Heliga kors kyrka Ronneby socken, Ronneby kommun Antikvarisk kontroll i samband med renovering/ ombyggnad Blekinge museum rapport 2008:22 1:e antikvarie Thomas Persson
Innehåll Inledning... 2 Befintliga förhållanden... 2 Västentré, orgelläktare... 2 Kyrkorummet... 2 Sakristian... 2 Bakgrund till genomförda åtgärder... 3 Omfattning... 3 Förändring av långhusets östra del... 4 Gravkammare och gravhällar i långhuset... 4 Gravhällar... 5 Förändring av tornets bottenvåning samt orgelläktare... 7 Värmeinstallation... 8 Övrigt...10 Bilaga 1...11 Bilaga 2...12 Bilaga 3...13
Inledning Ronneby församling har under perioden januari till juni 2007 låtit utföra en interiör renovering/ombyggnad av Heliga kors kyrka i Ronneby. Arbetet har genomförts efter programhandlingar upprättade av Ponnert Arkitekter AB, som genom Hans Ponnert även svarat för projekt- och byggledning. Till projektet har även Kurt Jacobsen, E. Troelsgård Rådgivande Ingeniör A/S, varit knuten som värmekonsult/va-kontrollant samt Lars Anderson, Öhrns Ingenjörsbyrå i Hässleholm AB, som elkonsult/elkontrollant. Generalentreprenör har varit Mur & Puts Bygg AB i Fjälkinge. Enligt länsstyrelsens beslut, (dnr 433-958-04 samt 433-767-05), har Blekinge museum genom 1: e antikvarie Thomas Persson svarat för antikvarisk kontroll. Arbetet har slutbesiktigats utan erinran. Befintliga förhållanden Kyrkan består av långhus med korsarmar i norr och söder, kor, sakristia och västtorn, samtliga delar tillkomna under medeltid. På långhusets södra sida är ett under 1700-talets senare del tillbyggt vapenhus, invid sakristian i norr är ett tidigare pannrum uppfört 1911. Västentré, orgelläktare Kyrkans huvudentré går via tornets västportal. I tornets bottenvåning är ett mindre entrérum Detta flankeras av väntrum och toalettutrymme tillkomna på 1970-talet i samband med utbyggnad under läktaren. Östra delen av utrymmet under läktaren fungerar som förrum till kyrkorummet samt som kapprum och informationsplats. Främre delen av det trånga utrymmet upptogs av kyrkorummets bakre bänkrader. Till orgelläktaren leder en svängd trappa invid tornets västra väg. Plan- och sättsteg var i likhet med orgelläktarens golv klädda med klistrad, grågrön plastmatta. Bakom orgelverket är i tornets nordvästra hörn ett sekundärt avbalkat förrådsutrymme med en enkel ramverksdörr. I rummet fanns fast skåpinredning. Kyrkorummet Kyrkorummet består av långhus i två traveér samt korsarmar i norr och söder, i vardera en travé. Torntravéen är sedan 1850 förenad med kyrkorummet genom en bred, spetsbågig öppning. Långhusets mittgång är belagd med kvadratiska kalkstensplattor. Gångstråken i sidoskeppen samt mot nord- och sydportalerna täcks av gravhällar. Bänkinredningen är i omålad ek och fur utgörs av slutna kvarter. Koret ansluter till långhuset via en trappa med plan- och sättsteg i kalksten. Korgolvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor. Utmed nord- och sydväggen är lösa bänkar. Sakristian Sakristian har golv av tegel med inslag av kalkstenshällar. Rummet är inrett med murat altare samt med textilskåp. I det anslutande tidigare pannrummets södra del är ett nyligen inrett textil- och förrådsrum samt toalett. 2
Bakgrund till genomförda åtgärder Kyrkan vattenburna uppvärmningssystem installerades i slutet av 1920-talet. 2003 anslöts det till stadens fjärrvärmenät. De elektriska installationerna förnyades omkring 1950 och har efter hand kompletterats. För en ökad säkerhet, en rimlig värmeekonomi samt för att erhålla ett för inredning och inventarier mera skonsamt klimat var en modernisering och förnyelse av installationerna angelägen. Befintlig ljudanläggning var likaså undermålig och församlingen har sedan länge haft ambitionen att ersätta densamma. Kyrkorummet används frekvent för musik- och körverksamhet och det fanns ett uttalat önskemål om att ge kör och instrumentalister mera utrymme i anslutning till koret. Kyrkans västparti upplevdes som trångt och mörkt och behov av åtgärder aktualiserades. Bland annat var det angeläget att handikappanpassa toalettutrymmet. Omfattning Installation av vattenburet intermittent värmesystem, konvektorer under bänkar samt kompletterande väggradiatorer, ledningsdragning i golv. Förnyelse av el- och teletekniska anläggningar. Ombyggnad av långhusets östra bänkkvarter, demontering av två bänkrader samt anslutande väggpaneler. Ombyggnad av utrymmen under läktare, nya mellanväggar, omdisponering av toalett, demontering av en bänkrad, förnyelse av ytskikt. Omläggning av kalkstensgolv i långhus och del av kor. 3
