Bredband på landsbygden Manual för Folkungalands kommuner

Bredband på landsbygden Manual för Folkungalands kommuner

Innehåll 1. Bakgrund... 4 1.1 En era på väg mot sitt slut... 4 1.2 Vad är bredband?... 4 1.3 Mobila bredband kan vara ett alternativ... 5 Spridningen av mobila bredband via mobiltelefonnätet (3G) har varit explosionsartad under de senaste åren. Sänkta priser har varit den främsta anledningen till detta. Där det finns mobiltäckning är det med andra ord möjligt att komma åt internet om man har ett abonnemang. 5 1. 4 Värt att veta om fiber... 5 1.5 Bredband allt vanligare i de svenska hemmen... 6 1.6 Nationella mål... 6 1.7 Östergötland så här långt... 7 2. Jag vill ha bredband via fiber hemma, hur gör jag?... 7 2.1 Bildande av bredbandsförening... 8 2.2 Nätplanering och projektkalkyl... 8 2.3 En bra dialog driver arbetet framåt... 9 2.4 Beslut och nätbyggnad... 9 2.5 Vad kommer det att kosta?... 9 2.6 Hur är det med momsen?... 10 2.7 Hur kan man fördela kostnaden... 10 2.8 Fatta beslut om man vill gå med... 10 2.9 Innan grävningen börjar!... 11 3. Gräventreprenören... 11 3.1 Gräventreprenören är en vikig länk i processen... 11 3.2 Fornlämningar... 11 3.3 En bra dialog med gräventreprenaden... 11 4. Olika stödmöjligheter för bredband på landsbygden... 11 4.1 Ta kontakt med länsstyrelsen... 11 4.2 Mer information om att bygga ut bredband... 12 4.3 Undvik att få problem i framtiden... 12 4.4 Marknadsanalys... 12 4.5 Rotavdrag... 12 5. Bredband via fiber i Leader Folkungalands kommuner... 13 5.1 Linköpings kommun... 13 5.1.2 Utsikt står för... 13 5.1.3 Drift och underhåll... 13 5.1.4 Framtidens bredband i Linköpings kommun!... 13 Steg 1 - Undersök intresset.... 14 2

Steg 2 - Anmäl ert intresse.... 14 Steg 3 - Bilda en ekonomisk förening.... 14 Steg 4 - Genomför en projektering... 14 Steg 6 - Se över befintliga avtal.... 14 Steg 7 - Genomför upphandling.... 14 Steg 8 - Börja bygga.... 15 Steg 9 - Utsikt mäter in och ansluter.... 15 Steg 10 - Använd ert nya bredband.... 15 Mer information... 15 5.1.5 Internet, telefon och TV... 16 tjänster i Stadsnätet... 16 5.2.1 Mjölbys stadsnät... 17 5.2.2 Mjölbys stadsnät... 17 5.2.3 Projekt Degdala i Mjölby kommun... 17 5.3 Norrköping... 17 5.4 Motala... 17 6. Ordlista... 18 Fiberförening... 18 7. Referenser... 19 Materialet är framställt i samband med ett bredbandsprojekt i Bankekind, Linköping av Britt-Marie Gustafsson. 2011-03-01 3

Vi behöver en ny infrastruktur även på landsbygden Bredband blir allt viktigare för allt fler. Fler användare, fler krävande tjänster. Marknaden investerar i tätorter, men inte på landsbygden - för få abonnenter - stora avstånd - dyrt byggsätt Den digitala klyftan växer 1. Bakgrund 1.1 En era på väg mot sitt slut 1880 byggdes det första telenätet i Sverige. Den 9 januari 2005 började Telias avveckling, med målet att minska antalet anslutna hushåll med 50 000 fram till 2015. Meningen är att hela det fasta nätet (kopparledningen) ska försvinna, ett år som har diskuterats är 2015, men det kommer ganska säkert att ta längre tid innan all fast telefoni är borta. Men vi kan inte räkna med att några stora investeringar ska göras i det fasta nätet i framtiden, då tar de bort det i stället. När det fasta nätet försvinner kommer många många på landsbygden att vara hänvisade på landsbygden till datatelefoni, att vara både hänvisade för telefoni till och mobiltelefonerna, bredband. När både för marknaden inte vill och statens eller kommunens telefoni och pengar Internet. inte När räcker marknaden till måste inte man vill ta och saken statens i egna eller händer om man på landsbygden ska få kommunens tillgång till bredband pengar inte med räcker hög överföringskapacitet till måste man ta saken där i både egna internet, telefoni och TV kan samsas. händer om man på landsbygden skall få tillgång till bredband med hög överförings kapacitet där både Internet, telefoni och TV kan samsas. 1.2 Vad är bredband? Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Det går snabbare att surfa/överföra information med bredband än med modem, men det finns ingen definition av hur snabb en anslutning ska vara för att få kallas bredband. Hastigheterna kan därför variera från allt mellan en halv megabit upp till 100 megabit per sekund. De vanligaste teknikerna för bredband idag är ADSL via telenätet, som teoretiskt erbjuder upp till 24 Mbit/s. Bredband via fiberbaserad kabel ger en hög kapacitet och driftsäkerhet. Kabelnätet erbjuder hastigheter upp till 100 Mbit/s både uppströms och nedströms. Allteftersom behoven ökar framöver kan hastigheten enkelt uppgraderas många gånger om. 4

