Konsumentverkets verksamhet inom 2002 års energipolitiska program

Konsumentverket/KO PM 2005:06 Konsumentverkets verksamhet inom 2002 års energipolitiska program

Innehåll Inledning...3 Hushållens energianvändning...3 Konsumentverkets energiarbete...4 Provning och metodutveckling...5 Uppvärmningssystem och klimatskal för småhus...5 Hushållsapparater...8 Metodutveckling...10 Obligatorisk energimärkning av hushålls-apparater...10 Kontroll av information på energideklarationer...10 Provning...11 Vidareutveckling av märkningen...12 Utökad samverkan kring märkningsfrågor...12 Nya föreskrifter...12 Kontroll i butik...12 Enkätundersökning...13 Information...14 Webbsidor...14 Tryckta skrifter...15 Råd & Rön...16 Samverkan...17 Forskningskontakter...17 Deltagande i standardisering...18 Deltagande i utredning...18 Remisser...18 Resurser...19 Konsumentverkets verksamhet inom 2002 års energipolitiska program PM 2005:06 ISBN 91-7398-890-1 Konsumentverket 2005

Inledning Konsumentverket har i regleringsbrevet för år 2005 fått i uppdrag att till och efter samråd med Statens energimyndighet senast den 30 april 2005 redovisa insatser, resultat och en analys av effekterna av myndighetens verksamhet inom 2002 års energipolitiska program. Uppdraget till Konsumentverket är att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverad energieffektivisering hos såväl specifika användargrupper som hos en bredare allmänhet. Hushållens energianvändning Hushållen står för en betydande andel av Sveriges energiförbrukning och är därför en viktig målgrupp vid utformandet av energipolitiken. Den förbrukning som konsumenten i regel har lättast att styra är hushållselen och energin för uppvärmning av småhus, samt energiåtgången vid persontransporter. Enligt Energimyndighetens beräkningar (2001) används 25 000 kwh i ett genomsnittligt småhus i Sverige varje år. Därav går 60 procent till uppvärmning, 20 procent till varmvatten och 20 procent till hushållsel. För eluppvärmda småhus är fördelningen mellan uppvärmning och hushållsel inte känd. Eftersom dessa år 2000 utgjorde en dryg tredjedel av samtliga småhus så är den samlade faktiska fördelningen högst osäker. Ytterligare en faktor som bidrar till osäkerheten kring statistikuppgifterna gäller de hus som kan värmas med antingen olja eller el. Prisvariationer på olja och el förändrar valet mellan de båda energislagen i dessa hushåll vilka utgör ett betydande antal. Allt fler installationer av värmepumpar och biobränsleuppvärmning bidrar till minskad elanvändning i elvärmda hus, men i de bostäder där man byter från oljepanna till värmepump blir det istället en ökning av elbehovet. För dessa och även övriga hushåll finns det möjlighet att välja miljömärkt el vilket minimerar belastningen på miljön. Konsumentverket/KO PM 2005:06 3 (19)

Hushållselen som i genomsnitt beräknas till ca 5 000 kwh per år i småhus fördelas enligt diagram 1: Förbrukning av hushållsel i ett småhus under ett år Tvätt/tork 20% Belysning 20% Matlagning 16% Disk 7% Kyl/frys 20% Elapparater 17% 1 Diagram 1: Hushållselens fördelning i ett småhus Uppgifterna i diagram 1 är baserade på ett relativt svagt underlag eftersom insamlingen av statistikuppgifter, där hushållen kan avskiljas från andra aktörer inom sektorn bostäder och service, är bristfällig. Ännu mer osäker är fördelningen på olika verksamheter inom hushållen. Som grund finns en fältundersökning utförd för ca 10 år sedan och den omfattade endast 66 småhus. Mycket har hänt sedan dess. Obligatoriska energideklarationer har införts på hushållsapparater som blivit mer energisnåla, samtidigt som hushållens innehav av produkter ökat. Ca 10-15 procent av hushållens elanvändning uppskattas i dag gå till standbyförbrukning hos bl.a. hemelektronik och datorutrustning. Fördelningen i övrigt är grundad på laboratoriemätningar och antaganden av förmodade användningsfrekvenser. Konsumentverket har sedan den gjorda fältundersökningen försökt utveckla en metod för att tydligare dokumentera den faktiska förbrukningen och dess fördelning. Det har tyvärr inte varit möjligt att finansiera ett sådant projekt. Behovet av att få fram ett bättre underlag för åtgärder och uppföljning är således fortfarande minst lika stort, vilket framgått av Energimyndighetens rapport om hur statistik- och kunskapsunderlaget angående bebyggelsens energianvändning kan förbättras (Etapp 1, 2003). Konsumentverkets energiarbete Under de senaste åren har uppmärksamheten kring riskerna med växthuseffekten ökat efterfrågan på Konsumentverkets samlade kunskaper och öppnat nya vägar att föra ut dem. Konsumentverket har under 2004 fortsatt att förbättra tillgången till information för de svenska hushållen; fler produktprovningar har genomförts och resultaten har förts ut till producenter och ett mycket stort antal konsumenter. 1 Källa: Minska energikostnaderna i ditt hus, 2001, Statens energimyndighet. Konsumentverket/KO PM 2005:06 4 (19)

