Projekt Kemikalier i förskolan

Projekt Kemikalier i förskolan - en pilotstudie med inventeringar på två förskolor Magra förskola. Foto: Helena Sandmer Älvdansens förskola. Foto: Helena Sandmer Författare: Helena Sandmer (praktikant på Alingsås kommun 2014-01-20-2014-02-28 ) Handledare: Fredrik Bergman, miljöstrateg Alingsås kommun Datum: 27 februari 2014

SAMMANFATTNING Kemikalier och kemikaliers miljö- och hälsorisker är ett aktuellt ämne. På ett politiskt plan är området prioriterat genom det nationella miljömålet Giftfri miljö. Även på lokal nivå finns intresse och engagemang för frågan. Alingsås kommun har i flera miljömål uttryckt ambitioner och mål för ett aktivt kemikaliearbete och en hälsosam miljö. Denna studie är en del av detta arbete, och avser att minska barns risker för onödig exponering av farliga kemikalier i kommunens förskolor. Undersökningen är en pilotstudie och utgörs av inventeringar på två förskolor i Alingsås kommun, Magra och Älvdansen. Den syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om kemikalier i förskolan, bland berörda aktörer. Genom inventering kartläggs hur situationen ser ut i dag för områden som byggmaterial, möbler, leksaker och städrutiner. Resultaten visar att en del risker för kemikalieexponering finns. Dessa stämmer i stort sett överens med resultat från liknande studier som gjorts i förskolemiljö. Många risker kan lyckligtvis minskas med enkla medel. Studien innefattar också en handledning med åtgärdsförslag, som i framtiden är avsedd att användas i samtliga förskolor i Alingsås kommun (Bilaga 5). Förutom förskolor har även åtgärdsförslag presenterats till aktörer som städentreprenörer, upphandlare och föräldrar. Handledningen är tänkt att fungera som ett verktyg för ett fortsatt arbete för en giftfriare miljö i Alingsås kommun. Studien är faktagranskad av miljökonsulten och kemikalieexperten Per Rosander.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 Syfte, upplägg och frågeställning 1.2 Avgränsningar 2. METODIK 2.1 Urval 3. TEORI 3.1 Aktuell forskning på området 3.1.1 Hormonstörande kemikalier 3.1.2 Barns känslighet och exponering 3.1.3 Kemikalier i förskolemiljö 3.2 Aktuella miljömål för Alingsås kommun 3.3 Beskrivning av förskolorna 3.3.1 Magra förskola 3.3.2 Älvdansens förskola 4. RESULTAT 4.1 Inventeringsresultat Magra förskola 4.1.1 Byggnaden 4.1.2 Inredning 4.1.3 Leksaker 4.1.4 Mat och äta 4.1.5 Hygien 4.1.6 Städ och rengöring 4.1.7 Elektronik 4.1.8 Ute 4.1.9 Övrigt: miljöarbete 4.2 Inventeringsresultat Älvdansens förskola 4.2.1 Byggnaden 4.2.2 Inredning 4.2.3 Leksaker 4.2.4 Mat och äta 4.2.5 Hygien 4.2.6 Städ och rengöring 4.2.7 Elektronik 4.2.8 Ute 4.2.9 Övrigt: miljöarbete 5. DISKUSSION 6. SLUTSATS 7. REFERENSER 7.1 Tryckta källor 7.2 Muntliga källor

Bilagor 1. Fakta om kemikalier i inomhusmiljö 2. Faktaruta plastförpackningar 3.Återkoppling på gjord inventering på Magra förskola 4. Återkoppling på gjord inventering på Älvdansens förskola 5. Handledning med åtgärdsförslag för Alingsås kommun - För förskolor - Checklista för förskolor - För föräldrar - För inköpare (upphandlingsenheten) - För städentreprenörer och städansvariga - För kostenheten - För fastighetsbolag, lokalsamordnare med flera - För kommunen som helhet (politiker med flera)