1.3 Mobila bredband kan vara ett alternativ Spridningen av mobila bredband via mobiltelefonnätet (3G) har varit explosionsartad under de senaste åren. Sänkta priser har varit den främsta anledningen till detta. Där det finns mobiltäckning är det med andra ord möjligt att komma åt internet om man har ett abonnemang. Tyvärr har det ökade användandet också inneburit att många tidvis fått dela på kapaciteten, vilket i sin tur resulterat i sämre tillgänglighet och prestanda än vad man förväntat sig. Av denna anledning ses de mobila bredbanden i många fall endast som ett komplement till det fasta bredbandet, och inte som en ersättare. 4G är fjärde generationens mobilkommunikation, ett samlingsnamn på framtida standarder. 4G är främst avsedd för ultrabredbandig internetaccess. För att en kommunikationsteknik ska få kallas 4G krävs bland annat att det kan erbjuda hastigheter på ungefär 100 Mbit/s till mobila användare och 1 Gbit/s till stationära användare. Men för att uppkopplingen ska kunna vara så hög krävs master som sitter tätt. För att få lönsamhet på mobil kommunikation på landsbygden skickas signalerna ut med lägre frekvenser, men då uppnås inte de höga hastigheterna som det gör i städerna. Det stora flertalet bredbandsabonnenter har även egna trådlösa nät i sina hem eller på företaget. Det är också mer regel än undantag att köpcenter, konferensanläggningar, hotell och liknande har publika surfzoner. Som kund kan man oftast använda de publika surfzonerna utan extra kostnad. Framför allt om man är abonnent hos någon av de aktuella operatörerna, då ingår oftast operatörens mobila surfzoner som en del av det fasta abonnemanget utan extra kostnad. 1. 4 Värt att veta om fiber Fiberoptiska kablar började byggas på 1970-talet och är sedan länge standard för telefoni och datatrafik över långa avstånd. Det är nästan bara i de lokala telefonnäten från telestationerna ut till abonnenterna som den gamla tekniken med kopparkabel ännu finns kvar. I dag har fiberoptiska nät blivit så billiga att det är ekonomiskt möjligt att ersätta även den sista sträckan kopparkabel. I städerna installeras inte längre någon kopparledning till nybyggen, bara fiberkabel. Fiberoptikens fördelar är uppenbara. Eftersom informationen i fiberoptiska kablar överförs via ljussignaler är det oerhört driftsäkert och mycket okänsligt för störningar. Då fiberkabeln inte kan leda elektricitet påverkas den inte alls av åska. Ledningen är nedgrävd och väl skyddad från skaderisker. Den kanske största fördelen med fiberanslutning är att man kan komma upp i hastigheter som andra tekniker inte ens kommer i närheten av. Kapaciteten i en fiberoptisk kabel är mycket stor och kan utan problem samtidigt användas för både telefon, tv och internet. Du som vill koppla in en högupplöst HDTV kan även göra detta via fiber utan problem. Dagens fibernät klarar minst 100 Mbit/s både till och från användaren. Livslängden på fiberkabeln är mer än 50 år och när den behöver bytas ut krävs ingen ny grävning eftersom ny kabel blåses in med tryckluft. Skulle det i framtiden komma tjänster som behöver ännu högre överföringshastigheter är det endast utrustningen som sänder och tar emot ljussignalerna som behöver bytas ut. Du kan fortfarande använda ditt gamla telefonnummer även om du byter till fiberuppkoppling. För att koppla upp dig till fibernätet behövs ingen dator, det går lika bra att använda nätet enbart för telefoni eller TV. Genom en fiberoptisk ledning har du även möjlighet att koppla in larm och övervakning via webbkamera av exempelvis din bostad. I vissa delar av landet har en del kommuner redan börjat 5

med fjärrsjukvård via webb-tv. Med IP-telefoni ringer du både billigare och säkrare än via traditionella ledningar. För att telefonen med mera ska fungera krävs dock el- eller batteriförsörjning. Bredband med fiber ända fram till bostaden är en säker infrastruktur. Då kan man räkna med att det är möjligt att få tillgång till både dagens och morgondagens tjänster som höghastighetsinternet, utbildning, hemsjukvård, larm i hemmet, och framtida tjänster som inte går att överblicka i dag. Det blir den perfekta TV-bilden med HDTV och en massa kanaler att välja på utan parabol. Dessutom kan den fasta telefonen kopplas till bredbandet. Dessutom kommer troligen månadskostnaden bli lägre än vad den är i dag. För att boende på landsbygden ska få tillgång till bredband via fiber inom en rimlig framtid krävs egna initiativ och personligt engagemang. Med andra ord är det upp till dig, dina grannar, vänner och bekanta att dra igång och samordna ett projekt som leder till snabbare bredbandsnät där just ni bor. Mycket av arbetet kan ni stå för själva. En del av finansieringen kan ni få hjälp med via bl.a. Landsbygdsprogrammet och andra bidrag. Förutsättningarna för att lyckas är att det finns en tillgänglig infrastruktur i närheten där det går att koppla upp sig på bredbandsnätet. Vidare är det helt nödvändigt att det finns operatörer som är villiga att upplåta sina tjänster till överkomliga priser. 1.5 Bredband allt vanligare i de svenska hemmen Under våren 2009 hade 89 procent av alla privatpersoner i åldern 16 74 år tillgång till internet i hemmet, en svag ökning jämfört med föregående år. De snabba anslutningarna till internet ökade dock kraftigt. Andelen personer med tillgång till bredband 1 i hemmet ökade från 74 procent 2008 till 83 procent under 2009. 1 Bredband inkluderar här anslutningar via ADSL-uppkoppling, annan typ av snabb förbindelse (t.ex. via kabel-tv eller ett lokalt nätverk) samt anslutning via 3G-nätet. 1.6 Nationella mål Den svenska bredbandspolitiken har haft som övergripande syfte att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla, med ambitionen att hushåll och företag i alla delar av Sverige ska få tillgång till IT-infrastruktur (bredband) med hög överföringskapacitet. 2009 beslutade regeringen om en nationell bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En hög användning av IT och internet är bra för Sveriges tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar även till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper till att möta utmaningar som ökande internationell konkurrens, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land. En förutsättning för att möta utmaningarna är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. 6

