SLUTRAPPORT Förutsättningar för ett framtidssäkert bredband i Ragunda kommun

SLUTRAPPORT Förutsättningar för ett framtidssäkert bredband i Ragunda kommun AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 1 av 35

FÖRORD När vi på AXEG gav oss i kast med detta spännande uppdrag såg vi fram emot ett metodiskt och målmedvetet utredningsarbete, väl avgränsat mellan en given startpunkt och en given slutpunkt. Vi såg fram emot att kunna presentera ett resultat, med väl underbyggda slutsatser och förslag. Visst, vi har grundligt utrett förutsättningarna för hur Ragunda kommun ska kunna få ett framtidssäkert fibernät. Men vägen dit blev inte så rätlinjig som vi föreställt oss. Det finns så oerhört många aktörer, intressenter, användarkategorier, bidragsregler, lagar, politiska beslut och många andra faktorer som påverkar möjligheterna till en nätutbyggnad. För att nå framgång krävs samverkan mellan alla parter och att alla pusselbitar faller på plats. Det är därför glädjande att konstatera, att vi under vårt arbete mötts av idel optimism och engagemang från bybor, vindkraftschefer, kraftbolagschefer, företagsledare, nätägare och många andra som vi haft kontakter med. Det starka stödet från kommunens tjänstemän och politiker icke att förglömma. Under utredningsarbetets gång har dessutom nya förutsättningar och nya möjligheter kontinuerligt uppenbarat sig, vilket medfört att vi fått lov att vara flexibla och beredda att styra om efter händelseutvecklingen. Därmed har vårt arbete fått karaktären av en process, och redan innan denna slutrapport färdigställts, har saker och ting börjat hända. Bildandet av ekonomiska föreningar och påbörjandet av förhandlingar med vindkraftbolagen är exempel på detta. Vi tror också att det är unikt, att en kommun tar ett helhetsgrepp på den framtida nätinfrastrukturen på det sätt som Ragunda kommun nu gör. En stor samhällsekonomisk fördel med detta helhetsgrepp är att man kan samordna en nätutbyggnad över ett större geografiskt område, inklusive områden i grannkommunerna. Man får en grund och en genomtänkt plan för hur nätutbyggnaderna ska prioriteras. Vi vet att arbetet följs med stort intresse från regeringens Bredbandsforum, Post&Telestyrelsen, Länsstyrelsen och andra kommuner. Slutligen ska konstateras, att utbyggnaden av ett målnät för hela Ragunda kommun inte gör sig självt. Vi har pekat på ett antal lösningar och alternativ, men det är nu det verkliga arbetet börjar! Örjan Tjärnhage VD AXEG AB Frösön den 12 mars 2012. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 2 av 35

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 5 BEHOVSINVENTERING... 6 Utgångsläget i stort... 6 Utgångsläget för Ragunda kommun... 7 Utvecklingen av tjänster via nätet... 10 Samhällsservice... 10 Landstinget - sjukvården... 11 Kommunal verksamhet... 12 Övrig samhällsservice... 13 Mera nytta och nöje... 13 Slutsatser... 13 Kommersiell service... 14 Slutsatser... 14 Tjänster via det mobila nätet... 15 Slutsatser... 15 Befintlig infrastruktur... 16 Fibernätägare... 16 Elnätsägare... 17 Vindkraften... 18 Kommunikationsoperatörer... 20 MÖJLIGHETER till framtidssäkert fibernät... 22 Målnät... 22 Stomnäten... 22 Alternativa nätlösningar för stomnätet... 22 AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 3 av 35

Bygga ny del av stomnät genom kommunen... 25 Kommunöverskridande sträckning av stomnät... 26 Stomnät i vindkraftsområdena... 27 Byanäten... 28 Totalkostnad för det samlade stomnätet i kommunen... 28 Realiseringsalternativ för stomnätet... 29 Alternativ 1 Norrsken med Quadracom som Kommunikationsoperatör (KO)... 29 Alternativ 2 Ansluta till Sollefteås och/eller Jämtkrafts stadsnät... 29 Alternativ 3 Ansluta till Servanets stadsnät... 29 Alternativ 4 Samarbete med Telia Operator Business... 29 Bildande av ekonomiska föreningar... 31 Vindkraftens projektering... 32 Finansiering av nätutbyggnaden bidragsmöjligheter... 33 Fortsatt arbete... 34 Åtgärdslista... 34 Förslag till finansiering av fortsatt arbete i kommunen... 34 Avslutningsvis... 35 AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 4 av 35

SAMMANFATTNING Vårt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för utbyggnad av ett framtidssäkert, fiberbaserat nät för bredbandsanslutningar inom Ragunda kommun. Finns förutsättningarna? JA! Efter drygt fyra månaders intensivt arbete vill vi besvara frågan med ett otvetydigt jakande. Men det kräver ett mycket starkt engagemang från ALLA intressenter! I vår utredning har vi grundligt undersökt förhållanden och faktorer som påverkar möjligheterna till en bredbandsutbyggnad. Vi har inventerat alla infrastrukturägare och operatörer i området, vi har undersökt vilka behov av bredband som finns hos befolkningen, företagen, samhällsorganen, intresseorganisationerna och andra kategorier av användare. Vi har ritat nätkartor och gjort kostnadsberäkningar och tittat på olika möjligheter till finansiering. Tillsammans med kommunen har ett antal byamöten genomförts och även möten med strategiskt viktiga infrastrukturägare och vindkraftsbolag. I vår rapport pekar vi på ett antal just nu möjliga lösningar och alternativ för att målet om framtidssäkert bredband i Ragunda kommun ska kunna förverkligas. Vi lämnar också konkreta förslag till vad som behöver göras i fortsättningen. Bland annat: Göra fördjupade förstudier och detaljprojekteringar för respektive ekonomisk förenings område Förhandla med Skanova om hyra av fiber Förhandla med kommunikationsoperatörer Fortsatta förhandlingar med infrastrukturägare, näringslivet och andra användarintressenter Se till att projektering för robusta nät kommer igång. Samordna med Bräcke/Strömsunds kommuner Sammankalla mobiloperatörer och skogsnäringen m.fl. för en hearing om medverkan (ev. gemensamt med grannkommunerna) Etablera samarbete med Länsstyrelsen och PTS Tillsätta en funktion som driver fortsatt arbete framåt. Arbeten som tidsmässigt måste prioriteras är: Förhandling med vindkraftbolagen och tillsätta en projektledningsfunktion Ta fram ett målnät och förstudier inför finansiering och byggnattion för hela vindkraftområdet. Detta kräver ett omedelbart samarbete med samtliga vindkraftbolag och infrastrukturägare i området. Notera! Denna utredning omfattar inte kontakter eller avtalsförhandlingar med möjliga aktörer. (Fördjupade förstudier och detaljprojekteringar krävs först). När det gäller beräkning av kommunens interna behov av nätkapacitet har vi antagit att kommunen vill avveckla gamla lösningar i lämplig takt för att ansluta mot det nya stomnätet som växer fram. Befintliga lösningar kan inte klara kommande behov utan måste ersättas löpande under närmaste åren. Med våra förslag till stomnät kan kommunens interna behov av kommunikation och kapacitet utvecklas och förhandlas med intresserad operatör. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 5 av 35

