HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och svar... 10

3 (10) 1 VARFÖR BOSTADSINDEX? Bostadsbristen i Sverige är ett stort samhällsproblem. Den tvingar unga vuxna att bo kvar hemma hos sina föräldrar, arbetsgivare får allt svårare att rekrytera personal och universitet- och högskoleorter tappar potentiella studenter. Bara de närmaste tio åren skulle det behöva byggas upp till 500 000 nya bostäder. För att lyckas med det krävs det att alla inblandade aktörer samarbetar och prioriterar ett ökat byggande. Kommunerna har med sitt planmonopol en särställning och en nyckelroll. För att uppmärksamma kommunernas bostadsförsörjning och planering presenterar HSB ett bostadsindex för kommunerna. Vi vill med detta index uppmuntra till en diskussion om hur kommunerna agerar och följer upp sitt bostadsförsörjningsansvar. Vi är medvetna om att det inte går att hitta några exakta mätmetoder för sådana bedömningar men frågan är så viktig att vi i alla fall vill ge en fingervisning om hur olika kommuner arbetar med frågan. Bostadsmarknaden ser olika ut i landets kommuner. Många har en ökande befolkning med en stor inflyttning och har brist på bostäder. Andra har det motsatta problemet, med en minskande befolkning och bostadsöverskott. I Boverkets Bostadsmarknadsenkäter, som detta index bygger på och som i sin tur bygger på kommunernas egna uppgifter, anger mer än hälften av kommunerna att de har bostadsbrist. Boverkets prognos är att det i hela landet i år påbörjas 37 000 bostäder, vilket är en glädjande ökning med 8 procent jämfört med året innan. Men det är knappast tillräckligt i ett läge när bostadsmarknaden står inför stora utmaningar beroende på demografi, hög inflyttning till större städer och högskoleorter och en ackumulerad bostadsbrist. 2 HUR HAR VI GJORT? Vi har valt att använda oss av Boverkets Bostadsmarknadsenkäter. De ger en unik sammanställning av hur kommunerna själva bedömer bostadsmarknadsläget och har höga svarsfrekvenser. Det går dessutom att göra en uppföljning och analys av utvecklingen över tid. Vi har även använt oss av Statistiska Centralbyråns statistik över påbörjat antal bostäder. Och satt det i relation till faktorer som är relevanta som till exempel invånarantal och flyttnetto samt till det planerade antal bostäder kommunerna uppgett. HSBs Bostadsindex väger samman fyra parametrar av relevans för bostadsmarknaden; planerat byggande, påbörjande av byggnadsplanerna, bostadssituationen för unga och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Index omfattar de 70 kommuner med fler än 20 000 invånare som dels uppgett att de i dagsläget har brist på bostadsmarknaden, dels har ett flyttnetto som överstiger 3,0 personer per 1000 invånare. Mindre kommuner och kommuner med bostadsöverskott eller med ett lägre flyttnetto omfattas inte i vår undersökning.

4 (10) Sedan förra året baseras HSBs Bostadsindex på de fem senaste bostadsmarknadsenkäterna, vilket i år innebär enkäterna för åren 2010-2014. Detta för att situationen under ett enskilt år inte ska få orimligt stort genomslag. 3 AVGRÄNSNINGAR Flera faktorer som är viktiga för möjligheten att planera för och bygga bostäder har inte varit möjliga att ta med i ett index. Hur markpolitiken förs, hur aktivt kommunen ställer krav i samband med markupplåtelseavtal etc är omöjligt att indexera. Dessutom skiljer sig landets kommuner inte enbart åt när det gäller befolkningsutveckling och tillväxt i övrigt, utan även när det gäller hur mycket byggbar mark det finns, hur mycket mark kommunen själv äger och kan markanvisa. Infrastrukturförutsättningar är något kommunerna själva lyfter fram som avgörande för större exploateringar och det är inte alltid en fråga som kommunerna själva råder över.