För hushållens val av konkreta insatser för minskad energianvändning är tillgången till information viktig. Därför har de delar av informationen på verkets webbplats som har en stark anknytning till energi förbättrats och byggts ut. Totalt har antalet besök på hela Konsumentverkets webbplats ökat från 7,1 miljoner (2003) till 10,5 miljoner (2004). Provnings-, märknings- och informationsverksamheten är till stor del inriktad mot att stimulera utvecklingen av mer energieffektiv teknik. Genom tester sker en kunskapsuppbyggnad om vilka produkter som är mest energieffektiva och hur de kan användas på bästa sätt. Denna kunskap används sedan för att ge information och råd till konsumenter så att valet och användningen av energieffektiva produkter förenklas. Samverkan med övriga myndigheter, forskare, konsumentvägledare och energirådgivare är en viktig del i energiarbetet. Det europeiska samarbetet och nya EUdirektiv är också i hög grad drivande för utvecklingen. För att sprida Konsumentverkets erfarenheter även till producenter, deltar verket i det europeiska och internationella standardiseringsarbetet; en till synes liten ändring i en standard kan i bästa fall medföra en mycket stor positiv påverkan på hela den europeiska eller globala marknaden. Ytterligare en viktig kanal som Konsumentverket använder för att driva på producenterna är den uppföljning som görs i samband med kontrollerna av den obligatoriska energideklarationen av hushållsapparater. Provning och metodutveckling Uppvärmningssystem och klimatskal för småhus Under 2004 har följande provningar och undersökningar genomförts för småhus: Provning av pelletskvalitet Nya pelletsbrännare i befintliga pannor Luft-luftvärmepumpar Luftavfuktare Ytterdörrar. Pelletskvalitet En fältstudie har genomförts där pelletskvaliteten från 12 olika tillverkare av pellets analyserats, se tabell 1. Det finns en svensk standard som skall reglera innehållet. I stort sett alla tillverkare uppfyllde standardens krav trots att variationerna i kvalitet var stora. Särskilt viktiga egenskaper är askhalt och asksmälttemperatur. För stora variationer kan medföra störningar vid intrimning och i drift efter varje ny leverans. Konsumentverket har i diskussioner med branschen framfört att det vore önskvärt med en skärpning av standarden så att de gränsvärden som finns definieras tydligare. Vidare bör pelletstillverkarna varudeklarera sina produkter så att konsumenterna vet att de får rätt kvalitet vid nya beställningar. Fältstudien visade även att risken är stor att pelletsen smular sig under transport till konsumenten; framförallt är detta problem vanligt vid bulktransporter. Smulad pellets kan leda till problem med matningen till pelletspannan och därmed driftstopp i brännaren. Upprepade återstarter medför i sin tur större miljöfarliga Konsumentverket/KO PM 2005:06 5 (19)

utsläpp eftersom förbränningen blir ofullständig innan den normala driftstemperaturen har uppnåtts. Produkt Antal produkter Askhalt (Krav: 0,7 %) Asksmälttemperatur (Krav: > 1 300 ºC) Lägsta Högsta Lägsta Högsta Pellets 12 0,3 % 1,7 % 1 180 ºC 1 520 ºC Tabell 1: Resultat vid provning av pelletskvalitet. Nya pelletsbrännare med äldre värmepannor Omkring 55 000 småhusägare i Sverige använder pellets som bränsle vid uppvärmning. Det är mycket vanligt att husägare konverterar gamla oljepannor till pannor med pelletsbrännare, vilket också är det billigaste sättet att byta från olja till biobränsle. Men även om en viss brännare och värmepanna var för sig förefaller ha bra prestanda så är det inte säkert att prestandan när de kombineras blir bra. För de konsumenter som byter sin oljebrännare till en som använder pellets istället är det därför viktigt att veta att energiprestandan är beroende av att brännare och panna passar ihop. Resultaten vid provningen varierade som väntat mycket beroende på vilken brännare och panna som kombinerades, se tabell 2. Vissa kombinationer var direkt olämpliga eftersom de genererade störningar i driften och förlorade i verkningsgrad vilket i sin tur orsakade onödigt höga utsläpp. Minst lämpliga för att konvertera till pelletseldning var de traditionella, vanligt förekommande dubbelpannorna, som eldas med olja eller ved. I första hand rekommenderas konsumenten att investera i en pelletspanna som är optimerad för pelletsbränning eftersom förutsättningarna då är bättre för en högre verkningsgrad, lägre utsläpp och framför allt en enklare hantering utan störande och onödiga driftstopp. Den bästa kombinationen av pelletsbrännare och värmepanna som finns på marknaden idag har en verkningsgrad på 90 procent vid medeleffekt och släpper endast ut 19 mg/m 3. Produkt Nya brännare med äldre värmepannor. Antal produkter 3 brännare 6 pannor Utsläpp av organiskt kol vid medeleffekt (Boverkets gränsvärde för organiskt kol: OGC 100 mg/m 3 ) Verkningsgrad vid medeleffekt Lägsta Högsta Lägsta Högsta 54 mg/m 3 288 mg/m 3 67 % 80 % Tabell 2: Resultat vid provning av nya pelletsbrännare med äldre värmepannor. Konsumentverket/KO PM 2005:06 6 (19)

