MILJÖRAPPORT 2010 SOFIELUNDS ÅTERVINNINGSANLÄGGNING HUDDINGE KOMMUN

MILJÖRAPPORT 2010 SOFIELUNDS ÅTERVINNINGSANLÄGGNING HUDDINGE KOMMUN

Sidan 1 av 37 Miljörapportens textdel Innehållsförteckning Sid. 1. Verksamhetsbeskrivning 2 2. Tillstånd 10 3-4 Beslut 11 5. Tillsynsmyndighet 14 6. Tillståndsgiven och faktiskt produktion 15 7. Gällande villkor i tillstånd 18 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 26 9. Sammanfattning av resultat av mätningar 27 10. Vidtagna åtgärder för att säkra drift- och kontrollfunktioner 30 11. Vidtagna åtgärder vid driftstörningar, avbrott och olyckor 31 12. Åtgärder med syfte att minska förbrukning av råvaror och energi 32 13. Ersättning av kemiska produkter 33 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet 34 15. Åtgärder för att minska miljö- och hälsorisker 35 16. Miljöpåverkan vid användning av egentillverkade varor 36 17. Bilageförteckning 37

Sidan 2 av 37 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning SRV återvinning AB (SRV) ägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. VD för SRV är Robert Falck. Affärsområdeschef Anders Mattsson är ansvarig för verksamheten på Sofielunds återvinningsanläggning. Dotterbolaget Miljösortering på Södertörn AB driver sin verksamhet på Sofielunds återvinnings-anläggning för finsortering av returmaterial. Miljösortering på Södertörn AB ägs av SRV och IL Recycling. Verksamhetssystem; kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökontroll samt egenkontroll SRV arbetar sedan 2003 utifrån ett verksamhetssystem certifierat enligt ISO 14 001. SRV:s verksamhetssystem blev certifierat enligt ISO 9001 under hösten 2008. Verksamhetssystemet integrerar de tre områdena miljö, arbetsmiljö och kvalitet. I verksamhetssystemet finns rutiner och metoder för att fortlöpande följa upp verksamheten. Genom verksamhetssystemet och vårt egenkontrollprogram så säkerställs efterlevnad av kraven om miljörapport och egenkontroll enligt MB 26 kap 19, förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS:2006:9) om miljörapport. Beskrivning av verksamheten Sofielunds återvinningsanläggning ligger i Gladö industriområde i Huddinge kommun och ägs och drivs av SRV. Anläggningen är en processinriktad återvinningsindustri med en bredd av verksamheter innefattande bl.a. mottagning och kontroll av avfall, anläggningar för sortering, mellanlagring och behandling av hushållsavfall och industriellt avfall, anläggning för hantering av farligt avfall samt tre deponiområden. Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning kan delas in i tre områden: Hantering av icke farligt avfall Hantering av farligt avfall Hantering av lakvatten Sofielunds återvinningsanläggning består av följande delar: Mottagningsstationer Anläggningar för hantering av hushållsavfall och industriellt avfall

Sidan 3 av 37 Anläggning för hantering av farligt avfall Anläggning för hantering av förorenade massor Deponiområden System för omhändertagande av vatten Anläggningen omfattar totalt ca 124 ha, varav ca 70 ha består av deponiområden. 2009-10-13 fick SRV, av miljödomstolen, nytt tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet har ersatt samtliga tidigare gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöbalken. Tillståndet togs i bruk den 20:e januari 2010. Enligt tillståndet ålagdes SRV också att göra en prövotidsutredning (kallad U1) samt att utreda ny teknik för tvätthallsslamanläggning. I tillståndet ingick också några frågor som vilandeförklarades av miljödomstolen. 2010-12-23 redovisade SRV prövotidsutredningen, redovisning av utredning för ny teknik till tvätthallsslamanläggningen samt sin syn på vilandeförklarade frågor. Ärendet ligger just nu (mars 2011) hos miljödomstolen. Mottagning av avfall Allt avfall som kommer in till Sofielunds återvinningsanläggning passerar infartskontrollen där bland annat vikt, avfallsslag och avfallslämnare registreras. Deponerbart avfall körs till deponi 3 medan övrigt avfall körs till en sorteringsplatta, biologisk behandling eller till mellanlagringsytor beroende på avfallsslag. På sorteringsplattan kontrolleras och sorteras avfall för vidare behandling och återvinning. Farligt avfall tas emot vid mottagningsstationen för farligt avfall i norra delen av Sofielunds återvinningsanläggning. Avfall som ska till anläggningen för oljeavskiljning respektive tvätthallsslam vägs, kontrolleras/analyseras på plats innan avlastning sker. Förorenade schaktmassor vägs och kontrolleras mot erhållen avfallsdeklaration med avseende på föroreningsgrad och behandlingsbarhet. Övrigt farligt avfall (t ex styckegods) tas emot och vägs i sorteringshallen. Bild 1. Processchema för mottagning av avfall