Konkreta mål i bredbandsstrategin är att: o År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. o Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. På www.regeringen.se/sb/d/12313 kan du läsa mer. 1.7 Östergötland så här långt I Östergötland har under perioden 2001-2007 samtliga kommuner ansökt om, och beviljats bredbandsstöd. Hela det statliga stödet är fördelat. Kommunerna har valt olika tekniklösningar för sin utbyggnad vilket resulterat i att man kommit olika långt. Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre har i samverkan (VÖKBY) själva stått för utbyggnaden då något skäligt anbud inte erhölls i den genomförda upphandlingen. Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik har tillsammans upphandlat anläggande och tillhandahållande av TeliaSonera/Skanova. Motala kommun har valt att samarbeta med Teracom. Det är olika företag i olika kommuner som äger stamnätet. I Linköping är det Utsikt, i Norrköping och Motala är det ännu inte klart, och i Mjölby är det MWNet AB, som kommer att gå samman med Utsikt i början av 2011. I övriga kommuner har de lokala energibolagen vunnit upphandlingen och står därigenom för utbyggnaden. För mer detaljerad information hänvisas till respektive kommuns hemsida 2. Jag vill ha bredband via fiber hemma, hur gör jag? Det allra första du ska göra är att ta reda på var den närmaste teknikboden är (där kan du koppla fibern till stamfibernätet). Det är ingen rättighet att man får koppla upp sig på närmaste teknikbod, utan det kan vara en möjlighet, beroende på vem som äger den. Kontakta din kommuns bredbandsansvariga i fråga. Det viktigaste steget är att ta initiativ till ett uppstartsmöte, kanske tillsammans med kommunen och nätägaren. Samla grannarna, både boende och företagare, och prata med dem om vilka fördelar ett snabbare bredband har för byn där ni bor. Kolla av intresset och lyssna på vilka erfarenheter som finns i bygden, kanske är det någon som har kunskaper eller kontakter som kan komma till pass i det fortsatta arbetet? En förutsättning för att man ska lyckas med att dra fram fiber på landsbygden är att det är många som ansluter sig till bredbandsnätet. För att man ska få bidrag av Länsstyrelsen krävs det att det är minst 10 hushåll som ansluter sig. Om möjligheten att koppla upp sig till bredband kommer är det ofta mycket fördelaktigt att ansluta sig, även om det kan verka dyrt. Möjligheten att koppla upp sig till samma pris återkommer troligen inte, eftersom kostnaden för nätägaren blir betydligt dyrare om det bara är någon eller några enstaka hus som ska kopplas in på fibernätet. 7 7

2.1 Bildande av bredbandsförening De boende bör organisera sig i en ekonomisk förening, ett så kallat byalag. Detta är viktigt eftersom det kan vara möjligt att få dra av momsen för den passiva eller döda delen av bredbandet. Men det är mycket viktigt att man är noga med att göra rätt och bara dra momsen från den passiva delen av nätet och inte av tjänsterna man får av nätbolagen och nätägarna. Gå in på Bolagsverkets hemsida, där finns information om bildande av ekonomisk förening: www.bolagsverket.se/foreningar/. På hemsidan finns en enkel broschyr där allt står för bildande av ekonomisk förening. www.bolagsverket.se/dokument/pdf/infomtrl/14.pdf. Lägg inte för mycket tid på stadgar m.m. utan försök att göra det så enkelt som möjligt. Många byalag lägger för mycket tid på just den här delen. Ett förslag på stadgar som bolagsverket har godkänt finns som bilaga. Om man bildar en ekonomisk förening blir insatskapitalet en bra start att börja arbeta med, något som kan vara stora bekymmer annars, vem kan vara bank och ligga ute med de stora beloppen som blir när man bygger bredband via fiber. Regeringskansliet har tagit fram broschyren förenklade redovisningsregler. 2010.12.01 www.regeringen.se/content/1/c6/06/73/80/4a169387.pdf Kostnaden 2010 för att registrera en ekonomisk förening är 1 400 kr. Kostnaden för avregistrering är 0 kr via e-post och 900 kr via blankett. Byalagen ansvarar för att: o Värva medlemmar bland boende i bygden som är intresserade av att få en bredbandsanslutning och teckna bindande avtal om anslutning bland medlemmarna. Hör även efter om enskilda hushåll som ligger ensamma vill vara med i projektet. o Göra kalkyler på grävning och anslutningskostnaden. o Förhandla med grävbolag om priser och göra upphandling (begära in offerter) med lämplig gräventreprenad. o Koordinera arbetsfördelningen mellan den enskilde och föreningen, eget arbete från de boende. o Övervaka byggandet av rörledningen och se till att det blir rätt. o Ansluta de boende till byanätet. Medlemmarna i föreningen, de boende i området, ansvarar för att: o Teckna avtal om att ansluta sig till nätet. o Bidra med eget arbete vid byggnationen av det gemensamma byanätet. o Gräva själva på sin egen tomt och borra in tomslang i sitt hus. o Teckna avtal om tjänster med de leverantörer som erbjuder sina tjänster i nätet. 2.2 Nätplanering och projektkalkyl Föreningen måste göra en heltäckande och trovärdig planering av var nätet ska dras och vilka markägare som berörs av det. Regler för hur nätet ska byggas och mallar för markavtal m.m. finns hos den nätägare man tänker ansluta sig till. Se till att få med gräventreprenaden redan vid planeringen, eftersom han / hon kan se på planeringen på annat sätt än de boende. När nätplaneringen är klar ska också en kostnads- och intäktskalkyl tas fram som ska spegla både föreningens ekonomi och på ett ungefär vad det kommer att kosta för medlemmarna att ansluta sig. Den största kostnaden brukar vara grävning och det är också den kostnadspost som de boende har störst möjlighet att påverka genom eget arbete. Parallellt måste också möjligheten till bidrag utredas. Först efter detta är det möjligt att se om det finns någon chans att bygga ett nät till en kostnad som deltagarna anser är rimlig. Det krävs både kunskap och erfarenhet för att göra sådana planer och kalkyler. 8