1. INLEDNING Sedan andra världskriget har kemikalieproduktionen ökat drastiskt, från 10 miljoner ton år 1950 till dagens 400 miljoner ton (Froster et al. 2012). Den största tillväxten har skett inom petrokemisk industri, och innefattar syntetiska kemikalier. Inom Europeiska Unionen finns ca 145 000 ämnen registrerade (SNF 2013). Historiskt sett har kemikalier ofta förknippats med giftiga vätskor i industritunnor och oljefat. Men kemikalier finns numera överallt och i många vardagsprodukter; i hemmet, på arbetsplatsen och i skolor. På den senaste tiden har miljö- och hälsorisker med kemikalier i vardagen uppmärksammats alltmer. 2013 släpptes rapporten State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals av Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta Nationernas miljöprogram (UNEP) (Bergman et al.2012.). Rapporten sammanställer forskningsläget och uttrycker en oro för trenderna med sk. hormonstörande ämnen. En lång rad hälsorisker och sjukdomar har kopplats samman med dessa kemiska ämnen, exempelvis cancer, diabetes,fetma, fosterskador och nedsatt reproduktionsförmåga. Den fick stort genomslag i media (exempelvis Tirén 2013; Axelsdotter Olsson 2013). På nationellt plan arbetar Sverige sedan några år tillbaka med de 16 miljömålen. Målet Giftfri miljö innebär att halterna av naturfrämmande ämnen i miljön i stort sett ska elimineras och dess miljöoch hälsopåverkan ska vara försumbar. (Miljömål 2013). Att målet är prioriterat kan exempelvis utläsas i att regeringen lanserade en ny kemikalieproposition i december 2013 (Prop. 2013/14:39) och att mer resurser läggs på analys och inspektion av farliga ämnen i varor (Dyberg 2014; KemI 2011a). Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet i frågan och arbetar sedan 2011 med Handlingsplan för en giftfri vardag, där huvudfokus är på att skydda barnen bättre (KemI 2011a). Alingsås kommun har med anledning av detta högaktuella ämne också valt att prioritera arbetet med kemikalier. Flera lokala miljömål rör direkt eller indirekt frågor angående utfasning av kemikalier till förmån för bättre hälsa och miljö. Av särskilt intresse är förskolor, en miljö som framförallt Naturskyddsföreningen arbetat mycket med. Under 2013 gjorde de inventeringar på 129 svenska förskolor i 41 kommuner (Dahl & Grudd 2013). Alingsås medverkade ej men påbörjar nu ett liknande arbete. Det inleddes i januari 2014 med en workshop för tjänstemän och en föreläsning för allmänheten. 1.1 Syfte, upplägg och frågeställning Denna pilotstudie är tänkt som ett första led i ett långsiktigt och förebyggande arbete för att minska riskerna för kemikalieexponering i kommunens förskolor. Den syftar till att öka kunskapen och medvetenheten hos berörda aktörer. Studien består av två delar; kartläggning och utvärdering. För att se hur situationen ser ut i nuläget genomförs inventeringar på två valda förskolor. Utifrån inventeringarna läggs förslag fram om hur man kan gå vidare med frågan. Dessa sammanställs i en handledning med syftet att i framtiden användas i samtliga förskolor i Alingsås kommun (se Bilaga 5). Studien utgår från följande frågeställningar: - Hur ser kemikaliesituationen ut i Alingsås förskolor? (besvaras genom inventering ) - Vilka åtgärder kan vidtas, nu och i framtiden? (framtagande av handlingsplan) 1.2 Avgränsningar Denna pilotstudie har tidsmässigt varit begränsad till 5-6 veckor, på grund av bunden praktikperiod 2014-01-20-2014-02-28). Detta har i sin tur begränsat det antal förskolor som är med i studien. Om möjlighet hade funnits hade det varit önskvärt att genomföra och analysera mätningar och provtagningar i luft och /eller damm på förskolorna. Tyvärr saknades adekvat kompetens och utrustning för att utföra detta i denna studie.