Behandling av avfall Sidan 4 av 37 Inkommande träavfall, samt utsorterat bränsle, krossas i huvudsak av en kross på sorteringsplattan innan det skickas till förbränning för energiutvinning. Mottagen förbränningsslagg från Högdalens fjärrvärmeverk sorteras och återvinns till största delen som konstruktionsmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning. Sofielunds återvinningsanläggning tar även emot källsorterat matavfall för rötning och kompostering, samt park- och trädgårdsavfall till kompostering. Under 2010 har sluten kompostering införts. Enligt tillståndet (Mål nr M 5717-07) så har SRV tillstånd att uppföra och driva en anläggning för rötning av högst 50 000 ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per år. Under 2011 kommer bygget av en förbehandlingsanläggning för organiskt avfall som producerar en slurry (slurryn är tänkt att rötas i en befintlig rötkammare i Stockholmsområdet) påbörjas 1. Förpackningsmaterial levereras till finsorteringsanläggningen på återvinningsanläggningen. Deponi 3 utgör det nuvarande deponiområdet. Deponering har pågått sedan december 2005. Inom deponin finns också ett område för deponering av asbest. Deponi 1 inklusive mottagningsstationen för farligt avfall Verksamheten vid Deponi 1 startade 1939. Deponiverksamheten är idag helt avslutad och deponin är täckt sedan 1977. Deponiområdet är återställt och återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. Inom detta område finns även mottagningsstationen för farligt avfall, anläggningar för behandling av tvätthallsslam och oljeåtervinning samt för behandling av oljeförorenade massor (som inte är farligt avfall). Dessutom finns ett utjämningsmagasin för lakvatten från den avslutade deponin. Behandlat vatten från tvätthallsslamsanläggningen samt avrinningsytor inom området leds till utjämningsmagasinet. Vid mottagningsstationen för farligt avfall sker mottagning, sortering, omemballering och mellanlagring av farligt avfall. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Vid anläggningen för behandling av tvätthallsslam mottas förutom detta slam även gatubrunnsslam och oljeförorenat vatten. I anläggningen sker avskiljning av läckolja samt grov- och mellansedimentering, rensavskiljning, finsedimentering, flockning, fällning och filtrering. Det behandlade vattnet provtas och avleds till utjämningsmagasinet inom området. I oljeåtervinningsanläggningen avvattnas olja som därefter skickas till energiutvinning genom förbränning. 1 Anmälan för byggnationen av denna förbehandlingsanläggning gjordes till länsstyrelsen 21a december.

Sidan 5 av 37 Bild 2. Processchema för hantering av farligt avfall Deponi 2 Deponering vid Deponi 2 startade 1978 och avslutades i slutet av 2006. Förbränningsaska från Högdalens fjärrvärmeverk togs emot fram till januari 2007. Mottagen flyggaska har stabiliserats och deponerats i särskilda askceller. Inom deponiområdet finns även särskilda områden för asbest. Gas utvinns ur deponin och används för tillverkning av fjärrvärme. Större delen av Deponi 2 är återställd och området är återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. Under 2011 planeras sluttäckning för de delar som ej ännu har sluttäckts. SBR-anläggning med dammsystem och våtmark I anslutning till Deponi 3 finns en SBR-anläggning (satsvis biologisk rening) för lokalt omhändertagande av lakvatten. Anläggningen omfattar ett dammsystem om totalt sex dammar för lagring och utjämning av omhändertaget vatten samt en reningsanläggning kombinerad med konstruerad våtmark med översilningsyta och rotzon. Årets el-förbrukning Elförbrukningen inom Sofielunds återvinningsanläggning under 2010 var 4 006 503 kwh (jämfört med 3 741 092 kwh för 2009). Elen nyttjas främst till uppvärmning av byggnader, belysning inom området, drift av sorteringsanläggning, avfallskross, SBR-anläggning, oljeåtervinningsanläggning och rötningsanläggning samt olika typer av pumpar inom verksamheten.

Sidan 6 av 37 Bild 3. Flygbild över SBR-anläggning med dammsystem och rotzonsanläggning/våtmark, Sofielunds återvinningsanläggning Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Påverkan sker eller kan ske genom utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, samt genom energi- och elförbrukning. Den del av verksamheten som främst bedöms kunna ge upphov till lukt är mellanlagring och behandling av biologiskt lättnedbrytbart avfall (kompostering och rötning). Mellanlagring av obehandlat organiskt avfall kan medföra emissioner i form av olika gaser. Problemen åtgärdas genom begränsad lagringstid och lagring under tak. En sluten komposteringsprocess genererar mindre lukt än en öppen process. SRV har under 2011 infört sluten kompostering. Rötningsanläggningen utgör ett slutet system och är dessutom försett med luktfilter. Lukt från lakvattendammarna kan också förekomma men förhindras/lindras genom luftning av vattnet, och regelbunden sanering genom utgrävning av sediment i dammarna. Hantering av förorenade massor innebär avgång av mindre mängder lättflyktiga ämnen. För att förhindra detta sker behandling av förorenade massor täckt och med kolfiltrering. Transporter till och från återvinningsanläggningen samt arbetsmaskiner som används inom Sofielunds återvinningsanläggning ger upphov till emissioner av t ex koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid till luften. SRV återvinnings ambition är att i ökad utsträckning använda alternativa bränslen (t ex biodiesel eller biogas) för att minska emissionerna. I ledet att fasa ut fossila bränslen så krossar också entreprenör numera returbränsle till våra värmeverk med en el-kross (tidigare skedde krossning med dieseldrivna verk). Sortering och krossning av grov- och industriavfall samt transporter på grusvägar kan ge