5 (10) 4 RESULTAT AV HSBs BOSTADSINDEX 2014 I tabellen nedan redovisas nuläge, poäng och rangordning för de 70 kommuner som omfattas av HSBs Bostadsindex. Planerat byggande/ flyttnetto 2010-2015) Andel påbörjat planerat byggande 2009-2013) ungas boende 2010-2014) Riktlinjer för bostadsförsörjning (från årtal) Total Kommun poäng Umeå 3,0 104% 0 2013 12,0 1 Höganäs 1,7 120% 1,8 2014 11,8 2 Uddevalla 1,5 109% 1,2 2013 11,2 3 Österåker 2,3 102% 0 2013 11,0 4 Tyresö 3,6 97% 0,6 2013 10,6 5 Haninge 1,4 146% 0 2011 10,0 6 Härryda 2,2 83% 0,6 2013 9,6 7 Trollhättan 1,0 160% 0,6 2012 9,6 8 Linköping 1,2 126% 1,2 2006 9,2 9 Lund 2,3 94% 0 2013 9,0 10 Falun 2,3 74% 0 2011 9,0 11 Jönköping 2,0 63% 0 2013 9,0 12 Västerås 1,2 110% 0 2009 9,0 13 Falkenberg 1,1 160% 0 2010 9,0 14 Örebro 1,1 113% 0 2010 9,0 15 Kalmar 2,0 61% 0,6 2012 8,6 16 Alingsås 1,9 58% 0,6 2011 8,6 17 Skövde 1,8 52% 0,6 2012 8,6 18 Norrtälje 2,5 43% 1,2 2013 8,2 19 Karlstad 1,5 52% 1,2 2007 8,2 20 Kävlinge 1,4 55% 1,2 2007 8,2 21 Sollentuna 1,1 75% 1,2 2010 8,2 22 Luleå 3,6 39% 0 2013 8,0 23 Solna 3,0 75% 0 2010 8,0 24 Kumla 2,5 68% 0 2010 8,0 25 Partille 1,9 61% 0 2013 8,0 26 Sundbyberg 1,8 67% 0 2013 8,0 27 Varberg 1,6 83% 0 2013 8,0 28 Kungälv 1,6 81% 0 2013 8,0 29 Växjö 1,6 87% 0 2012 8,0 30 Nyköping 1,4 74% 0 2011 8,0 31 Halmstad 1,3 75% 0 2011 8,0 32 Borås 1,1 71% 0 2013 8,0 33 Ekerö 1,1 69% 0 2013 8,0 34 Stockholm 0,8 118% 0 2010 8,0 35 Botkyrka 0,6 121% 0 2010 8,0 36 Upplands Väsby 2,0 64% 0,6 2005 7,6 37 Södertälje 0,9 60% 0,6 2013 7,6 38 Stenungsund 0,9 81% 0,6 2012 7,6 39 Mjölby 0,6 77% 0,6 2011 7,6 40 Järfälla 1,9 65% 0 2007 7,0 41 Uppsala 1,6 97% 0 2010 7,0 42 Värmdö 1,4 71% 0 2010 7,0 43 Täby 1,3 59% 0 2009 7,0 44 Ranking

6 (10) Planerat byggande/ flyttnetto 2010-2015) Andel påbörjat planerat byggande 2009-2013) ungas boende 2010-2014) Riktlinjer för bostadsförsörjning (från årtal) Total Kommun poäng Norrköping 1,1 74% 0 2007 7,0 45 Lidingö 1,0 116% 0 finns ej 7,0 46 Sigtuna 0,9 66% 0 2013 7,0 47 Borlänge 0,6 65% 0 2011 7,0 48 Finspång 0,6 51% 3 finns ej 7,0 49 Upplands-Bro 0,6 96% 0 2011 7,0 50 Trelleborg 1,2 53% 1,2 finns ej 6,2 51 Eskilstuna 0,8 47% 1,2 2013 6,2 52 Nynäshamn 1,8 43% 0 2012 6,0 53 Huddinge 1,8 48% 0 2013 6,0 54 Nacka 1,4 40% 0 2012 6,0 55 Vallentuna 1,2 45% 0 2013 6,0 56 Lomma 1,2 47% 0 2011 6,0 57 Ystad 1,2 37% 0 2012 6,0 58 Strängnäs 0,8 58% 0 2008 6,0 59 Kristianstad 0,7 67% 1,8 finns ej 5,8 60 Sundsvall 1,5 55% 0,6 finns ej 5,6 61 Sala 1,7 38% 1,2 2003 5,2 62 Katrineholm 1,3 37% 1,2 2003 5,2 63 Enköping 3,1 49% 0 finns ej 5,0 64 Laholm 1,8 83% 0 finns ej 5,0 65 Göteborg 1,6 87% 0 finns ej 5,0 66 Kungsbacka 1,5 37% 0 2009 5,0 67 Lindesberg 1,2 48% 0 2009 5,0 68 Malmö 0,9 89% 0 finns ej 4,0 69 Danderyd 0,8 64% 0 finns ej 4,0 70 Ranking