2. METODIK Vid inventeringen har material från Svenska Naturskyddsföreningens kemikalienätverk använts. Materialet är beprövat sedan tidigare inom organisationen, genom projektet "Operation Giftfri Förskola". Projektet utfördes under 2013 och består av inventeringar gjorda i 129 förskolor i 41 svenska kommuner. Resultaten redovisas i rapporten Giftfria barn leka bäst (Dahl & Grudd 2013). Materialet består av handledning, inventeringsmall och frågor till förskolechef. Samtliga finns att tillgå på Naturskyddsföreningen hemsida (SNF 2014). Innan inventering har frågor delgivits de berörda cheferna på förskolorna, för att få information om exempelvis byggnadsmaterial, gjorda renoveringar och generellt miljöarbete på förskolan och i kommunen. Denna typ av information är fördelaktig att veta innan besök görs på skolorna. Utefter mallen har sedan inventering gjorts på de valda förskolorna. Någon ur personalen har under inventeringen varit tillgänglig för frågor, främst om ålder på olika produkter. Annars har inventeraren systematiskt gått igenom förskolornas produkter, varor, byggnadsmaterial etcetera. Inventeringen tog cirka 1,5 timmar att genomföra och utfördes i början av februari 2014. 2.1 Urval En förfrågan om intresse att vara med i studien skickades från kommunhåll ut till förskolor. Magra och Älvdansens förskolor anmälde sitt intresse och är således de som medverkar i studien. Urvalet är därmed inte slumpmässigt men detta faktum bedöms som mindre viktigt i denna studie. De medverkande skolorna är faktiskt särskilt lämpliga för en pilotstudie av denna omfattning, eftersom den ena är en äldre förskola på landet och den andra en nybyggd förskola i stan. Därmed kan viss jämförelse göras mellan skolorna. Antalet förskolor är naturligtvis för litet för att vara representativt för alla kommunens förskolor, men kan ändå ge viktiga insikter i hur förskolemiljöerna kan se ut. 3. TEORI Nedan finns en faktaruta med information om några vanliga kemikalier som nämns i studien. För mer detaljerad fakta om kemikalier i inomhusmiljö hänvisas till Bilaga 1. Bromerade flamskyddsmedel En grupp ämnen som används i ex. textilier, elektronik och möbler för att skydda mot brand. Ett vanligt ämne är PBDE. Flamskyddsmedel kan vara hormonstörande och reproduktionstoxiska. En del misstänkts orsaka cancer. Ftalater Används som mjukgörare i plaster, framför allt PVC-plast. Kan även vara doftbärare m.m i olika produkter. Ftalater kan finnas i leksaker, plastgolv, plasttryck på kläder, smink och parfym. Hälsoeffekterna är osäkra för många ftalater, men flera misstänks vara hormonstörande. Även fosterutveckling och reproduktionsförmåga kan skadas. Bisfenol A Används vid produktion av vissa plaster. Kan finnas i kassakvitton,leksaker, metallkonserver och andra matförpackningar. Misstänkt hormonstörande, påverkar även immunförsvar och reproduktionsförmåga. Kan öka risken för diabetes. Perfluorerade ämnen Ämnen med vatten-, smuts- eller fettavvisande egenskaper. Två vanliga ämnen är PFOA och PFOS. Dessa är bl.a. astma/allergiframkallande, reproduktionsstörande och kan orsaka cancer (PFOA). Ämnena kan finnas i t.ex kläder, textilier, möbler, brandsläckningsmedel och livsmedelsförpackningar. Tungmetaller Metalliska grundämnen som förekommer naturligt i miljön, men halterna har ökat kraftigt genom mänskliga utsläpp. Många är giftiga i höga doser. Exempel är bly, kadmium och kvicksilver. Kan påträffas i t.ex. leksaker, elektronik, metalldetaljer i kläder. Flera olika negativa hälsoeffekter är förknippade med tungmetaller.