Sidan 7 av 37 upphov till damm. Vid behov sker vattenbegjutning, sopning och saltning. Vid hantering av askor kan askorna vid behov vattenbegjutas. Damning motverkas också i form av mellantäckning av deponin. Deponier ger upphov till gasemissioner genom nedbrytning av organiskt material. Vid Deponi 1 och 2 sker uppsamling och utvinning av deponigas för fjärrvärmeproduktion. Uppsamling av gas sker genom gasbrunnar och ledningar utlagda i deponierna och leds via reglerbrunnar till en gasstation. I framtiden kommer gasbildningen från deponierna att avta beroende på förbudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Den minskade gasbildningen liksom fortsatt sluttäckning av deponierna innebär att den diffusa gasavgången till atmosfären kommer att minska. Under året så var uppsamlingsgraden av deponigas ca 26 %. Verksamheten ger upphov till olika typer av vatten som kan vara påverkat av verksamheten (lakvatten, processvatten, dagvatten och spillvatten). SRV återvinning vidtar olika åtgärder för att förhindra att förorenat vatten från verksamheten påverkar yt- och grundvatten i omgivningen. Sådana skyddsåtgärder omfattar bl a uppsamling av lak- och processvatten samt av avrinningsvatten från behandlingsytor, rening av vatten och provtagning av vatten enligt kontrollprogram. Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning omfattas av ett kontrollprogram för lak-, yt- och grundvatten. Genom kontrollprogrammet kan miljöpåverkan från verksamheten på lak-, yt- och grundvatten utvärderas och kompletterande skyddsåtgärder föreslås. Buller uppkommer främst från arbetsfordon och maskiner inom anläggningen. De dominerande bullerkällorna vid återvinningsanläggningen är olika typer av krossning, maskinarbete samt lastning/tömning av containrar. Vid inköp av ny utrustning och nya maskiner tas hänsyn till bulleregenskaperna. Bullrande verksamhet placeras så att störning av buller begränsas. Energiresursförbrukning sker i form av användning av fordonsbränsle och elektrisk ström. Ambitionen är att utöka nyttjandet av t ex biodiesel och biogas. Det har också installerats en RME-tank (RME, eller rapsmetylester, är ett slags biodiesel) för lastbilarna som ett steg i ledet att fasa ut fossila bränslen. I ledet att fasa ut fossila bränslen så krossar också entreprenör numera returbränsle till våra värmeverk med en el-kross (tidigare skedde krossning med dieseldrivna verk) vilket också reducerat vibrationer och buller. Systematiskt arbete för miljö, kvalitet och arbetsmiljö Inom ramen för Sofielunds egenkontroll undersöks och bedöms riskerna (tekniska, organisatoriska, administrativa etc.) med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt fortlöpande och systematiskt. Egenkontrollen är huvudsakligen byggd på aktiviteter, åtgärder och rutiner för att på ett enkelt sätt, kontinuerligt och systematiskt minimera riskerna, identifiera riskerna och aktivt följa upp de risker som är identifierade inom verksamheten. Egenkontroll är delvis integrerad med SRV:s verksamhetssystem som sammanfattar miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Rutiner för drift och underhåll finns dokumenterade i verksamhetssystemet. För att enkelt kontrollera uppföljning av rutiner finns checklistor. Rutinbeskrivningar uppdateras i takt med förändringar. I verksamhetssystem finns det möjlighet att lämna in förslag och avvikelser gällande verksamheten. Alla på SRV ansvarar för att lämna in förslag och avvikelser och på det sättet ta sitt ansvar för det gemensamma arbetet med ständiga förbättringar.

Sidan 8 av 37 SRV:s verksamhetssystem är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Det innebär att arbetet sker strategiskt och systematiskt med ständiga förbättringar för att minska miljöpåverkan och för att effektivisera arbetet. Externa revisioner Externa revisionerna av organisationen genomförs med hänsyftning på ISO 9001 och ISO 14001. Alla vid revisionen identifierade avvikelser/anmärkningar ska hanteras av respektive ansvarig chef i verksamhetssystemet. SRV:s chefer ansvarar för att hantera de från revisionerna inrapporterade avvikelserna så att de blir åtgärdade inom skälig tid. Resultat från genomförda externa revisioner skickas ut till chefsgruppen samt ska medfölja vid nästföljande genomgång av ledningen. Rapporterna arkiveras och diarieförs. Interna revisioner SRV har en 3-årig intern revisionsplan. Vid varje internt revisionstillfälle sker revision av följande områden; policys, risker, förbättringsarbetet, kommunikation, efterlevnad av lagar, ledningens engagemang, hantering av förändringar, mål, korrigerande & förebyggande åtgärder. Efter varje år utvärderas de interna revisionerna och eventuellt behov av nya revisionsområden identifieras utöver planen. Revidering av miljöaspekter Miljöaspekterna är framtagna efter en bedömningsmetod och dokumenterad i miljöaspektregistret. Detta register revideras vid behov. Registret för betydande miljöaspekter revideras varje år vid ledningens genomgång alternativt vid ett separat möte där ledningen medverkar. Systematiskt arbetsmiljöarbete På Sofielunds återvinningsanläggning gäller SRV:s riktlinjer och rutiner för att säkerställa det interna arbetsmiljöarbetet som systematiskt undersöker, bedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön. SRV ska tillsammans med samtliga medarbetare samverka när det gäller att utforma en säker arbetsmiljö. Inom SRV genomförs skyddsronder kontinuerligt. En huvudskyddsrond äger rum under våren inom samtliga enheter. En uppföljande rond äger rum på hösten. Ronder skall därutöver vidtas vid behov. Problem i arbetsmiljön ska i första hand rapporteras till närmaste chef. Problem i arbetsmiljön kan också rapporteras skriftligt i form av avvikelserapportering. Vid arbetsskador, tillbud/avvikelser, riskfyllda arbetsmoment, förändringar av olika slag skall riskerna skriftligen bedömas. Respektive chef är ansvarig för att så sker. Riskbedömningar och kartläggningar av arbetsmiljön kan ske på olika sätt, t ex genom medarbetarundersökning, skyddsronder, riskbedömning av ett särskilt arbetsmoment osv. Handlingsplan upprättas efter kartläggningar och riskbedömningar. Skyddsronder och arbetsplatsträffar som sker minst 10 gånger per år finns dokumenterade i SRV:s affärssystem. Systematiskt brandskyddsarbete Varje avdelning har lokala rutiner vid brand och utrymning. Respektive chef är ansvarig för att rutiner finns och att de är väl kända inom enheten. Inom SRV finns en brandskyddsorganisation som har till uppgift att tillse att brandskyddet fungerar tillfredställande. Samtliga anställda ska känna till den lokala enhetens utrymningsplan. Samtliga anställda ska också känna till var brandskyddsutrustning finns, var första förband finns samt var närmaste återsamlingsplats finns. Respektive chef är ansvarig för att informera sina medarbetare.

