Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde Emma Colleen Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen 2009-04-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Hantering och spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Avgränsningar och zonindelningar inom vattenskyddsområden. 2
Medelkoncentrationen av summan av bekämpningsmedel i vatten från område M 42 i Skåne under maj-september 1992-2006. Glyfosat och AMPA (nedbrytningsprodukt till glyfosat) har endast analyserats åren 2001-2006. 3
En bra livsmiljö för människan och allt annat levande nu och för kommande generationer 4
Naturvårdsverkets uppdrag och roll Vi ser till att de miljöpolitiska besluten genomförs. driver på och verkar samlande i miljöarbetet. arbetar långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. genomför miljöövervakning samt beskriver och analyserar miljötillståndet och miljöutvecklingen. Miljökvalitetsmålen och strategierna är vägledande för vårt arbete 5
De nationella miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 6
7
Hur ser det ut i naturen? Nationellt miljöövervakningsprogram från år 2002. Omfattar undersökningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, regnvatten och sediment. Fyra små typområden, i ytvatten från två större skånska åar samt i sediment från bäckarna och åarna. Skåne, Halland, Östergötland och Västergötland. Även insamling av odlingsdata (bl.a. användning av växtskyddsmedel), vattenföring och nederbörd. Genomförs praktiskt av utföraren SLU i Uppsala. 8
Ämnen som återfanns i bäckarna 2006 100% 90% 80% 70% spår över best.gr men under 0,1 µg/l över 0,1 µg/l 2006 Fyndfrekvens 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% bentazon glyfosat MCPA isoproturon mekoprop fluroxipyr metazaklor kvinmerak atrazin diflufenikan metribuzin Ogräsmedel klopyralid terbutylazin metamitron etofumesat diklorprop karfentrazonsyra azoxystrobin metalaxyl propikonazol cyprodinil Svamp. pirimikarb In. BAM DETA DEA AMPA Nedbryt. Verksamma ämnen med fyndfrekvens över tio procent ingår i figuren. 9
Föreskrift (SNFS 1997:2) Spridning av kemiska bekämpningsmedel Spridning och annan hantering av kemiska bekämpningsmedel Bindande lagstiftning Användning utomhus ej för inomhusbruk 10
forts SNFS 1997:2 Skyldighet att bestämma och iaktta skyddsavstånd (5 ). Hänsyn ska tas till (6 ): - temperatur och vindförhållanden - utbredning i vindriktningen - jordart, markstruktur samt markens lutning - bekämpningsmedlets egenskaper - omgivningens känslighet för medlet Utrustningen ska vara anpassad för ändamålet, underhållas väl och vara väl kalibrerad (7 ). Vid spridning av klass 1 eller klass 2 medel ska spridningen dokumenteras (9 ). Bekämpningsmedel får inte användas utan tillstånd inom vattenskyddsområde för vattentäkt (14 ). Gäller dock inte vid bekämpning som har karaktär av punktbehandling (17 ). 11
Allmänna Råd 1997:3 Beskriver hur föreskrifterna ska användas Ej juridiskt bindande Blandar råd med lagtext 12
Bekämpningsmedel och vattenskyddsområde Allmänna Råd (NFS 2000:7) Naturvårdsverkets allmänna råd för tillståndsprövning enligt 14 SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Allmänna råd (NFS 2003:16) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken) Handbok 2003:6 Vattenskyddsområde Handbok med allmänna råd 13
Bekämpningsmedel och vattenskyddsområde Syftet med bestämmelserna är att kunna skydda vattenförsörjningen såväl genom att förebygga förorening av vattentäkter som att vidta åtgärder vid förorenade täkter. Länsstyrelse och kommun bör verka för att vattenskyddsområde skapas för samtliga allmänna och större enskilda egna eller gemensamma vattentäkter. Ett vattenskyddsområde bör omfatta vattentäktens tillrinningsområde. Bör delas in i zoner: Vattentäktszon, primär resp. sekundär skyddszon och vid behov tertiär skyddszon Bör föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. 14