Förändring av långhusets östra del För att uppnå större flexibilitet samt för att bereda plats för kör och instrumentalister genomfördes en ombyggnad av långhusets östra del. Det ursprungliga förslaget innebar att de båda främre bänkkvarteren i sin helhet skulle demonteras och ersättas med lösa stolar. Med hänsyn till de slutna kvarterens betydelse för upplevelsen av kyrkrummet kunde förslaget ur antikvarisk synpunkt inte accepteras. Vid samråd på plats nåddes enighet om en alternativ lösning. De båda främre bänkraderna demonterades och bänkfronter flyttades. Kortrappan utökades till triumfbågens fulla bredd samt försågs med demonterbara räcken av smide. Golv kompletterades med kalkstensplattor lika befintliga. Långhusets östra del efter ombyggnad 4
Gravkammare och gravhällar i långhuset Cort von Dorens murade grav I samband med demonteringen av bänkar påträffades under plankgolvet i långhusets nordöstra bänkkvarter en igenmurad gravkammare. Gravkammaren begränsas av ca 2 m höga putsade tegelmurar samt var endast delvis täckt med bräder. Utrymmet är ca 4 x 2, 5m och innehåller ett dussintal kistor. En del av dessa är staplade på varandra, andra ligger kullvräkta med öppna lock och delvis utfallna kvarlevor. I Ronneby Gravställeslängd 1701-1811 (utgiven av Ronneby Släktforskarförening 2000) upptas 50 gravställen i kyrkorummet, vilka tillsammans upptar i stort sett hela golvytan. (jfr bil. 3) Under nr 16 anges: Där näst intill är Cort von Dorens murade graff, som tager sin begynnelse wedh dhe 3 främsta wännestohlarna eller rådm:stohlarne på manfolcsraden och går öffer heela gången näst intill Chordöran in uthi dhe främste wännestohlarna på quinfockaraden, och nästan så långt norr som dhe 3 wännestohlarna på quinfolckaraden sträcker sig i längden Detta Grafställe, emedan effter föra gången lysning af prädikestolerne i Carlscrona och här, ingen arwinge till graven försportz, är försålt till Öfwer Commisarien Sal: Anders Psilander och dess broders Peter Psilanders arfwingar Av beskrivningen framgår vidare at the i grafwen förut stående liken blefwe qware och orubbade De omnämnda wännestohlarna var s.k. vändsäten, som stod i kvarteren närmast triumbågen, fyra på var sida om mittgången. Uppgifterna om den murade gravens utsträckning överensstämmer helt med den aktuella gravkammaren. Ovanpå en av kistorna påträffades en sida av en dagstidning från den 17 juli 1911 och uppenbarligen har gravkammaren varit öppen även vid den detta år genomförda stora kyrkorenoveringen, då bland annat golvet höjdes och lades om. Efter fotodokumentation (från stege) och inmätning i plan täcktes gravkammaren med brädor. 5
Interiör av gravkammaren 6
Gravhällar I samband med ledningsdragning i långhusets västra del påträffades i sandlagret under golvplattorna tio kraftigt nedslitna gravhällar. Hällarna låg plant på en nivå ca 15 cm under nuvarande golv. Samma nivåskillnad kunde konstateras under bänkkvarteret över den ovan nämnda gravkammaren och uppenbarligen har golvnivån höjts vid den genomgripande renoveringen 1911. Endast i ett par fall var hällarnas inskrifter möjliga att tyda. Efter dokumentation och inmätning i plan täcktes hällarna åter med sand. 1. Häll av grå kalksten, 200x145 cm, nedsliten med delvis läslig inskrift: Jacob Wittberg och dess ARFWINGAR I hörnen rundlar med dödskalle, timglas och ängel. örn. (enligt Gravställeslängden N: 42 inköpte Amiralitetskassören Jacob Wittberg gravplatsen 1735, varvid en äldre gravhäll återanvändes) 2. Häll av grå kalksten, 194 x120 cm, kraftigt nedsliten, ej läslig. (enligt Gravställeslängden (N: 41) inköpte Factoren Johan David Bossou och hans arvingar gravplatsen 1738) 3. Häll av grå kalksten, 198x120 cm, kraftigt nedsliten, delvis läslig inskrift: VON SCHOTING och dess ARFWINGAR. (enligt Gravställeslängden hade medlemmar av släkten von Schoting två gravplatser, dels längre västerut, N: 42, se ovan, dels N:34) 4. Häll av grå kalksten, 182x120 cm, kraftigt nedsliten., i mitten kartusch, ej läslig. 