Sidan 9 av 37 Riskbedömningar vid SRV Varje chef skall årligen göra skyddsronder och en skriftlig kartläggning av riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet samt inventera behov av utbildning och utrustning för första hjälpen och krisstöd. Avdelningschefer är ansvariga att efter upprättade protokoll genomföra de förändringar eller åtgärder som beslutats. Om det framkommer risker skall förebyggande åtgärder vidtas. Safety walks Anläggningens skyddsombud genomför månatliga kontroller på hela anläggningen för att förebygga olyckor samt upptäcka avvikelser angående miljö och arbetsmiljö. Granskning av rutiner vid årlig intern processanalys Årligen genomförs en intern processanalys för att identifiera, analysera och kvalitetssäkra, att de aktiviteter som SRV arbetar med efterföljer SRV:s mål och affärsplan samt att processen drivs effektivt. Processanalysen kompletterar SRV:s budget och prognosarbete, med analyser, viktiga iakttagelser och rekommendationer från alla processledare och processägare. Processägare ansvarar för genomförandet av processanalyserna. Marknads- och kvalitetschefen gör sedan en sammanställning när processägarna är klara med sin analys. Årsplan, plan för aktiviteter Årsplanen har två syften. Det ena syftet är att den som vill planera in större aktiviteter ska kunna göra det och säkerställa att aktiviteten inte krockar med någon annan. Det andra syftet är att säkerställa att viktiga aktiviteter blir utförda i tid. Med marknads- och kvalitetschefen som ansvarig tas förslag på årsplan fram av kvalitetssektionen i slutet på året. Respektive chef/processledare ansvarar för att planerade aktiviteter enligt årsplanen startas och genomförs i tid enligt planen. Eventuella justeringar görs löpande. Översyn av policy Årligen gör SRV:s ledningsgrupp en översyn av samtliga policys. De policys där innehållet justeras eller tas bort kommuniceras av respektive chef till berörda medarbetare. Årsplan för uppföljning av egenkontroll Genomgång av aktiviteter sker månatligen i samband med arbetsplatsträffar för att säkerställa att viktiga aktiviteter blir utförda i tid. Respektive medarbetare är ansvarig för att aktiviteter genomförs i tid enligt planen. Uppdatering av årsplanen sker förlöpande. Periodiska besiktningar Vid den periodiska besiktningen granskas utförande och teknisk kvalitet av utförandet av egenkontroll. Besiktningen utförs vartannat år av opartisk och sakkunnig besiktningsman. Besiktningen ger underlag för bedömning av om anläggningen drivs och underhålls på ett tekniskt optimalt sätt, samt om villkor och kontrollprogram följs. Senaste besiktningen på Sofielund gjordes hösten 2010.

Sidan 10 av 37 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet 2009-10-13 Miljödomstolen (Mål nr M 5717-07) Beslutet avser Miljödomstolen lämnar SVR återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet omfattar följande: Mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: - 100 000 ton matavfall, park- och trädgårdsavfall, varav 50 000 ton genom rötning och 25 000 ton genom kompostering, - 300 000 ton grovavfall och industriavfall, - 50 000 ton förorenade massor (som ej utgör farligt avfall), - 70 000 ton bottenaska (slagg) och bioaskor, - 25 000 ton flytande avfall, Mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: - 65 000 ton annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, - 30 000 ton farligt avfall i styckegods, Mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år. Årlig deponering av högst 90 000 ton icke farligt avfall varav högst 20 000 ton brännbart avfall och högst 5 000 ton organiskt avfall. Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande. Deponering av högst 30 000 ton farligt avfall per år. Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 får deponeras till dess annat har beslutats. Uppförande och drift av en anläggning för rötning av högst 50 000 ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per år samt till de övriga åtgärder som krävs för den fortsatta och förändrade verksamheten.

Sidan 11 av 37 3 och 4. Anmälningsärenden beslutade under året och andra gällande beslut 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. 2010-02-08 Nacka Tingsrätt Avser: rättelse/komplettering i mål nr M 5717-07 Beslut: Domslutet, sid. 1, rad 1 ändras SVR till SRV. Vidare ändras flytande avfall till flytande farligt avfall i domslutet, sid. 1, andra stycket, sista raden, sid. 6, punkten 21, andra stycket, sid. 10, andra stycket, rad 13 och sid. 20, tabellen, kolumnen tre nedifrån. Slutligen ändras silver till kvicksilver i domslutet sid. 3, P1, tabellen, och domen sid. 42, övre tabellen. 2010-06-18 Länsstyrelsen (5556-2010-6075) Avser: (svar angående) reparationer av sidotätning på deponi 3 vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av handlingar daterade den 26 april 2010 samt inspekterat genomförda reparationer den 15 juni 2010. Länsstyrelsen har inget att erinra och ärendet avskrivs från vidare handläggning. 2010-07-01 Länsstyrelsen (5553-2010-9437) Avser: föreläggande om utredningar, avhjälpande åtgärder samt installation av teknisk utrustning vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun Beslut: Länsstyrelsen i Stockholms län förelägger SRV återvinning AB med stöd av 9, 19, 21, 22, 26 kap, miljöbalken (1998:808) att: 1. Kontrollera och reparera bottenkonstruktionen för de delar av deponi 3 (deponi 2000) som tagits i anspråk men där avfall ännu ej deponerats. Eventuella reparationer ska vara genomförda senast den 30 september 2010. Redovisning av kontroll och genomförda reparationer ska skriftligen lämnas till länsstyrelsen senast den 8 oktober 2010. 2. Vegetation som kan skada sluttäckningskonstruktionen på den sluttäckta delen av deponi 2 ska avlägsnas. Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 september 2010. Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när åtgärden är genomförd. 3. Installera flödesmätning på lakvattenledning från deponi 3(deponi 2000). Mätutrustning ska vara installerad, kalibrerad och i drift senast den 30 september 2010. Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när flödesmätningen är installerad och i drift. 4. Utreda och ge förslag till eventuella avhjälpande åtgärder för att förhindra fortsatt läckage och omhändertagande av redan förorenade mark och vatten vid provtagningspunkterna Y3, Y4, Y6, Y7, Y21, G1, G2 och G5. För alla förslag till avhjälpande åtgärder ska den uppskattade kostnaden för åtgärden anges. Redovisning