Listan med lättrörliga ämnen Naturvårdsverkets allmänna råd 2000:7 Bör särskilt beaktas vid tillståndsprövningen KemI har tagit fram listan, finns tillgänglig via www.kemi.se. Ingen förbudslista. Syfte: - Ta fram en grupp av verksamma ämnen och nedbrytningsprodukter som förväntades förorena grundvatten. - Ämnena borde ingå i analyser av grundvatten. - Minska på antalet parametrar i analyspaketen sänka analyskostnaderna. Numera identifierade substanser som utgjorde risk för grundvatten inom vattenskyddsområden. Har uppdaterats en gång sedan 2000. 15
Lättrörliga ämnen Följande ämnen ska man vara försiktig att använda på jordar som har ett ph > 7,3 Amidosulfuron Rimsulfuron Triflusulfuronmetyl Ämnen som inte reviderats men fortfarande bedöms vara lättrörliga Cyanazin (ej tillåten efter 070630) Dimetoat Klopyralid Kvinmerak Metazaklor Metribuzin 16
Två olika skyddsavstånd Markanpassat skyddsavstånd Kan bestämmas på ett tidigt stadium eftersom jordart, marklutning, markens struktur är ofta konstanta faktorer. Jordart, markstruktur, marklutning, bekämpningsmedlets egenskaper samt omgivningens känslighet för medlet. Vindanpassat skyddsavstånd Kan fastställas först vid spridningen. Den temperatur och de vindförhållanden som råder vid spridningstillfället. 17
Skyddsavstånd - enbart rekommendationer - markanpassade: Vid påfyllning och rengöring 30 m till brunnar och vattendrag vid (15 m vid säker påfyllningsplats, t ex biobädd). Vid sprutning: 1m till diken och dräneringsbrunnar, 6 m till sjöar och vattendrag, 12 m till vattentäkter - vindanpassade: Vid sprutning 2 -> 50m beroende på vindhastighet, temp., typ av omgivning, omgivningens känslighet för medlet, dos, bomhöjd, duschkvalitet, bomhöjd, spec. sprutteknik 18
Använd hjälpredan! Ges ut av Greppa växtskyddet. Ett verktyg för att bestämma ett riktigt vindanpassat skyddsavstånd. Hjälpreda för vindanpassat skyddsavstånd i fruktodlingar Hjälpreda vid användning av lantbruksspruta med bom 19
Åtgärder mot förluster av växtskyddsmedel (Från: Jordbruksverkets rapport 2008:31. 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus.) Säker transport av växtskyddsmedel till och från gården Säker lagring av växtskyddsmedel på gården Funktionstest sprutans underhåll och kondition Säker påfyllning av spruta Markanpassade skyddsavstånd Vindanpassade skyddsavstånd Bra rutiner för inre och yttre rengöring av spruta Preparatval för minskat fältläckage Val av bekämpningstidpunkt för minskat fältläckage Åtgärder som minskar yterosion och ytavrinning Behovsanpassad bekämpning Förändringar i växtföljd etc 20
Ny EU-lagstiftning EG-förordning om godkännande av växtskyddsmedel - ska ersätta nuvarande växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG) - höja skyddsnivån och göra processen för godkännande effektivare - substitutionsprincipen - zonindelning EG-direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel - minimiregler - inledningsvis begränsat till växtskyddsmedel - begränsa användningen och beroendet - krav på nationella handlingsplaner De båda regelverken ska formellt antas av rådet under våren och väntas börja gälla tidigast 2011. 21
Några sammanfattande punkter Förekommer påvisbara halter av bekämpningsmedelsrester i grundvattentäkter. Syftet med våra bestämmelser är att skydda vattenförsörjningen. Skyddsavstånd en bedömning i det enskilda fallet! Dialog. Mycket är på gång framöver. 22
Kontaktinformation Emma Colleen Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM emma.colleen@naturvardsverket.se Tel. 08-698 15 42 Hemsida: http://www.naturvardsverket.se/sv/produkter-och-avfall/kemikalier/bekampningsmedel/ 23