Luft-luftvärmepumpar För många småhus med direktverkande el som enda uppvärmningsform kan en luft-luft värmepump vara ett energieffektivt komplement som kan minska elförbrukningen ordentligt. En besparing på omkring 50 procent är en nivå som ofta är möjlig att nå. Provningen visade genomgående att de åtta nya modeller som testades denna gång var effektivare jämfört med de värmepumpar som ingick i ett test år 2001. Många av pumparna hade en hög värmefaktor (COP) ända ner till -15 ºC. Samtliga modeller klarade avfrostningen bra vilket är mycket viktigt; en värmepump med undermålig avfrostning fungerar inte under vinterhalvåret då värmebehovet är som allra störst. Det är inte heller önskvärt att värmepumpen avfrostar i onödan eftersom den då förbrukar mer elenergi. I tabell 3 redovisas den högsta och lägsta energibesparingen med de testade pumparna. Produkt Antal produkter Energibesparing (vid årsmedeltemperatur 6,1 ºC, för hus med en årsförbrukning på 20 000 kwh) Lägst Högst Luft-luftvärmepumpar 8 8 400 kwh/år 11 200 kwh/år Tabell 3: Resultat vid provning av luft-luftvärmepumpar. Ytterdörrar Ytterdörren utgör en viktig del av husets klimatskal. I vårt kalla klimat måste ytterdörren kunna stå emot sträng kyla, väta och höga vindlaster. Provningarna visade att samtliga dörrar uppvisade någon form av vattenläckage när de utsattes för regn. Flertalet dörrar klarade inte heller lufttäthetskravet vid låga temperaturer. Dörren ska dessutom ha en hög isolerförmåga; I tabell 4 framgår att värmegenomgångstalet (U-värdet) hos de testade dörrarna varierade mellan 1,1 och 1,6. Eftersom de dörrmodeller som ingick i provningen är bland de vanligast förekommande på marknaden och ofta används vid nybyggnation så kan provresultaten ge en fingervisning om vilka energiprestanda som förekommer i svenska bostäder. Konsumentverket anser att potentialen för förbättring av värmegenomgångstalet är stor även för de dörrar som fick bäst resultat i denna test. I dag saknas en energimärkning av ytterdörrar. En sådan märkning skulle kunna styra produktutvecklingen mot bättre dörrar eftersom skillnaden i energiprestanda då enklare kunde tydliggöras för konsumenterna. Kontakter har tagits med de enskilda tillverkarna men någon diskussion med branschen gemensamt har inte gått att få till stånd. Produkt Antal produkter U-värde Lufttäthet Lägst Högst Bäst Sämst Ytterdörrar 7 1,1 1,6 utan anm. ej tät vid -15 ºC Tabell 4. Resultat vid provning av ytterdörrar. Konsumentverket/KO PM 2005:06 7 (19)

Luftavfuktare När man byter ut den gamla oljepannan mot exempelvis fjärrvärme eller en värmepump är risken stor att luftfuktigheten i källaren ökar; spillvärmen från pannan som tidigare torkade ut och värmde luften med god luftväxling som följd försvinner när oljepannan tas bort. De konsumenter som drabbas av detta problem kan istället sänka luftfuktigheten med hjälp av en luftavfuktare där risken är stor för att vattenånga fälls ut på kalla ytor. Det är viktigt att luftavfuktaren är energieffektiv och att den klarar avfuktning även vid låga temperaturer. Provningen visade på stora skillnader i energieffektivitet mellan olika fabrikat; den bästa modellen hade nära dubbelt så bra prestanda som den sämsta, se tabell 5. Några fick frostbeläggning vid låga temperaturer. På marknaden för luftavfuktare går trenden mot att de nya modeller som introduceras av tillverkare blir allt mer energieffektiva. Utvecklingen är mycket positiv eftersom efterfrågan på luftavfuktare har ökat på senare år. Produkt Antal produkter Luftavfuktarens energieffektivitet (DER-värde) Högsta Lägsta Luftavfuktare 12 2,1 l/kwh 1,2 l/kwh Tabell 5: Resultat vid provning av luftavfuktare. Hushållsapparater För att uppmärksamma hushållen på elförbrukningen vid olika aktiviteter och hushållsgöromål görs mätningar, både i drift och i standbyläge, på såväl de mer energikrävande, som de mindre hushållsapparater som är vanliga i svenska hushåll. Provningsresultaten är en viktig del i det underlag som Konsumentverket behöver för att kunna ge råd till konsumenter om vilka produkter som har bra prestanda och hur de kan användas på bästa sätt. Av praktiska och ekonomiska skäl begränsas provningarna till ett urval av de mest relevanta egenskaper som gäller prestanda och funktion. För att efterlikna den praktiska användningen av hushållsapparater i en provningsmetod, där det ställs höga krav på tillförlitlighet och reproducerbarhet, krävs det i allmänhet en omfattande metodutveckling med ett stort antal upprepade mätningar. Trenden fortsätter mot en ökning av andelen hushållsapparater där man använder elektronik för att förbättra och lägga till funktioner. Detta kan ibland bidra till en högre energieffektivitet vid drift, men tyvärr har dessa apparater alltför ofta en onödigt hög standby-förbrukning. En av orsakerna till det är att de nätaggregat som används för att sänka spänningsnivån för elektroniken i regel har en sämre verkningsgrad vid de låga effekter som används när apparaten står i standby-läge. Standby-förbrukning av energi har mätts på bland annat datorutrustning, tvättmaskiner och mikrovågsugnar. Provningsresultaten kommer att ingå som grund för fastställande av kravnivåer i samband med internationell märkning av produkterna. Konsumentverket/KO PM 2005:06 8 (19)