Sidan 12 av 37 av genomförda utredningar och eventuella förslag till avhjälpande åtgärder ska vara inlämnad till länsstyrelsen senast den 1 mars 2011. 5. Redovisa en teoretisk vattenbalans för de delar av deponi 3 som tagits i anspråk. Vattenbalansen ska lämnas skriftligen till länsstyrelsen senast den 1 september 2010. 2010-07-02 Länsstyrelsen (5556-2010-7829) Avser: dokumentation av sluttäckning etapp 09 på deponi 2 vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen har tagit del av handlingar daterade januari 2010 samt inspekterat delar av sluttäckningarbeten den 15 juni 2010. Länsstyrelsen kan inte godkänna genomförd sluttäckning innan SRV Återvinning AB kan verifiera att funktionen av sluttäckningen är uppfyllda i enlighet med den inlämnade anmälan som beskriver konstruktionens egenskaper. 2010-08-04 Länsstyrelsen (5553-2010-10712) Avser: överklagan av punkt 2 i länsstyrelsens beslut 5553-2010-9437 angående vegetation på sluttäckningen på deponi 2 vid Sofielunds avfallsanläggning i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen i Stockholms län omprövar punkten 2 i föreläggandet med stöd av 27 förvaltningslagen (1968:22). Punkten 2 i föreläggandet ska i stället ha följande lydelse: 2. Vegetation som kan skada sluttäckningskonstruktionen på den sluttäckta delen av deponi 2 ska avlägsnas. Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2010. Länsstyrelsen ska skriftligen meddelas när åtgärden är genomförd. 2010-09-10 Länsstyrelsen (550-2010-5063) Avser: begäran om ställningstagande avseende en eventuell flytt av brandhärjat material från deponi Beslut: länsstyrelsen bedömer utifrån det underlagsmaterial som har presenterats att det är olämpligt att material som har använts för att släcka en brand på deponin ska skrapas av och återanvändas. Länsstyrelsen gör bedömningen att en utgrävning av de massor som använts vid släckning av branden inte är att anse som en mindre ändring av verksamheten och bör därför tillståndsprövas. Länsstyrelsen prövar inte denna fråga utan det ankommer på Miljödomstolen. 2010-11-04 Länsstyrelsen (555-2010-210 och 555-2009-56022) Avser: klagomål på buller och lukt från Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen överlämnar klagomål över dålig lukt samt buller från Sofielunds återvinningsanläggning till SRV återvinning AB för hantering inom ramen för egenkontroll av verksamheten

2010-11-08 Sidan 13 av 37 Länsstyrelsen (555-2010-010475 och 555-2010-000370) Avser: ekonomisk säkerhet för Sofielunds återvinningsanläggning, Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen har erhållit en ekonomisk säkerhet för Sofielunds återvinningsanläggning i enlighet med tillståndsbeslutet daterat 2009-10-13 i mål M 5717-07. Ärendet avskrivs härmed från vidare handläggning. 2010-11-12 Länsstyrelsen (555-2010-14202) Avser: Beslut om årlig avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Beslut: Länsstyrelsen fastställer avgiften för prövning och tillsyn enligt miljöbalken till146 900 kr. 2010-12-14 Länsstyrelsen (555-2010-15004) Avser: Beslut angående avvikelserapport gällande mottagning av oljeförorenade jordar med innehåll av farligt avfall på Sofielunds avfallsanläggning i Huddinge kommun. Beslut: Länsstyrelsen i Stockholms län avslutar ärendet utan ytterligare åtgärd.

Sidan 14 av 37 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Stockholms län

Sidan 15 av 37 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabellen gäller mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av följande årliga mängder av respektive avfallsslag. Avfallsslag Matavfall, park- och trädgårdsavfall Hanterad mängd under 2009(ton) 18 940 ton, varav 825 ton genom rötning och 16666 ton genom kompostering, samt 1449 ton som har förts ut för behandling på extern anläggning. Tillståndsgiven mängd (ton/år) 100 000 varav 50 000 ton genom rötning och 25 000 ton genom kompostering Grovavfall och industriavfall 90 756 2 300 000 Förorenade massor (som ej utgör farligt avfall) 26 684 3 50 000 Bottenaska (slagg) och bioaskor 34 523 4 70 000 Flytande farligt avfall 12 924 5 25 000 Tabellen gäller mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag Avfallsslag Hanterad mängd under 2010 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall 32 011 6 65 000 Farligt avfall i styckegods 1 283,8 30 000 2 Varav 9340 ton har mellanlagrats och 81416 ton har behandlats (efter eventuell sortering eller lagring). 3 Varav ca 3500 ton har behandlats (se också bilaga 6, RGS 90s årssammanställning). I den totalt redovisade mängden ingår också 624,63 ton som visade sig innehålla förhöjda halter av PAH:er (enligt första provtagning så var PAH-halten ej förhöjd) som efter upptäckt kördes till RGS 90:s anläggning i Norrköping; anmälan från SRV till länsstyrelsen gjordes i samband med upptäckt (länsstyrelsens beteckning: 555-2010-15004). 4 Endast slagg har tagits emot och behandlats. 5 Varav 12889 ton har behandlats och resterande mängd mellanlagrats och eventuellt sorterats. 6 Varav 3262 ton först har sorterats.

Sidan 16 av 37 Tabellen gäller mottagning och mellanlagring av högst 10 000 ton elavfall och vitvaror per år. Avfallsslag Hanterad mängd under 2010 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) elavfall och vitvaror 1 434 10 000 Tabellen gäller deponering av icke farligt avfall. Totalt Avfallsbenämning Deponering av icke farligt avfall Avfallskod (EWC) - Rest från Miljösortering 191212 - Tipprester industriavfall - Deponirest från ÅVC - Deponirest, branschspecifik - Schakt- & rivning (föranmält) - Deponirest från MSS/Metallkretsen - Deponi, ej branschspecifik - Material till konstruktionsarbete 191212 191212 191212 170904 191212 191212 17 03 02 Hanterad mängd under 2010 (ton) 20 158 Mängd i tillstånd, per år (ton) 90 000 ton icke farligt avfall varav högst 20 000 ton brännbart avfall och högst 5 000 ton organiskt avfall 7, 8 239,26 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 1 281,04 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 951,32 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 8,38 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 14,84 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 610,14 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 16 978,71 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 74,78 Kod finns med i domsbilaga 1 (tillhörande nr M 5717-07) 7 Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande (mål nr M 5717-07). 8 Det har under året ej gjorts någon deponering av brännbart avfall eller organiskt avfall (och det har heller ej sökts någon dispens för det).