3.1 Aktuell forskning på området 3.1.1 Hormonstörande kemikalier Det uppskattas att drygt 800 kemiska ämnen besitter någon form av hormonliknande egenskap. En del av dem är väl kända av forskare och lagstiftare, men för de flesta finns stora kunskapsluckor om hälsorisker och många har inte testats alls (Bergman et al. 2012). Hormonstörande kemikalier kan påverka kroppens hormonella system och viktiga utvecklingsprocesser. Hormoner styr många centrala funktioner såsom ämnesomsättning, tillväxt, salt- och vattenbalans, könsmognad och fortplantning. Exponering av kemikalier är särskilt känsligt i kritiska utvecklingsperioder som under graviditet, småbarnsår och pubertet (ibid). Vetenskapliga bevis finns nu på att hormonstörande kemikalier innebär nya hälsorisker för mänskligheten. Flera moderna välfärdssjukdomar som fetma, diabetes, astma och cancer har nu kopplas till den ökade exponeringen av kemikalier i vardagen. Det har också observerats att endokrina sjukdomar blivit vanligare, och att unga män idag har sämre spermakvalitet än tidigare generationer (ibid; Hult 2013). 3.1.2 Barns känslighet och exponering Det finns många parametrar som avgör känslighet för kemikalier, exempelvis kön, ålder och matvanor. När det gäller barn finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till. Barn har, till skillnad från vuxna, inte ett färdigutvecklat immunförsvar. De är dessutom sämre på avgiftning och deras DNA replikeras snabbt som följd av snabb tillväxt (Hill 2010). Eftersom barn även genomgår flera viktiga utvecklingsfaser, blir tidpunkten för exponering avgörande för känsligheten (Klar et al.2012). Detta gör barn till en särskilt utsatt grupp. För foster och gravida är utsattheten än mer påtaglig, då störningar under graviditetsperioden kan ge såväl akuta som kroniska hälsoeffekter. Barns exponering skiljer sig från vuxnas. Kemikalier tas upp av kroppen genom inandning, upptag via huden eller intag av föda. För vuxna är en vanlig exponeringsväg för kemikalier maten (Hill 2010). För barn kan istället luft och damm vara betydande exponeringskällor. Detta beror mycket på att små barn rör sig nära golvet, och klättrar, biter eller suger på mattor, möbler, leksaker m.m där kemikalier finns samlade i dammet och i produkterna. Små barn äter också mer sett per kilo kroppsvikt, och har en hög andningsfrekvens, vilket ökar exponeringsrisken (ibid ; Klar et al. 2012). I dagens läge finns inga garantier för att barns hälsa inte äventyras. Lagstiftningen har bedöms som otillräcklig för att kunna hantera de enorma mängder kemikalier som finns på marknaden och i vardagsprodukter (Klar et al. 2012; Bornehag refererad i Holmström 2013). Kemikaliefrågans komplexitet, exempelvis med den s.k. cocktaileffekten 1, gör det svårt för forskare att sätta säkra gränsvärden. Särskilt problematiska är de hormonstörande ämnena, som ofta förekommer i väldigt små mängder och sällan följer vanliga dos-responskurvor 2 (Withgott & Brennan 2010). Kemikalielagstiftningen varierar stort mellan olika produktgrupper. För leksaker är lagstiftningen något bättre än för varor i allmänhet, mycket eftersom själva produkterna är riktade till barn. Exempelvis finns lag om leksakers säkerhet (SFS 2011:579) och visst förbud mot användning av så kallade CMR-ämnen 3 i leksaker (KemI 2014a). Skärpningar i leksakslagstiftningen gjordes 2007 och 2013 (Norin 2014). Men tillsynen är svag och många överträdelser rapporteras årligen, i Sverige via t.ex Kemikalieinspektionen (KemI 2014b) och i EU via informations- och varningssystemet RAPEX (Konsumentverket 2013; Rosander 2014). Lagstiftningen för leksaker kan dessutom sägas vara mindre sträng jämfört med exempelvis lagstiftning för läkemedel, kosmetika och livsmedel (Rosander 2014). 1 En blandning av flera olika kemikalier kan tillsammans uppvisa större eller mindre effekter än om ämnena testas och adderas var och en för sig. Fenomenet kallas för cocktaileffekten. 2 Dos-responskurvor beskriver exempelvis hur ökad halt av en viss kemikalie i kroppen leder till gradvis förvärrad hälsoeffekt. Med hormonstörande ämnen har det i vissa fall visat sig att en lägre dos tvärtom ger störst effekt 3 Ämnen som klassats som cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska.