2.3 En bra dialog driver arbetet framåt Kontakta kommunen och etablera en dialog. Samarbetet med dem är viktigt för det fortsatta arbetet, för det är ni tillsammans som ska driva projektet framåt. Kontakta även er bredbandsleverantör och intresserad tjänsteoperatör (de företag som erbjuder uppkoppling till bredband via fiber), för att kolla deras intresse och möjlighet att leverera tjänster i det nät som planeras. Inför det kommande arbetet är det också lämpligt att ta en första kontakt med bredbandssamordnaren vid Länsstyrelsen, för att testa projektidén, och för att få en första preliminär bedömning om projektet kan komma ifråga för stöd från t.ex. Landsbygdsprogrammet. Det är dessutom viktigt att i detta sammanhang undersöka eventuella samarbetsmöjligheter med andra närliggande projekt eller andra grävarbeten i kommunen eller liknande. 2.4 Beslut och nätbyggnad Om det visar sig att det finns vettiga förutsättningar för att gå vidare med nätbygget är det dags att teckna bindande avtal med föreningens medlemmar så att man vet säkert vilket underlag man har för nätet. Därefter är det dags för det avgörande beslutet i föreningen att bygga eller inte. När nätet väl är byggt ska det besiktigas så att man vet att det uppfyller lagar, regler och krav. Nätet måste också dokumenteras så att man i efterhand vet var det ligger och inte riskerar att gräva av det i framtiden. Vissa stadsnätsägare tar över driften av det färdigbyggda nätet, detta är en fördel för byalaget, eftersom stadsnätet då ombesörjer att det fungerar som det ska och gör reparationer om något inträffar. 2.5 Vad kommer det att kosta? Kostnaden ska slås ut över en längre tid, eftersom detta är en långsiktig investering. Ofta när man räknar på kostnaden kan man se att månadskostnaden blir lägre än vad den var tidigare, trots att tjänsten är betydligt bättre än tidigare. Exakt vad det kommer att kosta finns det inget generellt svar på. Kostnaden varierar beroende på hur många ni är som vill ansluta er, vilka avstånd som finns, hur mycket av arbetet ni står för själva och så vidare. I detta första läge räcker det med att göra en övergripande kostnadskalkyl och ett förslag till hur kostnaderna kan fördelas. Ta också fram en grov tidplan för projektet. Här kan det vara bra att ta hjälp av någon konsult i frågan. Kalla därefter till ett nytt möte och förankra planerna i föreningen, glöm inte att bjuda in den som gräver till mötena. Tänk också på att informera de som inte gick med i föreningen från början med mer konkret information om fördelar och förutsättningar kanske flera av dem som eventuellt var tveksamma från början väljer att gå med. Ju fler anslutningar i nätet, desto mindre kostar varje anslutning, då fler är med och delar de gemensamma kostnaderna i projektet. 9

2.6 Hur är det med momsen? Enligt ett besked från Skatterättsnämnden i november 2010 är det fel att kräva moms av ett byalag som startar en ekonomisk förening för att möjliggöra bredbandsutbyggnad på landsbygden. Det 8 gäller bara den passiva, så kallade döda delen av bredbandet. Det får absolut inte vara en tjänst, alltså är inte uppkopplingen till bredbandsabonnemanget möjligt att dra momsen för. Oftast tecknar kunden bredbandsabonnemanget direkt av företaget och den kostnaden går inte genom byalaget. Eftersom detta är en ny möjlighet är det viktigt att vara noga med att följa normerna annars finns det risk att denna möjlighets dras tillbaka. Företagare som använder bredbandet i sina företag, kan dra de övriga kostnaderna i sitt företag. 8 2.7 Hur kan man fördela kostnaden Det verkar inte finnas någon mall för hur man fördelar kostnaderna utan det är helt och hållet upp till varje bredbandsföreningen att bestämma. Det finns grupper som har delat lika på kostnaden om det inte har skilt för mycket i avstånd och kostnader mellan deltagarna, och det finns andra som har låtit varje hushåll betala sin del av kostnaden. Åter andra har delat in sträckan i ett antal delar och man har fått betala utifrån vilken del man bor i. Inget är rätt eller fel, utan det är upp till varje bredbandsförening att besluta om. 2.8 Fatta beslut om man vill gå med Nu är det dags att bedöma anslutningsgraden. Hur många är det som vill ha bredband? Hur många fler kan tänkas tillkomma vid ett senare tillfälle? Planeringen ska vara dimensionerad för att med god marginal klara de kundanslutningar som kan vara aktuella under de närmaste fem åren, dvs. både de som inte valde att gå med från början och tillkommande intressenter i form av nya bostäder och företag i området. När den bedömningen är gjord kan arbetet med att ta fram en fullständig projektplan genomföras. I detta arbete ingår att säkerställa att det kommer att finnas (minst) ett stadsnät eller annan operatör, ofta kallad kommunikationsoperatör, som kan svara för att installera och förvalta kommunikationsutrustning (som skickar ljus i fiberkablarna), som transporterar de önskade tjänsterna (internet, telefoni, TV, m.m.) ända fram till konsumenten. Det finns flera konsultföretag som specialiserat sig på denna typ av projekteringsarbete, i vissa fall kan kommunen bistå. I första hand bör man sträva efter ett så kallat öppet nät där flera leverantörer i konkurrens kan erbjuda sina tjänster. Var noga med att alla får information i området, så ingen kan komma efteråt och säga att de inte visste något. Hör även med nätägaren vilka kostnader det blir om man går med vid ett senare tillfälle. Kostnaden att blåsa igenom fiber till bara ett eller några få hushåll blir mycket dyrare och kan medföra att kostnaden blir mer än dubbelt så dyr för den som vill ansluta sig till nätet vid senare tillfälle. 10 10