BEHOVSINVENTERING Utgångsläget i stort Både EU och den svenska regeringen slår fast, att ett fibernät med hög kapacitet är den främsta förutsättningen för ekonomisk utveckling och social välfärd. Lika viktigt som vägar, järnvägar, elektricitet och telenät. Behoven av ett fibernät med hög kapacitet växer lavinartat. Mängder av samhällstjänster, kommersiella tjänster och andra möjligheter erbjuds via nätet. Näringslivet och vanliga människor blir alltmer beroende av en kraftfull och driftsäker nätuppkoppling. Och än har vi bara sett början! De regioner och bygder som inte hänger med i utvecklingen riskerar att hamna i en digital stenålder... Ragunda kommun deltog 2002 i en länsgemensam upphandling och genomförande av en ADSL-satsning i länet. För Ragundas del blev resultatet att 98 % av befolkningen fick möjlighet att ansluta sig till ADSL, som ger en hastighet av maximalt 10 Mbit. I verkligheten ofta betydligt lägre än så. Denna kapacitet är nu raskt på väg att bli helt otillräcklig, och ligger mycket långt ifrån regeringens mål om 100 Mbit till svenska hushåll och företag. Emellertid är det inte längre som förr i världen, när Televerket, Vägverket och andra statliga verk svarade för utbyggnaden av viktig infrastruktur i vårt land. I stället är det i första hand marknadskrafterna som ska svara för nätutbyggnaden. Så här säger regeringen:... Utvecklingen ska vara marknadsdriven. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att förutsättningar för att driva verksamhet är goda i hela landet. För glesbygdskommuner som Ragunda ställer detta till problem marknadens aktörer är inte särskilt intresserade av bygder med fåtalig befolkning. Nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer har lukrativare marknader i städer och stora tätorter. Det hindrar inte att aktörerna kan aktivera sig, om förutsättningarna är de rätta. Och det tror vi att de kan bli i Ragunda kommun. Om alla drar åt samma håll och samarbetar. Vår rapport visar tydligt att en sådan vilja finns. Från statens sida är man också beredda att stödja de initiativ som tas det finns en hel räcka av bidrag och stöd till byar, organisationer och kommuner som vill satsa på en framtidssäker fiberutbyggnad. Vi menar att det finns goda skäl för en optimism i Ragunda kommun när det gäller möjligheterna till ett fibernät med hög kapacitet. Och därmed en grund för en positiv samhällsutveckling. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 6 av 35

Utgångsläget för Ragunda kommun Vi började vårt arbete från grunden genom att inventera och kartlägga grundförutsättningarna i kommunen avseende befolkning, näringsliv, infrastruktur m.m. Befolkningen i Ragunda kommun är givetvis den största och viktigaste användarkategorin av det framtida fibernätet (cirka 5 500 invånare). Nära 90 procent av kommunens befolkning bor i tätorter och byar i nära anslutning till Indalsälven/Riksväg 87, vilket är en stor fördel för möjligheterna till en framtida anslutning till ett stomnät genom kommunen från väster till öster. Resterande 10 procent av befolkningen bor framför allt i mindre byar i de norra delarna av kommunen. Det ringa antalet invånare är till nackdel från marknadssynpunkt, men det kompenseras av den omfattande vindkraftsutbyggnad som är nära förestående. Exploatörerna behöver själva fiber till sina vindkraftparker och en anslutning av byarna är inom nära räckhåll. Näringslivet i Ragunda kommun kännetecknas av ett mycket stort antal småföretag (varav många enpersonsföretag) spridda över hela kommunen. Här finns med andra ord ett stort antal människor som skapat sin egen försörjning. För att de även i i framtiden ska kunna hävda sig i konkurrensen och livnära sig är ett stabilt och snabbt nät en nödvändighet. Ett antal stora företag finns också inom Ragunda kommun: SCA med bl.a. Jämtlamell, Fujitsu, Fors Industrier, Zepro, Z- Lyften, Aktsams efterträdare m.fl. Alla beroende av nätet. Detta styrks genom en enkät som genomförts inom ramen för utredningen. I kommunen är också de så kallade areella näringarna viktiga, d.v.s företag som har sin verksamhet inom jordbruket, skogsbruket, entreprenad och turism. Fast fiber och ett bra mobilt bredband är a. och o. för dessa näringars utveckling. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 7 av 35