Diskmaskiner Att diska i diskmaskin är mer energieffektivt än att handdiska. I ett fyra personers normalhushåll åtgår det ungefär 1050 kwh per år vid handdiskning, jämfört med endast 350 kwh om man istället använder diskmaskin. Av de åtta provade diskmaskinerna får alla utom en högsta betyg på disk och torkeffekt. En för konsumenten negativ utveckling är att det tar allt längre tid för maskinerna att uppnå dessa resultat, i extremfallet upp till tre timmar. Torktumlare De flesta torktumlarna på marknaden har energiklassningen C, vilket också var i linje med resultatet för de sex provade modellerna. Det är endast tumlare med inbyggd värmepump som är mer energieffektiva. I provningen undersöktes också hur mycket energi maskinerna använde vid olika standby-lägen; det visade sig att en av modellerna förbrukade energi även när den var helt avstängd. En jämförelse mellan torktumlare och torkskåp visar att torkskåp kräver mer energi än torktumlare för att torka en viss mängd kläder. För torkskåp finns inget krav på energimärkning. Köksfläktar I en test av åtta stycken köksfläktar provades bl.a. energieffektiviteten. Utsugsfläktar skickar ut varm luft utomhus till skillnad mot kolfilterfläktar som istället recirkulerar luften och därmed behåller den värme som finns i rummet. Dock har utsugsfläktarna en effektivare osuppfångning än kolfilterfläktarna och är därför att föredra när en sådan installation är möjlig. Ytterligare en nackdel med kolfiberfläktar är att de filter som används bör bytas med jämna mellanrum. Filter till utsugsfläktar kan däremot rengöras och håller därför betydligt längre. Kyl/frys Testen av tretton skåp visar att de två som förbrukar minst energi tyvärr även har sämst prestanda vid nedkylning och infrysning; det tar för lång tid att kyla eller frysa mat. Det beror på att dessa skåp har underdimensionerade kompressorer vilket i och för sig ger en lägre energiförbrukning, men det medför också att dessa skåp saknar tillräcklig kapacitet för att snabbt kunna kyla ner eller frysa in maten effektivt. Effektiv värmning av vatten Under 2004 gjordes en jämförande studie av olika sätt att värma vatten. Ett antal modeller av vattenkokare, mikrovågsugnar, spisar med gjutjärnsplattor, keramiska hällar och induktionshällar provades i kontrollerad miljö. Den energiförbrukning som uppmättes för respektive apparatslag användes som underlag för att räkna ut verkningsgraden och årsförbrukningen i ett hushåll, se tabell 6. Att använda vattenkokare är det snabbaste och mest energieffektiva sättet att värma vatten på. Konsumentverket/KO PM 2005:06 9 (19)

Årsförbrukning: Värmning av vatten från 15 ºC till 90 ºC, en gång per dag under 365 dagar Apparatslag Energi Tid / liter Verkningsgrad 0,5 liter 1 liter Energi Tid / liter Verkningsgrad Vattenkokare 16 kwh/år 1,40 min 97 % 33 kwh/år 2,70 min 97 % Induktionshäll 24 kwh/år 1,60 min 67 % 42 kwh/år 2,90 min 76 % Keramisk häll 33 kwh/år 4,20 min 48 % 51 kwh/år 6,60 min 62 % Gjutjärnsplatta 38 kwh/år 4,00 min 41 % 57 kwh/år 6,00 min 56 % Mikrovågsugn 40 kwh/år 4,00 min 40 % 73 kwh/år 7,80 min 44 % Tabell 6: Resultat vid jämförelse av olika sätt att värma vatten. Metodutveckling Nya provningsmetoder utvecklas främst för att förbättra de standarder som ligger till grund för energideklarationer och miljömärkning. Eftersom metoderna används vid såväl tillverkarnas egna laboratorier som av kontrollaboratorier är relevans och reproducerbarhet särskilt viktigt. Konsumentverket har deltagit i arbetet med funktionsstandarden för spisar, ugnar och hällar; en ny metod för att prova ugnars värmefördelning horisontellt och vertikalt har tagits fram och av arbetsgruppen föreslagits som en ändring i standarden. Detta förslag är ett reproducerbart funktionsprov som kan användas för att ta fram information om ugnars energijämnhet. I den energideklaration som används för ugnar idag saknas detta. Inom arbetet med tvättmaskiners provning har Konsumentverket fortsatt att arbeta aktivt. Underlaget till metod för att mäta sköljningseffektiviteten har kompletterats ytterligare. Som en uppföljning till 2003 års jämförelseprovning mellan olika laboratorier i Europa för att kontrollera standardiserade metoder för diskmaskiner har Konsumentverket fortsatt samarbetet med universitetet i Bonn. Ett nytt standardförslag har tagits fram där metoden förtydligats ytterligare i syfte att ge en tillförlitlig grund för energideklarationen. Obligatorisk energimärkning av hushållsapparater Kontroll av information på energideklarationer Den obligatoriska europeiska energideklarationen av hushållsapparater omfattar luftkonditioneringsaggregat, kylar, frysar, tvättmaskiner, kombinerade tvätt- och torkmaskiner, torktumlare, diskmaskiner, lampor och ugnar. Konsumentverket är utsett till kontrollmyndighet i Sverige för att upprätthålla trovärdigheten i deklarationssystemet. Konsumentverket/KO PM 2005:06 10 (19)