3.1.3 Kemikalier i förskolemiljö I en förstudie från Kemikalieinspektionen undersöktes tre svenska förskolor, där mätningar gjordes i damm, på barns händer, i leksaker och i sovmadrasser. Studien fokuserade på förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och vissa metaller. Resultaten visar att nya sorters flamskyddsmedel och ftalater är mycket vanliga i förskolemiljön. Äldre föremål i polyuretanskum (skumgummi) och mjukplast (exempelvis madrasser) noteras som potentiella exponeringskällor för dessa ämnen. De två äldre förskolorna hade mer leksaker och PVC-golv, vilket sammanlagt bidrog till högre uppmätta halter av ftalater än på den nyare förskolan. Halterna av PBDE var också högre i de äldre byggnaderna, troligen på grund av äldre produkter och sämre ventilation. Antalet elektroniska produkter inverkade också (KemI 2013). Justina Björklund visar i sin avhandling att bromerade flamskyddsmedel som PBDE och perfluorerade alkylsyror som PFOS och PFOA hittats i luft och dammprover i bland annat förskolor. Det konstateras att för småbarn kan damm kan vara en betydande exponeringskälla för kemikalier (Björklund 2011). Svenska Naturskyddsföreningen har under 2013 undersökt kemikaliesituationen i landets förskolor genom inventeringar på 129 förskolor i 41 kommuner. Det framkom att många problem finns, och att medvetenheten kring miljögifter i barns närhet generellt är låg. De i studien undersökta områdena var Byggnader, Äta, Hygien, Städ och rengöring, Möbler och inredning, Leksaker och Ute. Ur miljögiftssynpunkt fanns stora brister på en del punkter, men många anses kan åtgärdas med enkla medel. Värt att notera är exempelvis att en stor andel förskolor använder gammal elektronik eller byggnadsmaterial som leksaker, att textilier sällan tvättas eller vädras efter inköp, att många förskolor har gamla sovmadrasser och mycket lek- och byggkuddar av skumgummi och att tryckimpregnerat trä och gamla däck ofta förekommer på utegårdar. Sammantaget finns risker att barnen exponeras för en mängd skadliga kemikalier i förskolemiljön (Dahl & Grudd 2013). 3.2 Aktuella miljömål för Alingsås kommun Alingsås kommun har en vision, Vision 2019, som finns med som bakgrund i alla beslut som tas. En del i visionen lyder "Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen." Till dessa finns även tolv prioriterade mål, som ingår i den styrmodell som beslutades av kommunfullmäktige i maj 2012. För detta projekt är det elfte målet aktuellt; "I Alingsås kommun skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktig hållbar utveckling" (Alingsås kommun 2013c;2013d). Alingsås har även miljömål, som fastställdes i november 2010 av kommunfullmäktige och gäller till 2019. De utgår från de nationella miljömålen, men är uppdelade i tre huvudområden. För de 19 övergripande miljömålen finns ett antal detaljerade mål. De detaljerade målen löpte ut 2013 men gäller tills vidare (Alingsås kommun 2010b). Nedan listas de mål som är aktuella i denna studie. Inom parentes anges de aktörer som ansvarar för uppfyllelsen av målet ifråga. Övergripande mål 2011-2019 3. Kemiska produkter som är särskilt farliga för människors hälsa och miljön har fasats ut. (kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder) 4. Vid alla inköp ska miljöanpassade alternativ väljas när de finns tillgängliga och är ändamålsenliga. (kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder) 16. Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö också ur ett ekologiskt perspektiv, både utomhus och inomhus (samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, Alingsåshem, Fabs)

Detaljerade mål 2011-2013 och tillsvidare 4.1 Inom följande produktgrupper ska kommunen alltid köpa in miljöanpassade alternativ när de finns tillgängliga och är ändamålsenliga: * Bildäck, motorbränsle och hydrauloljor till fordon och maskiner * Hushålls- och städkemikalier * Kontorspapper (Kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder och kommunala bolag) 4.2 I kommunens upphandling ska alltid miljöanpassade alternativ efterfrågas. (Kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder och kommunala bolag) 16.5 PCB i fogmassor, golvmassor, isolerrutor och kondensatorer i alla kommunägda byggnader ska vara sanerade eller handlingsplan för sanering ska finnas (Alingsåshem, Fabs) 3.3 Beskrivning av förskolorna 3.3.1 Magra förskola Magra förskola är en kommunal förskola belägen i Bjärke, och tillhör Bjärke enhet (Alingsås kommun 2014). I anslutning till förskolan ligger även Magra skola och en gymnastiksal. Huvudbyggnaden är från 1800-talet men har byggts ut etappvis, den senaste tillbyggnaden var 1996 (Alingsås kommun 2010a). Förskolan hade vid inventeringstillfället 23 barn i åldrarna 3-5 år (Alingsås kommun 2013a). Förskolan innehar miljöcertifieringen Grön flagg tillsammans med Magra skola, sedan 2005. 