SANDMARKER Arter och vegetation Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen i Skåne
VIT DYN EMBRYONAL DYN GRÅ DYN RISDYN kustnära SANDVIDEDYN SANDSTÄPP kalkrika GRÄSSANDHED RISSANDHED inlands TRÄDKLÄDD DYN DYNVÅTMARK sura/neutrala FD ÅKERMARK SAND/GRUSTÄKTER
VAD ÄR SAND? finkornigt, stenartat, granulärt material framförallt kiseldioxid och silikater mellansand (0,2-0,6 mm) och grovsand (0,6-2 mm) finsand = grovmo sandjordar domineras av kornfraktionen utgörs av sand sandjord ger god dränering men dåligt med näring till växter
SANDMARKERNAS URSPRUNG bildas genom frostsprängning och nötning under istidernas avsmältningsperioder skapade bl a sand- och rullstensåsar svallsand är skapad av vågornas svallning flygsand skapade både dyner och sandfält en beståndsdel i moränmark
SANDDYNER
SANDDYNER I sanddynen växer martorn och klittviol och här flyger havsmurarbi, bibagge och fältpiplärka Krister Larsson Karin Andersson Patrik Olofsson
ARTER PÅ SANDIGA GRÄSMARKER Sandödla, jordstjärnor, sandskruvmossa, grå ladlav, backtimjan, svartfläckig blåvinge, månhornsbagge, gul frölöpare och mörk stjälkröksvamp Ulf Arup Anders Hallengren Mikael Molander Christoffer Fägerström Pål-Axel Olsson
GRÄSSANDHEDAR RISSANDHEDAR Öppna sanddyner och sandfält i inlandet uppbyggda av torr, silikatrik sand från omlagrade, istidsavsatta (glacifluviala) smältvattensavlagringar Sandfälten är ofta vindpåverkade med fossila dyner av flygsand bildade vid slutet av senaste istiden Naturtypen är mycket sällsynt och minskande
SANDSTÄPP Sandstäppens unika vegetation med stor sandlilja, tofsäxing, sandnejlika och sandtimotej är andra exempel på arter som kommer att gynnas av åtgärderna
SANDSTÄPP
SANDSTÄPPENS OLIKA STADIER Initialfas (frilagd, kalkrik sand) Humus-anrikning, sjunkande ph Optimalfas (ca 50 % bar sand) Störning, Borttagning av förna Degenerationsfas (sluten vegetation)
SANDMARKERNA GENOM TIDERNA Redan under bronsåldern (ca 1000 f.kr.) hade öppna hedmarker stor utbredning i kusttrakterna Sandiga marker var lätta att bearbeta och väldränerade - trädesjordbruk Ökande avverkningar i Hallands och Skånes kusttrakter (1500-talet) pga ökad skogsbrist i Danmark Brytning av grästorv stort behov under 150 år med krig (slutet av 1500 talet till början av 1700-talet) Befolkningen ökade under 1700-talet åkrarna blir fler, fler betsdjur på utmarkerna, större behov av bränsle, ökad tångtäkt ökat tryck på markerna PROBLEM MED SANDFLYKT
SANDFLYKT Flygsand förflyttats av vinden och bildar ofta sanddyner. Flygsand förekommer främst i ökenområden och längs kusterna eller i områden med stora, sandiga isälvsavlagringar. Sandflykt har under lång tid drabbat nordvästra Skåne och södra Halland. De kustnära skogarna avverkades och gav fritt spelrum för sanden att driva med vindarna långt in i landet. Sanden täckte allt större område, sk flygsandsområde. Vandrande dyn vid Råbjergs mile, Skagen (Pål-Axel Olsson) För att bromsa utveckling av flygsandsfält så planterades gräs såsom strandråg och sandrör, samt träd och buskar som tall och vresros för att binda sanden.
TÅNGKÖRARE VID HALLÄNDSKA KUSTEN Oljemålning Nils Kreuger 1898
3 miljarder bergtallar planterades mellan 1878 och 1905 PLANTERING AV TALL Oscar II på Hökafältet
IGENVÄXNING MED VRESROS Ett försök att inventera sanddynsvegetation i Ängelholms strandskog
SUCCESSIV IGENVÄXNING MED GRÄS Igenväxning av sanddynerna i Laholmsbukten
GROPAHÅLET 1940 2010
VITEMÖLLA STRANDBACKAR Ortofoto 2012 Flygfoto 1940
SANDMARKERNA IDAG Planteringar tall, bergtall, vresros minska 1600 och 1700-talens sandflykt Uppodling kontrollerbar miljö för ex salladsodling Igenväxning olönsamma mörkare, fuktigare och kallare miljö Tätare grässvål Näringstillförsel och miljögifter Försurning och urlakning av kalk Bete Exploatering sommarstugor, golfbanor, fabriker etc
HUR MÅR SANDMARKERNAS ARTER? Många hotade arter tillsammans med ädellövskogen den biotop i Skåne med flest rödlistade arter Biotopen starkt fragmenterad Många värmegynnade arter där flera är på gränsen av sina utbredningsområden Många arter behöver riktade åtgärder för att kunna överleva omfattas av åtgärdsprogram
FÄLTPIPLÄRKA 2008 OCH 2013 Hävdade revir 2013 Hävdade revir 2008 Hävdade revir 2006 (Ha), 2001 (Sk) Försvunna revir sen 1993 (Ha), 1983 (Sk) Patrik Olofsson Patrik Olofsson
SNAPPARP I SÖDRA HALLAND 1950 OCH 2004 Typisk häckningsmiljö för fältpiplärka enligt Swanberg 1952 (ur ÅGP för fältpiplärka, Krister Larsson) Bilden t. v. visar dynområdet vid Snapparp i södra Halland ca 1950 (ur Swanberg 1952) och beskrevs då som en typisk häckningsmiljö för fältpiplärka. Bilden t. h. visar samma dynområde 2004, då fältpiplärkan saknades i området. Den största förändringen är att dyngräsen slutit sig och blivit mer högvuxna, att marken mellan grässtråna täcks av mossor och lavar samt att blottad sand saknas nästan helt.