Provning De deklarerade uppgifterna har kontrollerats genom opartisk provning på 43 större hushållsapparater under 2004. Avvikelser har konstaterats enligt tabell 7 nedan. Berörda producenter har kontaktats för att få rättelse till stånd. Produktslag Antal provade produkter Antal provade produkter som ej uppfyller märkningskraven 2003 2004 2003 2004 Kylskåp 5 0 0 --- Frysskåp 5 0 0 --- Tvättmaskiner 10 8 6 2 Torktumlare 2 2 2 2 Diskmaskiner 2 6 2 4 Lysrörslampor 18 0 0 --- Kyl-frys 0 13 --- 0 Spisar 0 10 --- 0 Inbyggnadshäll/Ugn 0 4 --- 0 Tabell 7: Energideklarerade hushållsapparater, provade produkter. Genom att Konsumentverket regelbundet samlar in och sammanställer uppgifter från tillverkare i Köpguiden och på webbplatsen kan marknadens förändringar följas. Tabell 8 visar att antalet modeller på marknaden har vuxit kraftigt sedan energideklarationerna infördes för de flesta produktgrupperna, och att en mycket stor del av dessa återfinns bland de A-märkta modellerna. Produktgrupp Årtal energideklarationen infördes Antal modeller på marknaden vid energideklarationens införande Andel A- modeller vid införandet Antal modeller 2004 Diskmaskin 1999 135 14 % 247 77 % Frysbox 1995 47 4 % 40 40 % Frysskåp 1995 94 0 % 141 53 % Kyl-frysskåp 1995 120 2 % 344 80 % Kylskåp 1995 114 8 % 192 81 % Torktumlare 1997 55 0 % 88 1 % Tvättmaskin 1997 121 1 % 238 94 % Tabell 8: Förändringar av produktutbudet efter införandet av energideklarationer. Andel A- modeller 2004 Konsumentverket/KO PM 2005:06 11 (19)

Vidareutveckling av märkningen Konsumentverket medverkar i den kommitté under EU-kommissionens DG TREN, som arbetar med utökning och revidering av systemet. Arbetet med att revidera såväl ramdirektivet som olika produktdirektiv fortsätter. Förslag till standard och märkning av varmvattenberedare har diskuterats och kan komma att slutföras under innevarande år. Märkning av fönster är också på gång, vilket är värt att notera då det skulle vara den första passiva produkt som ingår i märkningsystemet. Vattenarmaturer har också presenterats som en tänkbar kandidat som kan ingå i systemet. Utökad samverkan kring märkningsfrågor För att kunna bevaka och driva olika energimärkningsfrågor på ett effektivare sätt har Konsumentverket och Energimyndigheten stärkt sin samverkan under 2004. Som ett led i detta har myndigheterna tillsammans anslutit sig till den arbetsgrupp (WG) om märkning som nätverket European Energy Network (EnR) tillsatt under 2004. Myndigheterna deltog tillsammans på ett möte i Berlin i september 2004, samt var gemensamt värdar för ett möte i Stockholm i februari 2005. Konsumentverket avser dessutom att delta i den under 2005 återstartade nordiska märkningsgrupp som också ska samverka kring dessa frågor. Nya föreskrifter En ny föreskrift (KOVFS nr 2004:03) för energideklaration av kylar och frysar, som ersätter tidigare föreskrift från 1994 (KOVFS nr 1995:1), har trätt i kraft under 2004. Dessutom har provningsstandarden för luftkonditioneringsapparater blivit klar under året. Märkningen av dessa har därmed kunnat börja tillämpas fr.o.m. 1 juni 2004. Kontroll i butik Uppföljningen av hur väl energimärkningen sköts i butiker som säljer vitvaror har genomförts för produktgrupperna kylar, frysar och ugnar under år 2004. Kontrollerna har omfattat 196 försäljningsställen spridda över 33 kommuner. Resultaten visar att 84 procent av kylarna och frysarna var energimärkta, vilket är ungefär samma nivå som vid kontrollen 2002. Resultatet från kontrollen av ugnarna visar att endast 34 procent var märkta. Ansvaret för det dåliga resultatet beträffande ugnar vilar enligt Konsumentverkets mening på leverantörerna som inte distribuerat märkmaterialet i tid. Därför har 14 leverantörer/generalagenter på den svenska marknaden fått ett påpekande om bristande märkning. I det förebyggande arbetet har Konsumentverket besökt och informerat ledningarna för åtta rikstäckande butikskedjor för vitvaror om vad som gäller för energimärkningen. Syftet har varit att informera om reglerna samtidigt som vi önskat inspirera ledningarna att stötta sina handlare i energimärkningsarbetet. Konsumentverket är övertygat om att det är betydelsefullt att kraven på energimärkningen genomsyrar butikskedjorna från den högsta ledningen och ut till handlarna. Det har visat sig att flera av kedjorna har olika miljö- eller kvalitetssystem där energimärkningen är eller borde vara en central del att följa upp. Resultaten av dessa möten bör man kunna utläsa vid nästa kontroll av energimärkningen i butiken. Konsumentverket/KO PM 2005:06 12 (19)