Avfallsbenämning Deponering av farligt avfall Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2010 (ton) Sidan 17 av 37 Mängd i tillstånd, per år (ton) Totalt 1 492 30 000 9 -Material som innehåller asbest 170605* 1 492 Kod finns med i tabellen på sid 66 (tillhörande nr M 5717-07) Kommentar till deponering av farligt respektive icke farligt avfall: Deponeringen har minskat avsevärt jämfört med år 2009 då totalt 40 363 ton deponerades. 9 Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 (i miljödomstolens deldom, mål nr M 5717-07, 2009-10-13) får deponeras till dess annat har beslutats.

Sidan 18 av 37 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P1 Sammanlagt högst 250 000 m3 vatten får årligen avledas till Henriksdals reningsverk, under förutsättning att Stockholm Vatten anser det möjligt att ta emot och behandla det med avseende på nedbrytbarhet, bioackurnulerbarhet och toxicitet samt innehållet av tungmetaller och organiska parametrar, t ex PCB, PAH, AOX och ftalater. Avloppsvattnets ph ska som riktvärde 10 vara 6,5-11 och för utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden*. Parameter Kg/år Arsenik 0,2 Kadmium 0,08 Krom 0,8 Koppar 0,8 Silver 0,008 Bly 0,8 Zink 8 Under 2010 har 249 681 m 3 vatten från Sofielunds återvinningsanläggning avletts till Henriksdals reningsverk. Analyser enligt Stockholm Vattens önskemål har utförts. Analyserna finns redovisade i bilaga 3 (driftrapport, resultat från vattenprovtagning enligt SRV:s kontrollprogram). Resonemang och diskussion kring analyserna finns i Bilaga 1 Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten, samt, för analyser utifrån vatten som genomgår rening i vår SBR-anläggning, Bilaga 2. Provtagning och analyserna är utförda av ackrediterat laboratorium. Utsläppsmängder för 2010 för gällande parametrar var följande: Ämne kg As 4,27 Cd 0,09 Cr 14,99 Cu 15,80 Hg 0,015 Pb 3,41 Zn 241,39 Utsläppsmängderna överskrider alla provisoriska riktvärden. Angående SRV återvinning aktiebolags ansökan om tillstånd till utökad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun (M 5717-07) så ska här tilläggas att SRV, hos Miljödomstolen (Nacka tingsrätt), 2010-11-05, har begärt ändring av denna provisoriska föreskrift (dvs P1). Den begärda ändringen rör de provisoriska riktvärdena där SRV, i samråd och efter godkännande av Stockholm Vatten AB, har föreslagit följande reviderade provisoriska riktvärden: Ämne kg As 6 Cd 0,3 Cr 20 Cu 20 10 Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

Sidan 19 av 37 Hg 0,1 Pb 10 Zn 400 Det kan tilläggas att utsläppsmängderna för år 2010 inte överskred de riktvärdena som SRV enligt ovan har föreslagit ska gälla. 2011-02-08 beslutade miljödomstolen att ändra de provisoriska riktvärdena i enlighet med SRV:s förslag. Medelvärden på ph under 2010 på utgående vatten från anläggningen: Lakvattendamm L1: ph= 7,9 Lakvattendamm L2: ph=7,7 L8 (utsläppspunkt från kompostplattan): ph=4,6 Efter rening i SBR-anläggningen: ph=7,7 ph är analyserat av ackrediterat laboratorium (se även bilaga 3, driftrapport, resultat från vattenprovtagning enligt SRV:s kontrollprogram). SRV:s egna fältmätningar visar på ett medelvärde som ligger på ungefär samma nivå, se bilaga 3. Vattnet från fyra ovan nämnda utsläppspunkter blandas sedan innan det når spillvattennätet. Av de 249 681 m 3 vatten som gått till spillvattennätet så kommer endast 9325 m 3 vatten från L8. Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P2 För utsläpp av processvatten från tvätthalsslamsbehandlingen till kommunens spillvattennät gäller följande riktvärden*: Parameter Riktvärde (mg/l) Bly 0,05 Zink 0,5 Oljehalt (oljeindex) 20 Inkommande avfall till anläggningen för behandling av tvätthallsslam kontrolleras enligt rutiner som finns i verksamhetssystemet och utgående avloppsvatten från anläggningen provtas enligt kontrollprogram. Under 2010 togs stickprover och månadsprover för zink och bly varje månad och inte vid något tillfälle överskreds riktvärdena på någon av dessa parametrar. Oljeindex analyserades fyra gånger under 2010 utifrån stickprov och inte heller i dessa fall överskred halterna de provisoriska riktvärdena. Se även driftrapport, bilaga 3 (driftrapport, resultat från vattenprovtagning enligt SRV:s kontrollprogram) för exakta resultat. Allmänt: Villkor 1 Om ej annat framgår av denna dom skall verksamheten, inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. Villkoret är uppfyllt och SRV arbetar fortlöpande med att minimera vatten- och luft föroreningar. Allmänt: Villkor 2 Bolaget skall senast vid infartskontroll med stöd av handlingar såsom, analysprotokoll, klassningshandlingar eller karakteriseringshandlingar förvissa sig om att avfallet får tas emot på anläggningen. Inkommande avfall skall vägas. Allt avfall som deponeras och som inte är undantaget från föreskriften eller deponeringsförordningen genomgår en grundläggande karaktärisering. Uppgifterna dokumenteras skriftligt och sparas i 10 år.