Intresseorganisationer finns representerade i en stor mängd inom Ragunda kommun. Deras behov av en framtidssäker nätinfrastruktur är i många fall mycket uttalad. Här begränsar vi oss till att bedöma de stora intresseorganisationernas behov. Norrskog är som organisation helt beroende av en väl fungerande IT-infrastruktur. Medlemmarna skogsägare använder IT för skogsskötselplaner, avtal, certifieringar, prislistor, ekonomisk rådgivning och en mängd andra tjänster. Medlemmarna är också ofta entreprenörer med många verksamhetsgrenar förutom skogsbruket. Affärskontakter och marknadsföring via nätet är därför en ökande del i rörelsedrift och försörjning. LRF är jordbrukarnas organisation, och det moderna lantbruket är i hög grad beroende av IT. Den dubbelriktade kommunikationen mellan LRF och medlemmarna är omfattande, liksom databaserad kommunikation med mejerier och slakterier. Jordbrukets nära anknytning till EU-regler och bidragssystem ställer också stora krav på datakapacitet. I en kommun som Ragunda med många småbrukare är dessutom utvecklingen av gröna näringar av största betydelse. Energi, trädgård, småskalig livsmedelsproduktion, getgårdar, turism, jakt och fiske, hästverksamheter, gårdsbutiker, uthyrning, entreprenörverksamhet och många andra binäringar har framtiden för sig. Även här har IT-utvecklingen en stor betydelse. Inte bara för näringsidkarna, utan även för gäster och besökare som är vana vid att kunna surfa på nätet var man än befinner sig. I en enkät till över 12 000 lantbruksföretag anges en snabb internetuppkoppling som den absolut viktigaste grundförutsättningen för att utveckla företaget. Bygdegårdarna. I Ragunda kommun finns bygdegårdar i många byar runt om i kommunen. I många fall har de kommit att nyttjas i allt lägre grad i takt med utflyttningar och en ny livsstil med färre fysiska möten mellan människor. En pånyttfödelse av bygdegårdarna och deras roll i samhällsutvecklingen är både önskvärd och möjlig. På flera håll i Jämtland pågår en mycket spännande satsning på bygdegårdar som moderna mötesplatser och där bredbandet har en central roll. Det finns bygdegårdar som omvandlats till centrum för företagsutveckling, ungdomskultur och webbsända musik/operaföreställningar från hela världen. Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Husrörelsen, Hela Sverige Ska Leva och Leader är aktiva aktörer i denna spännande utveckling. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 8 av 35

Förenade Vindbyar. Föreningen bildades för att värna om de eventuella mervärden, som byggandet av Vindkraftsparkerna vid de berörda byarna kommer att ge. Berörda byar är 50 st med ca 170 hushåll på gränsen mellan Västernorrland och Jämtland. Man ser genom vindkraftutbyggnaden en stor möjlighet att samtidigt erhålla fiber till berörda byar. Inom föreningen ser vi inte kommun- och länsgränserna som något hinder för samarbete. Föreningen har gjort en intresseundersökning för två år sedan. Den visade klart på ett starkt engagemang för fiber i området. Mobiltäckningen (kapaciteten) allt sämre sista 1,5 åren. Detta innebär problem inte bara för lokalbefolkningen utan för skogsnäringen, entreprenörer, lastbilchaufförer mfl. Flera allvarliga incidenter har inträffat och där till och med larmnumret inte har kunnat nås. Flera företagare och andra familjer flyttat in i olika byar. Dom ser möjligheter till en försörjning genom spinoff-effekter från vindkraften men SAKNAR bredband! Vindkraftcentrum är den regionala samordnaren för vindkraft i Jämtlands län, under tre år skall vindkraftcentrum med dess 5 medarbetare jobba för att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling och ökad arbetsmarknad gentemot vindkraftindustrin. Vindkraftcentrum (VKC) engagerar sig i fiberfrågan utifrån de planer på ca 700 vindkraftverk i olika parker i länet som skall byggas under de närmaste 5-7 åren. Till alla parker dras det optofiber för kommunikation av drift och övervakningen av verken. När VKC träffar exploatörer, kommuner och bybor berättar man att det nu finns en gyllene chans att få ut bredbandsfiber till byar och småorter. VKC är också med i den arbetsgrupp som bildats med representanter för Ragunda, Bräcke, Sollefteå och Strömsunds kommuner tillsammans med SCA Statkraft Vind AB (SSVAB) och Förenade Vindbyar som bas. VKC tror att optofibern är en överlevnadsfråga för glesbygden. Vem tror att nästa generation bosätter sig där det inte finns tillgång till fungerande bredband? Eller att någon gör ett försök att driva företag från en sådan plats? AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 9 av 35

Utvecklingen av tjänster via nätet Det digitala, världsomspännande nätet har revolutionerat vårt sätt att leva och arbeta. Det finns idag nästan inga gränser för vad som kan göras via nätet. Nya tjänster och möjligheter tillkommer dagligen. Utvecklingen berör oss alla, vare sig man vill eller inte. Och än har vi bara sett början Det digitala, världsomspännande nätet har revolutionerat vårt sätt att leva och arbeta. Det finns idag nästan inga gränser för vad som kan göras via nätet. Nya tjänster och möjligheter tillkommer dagligen. Utvecklingen berör oss alla, vare sig man vill eller inte. Och än har vi bara sett början Samhällsservice Användningen av IT kommer på snabb och bred front inom i stort sett alla typer av samhällsservice. I Ragunda kommun är sjukvården, äldreomsorgen, skolan och medborgar-kommunikationen mycket centrala områden, där utvecklingen skapar möjligheter och problem. De kommuninvånare som saknar tillräcklig nätkapacitet riskerar att i framtiden ställas utanför samhällsgemenskap och delaktighet. Även de som idag upplever att de har en hyfsat fungerande Internetuppkoppling, kommer snart att finna den otillräcklig. Ingen kan idag med säkerhet uttala sig om hur framtiden ser ut. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedriver mängder av utvecklingsprojekt; ett i raden är det mycket omfattande Nationell e-hälsa. Nya idéer och system kommer i en strid ström. System som sedan förväntas införas i landstingens och kommunernas verksamheter. Det man inte riktigt tänkt på, är hur dessa system ska kunna fungera utan en kraftfull nätinfrastruktur. Man vill sätta in tåg där det inte finns någon räls. Utvecklingsarbetet verkar enbart bygga på förhållandena i städer och befolkningstäta landsdelar med god nätinfrastruktur. Men för en kommun som Ragunda är den rättmätiga tillgängligheten till samhällsservice helt beroende av en utbyggnad av en kraftfull nätinfrastruktur. Och det kan väl inte enbart vara en fråga för marknadskrafterna att lösa? AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 10 av 35