2.9 Innan grävningen börjar! Innan man sätter spaden i marken bör man vara helt klar över vad som ska göras och vilka som är med och att alla markavtal är klara. Ett bindande avtal med alla som vill koppla upp sig på nätet är en bra investering för att slippa diskussioner efteråt. Det är bättre att tänka till innan man startar genomförandefasen. Ta tillvara erfarenheter och den expertis som finns tillgänglig på marknaden. Ansökningar av medel för förstudier samt annat projektstöd kan dock med fördel göras på ett relativt tidigt stadium, även om då inte alla detaljer är klara. 3. Gräventreprenören 3.1 Gräventreprenören är en vikig länk i processen Kontakta flera olika gräventreprenörer för offertförfrågan och se vem som har vana vid att gräva för bredband och var man kan få det bästa arbetet utfört till det lägsta priset. Detta är en viktig bit om man ska få bidrag från Länsstyrelsen. Se även till att skriva ett avtal med entreprenaden om vem som ska göra vad och vem som är ansvarig om något händer (t.ex. om man gräver av en ledning eller liknande). Likaså vem som ska ta reda på var olika ledningar ligger och få dem markerade 3.2 Fornlämningar Titta tillsammans på var det kan finnas fornminnen, det är något som grävaren ska ha viss kunskap om som han eller hon är ansvarig för om man inte anmäler. Man ska anmäla detta till länsstyrelsen på blanketten. Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken samt ansökan om tillstånd enligt 2 kap lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Ansökan finns på www.lansstyrelsen.se/ostergotland 3.3 En bra dialog med gräventreprenaden Se till att få en bra dialog med grävaren redan från början. Han eller hon sitter på mycket kunskap som kan underlätta och även minska grävtiden. Grävningen är i många fall den största kostnaden i synnerhet när det är långa avstånd mellan husen. Bjud in gräventreprenören till alla möten som ni har med bredbandsföreningen, så att han eller hon kan delta när det passar. Se till att rita ut var det ska grävas ordentligt, sätt er ner med gräventreprenören i början och gå igenom var rören ska ligga och var brunnar ska sitta. Glöm inte grävningen på tomterna och var anslutningen in i husen ska vara, så att grävaren vet var det ska grävas och inte behöver fråga husägaren. Kanske är det inte så lätt att hitta husägaren för dialog när det är dags att gräva på tomten. Det kan vara så att husägaren vill gräva ner röret själv, istället för att låta en grävmaskin göra fula märken i en perfekt tomt. 4. Olika stödmöjligheter för bredband på landsbygden 4.1 Ta kontakt med länsstyrelsen Varje län har en regional strategi. Här finns det information om hur mycket stöd kan du få och om det finns några krav på egen insats i form av pengar eller nedlagd tid. För att få veta vad som gäller i ditt fall ska du kontakta länsstyrelsen innan du söker pengar. www.lansstyrelsen.se/ostergotland Länsstyrelsen i Östergötland 013-19 60 00. Jonas Jernberg jonas.jernberg@lansstyrelsen.se, 013-19 64 91 eller Mikael Sleman, mikael.sleman@lansstyrelsen.se 013-19 61 31 (skrivet 2010.10.01). 11

4.2 Mer information om att bygga ut bredband På Svenska Stadsnätsföreningens webbplats, www.ssnf.org finns en folder som beskriver hur det kan gå till att bygga ut bredband. 4.3 Undvik att få problem i framtiden När du arbetar med infrastruktur som bredband på landsbygden är det säkert många fastighetsägare som redan är delaktiga i arbetet. Men det är bra att tänka framåt när bredbandet grävs ned. För att undvika problem i framtiden kan du välja att redan nu göra en lantmäteriförrättning. Då blir det enkelt när till exempel en fastighet byter ägare. Lantmäteriet kan också hjälpa till när det gäller att bilda en samfällighetsförening för att förvalta bredbandet. Nu är det inte speciellt svårt att bilda en ekonomisk förening, eftersom det finns bra information på Bolagsverket hur man bär sig åt. Likaså finns förslag till stadgar kopplade till det här materialet. För att få projektstöd finns det inte några krav på en lantmäteriförrättning, men förrättningen är en kostnad som du kan få stöd för om du tar med den i ansökan. 4.4 Marknadsanalys Du måste göra en marknadsanalys för att bland annat visa hur tillgången på bredband ser ut i ditt område. Länsstyrelsen och kommunen kan hjälpa till med vissa uppgifter. Det är bra om du i ett tidigt skede tar kontakt med kommunen för att få veta vilka planer som finns. Din marknadsanalys ska innehålla: o En beskrivning av det område där du tänker anlägga bredbandsnätet. o En kartläggning av vilka möjligheter till bredband som redan finns i området. o Vilket sorts bredband som du tänker bygga, om det är ett grundläggande nät för bredband eller nästa generations snabba bredbandsnät så kallat NGA-nät. o Bredbandet ska kunna användas av flera operatörer och tjänsteleverantörer, så kallat öppet nät. 4.5 Rotavdrag Rotavdraget går att använda till nedgrävning av ledningar för bredband förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas som arbetskostnad. Bredband 2010 - en nulägesbeskrivning Linköpings kommun upphandlade etablering och tillhandahållandet av ortssammanbindande nät, noder samt områdesnät. Efter anbudsvärdering tecknades avtal med Utsikt Nät AB, ett helägt dotterbolag till Tekniska Verken i Linköping AB som ägs av Linköpings kommun. Gå in på www.utsikt.se eller ring (växeln) 013-20 90 00. Mjölby kommun har tecknat avtal med MWNet AB, Mjölbys stadsnät. I början av 2011 kommer MWNet AB gå samman med Utsikt Nät AB. Så fort detta är färdigt kommer även Mjölby att finnas med mer ingående i metodhandboken. Kontaktperson är Lars-Göran Johansson, lars-goran.johansson@utsikt.se, 013-20 83 45 Norrköpings kommun har i dagsläget ingen färdig organisation för bredband via fiber, men jobbar med att ta fram en. Kommunen räknar med att organisationen är färdig under 2011, då kommer den biten av metodhandboken att uppdateras. 12