Sidan 20 av 37 Allmänt: Villkor 3 Område där arbete pågår skall vara inhägnat och förses med varningsskyltar, utom i de delar av Deponi 2 och 3 där det finns naturliga barriärer som effektivt förhindrar fritt tillträde till området. Bolaget ska ha ett system för kontroll för att upptäcka och förhindra illegal dumpning inom anläggningen. Villkoret är uppfyllt. Området är inhägnat där det inte finns naturliga barriärer. Varningsskyltar finns uppsatta. Allmänt: Villkor 4 Opåverkat grund- och ytvatten skall avledas så att det inte når behandlings- eller Deponeringsområdena. Utloppsdiken skall fortlöpande underhållas. Opåverkat grund- och ytvatten från t ex sluttäckta deponeringsytor och parkeringsytor avleds. Förbättrande åtgärder och underhåll sker fortlöpande. Bl a så sker omgivningskontroll vid provtagning enligt rutiner i verksamhetssystemet. Allmänt: Villkor 5 Bräddning av lak- och processvatten, exklusive avledning till Henriksdals avloppsreningsverk, får inte ske. Misstänkt läckage kan ha förekommit i vallen (vid den yta av deponi 3 som färdigställts men där deponering ej påbörjats) med genomföring till Swerocks område. Utredning har gjorts och anmälan är skickad till länsstyrelsen 20:e september. Se även punkt 11 nedan. Allmänt: Villkor 6 Dagvatten från ytor inom anläggningen, som konstaterats vara opåverkat av hanteringen av avfall vid anläggningen eller vara av en kvalitet motsvarande sådant opåverkat dagvatten, får avledas avskilt från annat vatten som ett kontrollerat utsläpp till recipienten. Plan för ombyggnation av vattenhanteringssystemet är framtaget och kommer att byggas om under 2011. Allmänt: Villkor 7 Buller ifrån anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som begränsningsvärde utomhus vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid kl. 07.00-18.00 45 db(a) kvällstid kl. 18.00-22.00 40 db(a) nattetid kl. 22.00-07.00 Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer skall begränsningsvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dba enheter. Bullermätningar skall genomföras minst vart tredje år samt efter sådana ändringar av verksamheten, som kan påverka bullernivån på ett väsentligt sätt. Det finns rutiner för bullermätningar i SRV:s verksamhetssystem för att följa villkoret i tillståndet. Under 2010 genomförde Huddinge kommun en bullerutredning av Gladö industriområde, där Sofielunds återvinningsanläggning ligger. Bullerutredningen visar sammanfattningsvis att riktvärdet dag-, kvälls- och nattetid för externt industribuller vid närmaste bostäder innehålls för redovisade driftsförhållanden. Utifrån redovisad bullerutredning kan SRV visa att villkorade bullervillkor innehas. I övrigt, gällande krossning av returbränsle till våra värmeverk, så krossar numera vår entreprenör med en el-kross vilket har reducerat vibrationer och buller.

Sidan 21 av 37 Allmänt: Villkor 8 Verksamheten skall bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning, nedskräpning, vibrationer samt spridning via vind och vatten av avfall undviks. Om olägenheter ändå uppkommer skall bolaget vidta effektiva motåtgärder. I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för att minimera olägenheter från verksamheten. Nytt under 2010 är att SRV vid anläggningen för farligt avfall har byggt en tvätt för fordonsdäck och att det köpts två nya tält för nederbördsskydd av allt el-avfall. Det har också lagts nytt golv i sorteringshallen vid anläggningen för farligt avfall. Dessutom har ytskiktet på biosanplattan vid anläggningen för farligt avfall förstärkts. Sluten kompostering har också införts i enlighet med det nya tillståndet (M 5717-07). Entreprenör som krossar returbränsle till våra värmeverk gör det numera med en el-kross vilket reducerat vibrationer och buller. Allmänt: Villkor 9 Åtgärder skall vidtas mot större ansamlingar av fåglar vid anläggningen eller i närheten av denna samt för bekämpning av skadedjur. Skadedjursbekämpning drivs i samarbete med Anticimex där de kommer regelbundet för att åtgärda problem med skadedjur. Vid större ansamling av fåglar används en gasolkanon. Driften på Sofielund arbetar för att minimera antalet skadedjur genom att utforma arbetsrutiner som tar hänsyn till problematiken kring fåglar och skaderutiner. Allmänt: Villkor 10 En plan för åtgärder och beredskap mot brand skall upprättas i samråd med den lokala räddningstjänsten och finnas tillgänglig på anläggningen. I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för skydd mot olyckor och brand. I beredskapsplanen finns också en brandskyddsorganisation med en brandskyddssamordnare som följer upp och kontrollerar arbetet. Ansvaret för skyddsronder, utrymningsövningar, riskbedömningar och utbildningsplaner ligger annars på respektive chef. Allmänt: Villkor 11 Senast 6 månader innan verksamheter avslutas skall en anmälan med förslag till åtgärder för återställning av platsen lämnas till tillsynsmyndigheten. Villkoret har inte varit aktuellt. Allmänt: Villkor 12 Sökanden skall till tillsynsmyndigheten inom 3 månader inge egenkontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod för utsläpp till luft och vatten. SRV sände den 19:e april in kontrollprogram och redovisning av egenkontroll till länsstyrelsen. Behandling och lagring: Villkor 13 Kemikalier skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan nå dag-, yt- eller grundvatten.

Sidan 22 av 37 I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för hantering av farligt avfall för att säkerställa att hantering sker enligt tillståndet och gällande lagstiftning. Bl a så finns specialbelagda ytor, i form av biosan, där tryckimpregnerat trä mellanlagras. Ytskiktet på biosanplattan har under året förstärkts. Hallen för mottagning och sortering är invallad, liksom även de kamrar där mellanlagring av sorterat avfall (kemikalier) sker. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. Det har också lagts nytt golv i sorteringshallen. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Oljor och drivmedel som används i den dagliga driften är förvarade enligt gällande lagstiftning. Behandling och lagring: Villkor 14 Avskiljda sediment och olja från behandlingsanläggningar skall omhändertas vid godkänd behandlingsanläggning. Sediment från tvätthallsslamanläggningen blandas med flis. Delar av sedimentet siktas bort och flisdelen körs iväg till RGS 90:s anläggning i Norrköping. Övriga sedimentrester körs till deponi. Avskiljd olja från oljeavskiljningsanläggningen förs ut till Svensk Oljeåtervinning för oljeåtervinning. Behandling och lagring: Villkor 15 Samtliga operativa cisterner skall ha fungerande larm- och nivåmätningssystem så att överspolning, läckage, haveri och dylikt förhindras. I SRV:s verksamhetssystem finns alla rutiner för kontroll av cisterner. Kontroller journalförs. Besiktningar av ackrediterad besiktningsman arkiveras. Behandling och lagring: Villkor 16 Alla förorenade massor skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. De förorenade massorna skall vara analyserade före behandling. Analys av massorna skall ske efter behandling. Villkoret är uppfyllt. Okulärbesiktning sker och analys av förorenade massor sker före och efter eventuell behandling. Massornas ursprung och mängder redovisas i bilaga 6 (RGS 90s årssammanställning). Behandling och lagring: Villkor 17 Vid behandling av förorenade massor skall behandling ske i sluten anläggning med rening av utgående luft. Utgående luft skall renas från luktstörande emissioner, brandfarliga och frätande gasformiga ämnen. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen får som begränsningsvärde uppgå till högst 0,9 ton VOC per år per 5 000 ton behandlade massor. Villkoret är uppfyllt; behandling sker slutet och med rening med kolfiter, se bilaga 6 (RGS 90s årssammanställning). Behandling och lagring: Villkor 18 Innan någon av de nya behandlingsformerna påbörjas skall de anmälas till tillsynsmyndigheten. I anmälan skall bolaget beskriva försiktighetsmåtten för omgivningen. Ej aktuellt