Landstinget - sjukvården Landstingets huvudsakliga verksamhet i Ragunda kommun utgörs av Primärvården. Hälsocentraler finns i Hammarstrand och Stugun, distriktssköterskemottagning i Bispgården. Hemsjukvården sköts av kommunen på uppdrag från landstinget. Stora investeringar görs nu inom primärvården för att installera vård på webben. Ett paradigmskifte är på väg; den framtida vården kommer till alla delar att vara beroende av ett kraftfullt och stabilt nät. SJUNET är det nuvarande interna systemet för kommunikation mellan hälsocentralerna och länssjukhuset, och det fungerar än så länge ganska bra. Tillgängligheten för invånarna är dock mera tveksam och i takt med alla de nya tjänster som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) planerar, finns en uppenbar risk att befolkningen i glesbygden ställs utanför. Flera stora systemtjänster har införts i primärvården och ännu flera är på gång. Somliga är inriktade mot vårdinrättningarnas och personalens behov, medan andra är att betrakta som invånartjänster. - HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Via HSA förbättras möjligheterna att söka efter kontaktinformation, både lokalt och i hela landet. - SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. SITHS-kortet kan bland annat användas till inpasseringskontroll, för säker inloggning i olika IT-system och som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa. - 1177.se är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård. Här kan man få hälso- och sjukvårdsinformation, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar, leta vård i hela Sverige och använda lokala e-tjänster för att kontakta vården. Förutom medicinska texter finns också filmer och reportage. På 1177.se finns även temasidor som erbjuder filmer, artiklar, tips och råd och personliga berättelser kring olika livssituationer. - Nationell Patientöversikt. Möjliggör för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. - Mina hälsosidor. Består av tre delar: Min hälsodagbok, invånarnas hantering av den egna hälsoinformationen. Mina vårdkontakter, invånarnas möjlighet till kontakt med vården, exempelvis överenskomna mätvärden som rapporteras, direkttidbokning, säkra meddelanden mellan patient och vårdmottagning. Min journal på webben, egen tillgång till vårdens information om en själv, det vill säga journalen/vårddokumentationen. - UMO.se. Ungdomsmottagning på internet. En nationell ungdomsmottagning för unga mellan 13 och 25 år. Webbplatsen gör det enklare för målgruppen att hitta relevant, anpassad, aktuell och kvalitetssäkrad information. UMO.se har byggt upp stor kompetens kring information till unga i frågor om sex, hälsa och relationer. Mycket populär och välbesökt webbplats. Filmer, rörliga bilder som kräver viss nätkapacitet. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 11 av 35

Kommunal verksamhet Den kommunala verksamheten i Ragunda kommun binds ihop av ett Intranät längs stråket Bispgården - Hammarstrand Stugun, med en kapacitet på upp till 10 Mb/s. Två tunga kommunala ansvarsområden är vård och omsorg samt skola. Användningen av IT ökar mycket snabbt här, liksom även inom andra kommunala aktiviteter som exempelvis information och medborgarkommunikation. - Vård och omsorg. Samverkan mellan landstinget och Ragunda kommun pågår på flera plan. Det handlar om att få fungerande processer mellan organisationerna, att samordnad vårdplanering fungerar, att informationsutbyte fungerar för barn- och skolhälsovården etc. Därför ansluts Ragunda kommun till systemen HSA och SITHS (se ovan) och ett helt nytt verktyg för ordination av läkemedel införs PASCAL. För att kunna göra en så bra ordination som möjligt, behöver den person som gör ordinationen tillgång till information om läkemedel och om patienten. Bland det viktigaste är informationen om vilka andra läkemedel patienten redan tar, så att inte kombinationen av läkemedel orsakar problem för patienten. För att möjliggöra att gamla människor ska kunna bo kvar i sina hem så länge som möjligt, kommer IT att få en allt starkare roll inom äldreomsorgen. Sjukvård via webben med hjälp av webbkameror, direktuppkoppling till läkare etc. är under utveckling. Distriktssköterskor kan vid hembesök via nätet få olika typer av professionellt stöd och patienten slipper kostsamma och tidskrävande sjukhusbesök. Det finns även webbaserade plattformar för kommunikation mellan anhörigvårdare/kroniskt sjuka och vårdcentraler. ACTION är en sådan men har inte gått att tillämpa i Ragunda kommun på grund av för dålig nätkapacitet. IPPI är en annan tjänst för kommunikation mellan brukare, hemtjänst, vård- och omsorgsboenden m.fl., och det finns planer på att införa IPPI inom Ragunda kommun. - Skola och utbildning. Inom grundskolan i Ragunda kommun är IT-användningen omfattande. De lite äldre eleverna har alla en egen bärbar dator, som främst används på skolan och är kopplade till skolornas egna servrar. Eleverna får dock ta med sig datorerna hem och arbetsuppgifterna där IT används ökar hela tiden. Inte då bara som ett redskap för att söka information via Google och i databaser. Eleverna skapar själva nya kreativa användningsområden för bland annat idé-, produkt- och företagsutveckling. Oväntade men mycket positiva effekter. Elevregistrering och elevhälsan är också beroende av nätet, och kommunikationen mellan föräldrar och skolan sköts alltmer över Internet. Inga skrivna lappar skickas och tappas bort längre... För flyktingbarn har också nätet blivit väldigt viktigt i hemspråksundervisningen, och här pågår ett webbbaserat samarbete med Västernorrland som har tillgång till språklärare med hög kompetens. Vid gymnasieskolan i Bispgården finns el- och energiprogram samt industritekniskt program. Skolan är ansluten till Ragunda kommuns nätinfrastruktur och de webb-baserade system man använder sig av i utbildningen fungerar någorlunda bra. Ett framtida utökat behov av nätkapacitet kommer dock att kräva en kraftfullare infrastruktur. Eventuellt kommer driften av skolans IT-miljö att tas över av Jämtlands Gymnasium som är inkopplade på länsnoden. Vuxenutbildningen stöps om med jämna mellanrum. Fler och fler följer föreläsningar från den egna datorn i hemmet i stället för att delta i gemensamma, videosända föreläsningar. Vad det kan komma att betyda för kommunernas Lärcentrum är dock oklart. - Demokrati, medborgarkontakter. Eftersom kommuner, landsting och regioner tillsammans står för cirka 70 procent av alla medborgarkontakter i offentlig sektor. Dessutom har åtta av tio företagare kontakter med sin kommun, vilket gör att utvecklingen av e-samhället något som i allra högsta grad påverkar den kommunala sektorn. Med ny teknik kan man nå andra grupper än de som vanligtvis kommer på fysiska AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 12 av 35