Motalas kommun jobbar även de med att ta fram en strategi, eventuellt kommer de att samarbeta med Finspångs kommun. Till sommaren är deras strategi färdig. 5. Bredband via fiber i Leader Folkungalands kommuner 5.1 Linköpings kommun Det allra första ni måste göra är att ta reda på var anslutningspunkten för bredband finns och att inte kommunen kommer att dra fram bredband inom de närmaste åren i området. Gå in på Utsikts hemsida www.utsikt.se högst upp i högra hörnet hittar du en länk till Utsikts informationssida om bredband via fiber för byalagskoncept. Gå in där, så hittar du en massa intressant material. Där kan du också skicka en intresseanmälan till Utsikt. Utsikts växel har 013-20 90 00 ring dit och be att få prata med den som är ansvarig för bredbandsuppkopplingen. I dagsläget (hösten 2010) är det Anna Rydmark 013-20 81 97 och Håkan Löverfors 013-20 81 07. Gå in på www.utsikt.se/utsikt/stadsnat/fiberanslutning/byalagskoncept för att se om det är något projekt på gång i din bygd, vilket underlättar för er i arbetet, eftersom det inte blir riktigt lika långt att gräva som det annars skulle bli. Därefter är det dags att mobilisera de boende i din närhet. Ni måste vara en grupp för att kunna få något stöd och för att slippa betala en allt för hög kostnad till Utsikt. Hösten 2010 kostade anslutningen till stadsnätet knappt 7 000 kr om man var ett byalag eller annan grupp. Som enskild husägare var kostnaden 25 000 kr. Linköpings kommun står genom Utsikt för en relativt stor del av kostnaden för fiberanslutningen på landsbygden. Det ligger ungefär på 30 40 % av kostnaden, beroende på hur långt det är mellan husen. Redan i ett tidigt stadium ska man kontakta Länsstyrelsen för att höra sig för vilka stöd som finns att tillgå och om det kan finnas möjlighet att få del av de medlen. Observera att medel alltid betalas ut i efterhand! http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/amnen/kommunikationer/bredband/ 5.1.2 Utsikt står för o o o o o o Tillhandahåller serviceslang upp till 1000 m (40 eller 25 m.m.). Fiberkabel till stamnät och serviceslang. Blåsning av fiberkabel i stamnät och från nya brunnen till fastigheten. Avslut på fiberkabel i fastighet. Svetsning av fiber i nya brunnen till nya stamnätet. Godkännande av byalagets projektering. 5.1.3 Drift och underhåll Efter avslutat arbete och färdiginstallerad anläggning övergår ägandet till Utsikt Nät AB. Utsikt Nät övertar då drift och underhåll av anläggningen. I detta ingår bland annat: o Utsättning (Koordinatinmätta kartor lämnas ut till entreprenör). o Drift och underhåll. o Ledningsrättsavtal. 5.1.4 Framtidens bredband i Linköpings kommun! På uppdrag av Linköpings kommun bygger Utsikt Nät AB fiberbaserat bredband. Hur du gör för att ansluta din fastighet beskrivs nedan i form av 10 steg. 13