Enkätundersökning En konsumentundersökning av konsumenters kunskap om energibesparing och energimärkning har gjorts genom att intervjua 1 000 hushåll under år 2004. Syftet med undersökningen var att utröna konsumenters attityd till energisparande, kännedom om energimärkning samt utbredning och attityder till olika värmesystem. En del frågor kunde även jämföras med en liknande undersökning från 2003. Undersökningen påvisar flera kunskapsluckor ifråga om hushållets möjligheter till energibesparing. En överväldigande majoritet av de tillfrågade anser att det finns skäl att spara energi. De två skäl som nämns är dels att spara pengar, dels att spara miljön. På frågan om man fått information om energimärkningen när man köpt en ny vitvara, svarade nästan två tredjedelar, 65 procent, att de fått information om vad energimärkningen betyder. I en undersökning år 2003 var motsvarande siffra 52 procent och år 2000 endast 45 procent. Konsumentverket deltar i den kommitté inom generaldirektoratet för energi vid Kommissionen som utarbetar de detaljerade reglerna för de olika apparatslagen. Dessa direktiv har sedan implementerats i Sverige genom att Konsumentverket givit ut föreskrifter enligt tabell 9. Direktiv Innehåll Konsumentverkets föreskrifter 92/75/EEG 94/2/EG 95/12/EG 95/13/EG 96/60/EG 96/57/EG 97/17/EG Ramdirektiv, som anger att energideklarationer skall införas för hushållsapparater, att de utom uppgifter om energiförbrukning skall omfatta andra viktiga egenskaper hos produkterna, att information skall lämnas på etikett och i informationsblad och var ansvaret för genomförandet i olika delar ligger. Direktiv med detaljerade regler för energideklaration av kylskåp och frysar. Direktiv med detaljerade regler för energideklaration av tvättmaskiner. Direktiv med detaljerade regler för energideklaration av torktumlare. Direktiv med detaljerade regler för energideklaration av tvätt-torkar Direktiv om förbud av försäljning av kylar och frysar, som inte fyller kraven på minsta nivå av energieffektivitet. Direktiv med detaljerade krav för energideklaration av diskmaskiner. KOVFS nr 1995:1 95-06-13 KOVFS nr 1996:2 96-04-01 KOVFS nr 1996:3 96-04-01 KOVFS nr 1997:1 97-07-15 KOVFS nr 1998:9 98-07-01 KOVFS nr 1999:1 99-03-01 Tabell 9: Utvecklingen av det gemensamma obligatoriska systemet för energideklaration av hushållsapparater inom EU (forts. nästa sida). Konsumentverket/KO PM 2005:06 13 (19)

Direktiv Innehåll Konsumentverkets föreskrifter 98/11/EG 02/31/EG 02/40/EG Direktiv med detaljerade krav för energideklaration av lampor. Direktiv med detaljerade krav för energideklaration av luftkonditioneringsapparater Direktiv med detaljerade krav för deklaration av ugnar KOVFS nr 1999:2 99-07-01 KOVFS nr 2002:4 03-01-01 KOVFS nr 2002:3 03-01-01 03/66EG Direktiv om ändring av direktiv 94/2/EG KOVFS 2004:03 Tabell 9 forts.: Utvecklingen av det gemensamma obligatoriska systemet för energideklaration av hushållsapparater inom EU. Information Webbsidor Konsumentverkets webbplats (www.konsumentverket.se) hade cirka 10,5 miljoner besök under år 2004. Energiinformation finns under flera olika rubriker på webbplatsen. Konsumentverkets energikalkyl för småhusägare (www.energikalkylen.konsumentverket.se) ger en överblick över vad som kan göras och motivation att investera i uppvärmningsutrustning, för att i framtiden uppnå lägre driftkostnader och mindre miljöutsläpp. Under året har en upphandling genomförts rörande vidareutveckling av programmet och arbetet påbörjats. Energikalkylen hade 137 000 besök 2004. I anslutning till energikalkylen finns en rad olika informationstexter (www.energi.konsumentverket.se) som beskriver de olika uppvärmningssystemens för- och nackdelar. Det finns även information om vikten av att ta hänsyn till hur inomhus- och den yttre miljön påverkas av de val man gör. Här finns checklistor för att jämföra anbud från olika installatörer och vad man bör tänka på innan man anlitar en hantverkare. På energisidorna finns översikter över de på marknaden vanligast förekommande modellerna av ett trettiotal olika uppvärmningssystem. Marknadsöversikterna innehåller information från tillverkare eller återförsäljare om bland annat pris, mått och verkningsgrad hos produkterna. Texter innehållande för- och nackdelar med olika modeller finns i direkt anslutning till översikterna. Marknadsöversikterna finns även som trycksak för beställning ( Värme i småhus 2004 ). På webbsidorna finns också provningsresultat för olika typer av uppvärmningsprodukter. Energisidorna på Konsumentverkets webbplats hade 461 000 besök under 2004. Köpguiden (www.kopguiden.konsumentverket.se) är en översikt över de produkter som finns på marknaden inom produktgrupperna: nya och begagnade bilar, elpriser, diskmaskiner, kyl, frys, sval, mikrovågsugnar, spisar, tvättmaskiner och torktumlare. Köpguiden hade 877 000 besök 2004 om man räknar bort bilavdel- Konsumentverket/KO PM 2005:06 14 (19)