möten för samråd. Det blir också en större spridning i åldrar och kön och ger möjlighet för medborgarna att delta när de själva vill och kan. Dessutom kommer synpunkter och återkoppling på förslag snabbare. Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt få kontakt med, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det är enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Företagens administrativa kostnader minskar också. Ett stabilt bredband förbättrar möjligheterna att vara aktiv i demokratiska processer genom ökad delaktighet. Webbradio/webbTV-sändningar från kommunfullmäktige och andra möten är under snabb utveckling, liksom kommunernas deltagande i sociala medier som Facebook och Twitter. Nya kanaler skapas för kommunikation mellan kommuner och medborgare. I en glesbygskommun med stora avstånd är denna utveckling av mycket stor betydelse. Övrig samhällsservice Hit kan räknas bl.a. Försäkringskassan, Distansutbildningar, Arbetsförmedlingen, A-kassan och även SVT/Sveriges Radio. Hos alla dessa ökar de webbaserade tjänsterna. Att sitta hemma och följa en föreläsning vid Uppsala Universitet är inget problem. Streamad TV, som SVT Play, är under ständig utveckling men kräver en hög nedladdningshastighet. Att deklarera via nätet, att kommunicera med arbetsförmedling och försäkringskassa och ladda ner och fylla i blanketter via nätet är i dag en självklarhet för många. Mängder av tjänster kan i dag utföras via nätet i stället för med brev, telefon eller resor in till centralorten. Snabbt och billigt i stället för krångligt och dyrt. Ärenden kan utföras närsomhelst. Den så kallade 24- timmarsmyndigheten är här för att stanna. Mera nytta och nöje Framväxten av så kallade sociala medier har medfört helt nya möjligheter och även en ny livsstil (på gott och ont ). Moderna människor använder nätet frekvent, både för nytta och nöje. Internet ger oändliga möjligheter till information och kunskapsinhämtning. Via nätet kan du dela gemenskap skypa med barnbarnen i Australien, kommunicera med andra människor som delar dina intressen etc. Slutsatser Det står helt klart att framtidens samhällsservice till stora delar kommer att utföras via nätet. En kraftfull fiberinfrastruktur är den enda framtidssäkra lösningen om man vill att alla medborgare ska få samma tillgång till servicen. Det är alltså en demokrati- och rättvisefråga. Eftersom sjukvård och äldreomsorg också är en rättighet för människor som bor på avlägsna platser, är en utbyggnad av nätet även till deras hemorter starkt motiverad. För att kunna anamma en modern livsstil och alla möjligheter och tjänster som erbjuds via nätet är ett kraftfullt fibernät ett måste. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 13 av 35

Kommersiell service Utvecklingen av webbaserade tjänster inom den kommersiella sektorn formligen exploderar. Bankärenden, näthandel, resekataloger, bostadsmarknaden, kultur, teater, evenemang, biljetter, streamad TV + musik, filmnedladdning, webbtidningar o.s v. är i dag tillgängliga på nätet. Även här har vi bara sett början Slutsatser För den som bor i glesbygd är tillgängligheten till den här typen av tjänster än mer angelägen, eftersom de minskar behovet av resor och ger en snabb kontakt med yttervärlden. I stället för en ökande isolering kan bygderna se fram emot att bli attraktiva platser för inflyttning fantastiska livsmiljöer med snabb tillgång till omvärlden. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 14 av 35

Tjänster via det mobila nätet Under arbetet med förstudien har vi alltmer fått bevis på hur viktigt det mobila nätet är, framför allt för näringslivet i Ragunda kommun. Skogsbruket, transporterna, lantbruket, turismen och många andra rörliga näringar är idag helt beroende av mobil kommunikation. I framtiden kommer ännu fler funktioner och tjänster att skapas. Den mycket snabba utvecklingen av kapacitetskrävande smartphones och s.k. appar kräver också en utbyggnad av mobilnätets täckning och framförallt kapacitet. Det är stora mängder data som numera skickas via mobilnätet, inte bara telefonsamtal och sms som till helt nyligen var de tjänster som dominerade. Slutsatser Mobiloperatörerna kommer att behöva bygga ut sina basstationer, och för att kunna göra det behövs fiber! Därför är fiber till byarna i Ragunda kommun också en stor möjlighet för att skapa en säker och kraftfull mobil kommunikation. 4 G och annan ny teknik måste kunna installeras även i glesbygd. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 15 av 35