Steg 1 - Undersök intresset. Undersök intresset hos dina grannar för att ansluta sig till fibernätet. En grundprincip är att flera hushåll går samman och bygger det områdesnät som fastigheterna ska anslutas till. På så sätt är det möjligt att drastiskt få ner den totala anslutningskostnaden för varje enskild fastighetsägare. Områdesnätet ansluts därefter till Utsikts bredbandsnät (stadsnätet). Steg 2 - Anmäl ert intresse. Om det finns tillräckligt många intresserade, ett riktvärde är tio fastighetsägare eller fler, ska ni göra en intresseanmälan till Utsikt. Det finns ett formulär för intresseanmälan framtagen för detta syfte på Utsikts hemsida. Om det skulle visa sig att ni är färre än tio fastighetsägare ska ni givetvis göra en intresseanmälan ändå. Ni kommer att få ansluta er, men det kan bli svårt att erhålla projektstöd från Länsstyrelsen om ni är för få. Steg 3 - Bilda en ekonomisk förening. För att kunna bygga ett områdesnät enligt byalagskonceptet måste ni använda en ekonomisk förening. I många fall finns redan en ekonomisk förening etablerad som kan användas, till exempel ett byalag. Om en ekonomisk förening saknas måste ni bilda en sådan för detta syfte; dvs. att bygga bredband. Föreningen kan avvecklas efter att byggnationen är genomförd om så önskas. Steg 4 - Genomför en projektering. Som nästa steg behöver ni genomföra en projektering av ert områdesnät. Efter genomförd projektering får ni en uppskattning på vad nätet kommer att kosta, samt hur det lämpligtvis ska byggas; sträckning, antal brunnar osv. Det finns ett antal projekteringskonsulter som ni kan ta hjälp av. Kontakta Utsikt för mer information om lämpliga konsulter att anlita. Nu är det dags att återigen gå runt i bygden och se om det är fler som är intresserade av att ansluta sig till fibernätet. Många vill ha en mer klart vad kostnaden kommer att bli för att kunna fatta beslut om man vill delta i satsningen. Steg 5 - Ansök om projektstöd. Med projekteringen som underlag kan ni ansöka om projektstöd från Länsstyrelsen. Ersättningen kan maximalt uppgå till 50 % av er totala projektkostnad. Notera att ni måste vara minst tio fastighetsägare som gör en gemensam ansökan för att vara kvalificerade. Besök Länsstyrelsens hemsida för att läsa mer om detta stöd: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/amnen/kommunikationer/bredband/byalag_nga.htm 12 Steg 6 - Se över befintliga avtal. Glöm inte bort att se över dina befintliga avtal för tv, telefoni och internet så att du säger upp dessa i tid. Steg 7 - Genomför upphandling. Om ni erhåller stöd från Länsstyrelsen är upphandling ett krav. Det är också en generell rekommendation för att uppnå bästa möjliga pris och affärsmässighet. Utgå från projekteringsunderlaget vid upphandlingen. Vår rekommendation är att ni tar hjälp av projektören i detta arbete. 14

Steg 8 - Börja bygga. Efter genomförd upphandling är det dags att börja bygga. Kontakta först Utsikt för att säkerställa att er tidsplan är rimlig, och att försöka verifiera att alla kostnader är medräknade. Det är också viktigt att ni tar reda på när och hur ni kan hämta ut material (fiberslang, brunnar m.m.). Påbörja därefter byggnationen. Rekommendationerna är att ni tar hjälp av projektören (se punkt 4) även i denna fas. Det skapar bra förutsättningar för att byggnationen ska gå så smidigt som möjligt. Normalt sett är även projektörens kostnad medräknad i tidigare framtagna byggkostnader för områdesnätet. På Utsikts hemsida finns det tydliga anvisningar som beskriver hur områdesnätet ska byggas. Steg 9 - Utsikt mäter in och ansluter. Efter genomförd byggnation kommer Utsikt ut till er och mäter in områdesnätet samt blåser i fiber i tomslangarna. När det är klart har ni cirka 2-3 veckor på er att dra in fibern i fastigheten. Därefter kommer Utsikt ut till er igen och installerar den aktiva utrustningen samt ansluter er fastighet till fibernätet (stadsnätet). Steg 10 - Använd ert nya bredband. Förutsatt att ert hemmanätverk är förberett kan ni börja använda er nya bredbandskoppling via fibernätet. Om ni behöver hjälp med den tekniska miljön i ert hem kan ni alltid kontakta Utsikt. De har ett antal samarbetspartners som ni kan ta kontakt med för att få hjälp. Mer information Om ni har fler frågor ber vi er kontakta Utsikt direkt. Kontaktperson är i första hand Anna Rydmark, 013 20 81 97, e-post anna.rydmark@utsikt.se På Utsikts hemsida www.utsikt.se finns det också en guide - Bredband till dig som bor på landsbygden - en introduktion - som kan vara bra att läsa. Där finns det även information om anslutnings- och tjänstekostnader, markanvisningar, ledningsrättsavtal osv. För mer information och för att göra en intresseanmälan, se www.utsikt.se/stadsnat/fiberanslutning/byalagskoncept. 15 15

5.1.5 Internet, telefon och TV tjänster i Stadsnätet Priserna är hämtade 2010.10.01 på www.tekniskaverken.se/utsikt/stadsnat/privattja nster/tv En liten maskin som lämpar sig på tomtmark och i vissa fall även på asfalt. Bilden är hämtad från PEABs broschyr på www.tekniskaverken.se/utsikt/stadsnat/ fiberanslutning/byalagskoncept Från Utsikts hemsida MWNet är Mjölbys stadsnät. Nätet är byggt av fiberoptik som har en mycket hög kapacitet. En anslutning till MWNet innebär att du får tillgång till alla de tjänster som i framtiden kommer att erbjudas via stadsnätet. Stadsnätet är ett öppet nät där du inte binder dig till några färdiga paket. 16 16