MARTORN
MARTORN I SKÅNE 2006 OCH 2010 MARTORN i Skåne Inventeringsår 2006 2006 2006 2006 2010 2010 2010 2010 Florala Vegetativa Ungplantor Totalt Florala Vegetativa Ungplantor Totalt * * Nordvästra Skåne 184 60 17 244 187 25 125 219 Sydvästra Skåne 2 0 0 2 1 0 0 1 Sydöstra Skåne 96 23 0 119 72 20 0 92 Östra Skåne 123 94 75 217 102 145 41 247 Summa 405 177 582 362 190 559 * ej inräknade i totalantalet
SANDNÖREL Sandnörel från 1988 till 2013 > 1 000 individ 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Vägarbete ÅGP åtgärder
STINKMÅLLA Utsådder av stinkmålla 2011 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013
BI-ÅTGÄRDER REVINGEHED 2009/2010 3 grävda ytor 6 plöjda ytor 86 arter gaddsteklar 56 arter vid bohål 16 rödlistade (14 bin, 1 rovstekel, 1 vägstekel) Säljsandbi vid sitt bo Väddsandbi och väddgökbi patrullerade sandblottorna Foto Krister Larsson
DYNGLEVANDE INSEKTER Humlekortvinge Månhornsbagge Fyrfläckig dyngbagge
Brantgrävare Dyschirius laeviusculus. Foto: Johan Hammar. INSEKTER I BACKAFALL Havsstrandlöpare Bembidion cruciatum Foto Johan Hammar Brokig mullvadslöpare Clivina collaris Foto: Johan Hammar. Kortvinge Bledius atricapillus Foto: Johan Hammar. Kortvinge Tasgius globulifer Honan överst, hanen underst Foto: Johan Hammar.
Restaurering av sandiga marker i Skåne, Halland och på Öland
VARFÖR SAND LIFE? att åter få ett myllrande växt- och djurliv i de sydsvenska sandmarkerna genom att öppna upp igenväxta sandmarker så att de blir tillgängligare för såväl allmänheten som för sällsynta växter, svampar och djur
Projektområden
NATURTYPER OCH ARTER 23 Natura 2000-områden i Halland, Skåne och på Öland 3 349 ha åtgärdsområde 11 sandiga naturtyper 3 arter i EUs habitatdirektiv (sandnejlika, sandödla, svartfläckig blåvinge) 3 arter i EUs fågeldirektiv (fältpiplärka, trädlärka, nattskärra)
TA BORT TRÄD OCH BUSKAR IBLAND OCKSÅ RYCKA STUBBAR I Hagestad naturreservat (Sandhammaren) har ett området med bergtall tagits bort med rötter
STRANDNÄRA RÖJNINGAR I HAGESTAD I Hagestad naturreservat (Sandhammaren) har tall längs kustlinjen tagits bort
TA BORT BERGTALL Sammanhängande fält med bergtall ska tas bort på Hökafältet i södra Halland Ogenomtränglig bergtall
TA BORT FÖRNA I Gropahålet söder om Åhus har ett området med bergtall tagits bort med rötterna och förnan avlägsnats
SKAPA BAR SAND Här grävs en sandblotta i Vitemölla strandbackar
TA BORT VRESROS Efter att vresroser tas bort moduleras dynerna fram här ett stort projekt i Halland
NATURVÅRDS- BRÄNNING Bränning vid Kullens havsbad 2012 Bränd yta på Revingehed 2013
UPPFÖLJNING I SAND LIFE Vegetationsstrukturer Nyckelarter Nektarkällor Rödlistade arter Fältpiplärka 2013 Trädlärka Nattskärra Skalbaggar med fallfällor Fjärilar utmed linjer Vildbin utmed linjer
INFORMATION www.sandlife.se Workshops Utställningar Skyltar Utemuseum Kurser Guidningar
Sandmarker ur ett landskapsperspektiv Var finns hot spots för biologisk mångfald i landskapet? Artpools- och traktanalys av rödlistade arter i Skåne
RÖDLISTADE ARTER I SANDIGA MILJÖER
SANDMARKER Artpoolstrakt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal smårutor 2 6 2 10 15 2 2 5 9 Kärlväxter 7 11 4 6 16 8 1 10 7 Steklar 2 7 3 34 31 1 4 7 11 Fjärilar 1 13 7 15 23 2 2 13 18 Tvåvingar 1 Skalbaggar 2 24 1 40 42 3 11 14 29 Halvvingar 1 3 2 1 Spindeldjur 3 1 1 Mossor 1 Storsvampar 4 8 2 12 6 8 11 Fåglar 4 3 3 2 5 1 1 2 5 Grod- och kräldjur 1 1 1 1
ALLA RÖDLISTADE ARTER RÖDLISTADE ARTER PÅ SANDIGA MARKER
TACK! Gabrielle.Rosquist@lansstyrelsen.se Gabrielle.rosquist@lansstyrelsen.se