ningen och elprisjämförelsen. Under året har webbapplikationen uppdaterats. Energiinformationen är integrerad med annan information om till exempel funktion. Nytt för i år är att även testresultat från verkets provningar finns med. Elprisjämförelsen (www.elpriser.konsumentverket.se) samlar löpande in information från cirka 70 elbolag, merparten av de rikstäckande elleverantörerna på den svenska marknaden. Prisinformationen uppdateras i princip dagligen. Att kunna jämföra elpriser är ett stort konsumentbehov och intresset är stort hos konsumenterna. Elprisjämförelsen har haft över 600 000 besök 2004. Den går också att nå från Energimyndighetens och Konsumenternas elrådgivningbyrås webbplatser. Elpriserna sparas löpande och gör det möjligt att följa prisutvecklingen. Miljömätaren (http://www.miljomataren.konsumentverket.se) är en ny tjänst där besökaren ser hur han eller hon kan minska sitt bidrag till växthuseffekten. Miljömätaren beräknar den miljöpåverkan som sker vid personliga aktiviteter som boende, matvanor och privata resor. Miljömätaren visar hur grön man är och under avdelningen Många bäckar små... ser man att även små insatser har stor betydelse om många gör på samma sätt. Miljömätaren hade 17 000 besök 2004. Konsumentverkets tester av hushållsapparater och uppvärmningsutrustning har sedan april 2004 en egen adress på Konsumentverkets webb, (http://www.tester.konsumentverket.se). Under de åtta månderna under 2004 som den var öppen hade testerna ca 110 000 besökare. En översikt av antalet besökare på de delar av Konsumentverkets webbplats som har stark energianknytning finns i diagram 2. Antal besök: 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 2002 2003 2004 300 000 200 000 100 000 0 Energikalkylen Energisidorna Elprisjämförelsen Köpguiden Miljömätaren Diagram 2: Antal besök per webbapplikation 2002-2004. Tryckta skrifter Häftet Värme i småhus 2004 innehåller information om de på marknaden vanligast förekommande modellerna av ett trettiotal olika typer av uppvärmningssystem, som bland annat pris, mått och verkningsgrad. Häftet har tryckts i 1 400 ex- Konsumentverket/KO PM 2005:06 15 (19)

emplar och distribuerats till bland annat samtliga konsumentvägledare. Informationen finns även på webben, uppdelad i respektive uppvärmningssystem (www.energi.konsumentverket.se) Broschyrerna Energisnåla produkter och Handla elsnålt sänk elräkningen har gjorts i samarbete med Energimyndigheten och Naturvårdsverket. De innehåller bland annat information om EU:s energimärkning och andra energi- och miljömärkningar. Broschyrerna har skickats ut till samtliga konsumentvägledare, kommunala energirådgivare, agenda 21-samordnare samt till handlare. Hur den enskilde konsumentens beteende kan påverka växthuseffekten belystes i en bilaga till Råd & Rön nr. 9/2003, Något konstigt håller på att hända med vädret. Bilagan beskrev vad växthuseffekten är och att den håller på att förstärkas av mänsklig aktivitet. Bilagan ger praktiska tips på vad var och en kan göra för att minska koldioxidutsläppen. Under 2004 har den distribuerats i 29 000 exemplar till samtliga konsumentvägledare, energirådgivare, agenda 21-samordnare, bibliotek, skolor och organisationer. Råd & Rön I tidningen och på webbplatsen www.radron.se har två tester, med sammanlagt 16 stycken uppvärmningsutrustningar publicerats under 2004. Utöver detta har tidningen och webbplatsen skrivit om en mängd tester av stora och små hushållsapparater och hemelektronik. En översikt av Konsumentverkets informationsmaterial finns i tabell 10. Material Innehåll Distribution mm Böcker, häften Värme i småhus 2004 Modeller på marknaden av 30 produktslag för uppvärmning och ventilation. Uppdaterad 2004. 1 400 ex. distribuerade till konsumentvägledare m.fl. Broschyrer Något konstigt håller på att hända med vädret Energisnåla produkter, Handla elsnålt sänk elräkningen Råd & Rön-bilaga om den enskilde konsumentens påverkan på växthuseffekten. Information om bland annat EU:s energimärkning och andra energi- och miljömärkningar. 29 000 ex. distribuerade till konsumentvägledare, energirådgivare, agenda 21-samordnare, bibliotek, skolor och organisationer. Distribuerad till konsumentvägledare, kommunala energirådgivare, agenda 21-samordnare samt till handlare. Tabell 10: Konsumentverkets informationsmaterial om energi (forts nästa sida). Konsumentverket/KO PM 2005:06 16 (19)