Befintlig infrastruktur I vårt uppdrag har också ingått att inventera alla kommunens infrastrukturägare, som har en koppling till en utbyggnad av fibernätet. Exempelvis kan Trafikverket vara en intressant samarbetspartner i samband med grävningar för vägar. Likaså kan elbolag som äger kraftledningar vara av stort intresse att samarbeta med. Vi har kartlagt följande infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun. Fibernätägare Skanova, som har ett stomnät från Midskog i väster till länsgränsen nära Utanede i öster. En avstickare till Överammer finns också. I Skanovas nät kan kommunikationsoperatör hyra svartfiber på sträckan Bispgården Näverede. Svenska Kraftnät har intresse att säkra elleveranser från vindkraften i området men man har inte för avsikt att erbjuda utbyggnad av fiber i området förutom den befintliga. SVK har fiber i sin kraftledning från Midskog till Storfinnforsen samt kraftledningen som löper parallellt längs med älven mot Stadsforsen. Kommunikationsoperatör kan hyra svartfiber förutom sista sträckan in till Stugun (ca 2 km) där det är fullt och ingen utbyggnad kommer att göras. Det finns möjlighet för en kommunikationsoperatör att ansluta utefter kraftledningen, på var 4:e till 6:e km. Anslutning får endast göras av SVK:s personal. I ett regleringsbrev för budgetåret 2012, gäller från 1 januari: Affärsverket svenska kraftnät ska på affärsmässiga grunder verka för att tele- och kommunikationsnätet görs tillgängligt för aktörer som tillhandahåller elektroniska kommunikationer på konkurrensneutrala och skäliga villkor. (utdrag ur Riksdagens prop. 2011/12:1, utg.omr. 21, bet, 2011/12.NU3, rskr. 2011/12:65). Notera! SVK har ej egen fiber på sträckan Bispgården Stadsforsen utan hyr där själva av Telia. Notera att det i vissa dokument kan stå vilseledande att det är SVK:s fiber. Detta är felaktigt och man kan alltså inte i sin tur hyra ut kapacitet på denna sträcka. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 16 av 35

Trafikverket har fiber i banvallen längs den del av järnvägen som passerar genom Ragunda kommun. Här finns endast möjligheten att hyra kapacitet i fiber, d.v.s. inte unik, egen svartfiber. Detta gör att det blir svårt för kommunikationsoperatör att få någon lönsamhet på ett relativt litet geografiskt område. Inga planerade vägbyggen/upprustningar som skulle kunna underlätta nyförläggning av slang föreligger. OBS! En överenskommelse med Trafikverket bör göras som innebär att alla planerade vägarbeten rapporteras till kommunens ansvarige för bredband. Jämtkraft äger en fiber från Östersund fram till Midskog (hyrd plats i SVK:S kraftledning). Detta blir intressant som en del i en lösning för fibersträckning genom kommunen. Sollefteå stadsnät har fiber ner mot Bispgården som kan utnyttjas om intresse finns. Sollefteå Stadsnät har dock ingen avsikt att göra egna affärer i Ragunda kommun. Servanet har fiber i till Bispgården och är ihopkopplade med Sollefteå stadsnät. Ingen fiber är planerad västerut mot Östersund. Elnätsägare E.ON har koncession på det regionala och lokala elnätet i Ragunda kommun och spelar en mycket viktig roll för möjligheten till framtidssäkert fiber i vindkraftområdena i norra delarna av kommunen. E.ON Elnät kommer att bygga kraftledning med fiber från Storfinnforsen till vindkraftparkerna. E.ON Elnät har inte som affärsidé att tillhandahålla bredband och fiber och drar normalt fram ett litet antal fibrer att använda för eget bruk (24 fiberpar). Om det visar sig att det finns överkapacitet så är E.ON Elnät öppna för att hyra ut och teckna ett avtal angående svartfiber (optofiber utan ändutrustning) med etablerade teleoperatörer. Under utredningens gång har E.ON Elnät meddelat att man kommer att bygga med 48 fiberpar i ovan nämnda kraftledning för att kunna tillgodose områdets samlade behov av fiber. Observera! Teleoperatören/Kommunikationsoperatören (KO) som ämnar teckna kontrakt för anslutning måste kontakta Svenska Kraftnät och kontrollera om det finns möjligheter att ansluta sig till Svenska Kraftnäts optonät i Storfinnforsen för att nå ut till omvärlden då den delen inte hanteras av E.ON. Förutom Kommunikationsoperatör kan EON tänka sig förening eller annan part som tecknar avtal om hyra. När E.ON bygger 130 kv ledningar planerar man normalt inte med extra fiberkapacitet, men om det finns en tydlig plan och affär kan operatör beställa topplina med extrakapacitet. E.ON vill ha en seriös motpart som de kan skriva avtal med. Detta måste ligga i närtid för att kunna förverkligas i vindkraftområdet. E.ON är även villig att upplåta 20 kv ledningarna för fiber fram till byarna (kanske i samarbete med vindkraften för vissa sträckor). EON elnät kan godkänna vissa sträckor men inte alla. Notera! E.ON Elnät vill bara äga svartfiber. Deras partner Tele 2 är delägare vad avser telekom och fiber. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 17 av 35

