättelse Dockteater spela en melodi på valfritt instrument Simmaren röd Du gör följande uppgifter: o simmar 100 m bröstsim o hämtar föremål på minst 1,5 meters djup o dyker eller hoppar från bassängkant. o Redogör för de viktiga badreglerna; o bada inte ensam o bada inte genast efter maten o knuffa aldrig i någon, inte ens på skoj o se upp så du inte råkar hoppa på någon i vattnet o simma inte under hoppställningar o dyk aldrig på okänt vatten o tala alltid om för någon vuxen när ni går och badar o ropa aldrig på hjälp på skoj.
Händighet Du syr på ett märke på din scoutskjorta Du tillverkar något av föremål du själv funnit i naturen, t ex stenar, kottar, pinnar Du gör två av följande uppgifter: o du lär dig att klä om en bok o du tillverkar en pappersdrake och lär dig flyga den o du tillverkar en mobil av valfritt material o du syr en påse som du kan ha tallrik och bestick i o du formar av lera, sand eller snö ett djur, en växt, en fantasifigur o du tillverkar en present som du själv slår in och ger bort till någon du känner. Världen runt Du tar reda på hur en jämnårig har det i ett annat land. Fråga någon som känner till landet, någon som har sina rötter där eller någon som rest dit. Annars kan du läsa i en bok. Du målar landets flagga. Du gör en bilderbok eller en väggplansch om landet. Använd t ex rese broschyrer, vykort, frimärken, tidningar eller teckningar. Visa sedan boken eller planschen för dina kamrater och berätta för dem hur det kan vara att bo i det landet. o Extra uppgift: du lär t ex ut en sång från landet. Råband Du kan slå följande knopar: o Råbandsknop o Överhandsknop o Dubbelt halvslag o Trumpetstek Du gör en sölja i form av en valknop. Du deltar i en lek som ovanstående knopar måste användas. Sport Du gör minst tre av följande: o Hoppar rep framåt 25 ggr. o Hoppar rep bakåt 10 ggr. o Kastar lite boll 20 m. o Fångar en boll kastad från 7 m avstånd. o Eget förslag, t ex gå 10 m på styltor. Dessutom ska du gå eller åka skidor minst 5 km tillsammans med ledare eller någon annan vuxen. Samlar Du lär dig hur man ordnar en samling och bestämmer dig för vad du vill samla; stenar, mynt, frimärken, etiketter, tidningsurklipp m m. Du bygger upp en samling och visar den efter ett tag för din ledare. Prata med någon erfaren samlare om hur denne ordnat sin samling, och gör i ordning din egen Efter 3 månader visar du din samling för dina kamrater i avdelningen och berättar om hur du byggt upp samlingen.
Upplevelsemärken Upplevelsemärken är alla de märken vi får på kurser, läger, hajker etc. Dessa märken får alla bära på sin högra arm. Avdelningsledarna får själva avgöra när dessa skall delas ut till sina scouter.