3.3.2 Älvdansens förskola Älvdansens förskola, (ibland även kallad Skogskullens förskola), är en kommunal förskola som ligger i området Stadsskogen i Alingsås. Enhetsmässigt tillhör den Kullingsberg- Stadsskogen- Västra Bodarna enhet (Alingsås kommun 2014). Förskolan startade i augusti 2012, men flyttade under hösten 2013 in i en nybyggd förskola på samma gata. Förskolan hade vid inventeringstillfället fyra avdelningar med sammanlagt 50 barn i åldrarna 1-4 år. (Alingsås kommun 2013b). 4. RESULTAT 4.1 Inventeringsresultat Magra förskola Nedan beskrivs de resultat från inventeringen i Magra förskola, i de kategorier som finns i inventeringsmallen. Närvarande vid inventeringen var Tina Wångdahl, barnskötare på förskolan. För avsnitten Mat och äta samt Städ och rengöring har information även fåtts från Anni Gederberg (kostekonom kommunen) och Annika Tiselius (städsamordnare kommunen). Det kommunala fastighetsbolaget Fabs har bidragit med svar på frågor kring byggnaden och förskolechef Annelie Cronstam har beskrivit förskolans miljöarbete. 4.1.1 Byggnaden Förskolan byggdes år 1948. Den uppges inte vara PCB-sanerad. Information saknas huruvida någon inventering av eventuell PCB i byggnaden har gjorts. Detta är något som behöver undersökas närmare för att minska riskerna för exponering av PCB, som är ett långlivat och hälsofarligt ämne. Dock förekom PCB i golv- och fogmassor i Sverige främst under 1956-1972, vilket ökar chansen att Magra förskola är fri från PCB i byggmaterial. Förskolan har renoverats 1977, då den gjordes från skolan till förskola. Idag omfattar förskolan 380 m 2.

Samtliga fem rum (+ två toaletter) på förskolan har målade vävtapeter på väggarna. Innerväggarna består av gips. Väggarna har målats om under perioden 2009-2013. Som väggfärg har vattenbaserad miljömärkt färg används. Ingen yta eller vägg har behandlats för att lättare kunna saneras mot klotter. Även golven är likadana i alla rum. Hur gammal golvbeläggningen är något oklart, men enligt uppgift har golv lagts in under år 2004-2010. Plastbeläggningen är av PVC. PVC-golv innehåller ofta mjukgörande ftalater som är misstänkt hormonstörande. Plastgolv nyare än år 2000 har lägre sannolikhet att innehålla ftalaten DEHP (Plasticseurope 2011), men det kan inte uteslutas att golvet på Magra förskola innehåller andra ftalater. Dessa kan läcka från golvet under användning. Här finns således en inbyggd exponeringsrisk för kemikalier. En studie från Karlstads universitet visar att ftalater i PVC-golv tas upp av kroppen, och att detta kan ge upphov till bland annat astma och allergi (Carlstedt et al. 2013). Radonmätning har gjorts, som gav resultatet 60 Bq (Becquerel) /m 3 som årsmedelvärde. Riktvärdet för radon i inomhusluft ligger på 200 Bq/m 3 (Radonutredning i Väst AB). För dricksvattnet anges att det är kommunalt vatten. Ledningar och rör är inte Klor/PVC-fria. Ingen risk med detta bedöms finnas under användning, men PVC-rören ger problem i avfallsledet och är därför mindre lämpliga (Rosander 2014). Ingen re-lining av vattenledningsrören har gjorts. Förskolans ventilationssystem är av typen FTX. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) gjordes 2012-09-30. Tilluftsflödet är 700 l/s och frånluftsflödet 690 l/s. Detta bedöms som god ventilation, vilket är bra och viktigt ur kemikalie- och hälsosynpunkt. 