Härjeåns har koncession i östra regionen samt i väster, området runt Midskog vilket möjliggör viss tillgång till fiber i dessa områden. Härjeåns är öppna för ömsesidig samförläggning med kommunen mfl. Men det finns inga planer om samarbete med andra infrastrukturägare i nuläget. Det Finns planer/beslut om utbyggnad för elnät, men ej fiber. För eget behov finns fiber till kontorsfastighet och industriområde i Bispgården (anslutning via Servanet). Ställverk finns inom kommunen och om ett intresse finns för att ansluta fiber till dem så kan en operatör bli kund. Vindkraften Omfattande vindkraftsutbyggnader är planerade inom Ragunda kommun. Härmed öppnas mycket goda möjligheter för berörda byar och områden att få fram fiber. Ett samarbete med vindkraftsbolagen har inletts inom ramen för vårt utredningsarbete. Vindkraftsutbyggnaderna i kommunen är nu i ett skede där elnät och fiberdragning ska projekteras. Denna möjlighet att få fram fiber till i närheten av berörda byar är unik, och får inte missas. Ragunda kommun bör därför i samarbete med Strömsunds, Sollefteå och Bräcke kommuner omgående se till, att byarnas behov av fiber bevakas och säkerställs i den projektering av vindkraftsparkerna som är nära förestående. Våra underhandskontakter med SSVAB, JP Vind, Jämt Vind och E.ON har varit mycket positiva, och måste nu leda fram till samarbetsavtal och konkreta resultat. Det starka engagemanget från den kommunöverskridande föreningen Förenade Vindbyar måste också tas tillvara. JP-Vind planerar att bygga vindkraftsparker nära Skyttmon/Borgvattnet. De vill ta del av arbetet med målnät för Ragunda kommun, och att deras satsningar kan passas in i den strukturen. Det ligger definitivt i JP-vinds intresse att medverka till att bygdens behov av bredband kan tillgodoses. I ägardirektiven finns fastslaget att den lokala tillväxten ska gynnas. JP-vind behöver få en överblick av kostnaderna för de fiberdragningar som behövs för att täcka byarnas behov. JP Vinds projekt finns med i E.ON:s planerade kapacitetsutbyggnad av Storfinnforsens kraftstation. Förutsättningarna för fibernätanslutningen är nära kopplat till utvecklingen av de övriga vindkraftprojekten i området. SSVAB (Statkraft + SCA). Byggstarten för SSVAB:s vindparker i gränstrakterna mot Strömsunds/Sollefteå kommuner är satt till 2013 och 2014. Planering och projektering pågår och offerter tas in. Beslut om upphandling förväntas tas i april. Ingen detaljprojektering har dock ännu startat. EON har fiber fram till transformatorer i SSVAB vindkraftsparker, dock inte till till Stamåsen i ett första läge. I grundplanen ligger att man lägger elkabel med mikroslangar i kabelkärnan till kraftverken. Detta för eget behov men med möjlighet till inkoppling mot andra intressenters nät. Statkraft ser positivt på om extra slang kan läggas vid vägförbättring/bygge etc. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 18 av 35

Då SSVAB behöver kommunikationslösning (för D&UH mm) till samtliga kraftverk tittar man initialt på fiber och radiolänklösningar. Förstahandsval är radiolänk-lösning men slutligt val är ännu inte gjort för de parker som nu planeras. SSVAB har uppdragit åt Terracom att vara tjänsteleverantör gällande kommunikationslösningar till sina anläggningar. I våra underhandskontakter har SSVAB uttryckt en vilja att medverka till att byarna kan få tillgång till fiber. Jämt Vind. Bolaget planerar främst för vindkraftverk söder om Indalsälven. Flera små byar i området kan vid ett samarbete med Jämt Vind få möjlighet till fast fiber. Fiber-sträckningar mot orter i Bräcke kommun kan också vara en del i lösningen och skapa ökad säkerhet i det regionala fibernätet. Vilket ökar möjligheten till finansiering via PTS (Robusta nät-bidrag). Jämt Vind är mycket positiva till att samordna fiberdragningen till vindparkerna med byarnas behov. De elledningar som behövs för vindparkerna möjligjör att samförlägga slang och fiber. Kommunikation med kraftverken kommer om inte fiber blir möjlig att ske via GSM nätet. Jämt Vind ser vikten av samarbete över kommungränserna mot Bräcke. Exempelvis fiberdragning mot Fugelsta som är en by som också är i skriande behov av fiber. Fiberdragningen från Krångede till Storrisberget intressant för ett fiberstråk på södra sidan av Indalsälven. Bybor i Böle-Hoo har visat stort intresse för den etableringen. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 19 av 35

Kommunikationsoperatörer För att få Kommunikationsoperatörer intresserade av att satsa menar vi att en utbyggnad måste starta i och kring tätorterna med undantag av vindkraftsområdena. Detta beroende på att det behövs ett förhållandevis stort kundunderlag samt att där finns redan flera operatörers anslutningspunkter. Quadracom Networks (QN) är en kommunikationsoperatörer med ett eget nationellt nät och lokal närvaro i regionen. QN hyr fiber av Servanet, Sollefteå Energi och SVK. Om det kommer in förfrågan från byanät med ett antal hushåll och förslag på någon form av finansiering är QN villiga att titta på ekonomi för aktuella noder och kunder. QN bygger och äger inte något passivt nät. QN övervakar aktiv utrustning men tecknar avtal med något lokalt företag som sköter fältservicen. Där QN:s ADSL-noder är förlagda vid Telias noder är dessa i farosonen 2014 då QN:s avtal med Teracom går ut. Ett andra hot kommer 2016 då Telia förväntas rasera kopparledningar. Vi ser följande problematik när regeringens bredbandsmål och operatörernas planer går isär. Ex: Ragunda kommun 0,1-10 Mbit/s 100 Mbit/s I----------------------I------------------I-------------------I----------------------I 2012 2014 2015 2016 2020 Quadracom kan komma att lägga ner ADSL där ingen lönsamhet finns. Telia klipper kopparledningar till vissa byar. ADSL bort. QN vill gärna hjälpa kommunen med deras kapacitetsbehov förutsatt att man kan eliminera nyinvesteringar och få övervakningen av aktiv utrustning att fungera. Att QN vill operera i Ragunda kommun är under alla omständigheter klart. Norrsken ägs av till största delen av stadsnätsbolag, men några kommuner samt ett landsting (Landstinget Gävleborg) finns också bland ägarna. Tjänsten som erbjudes är transport, datakommunikation (nätgrossist) via fibernät med hög bandbredd i hela Sverige. Kunderna är operatörer som AllTele, Canal Digital, Venteo mfl. Norrsken har avtal med SVK och får placera sig med teknikbod och ansluta vid SVK:s samtliga teknikbodar och samtliga nedtag från kraftledningarna. Norrsken finns exempelvis i Krångede. Norrsken driftar inte lokala nät. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 20 av 35