5. Mittparti av häll av grå kalksten, 65 x 65 cm, rundel omgiven av lagerkrans med delvis läslig inskrift:...ar F II... NIISSO och dess ARFWINGAR A o 1702 6. Häll av grå kalksten, 200 x 120 cm, nedsliten, ej läslig. 7. Häll av grå kalksten, 190 x 1200 cm, nedsliten, ej läslig. (enligt Gravställeslängden platsen för BorgM: Cnuth Phersss: murade graff ) 8. Häll av grå kalksten, 105 x 85 cm, nedsliten, ej läslig. 9. Häll av grå kalksten, 108 x 85 cm, nedsliten, ej läslig. 10. Häll av grå kalksten, 82 x82 cm, nedsliten, ej läslig. Gravhällar i långhusets västra del 7
Förändring av tornets bottenvåning samt orgelläktare Tornets bottenvåning genomgick en betydande förändring på 1970-talet då en stor del av utrymmet under orgelläktaren byggdes in och här inrättades väntrum och toalett på ömse sidor ett smalt entréparti. Det senare försågs med väggar klädda med smal, laserad brädpanel. Väggen mot kyrkorummet kläddes med samma typ av panel och fick enkla döbattangdörrar i ramverkskonstruktion. Entrépartiet upplevdes som mörkt och ogästvänligt och såväl väntrum som toalettutrymme var i behov av en renovering. Samtliga sekundära väggar revs i likhet med ytskikt med glasfiberväv på övriga ytor. Nya väggar uppfördes av plywood och gips på stålreglar. Väggytorna putsades med genomfärgad finputs. Befintliga dörrar i passage ersattes med nya spegeldörrar. Speglar i döbattangdörrarna ersattes med glas för bättre ljusinsläpp och visuell kontakt med kyrkorummet. Plastmatta i trappan till orgelläktaren avlägsnades. Plan- och sättsteg slipades och täckmålades. På orgelläktaren lades nytt massivt trägolv i ask. Läktarbarriären förhöjdes med räcke i mässing. Renoveringen av förvaringsutrymmet bakom orgelverket har påbörjats med rivning av fast skåpinredning. Arbetet är ej slutfört. För att erhålla större utrymme för informationsplats m m demonterades på vardera sidan om mittgången en bänk. I samband med komplettering av golvet under det södra bänkkvarteret påträffades ytligt liggande skelettrester från tidigare omrörda gravar. Benresterna lämnades kvar och täcktes med sand. Västpartiet efter ombyggnad 8
Västpartiet efter ombyggnad Orgelläktaren efter renovering 9
Värmeinstallation Kyrkans föråldrade vattenburna värmeanläggning demonterades i sin helhet. I kyrkorummet samt i koret monterades konvektorer under bänkar. I övriga utrymmen placerades vägghängda radiatorer. I vapenhuset anslöts befintlig radiator med nya ledningar till systemet. Under bänksitsarna monterades en isolerskiva täckt med internitskiva. För att bereda plats för konvektorerna ersattes bänkarnas mittstöd med L-formade stödben i smide. Bänkarnas infästning förstärktes med skruv och vinkeljärn. Ledningsdragning i långhuset Efter montering rengjordes och oljades samtliga bänkar. Ledningsdragning förlades i långhus och kor under golv, i korsarmarna inne i bänkkvarteren. I samband härmed demonterades i sin helhet mittgångens kalkstensgolv. Detta uppvisade f ö betydande sättningar och var i behov av omläggning. Kalkstensplattorna låg i sand. Övrigt En genomgripande översyn och omläggning av elanläggningen gjordes, inklusive, ny högtalaranläggning, branddetekterings- och brandlarmssystem samt inbrottslarmssystem. Ledningsdragning i kyrkrummet förlades till kanaler i golv. Ledningsdragning på vind förlades till stegar monterade i takstolarna. Igenmurad öppning mellan torn och långhusvind togs upp och försågs med öppningsbar brandlucka. 10
Bilaga 1 11
Bilaga 2 12
Bilaga 3 13