5.2.1 Mjölbys stadsnät - en nulägesbeskrivning Mjölby kommun har tecknat avtal med MWNet AB, Mjölbys stadsnät. Från och med 211.01.01 ingår MWNet i Utsikt Bredband AB som omfattar stadsnäten i Linköping Katrineholm och Mjölby. De har gått samman för att främja den lokala och regionala utvecklingen och för att säkra regionens fortsatta bredbandsutbyggnad. Avsikten är att de skall ta sig an en marknad i snabb förändring med större muskler och erbjudanden. Kontaktperson i Mjölby är Lars Göran Johansson, Lars-Goran.Johansson@utsikt.se, 013 20 83 45 http://www.degdala.se/degdala.html 5.2.2 Mjölbys stadsnät En anslutning till stadsnätet innebär att du får tillgång till alla de tjänster som i framtiden kommer att erbjudas via stadsnätet. Stadsnätet är ett öppet nät där du inte binder dig till några färdiga paket. Nätet finns i hela kommunen. Exempel på orter där stadsnätet är utbyggt är i Mjölby, Mantorp, Skänninge, Väderstad, Hogstad, Västra Harg och Sya samt till ett flertal mindre landsbygdsorter. Stadsnätsverksamheten i Mjölby ingår idet nya företaget Utsikt Bredband AB som även omfattar stadsnäten i Linköping och Katrineholm. Avsikten är att erbjuda bredbandsanslutning i landsbygd på så liknande sätt som möjligt inom hela Utsikt Bredbands verksamhetsområde. Lokala förutsättningar kommer dock att göra at vissa villkor kommer att vara olika från plats till plats. 5.2.3 Projekt Degdala i Mjölby kommun Syfte Syftet med projektet är att förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd, bland annat genom att arbeta för en relevant teknisk infrastruktur. Mål Målet med projektet är att undersöka och analysera förutsättningarna för att etablera en ny och modern IT-infrastruktur baserad på optisk fiber för intresserade hushåll och näringsverksamheter i bygden kring Kolstad. På detta sätt ansluts bygden till Mjölbys stadsnät. Detta förbättrar infrastrukturen och därmed förutsättningarna för de boendes privatliv, arbetsliv och utveckling av näringsverksamhet. Projektet har genomförts med medel från Leader Folkungaland 5.3 Norrköping 5.4 Motala Stadsnätet i Motala har påbörjat uppbyggnaden av infrastrukturen för bredband via fiber på landsbygden. Detta är en process som inte är så enkel kan man konstatera när man tittar på hur det är i andra kommuner. I dagsläget har inte kommunen kommit så långt på landsbygden utan räknar med att kunna lära av de andra kommunerna i framtiden. 17

6. Ordlista ADSL En modemteknik som gör det möjligt att skicka upp till 24 Mbit/s genom vanliga kopparledningar för telefoni. Bit/s Bit per sekund är en måttenhet vid dataöverföring. Brandvägg Program eller system som skyddar mot intrång från internet. Bredband I regeringens förordningar definieras bredband som nät som har så hög överföringskapacitet i båda riktningarna att överföring med god teknisk kvalitet av multimediatjänster möjliggörs. Vad som avses med bredband varierar från 0,2 Mbit/s och uppåt. Bredbandsabonnemang Avtal med kommunikationsoperatör om anslutning till fibernät. Byanät Det fibernät som föreningen bygger inom den ekonomiska föreningen. Fiberförening En ekonomisk förening som företräder alla ingående fastighetsägare gentemot nätägaren och kommunikationsoperatören. Den ekonomiska föreningen kan själv vara nätägare. IP-telefoni Är telefon via internet. Till skillnad från traditionell telefoni sker överföringen i datapaket. Kanalisation Rör eller slangar som är avsedda för att lägga ned en fiberoptisk kabel i. Dessa rör grävs sedan ner i marken. Kommunikationsoperatör En kommunikationsoperatör hyr fiber i stamfibernätet och ansluter byanät och företag till stamfibernätet. En kommunikationsoperatör erbjuder också bredbandsabonnemang. Kommunikationsnod En kommunikationsnod (nod) är en sammankopplings- eller knutpunkt i ett bredbandsnät. I noden kopplas byanätet samman med stamfibernätet. NGA-nät: Kabelbundna accessnät som helt eller delvis består av optiska element som kan leverera bredbandstjänster med bättre egenskaper (såsom högre genomströmning) jämfört med tjänster som levereras via befintliga kopparnät. Optisk fiber En optisk fiber är gjord av glas som överför ljus på samma sätt som kopparledningar överför elektricitet. Ljus i stället för elektriska signaler ger mycket stor kapacitet och störningsfri överföring. Optisk fiber kan överföra väsentligt mycket mer data än andra bärare som till exempel kopparledning. Ortsfibernät Bredbandsnät inom en tätort. Till ortsfibernät ansluts fastigheter i lokala nät och företag. Stamfibernät Bredbandsnät mellan tätorter och landsbygd. Till stamfibernät ansluts fastigheter i lokala byanät. Stamnät I Sverige är de flesta stamnät och moderna stadsnät uppbyggda med fiberoptiska kablar. En fiberoptisk kabel är i dagsläget det som har störst potential när det gäller överföringshastighet. Teknikbod Mindre byggnad för placering av kommunikationsnod. Tjänsteoperatör Ett företag som erbjuder tjänster som till exempel internet, telefoni, tv, hyra filmer, larm, övervakning, datalagring med mera. Öppet nät Ett bredbandsnät där olika tjänsteleverantörer i konkurrens med varandra erbjuder sina tjänster. Upphandling Med upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande enhet i syfte att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Observera att upphandling ofta är en benämning på offentlig upphandling. 18

7. Referenser Manualen bygger på erfarenheter från ett bredbandsprojekt i Erikstad vägsamfällighet utanför Linköping. Dessutom har följande dokument varit till stor hjälp i arbetet med manualen: Svenska stadsnätsföreningen, LRF och KTH (2009) Bredband till dig som bor på landsbygden - en introduktion, Tillgänglig: http://www.ssnf.org/templates/base.aspx?id=2957 [2010.10.06]. Utsikts hemsida och personal http://www.utsikt.se/utsikt/stadsnat/fiberanslutning/byalagskoncept/ Länsstyrelsen och kommunernas hemsidor och ansvariga tjänstemän. Projektet Degdala Tingsryds kommun, Bredband via fiber i byn framtiden är här, http://www.tingsryd.se/documents/tingsryd/documents/politik%20och%20paverkan/dokument/bredband/fi berbroschyr%20lagupplost%20for%20webben.pdf [2010.10.06] Motala kommun, Byanät varför, vad och hur? Tillgänglig: http://www.motala.se/documents/dokument/invanare/politik_forvaltning/pagaende_projekt/fiber info.pdf [2010-11-24]. 19 19 15