Norrsken ser möjligheter att leverera lösningar och tjänster i Ragunda kommun. ServaNet är ett kommunägt öppet stadsnät som finns i Sundsvall, Härnösand, Timrå och Ånge. ServaNet är skyldiga att följa kommunallagen. Det innebär bla. att man inte kan bedriva affärsverksamhet i grannkommuner om inte kommunen i fråga är delägare i Servanet. Kommun som vill ingå i företaget måste besluta om att köpa aktier i Servanet. Något sådant förslag eller beslut om tillvägagångsätt föreligger ej varken hos Servanet eller Ragunda kommun. På begäran kan man bygga nät men lämnar över dessa till kommunerna och tecknar därpå arrendeavtal som löper på tex. 10 år. ServaNet kan inte subventionera förbindelser eller anslutningar för slutkunden utan är ett vinstdrivande företag. Sollefteå stadsnät ägs av Sollefteå Kommun och drivs som en affärsverksamhet under kommunstyrelseförvaltningen. Nätet är uteslutande uppbyggt på fiberteknik och ansluter fem olika kommundelar i Sollefteå kommun. Sollefteå Statsnät har fiber till Bispgården som kan utnyttjas mera om intresse finns. Man har dock inte för avsikt att göra egna affärer i Ragunda kommun. Dock villiga att hjälpa till. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 21 av 35

MÖJLIGHETER till framtidssäkert fibernät Våra inventeringar, kartläggningar, möten och kontakter med nät- och infrastrukturägare, bybor, företagare, intresseorganisationer, kommunikationsoperatörer, länsstyrelsen, PTS och inte minst Ragunda kommun pekar alla i samma riktning det finns en stark vilja att bygga ett framtidssäkert fibernät. För att det ska bli möjligt krävs också att alla dessa parter samverkar. I ett första skede är det viktigt att det läggs en grund för fortsatt arbete. Här innehas nyckelroller av infrastrukturägarna, byborna och Ragunda kommun i samverkan med grannkommunerna. Målnät För att så många medborgare, företag och andra intressenter som möjligt ska kunna få tillgång till ett framtidssäkert bredband vill vi föreslå att man arbetar med ett så kallat målnät för kommunen. Det beskriver främst stomnäten och hur byanäten som beskrivs här nedan kan anslutas. Stomnäten För att en nätutbyggnad i Ragunda kommun ska bli möjlig måste det först och främst finnas ett stomnät som sedan kan förgrenas ut till alla byar. Vi menar att befintligt fibernät genom kommunen är väl värt att bygga vidare på. Det går att hyra svartfiber av Skanova och SVK utefter älven. Alternativet är att anlägga ett helt nytt stomnät parallellt med det befintliga nätet, men det innebär investeringskostnader som kan vara svårt att få lönsamhet i och är ur samhällsekonomisk synpunkt ett andrahandsval. På lite sikt kan ett nytt stomnät växa fram i takt med att byanäten (nedan) byggs ut och kopplas ihop. Om då de ekonomiska föreningarna är nätägare blir man dessutom oberoende av annan nätägares villkor. För de norra delarna av kommunen finns i dag inget stomnät tillgängligt, men i samarbete med vindkraftsbolagen finns goda förutsättningar att bygga upp ett sammanbindande nät till och mellan byarna. Föreslagna robusta nät (nedan) kommer också att fungera som stomnät för de byar i kommunen som ligger på sidan om huvudstomnätet längs Indalsälven. Alternativa nätlösningar för stomnätet Vi har i vår förstudie haft kontakter med nätägare och operatörer för att få en tydlig bild av vad som är möjligt för Ragunda kommun. De kostnader i alternativen vi angett bygger på nuvarande listpris vad gäller material, samt inhämtande av entreprenadkostnader. Hyreskostnader är inhämtade från nätägare. Kommun vill satsa på ett helt öppet nät vilket har varit styrande för vår utredning. I kommunen finns ingen operatör som har tagit helhetsgrepp och initiativ att bygga eller driva ett helt öppet nät. Detta tolkar vi som att kostnaderna i förhållande till kundunderlaget är för stora för enskild intressent att bära. Visat intresse från byar och andra intressenter i de glest befolkade områdena har varit spritt och inte organiserat vilket operatörerna kräver för att kunna få tillräckligt kundunderlag. Idag kräver operatörerna dessutom anslutning på ett fåtal nodplatser som också ligger långt från byarna. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 22 av 35

I vår utredning har vi sökt efter bästa dragning av i första hand slang och som succesivt kan fibreras när behov är fastställt och pengar finns. För att minimera kostnader samtidigt som vi kan ansluta så många intressenter som möjligt har vi tänkt oss att bygga ut stomnätet initialt genom att hyra befintlig fiber där sådan finns idag men med planen att bygga smarta nya byanät som ansluter mot varandra på så sätt att ett nytt stomnät bildas på båda sidor om älven samt kopplar ihop vindkraftparkerna. Utbyggnaden kommer att styras av när och hur byarna vill bygga byanät eller ej, därför måste planen innehålla alternativa lösningar. Notera! Det är av stor vikt att utgå från operatörernas anslutningspunkter idag. Om vi inte utnyttjar befintlig fiber initialt kan bidragsgivare bli tveksamma. För att få hanterbarhet på beslutade satsningar i kommunen har vi delat in kommunen i 4 geografiska områden tillika möjliga Ekonomiska Föreningsområden. Strategi för respektive område har studerats. Vi har utgått utifrån befintligt nät och att det skall det skapas ett stabilt (och korrigerat) nät. Ringstrukturer skall erhållas. Vi utgår från en strategi som bygger på cirklar som skapar redundans för alla större orter. Vi har tittat på antal möjliga kunder och detta styr hur varje område skall se ut och prioriteras. AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 23 av 35

Hyra del av stomnät genom kommunen Ett alternativ bygger på att de föreslagna ekonomiska föreningarna (EKF) hyr fiber av Skanova. Alternativet kan förefalla dyrt, men utslaget på många abonnenter blir inte årskostnaden för ett hushåll/företag så hög. Exempelvis ger 1500 abonnenter en årshyra på cirka 400 kronor. Fiberhyra Skanova Årskostnad 5-årsavtal Årskostnad 10-årsavtal 686.400 kr 607.500 kr AXEG AB www.axeg.se AXEG 2011:023-1 Rev A 2012-04-16 Sida 24 av 35