Behandling och lagring: Villkor 19 Massor som även efter behandling klassas som farligt avfall får inte användas som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan- och sluttäckning av deponin. Sidan 23 av 37 På material som används i deponikonstruktioner ställs minst samma krav som på avfall som ska deponeras, de materialen ska klara kraven för icke farligt avfall. Förorenade massor som klassas som farligt avfall behandlas inte på anläggningen. Behandling och lagring: Villkor 20 Sluttäckningsmassorna skall uppfylla Naturvårdsverkets krav för mindre känslig markanvändning. För massor som ska gå till sluttäckning ovan tätskikt begärs analyser in för att säkerställa att kraven för MKM klaras. För de delar av deponi 2 som sluttäckts under 2010 och som vetter mot naturmark har endast KM-massor använts. MKM-massor har använts där uppsamling av avrinningsvatten sker. Under 2010 användes ca 85 000 ton massor till sluttäckningen. Behandling och lagring: Villkor 21 Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske nederbördsskyddat, och ämnen som kan reagera med varandra skall hållas åtskilda. Flytande avfall skall lagras inom invallade ytor som är täta och beständiga mot det avfall som lagras eller lagras i transportgodkända emballage på tät yta. Lagring och mellanlagring sker nederbördsskyddat och sådana ämnen som kan reagera med varandra hålls åtskilda och i sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. Under 2010 har det köpts två nya tält för nederbördsskydd av allt el-avfall. De ytor där flytande avfall lagras är invallade och täta och beständiga mot det avfall som lagras. Hallen för mottagning och sortering är invallad. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Behandling och lagring: Villkor 22 Rötning och kompostering av organiskt avfall, som inte innehåller park- och trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning av skadliga mikroorganismer säkerställs. Det är en slutenkompostering som kontrolleras bla. genom att man mäter temperaturen varje vecka och som dokumenteras och följs upp samt att man provtar råkomposten enligt spcr 152. Rötningsanläggningen har en hygienisering av allt substrat i en timme i 70 grader Celsius, dessutom utföres analyser enligt spcr 120. Behandling och lagring: Villkor 23 Vid längre driftavbrott skall matavfall inte mellanlagras utan föras till alternativ behandling. SRV återvinning har ett gott samarbete med andra avfallsbolag som kan ta emot matavfall vid eventuellt driftsavbrott och behandla detta med godkänd biologisk behandling.

Behandling och lagring: Villkor 24 Bolaget skall före utgången av oktober månad 2010 ha infört sluten kompostering. Sidan 24 av 37 Slutenkompostering har tagits i bruk. AG-BAGS som används som komposteringssystem påbörjades redan i april. Deponi: Villkor 25 Gas från deponier och reaktorer skall insamlas och avledas för behandling genom nyttjande alternativt förbränning. Effektiviteten av insamlingssystemet och hur mycket gas som behandlats skall årligen kommenteras i miljörapporten. Under 2010 uppgick den insamlade mängden gas från deponi 1 och 2 till 2,7 milj. Nm3 och 0,16 milj. Nm3 från biogasanläggningen, totalt ca 10 500 MWh. Den uppsamlade mängden deponigas (biogas från rötningsanläggningen är itne inräknad) utgör ca 26% av den beräknade totala mängden bildad deponigas. Oxidationen vid deponiytan beräknas vara ca 10 %, vilket ger ett diffust gasutsläpp på ca 66% eller 24m3/m2/år. Deponi: Villkor 26 Deponerat avfall skall täckas på lämpligt sätt så att den öppna sårytan hålls så liten som möjligt. Ytan får inte vid något tillfälle överstiga 5 ha. Inmätningar görs årligen. Den totala ytan för pågående deponi på deponi 3 är 5 ha, se beräkning (bilaga 4, deponiyta) Deponi: Villkor 27 Bolaget skall reservera en tillräckligt stor yta för framtida sidobarriär i grundvattnets strömningsriktning. Inom detta område får inte åtgärder vidtas som förhindrar möjligheterna att i framtiden anlägga en barriär inom området. Områdena för framtida sidobarriär finns avsatta i Huddinge kommuns pågående arbete med detaljplan som beräknas antas första halvåret 2012. Deponi: Villkor 28 Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om + 105 m.ö.h. Inmätningar görs årsvis och redovisas i bilaga 5, deponihöjd. Deponi: Villkor 29 Senast sex månader innan respektive deletapp anläggs skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av bottenkonstruktionens utformning (geologisk barriär, bottentätning, dränering och lakvattenuppsamling), vattenavledande åtgärder samt en deponeringsplan. Bolaget skall innan respektive deletapp anläggs till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av bottenkonstruktionen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om bottenkonstruktionens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna som skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant som bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Kvalitets- och kontrollplan tas fram i samband med projektering. Ingen ny bottenkonstruktion har anlagts under 2010. Endast justering och reparation av tidigare etapp har skett efter föreläggande från tillsynsmyndigheten (Dnr 5553-2010-9437).