Material Innehåll Distribution mm Webbapplikationer Köpguiden Energikalkylen Elprisjämförelsen Information inför val av hushållsapparater. Uppdaterade förteckningar över modeller på marknaden. Information inför ändringar av uppvärmningen i småhus med beräkning av kostnader och miljöutsläpp. Stöd inför byte av elleverantör med uppgifter om energikälla och besparingskalkyl. Uppdaterad 2004. Interaktiv för att underlätta listning av energisnåla modeller. Uppdaterad 2004. Interaktiv med möjlighet att jämföra olika åtgärder. Uppdaterad 2004. Interaktiv med möjlighet att jämföra olika val. Tidningen Råd & Rön Artiklar Artiklar om tester, val och användning av två uppvärmningsutrustningar samt 16 energikrävande hushållsprodukter: Prenumererad upplaga: 117 500 exemplar. Tabell 10 forts.: Konsumentverkets informationsmaterial om energi. Samverkan Samverkan med andra aktörer är ett av Konsumentverkets verktyg för att driva arbetet kring energieffektiviseringen. Under året har samverkan med Energimyndigheten skett gällande energiindikatorer, elcertifikat, provningar, vita certifikat och informationsarbete. Som beskrivits ovan har samarbetet mellan myndigheterna dessutom stärkts under året vad gäller märkningsfrågor. Samverkansavtalet mellan Energimyndigheten och Konsumentverket har reviderats. Konsumentverket medverkade i ett seminarium om energieffektiva hushållsapparater - teknikutveckling, behov och beteenden som anordnades av Energimyndigheten i december 2004. Till Energimyndighetens rapport om hur statistik- och kunskapsunderlaget angående bebyggelsens energianvändning kan förbättras (Etapp 1, 2003) har Konsumentverket bidragit med redovisning av behoven inom hushållssektorn. KOV har också bidragit med synpunkter på energistatistikprojektets fortsatta arbete, särskilt gällande utformningen av den enkät som ska riktas mot hushållen. Forskningskontakter Under år 2004 har Konsumentverket haft följande forskarkontakter: I utvecklingen av provningsmetoder för hushållsapparater har samverkan skett med universitetet i Bonn. Kontakter med Luleå tekniska högskola om elkvalitets- och EMC-frågor. Kontakt med Högskolan Dalarna gällande information till konsumenter om småhusuppvärmning. Konsumentverket/KO PM 2005:06 17 (19)

Deltagande i referensgruppsmöten om Vita certifikat, organiserade av STEM, Elforsk och Lunds universitet. Deltagande i referensgruppsmöten om Elforsks ELAN-program. Deltagande i standardisering Inom standardiseringen har insatser gjorts inom kommittéerna för olika slag av hushållsapparater och flera reviderade standarder har trätt i kraft under året. Konsumentverket har deltagit i ett tjugotal arbetsgrupps- och kommittémöten och har påverkat utformningen av standarderna på viktiga punkter, se tabell 11. Förslag till nya metoder för bedömning av hanterbarhet och för bestämning av sköljeffekt för tvättmaskiner har väckts och efter röstning lämnats vidare till berörda arbetsgrupper. En metod för mätosäkerhetsberäkningar, baserad på ett svenskt förslag, har färdigställts och kommer att ingå i flera provningsstandarder. Standardiseringsorgan Kommitté Svenska elektriska kommissionen (SEK) SIS CEN CENELEC IEC TK 59 Funktionsprovning av elektriska hushållsapparater TK 167 Kylar och frysar för hushållsbruk TC 194 WG 1 Domestic cookware TC 59 X Consumer information related to household electrical appliances TC 59 och subkommitter SC D, G, K Performance of electrical household appliances Antal möten 2004 Antal nya publicerade standarder 2004 2 0 2 0 1 0 1 0 15 3 Tabell 11: Deltagande i standardiseringsarbete 2004. Deltagande i utredning Under året har KOV deltagit i utredningen om byggnaders energiprestanda samt i en referensgrupp till arbetsgruppen för småhus. Remisser Ett tiotal remisser har besvarats inom energiområdet. De har bland annat berört eloch energimarknadsfrågor (elcertifikat, fjärrvärme, fossilgas), frågor om styrmedel (energiskatter, utsläppsrätter, elcertifikat, flexibla mekanismer) samt energideklarationer av byggnader. Konsumentverket/KO PM 2005:06 18 (19)

Resurser Resursanvändningen framgår av tabell 12 nedan. Anslag 21 B3 och 21 35:4 Provning och metodutveckling 2003 2004 7 299 6 813 Information och utbildning 2 235 2 255 Energideklarationer 145 706 Samverkan 1 334 1 030 Totalt 11 013 10 804 Tabell 12: Kostnader med fördelning på återrapporteringskrav. Kostnaderna inkluderar myndighetens administrativa kostnader. Konsumentverket/KO PM 2005:06 19 (19)