7 (10) I tabellen nedan redovisas nuläge, poäng och rangordning för de 70 kommuner som omfattas av HSBs Bostadsindex, fördelat på länstillhörighet (län i bokstavsordning). Planerat byggande/ flyttnetto 2010-2015) Andel påbörjat planerat byggande 2009-2013) ungas boende 2010-2014) Riktlinjer för bostadsförsörjning (från årtal) Total poäng Län/kommun Dalarnas län Falun 2,3 74% 0 2011 9,0 11 Borlänge 0,6 65% 0 2011 7,0 48 Hallands län Falkenberg 1,1 160% 0 2010 9,0 14 Varberg 1,6 83% 0 2013 8,0 28 Halmstad 1,3 75% 0 2011 8,0 32 Laholm 1,8 83% 0 finns ej 5,0 65 Kungsbacka 1,5 37% 0 2009 5,0 67 Jönköpings län Jönköping 2,0 63% 0 2013 9,0 12 Kalmar län Kalmar 2,0 61% 0,6 2012 8,6 16 Kronobergs län Växjö 1,6 87% 0 2012 8,0 30 Norrbottens län Luleå 3,6 39% 0 2013 8,0 23 Skåne län Höganäs 1,7 120% 1,8 2014 11,8 2 Lund 2,3 94% 0 2013 9,0 10 Kävlinge 1,4 55% 1,2 2007 8,2 21 Trelleborg 1,2 53% 1,2 finns ej 6,2 51 Lomma 1,2 47% 0 2011 6,0 57 Ystad 1,2 37% 0 2012 6,0 58 Kristianstad 0,7 67% 1,8 finns ej 5,8 60 Malmö 0,9 89% 0 finns ej 4,0 69 Stockholms län Österåker 2,3 102% 0 2013 11,0 4 Tyresö 3,6 97% 0,6 2013 10,6 5 Haninge 1,4 146% 0 2011 10,0 6 Norrtälje 2,5 43% 1,2 2013 8,2 19 Sollentuna 1,1 75% 1,2 2010 8,2 22 Solna 3,0 75% 0 2010 8,0 24 Sundbyberg 1,8 67% 0 2013 8,0 27 Ekerö 1,1 69% 0 2013 8,0 34 Stockholm 0,8 118% 0 2010 8,0 35 Botkyrka 0,6 121% 0 2010 8,0 36 Upplands 2005 Ranking i landet Väsby 2,0 64% 0,6 7,6 37 Södertälje 0,9 60% 0,6 2013 7,6 38 Järfälla 1,9 65% 0 2007 7,0 41 Värmdö 1,4 71% 0 2010 7,0 43 Täby 1,3 59% 0 2009 7,0 44 Lidingö 1,0 116% 0 finns ej 7,0 46 Sigtuna 0,9 66% 0 2013 7,0 47 Upplands-Bro 0,6 96% 0 2011 7,0 50

8 (10) Planerat byggande/ flyttnetto 2010-2015) Andel påbörjat planerat byggande 2009-2013) ungas boende 2010-2014) Riktlinjer för bostadsförsörjning (från årtal) Total poäng Län/kommun Stockholms län (forts) Nynäshamn 1,8 43% 0 2012 6,0 53 Huddinge 1,8 48% 0 2013 6,0 54 Nacka 1,4 40% 0 2012 6,0 55 Vallentuna 1,2 45% 0 2013 6,0 56 Danderyd 0,8 64% 0 finns ej 4,0 70 Södermanlands län Nyköping 1,4 74% 0 2011 8,0 31 Eskilstuna 0,8 47% 1,2 2013 6,2 52 Strängnäs 0,8 58% 0 2008 6,0 59 Katrineholm 1,3 37% 1,2 2003 5,2 63 Uppsala län Uppsala 1,6 97% 0 2010 7,0 42 Enköping 3,1 49% 0 finns ej 5,0 64 Värmlands län Karlstad 1,5 52% 1,2 2007 8,2 20 Västerbottens län Umeå 3,0 104% 0 2013 12,0 1 Västernorrlands län Sundsvall 1,5 55% 0,6 finns ej 5,6 61 Västmanlands län Västerås 1,2 110% 0 2009 9,0 13 Sala 1,7 38% 1,2 2003 5,2 62 Västra Götalands län Uddevalla 1,5 109% 1,2 2013 11,2 3 Härryda 2,2 83% 0,6 2013 9,6 7 Trollhättan 1,0 160% 0,6 2012 9,6 8 Alingsås 1,9 58% 0,6 2011 8,6 17 Skövde 1,8 52% 0,6 2012 8,6 18 Partille 1,9 61% 0 2013 8,0 26 Kungälv 1,6 81% 0 2013 8,0 29 Borås 1,1 71% 0 2013 8,0 33 Stenungsund 0,9 81% 0,6 2012 7,6 39 Göteborg 1,6 87% 0 finns ej 5,0 66 Örebro län Örebro 1,1 113% 0 2010 9,0 15 Kumla 2,5 68% 0 2010 8,0 25 Lindesberg 1,2 48% 0 2009 5,0 68 Östergötlands län Linköping 1,2 126% 1,2 2006 9,2 9 Mjölby 0,6 77% 0,6 2011 7,6 40 Norrköping 1,1 74% 0 2007 7,0 45 Finspång 0,6 51% 3 finns ej 7,0 49 Ranking i landet

9 (10) 5 POÄNGBEDÖMNING Bostadsindex 2014 baseras på kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäterna för 2010-2014. för respektive parameter har beräknats och fördelats enligt nedan. 1. Planerat byggande grundande kvot beräknas genom att det genomsnittliga årliga planerade byggandet under 2010-2013 respektive 2014-2015 divideras med det genomsnittliga flyttnettot under 2010-2014. Kvot >4 5 >3 4 >2 3 >1 2 >0,5 1 <0,5 0 2. Påbörjat av planerat byggande Den samlade påbörjandegraden (påbörjat byggande/planerat byggande) för perioden beräknas som ett genomsnitt av påbörjandegraden för varje år under perioden 2009-2013. Påbörjandegrad >100% 5 >50 % 3 <50% 1 3. Bostäder för unga För varje år under perioden 2010-2014 ges 3 poäng om det ej är bostadsbrist för unga, 0 poäng om det är brist. Slutpoängen beräknas som ett genomsnitt för perioden. Situation Ej brist 3 Brist 0 4. Riktlinjer för bostadsförsörjning (årtal) en baseras på uppgifter i 2014 års bostadsmarknadsenkät. Årtal Från 2011-2013 3 Från 2007-2010 2 Från 2003-2006 1 Äldre än 2003 eller saknas 0

10 (10) 6 FRÅGOR OCH SVAR Varför gör HSB ett Bostadsindex? Det råder i dag brist på bostäder i 155 av landets 290 kommuner och i 139 av dessa ökar dessutom behovet av bostäder genom inflyttning till kommunen. Hela 76 procent av befolkningen bor i en kommun med bostadsbrist. Med HSBs Bostadsindex vill vi uppmuntra kommunerna att aktivt motverka bostadsbristen. Vi vill få igång en diskussion om hur bostadsbyggandet kan öka och vi i HSB vill gärna samverka mer med kommunerna i de här frågorna. Vad är HSBs Bostadsindex? HSBs Bostadsindex väger samman fyra parametrar av relevans för bostadsmarknaden; planerat byggande, påbörjande av bygg planer, bostäder för unga och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Underlaget baseras på Boverkets bostadsmarknadsenkäter för de fem senaste åren, 2010-2014, som i stort sett besvaras av samtliga kommuner, samt på statistik från SCB. Ger indexet en rättvisande bild av kommunernas arbete med bostadsfrågor? Indexet ger en grov fingervisning om kommunernas arbete med bostadsfrågor. Men det finns självklart fler aspekter av bostadsbyggande som inte kommer fram i indexet. Sedan förra året har vi valt att basera indexet på de fem senaste bostadsmarknadsenkäterna för att situationen ett enskilt år inte ska få orimligt stort genomslag. Vilka kommuner omfattas av Bostadsindex? HSBs bostadsindex omfattar de 70 kommuner med fler än 20 000 invånare som dels uppgett att de i dagsläget har brist på bostadsmarknaden, dels har ett flyttnetto som överstiger 3,0 personer per 1000 invånare. Mindre kommuner och kommuner med bostadsöverskott eller med ett lägre/negativt flyttnetto omfattas inte. Varför har ni gjort just dessa avgränsningar? Avgränsningen till bristkommuner och kommuner med ett positivt flyttnetto har gjorts för att det främst är i dessa kommuner som det är angeläget att öka bostadsbyggandet. Varför har ni satt gränsen vid just ett flyttnetto på 3,0 per 1000 invånare? Vi ville lägga gränsen där det finns ett tydligt positivt flyttnetto, eftersom det innebär att det finns ett särskilt stort behov av att bygga nya bostäder. Varför omfattas just dessa parametrar i Bostadsindex? Vår bedömning är att dessa parametrar är de som är de mest relevanta i Boverkets undersökning när det gäller arbetet för att minska bostadsbristen. Men det är möjligt att fler parametrar kan inkluderas i eventuella framtida mätningar. Varför ställer ni bostadsbyggandet i relation till flyttnetto i respektive kommun? Flyttnettot är en tydlig indikation på det akuta behovet av bostäder. När man flyttar behöver man en ny bostad på en gång. Givetvis är den totala befolkningsökningen till följd av eventuellt födelseöverskott också mycket relevant, men vi har valt att i indexet ställa byggandet i relation till flyttnettot.