4.1.2 Inredning I nästan alla rum finns hängande armatur, med lågenergilampor. Eftersom lågenergilampor innehåller kvicksilver finns en betydande kemikalierisk då dessa går sönder, särskilt om lampan är varm (KemI 2011c). Förskolan har rutiner för omhändertagande av dessa. Det noterades att de hängande lamporna var dammiga, vilket påverkar inomhusluften. När det gäller möbler är dessa i trä. De fyra borden uppges innehålla ljuddämpande material, med okänt plastmaterial. Således finns risk för PVC innehållande mjukgörande ftalater (SNF 2014a). En soffa som troligen består av skumgummi och trä, är beklätt med jeanstyg. På grund av skumgummit finns risk för bromerade flamskyddsmedel (de Wit et al. 2008). Dock är soffan inte mer än cirka sju år gammal, äldre soffor har potentiellt större problem. Även jeanstyget kan vara flamskyddat. Andra fåtöljer eller stolar finns ej. För förvaring noteras förekomsten av många plastbackar. På hela förskolan finns omkring 35 st backar, samtliga med plastmärkning 5. Denna innebär att plasten ifråga är polypropen, som har bedömts som bättre ur miljösynpunkt och innebär relativt låg risk för läckage av kemikalier (Rosander 2014; Bilaga 2). Backarnas ålder varierar, större delen är äldre än fem år, medan ett par är yngre än fem år. För textilier kan nämnas två mattor, båda med gummi/plastbeläggning under. Den ena mattan är stor (ca 2 m i diameter) och uppges vara flamskyddad, vilket innebär en risk (CAMM 2013). En del hängande textilier finns i form av gardiner (4-6 m 2 ), anslagstavla (1 m 2 ) och lektavla (1 m 2 ). Även dessa kan vara flamskyddade till viss del. Duschdraperi finns ej, inte heller lek- eller byggkuddar i skumgummi. Däremot observerades åtta st sovmadrasser i skumgummi med plastöverdrag. Dessa har okänd ålder, på grund av att förskolan fått dem från andra. För sådana madrasser kan halten flamskyddsmedel vara hög (Björklund 2011). Plastöverdraget består också ofta av PVC som kan släppa ifrån sig ftalater. Sju st större sittdynor finns också, dessa innehåller skumgummi men överdragen är av bomull. Några filtar finns, en fleecefilt, och fyra av bomull. En några år gammal vaxduk finns, information saknas om dess yta/beläggning. Eftersom vaxduken är såpass ny, minskar risken att den innehåller PVC. Äldre vaxdukar är i regel gjorda av PVC (Rosander 2014; SNF 2014a). För nya textilier anges att de inte alltid tvättas innan användning. Kemikalieinspektionen rekommenderar att nya textilier alltid tvättas för att minska rester av hälsofarliga ämnen (Kemi 2009).

4.1.3 Leksaker Andelen äldre leksaker (här äldre än 2007) uppskattas till ca 40 %. Andelen CE-märkta leksaker uppskattas till ca 50 %. Dessa uppgifter är av betydelse eftersom lagstiftningen för leksaker ändrades efter 2007, så äldre leksaker kan innehålla mer och fler miljögifter. Siffrorna är något osäkra då det var svårt att få en överblick av alla leksaker på förskolan. Leksaker är av varierande material, men mängden (hårda) plastleksaker kan nog sägas vara mest förekommande. Inga leksaker som luktar, känns "kladdiga i sig själva" eller är mjuka hittades. Endast ett par leksaker bedöms som halvmjuka, dessa är troligen runt fem år gamla. Mjukgjord plast är kända för att oftare släppa farliga ämnen, men exempelvis Bisfenol A har påträffats även i mycket hård plast (Lithner 2011;Kemi 2012). Till målning och pyssel används ibland Play Dough (lera) och vattenbaserad målarfärg. Play Dough innehåller många kemiska tillsatser. Dock uppger förskolan att de (oftast) gör egen lera (typ trolldeg), vilket är att rekommendera. Som lim används skol- och hobbylim av märket Scotch och trälim av märket Casco. De förkläden som används för pysselaktiviteter är av två typer. Några är av nylon och ca tre- fyra år gamla. De övriga uppges vara mer än tio år gamla och av plastmaterial. Då plasten är okänd finns risk att de kan vara av PVC. Smink/teatersmink används inte på förskolan. Som utklädningsgrejer finns flera backar med klädesplagg, samt en väska med metallkulor och ett hängsle/rep med metallhängen. Dessa kan innehålla nickel, som vid varaktig kontakt kan ge allergi (KemI 2011b).För övrigt hittades inga smycken, skärp eller väskor. Vid utklädningsgrejerna observerades en gammal Nokia-telefon och en kamera. Dessa var de enda saker som hittades som ursprungligen inte är avsedda att användas som leksaker. Dock uppger personalen att barnen ej leker med dem (exempelvis för att kameran låg högst upp i låda). Elektronik innehåller flera farliga ämnen såsom flamskyddsmedel och tungmetaller och är inte lämpade som leksaker för barn (KemI 2011b). Det händer att föräldrar ger leksaker till förskolan, det handlar då om exempelvis sagoslott eller delar till tågbana etc. 4.1.4 Mat och äta Alingsås kommun har sedan våren 2010 haft avtal med ISS Facility Services, som ansvarar för maten i samtliga av kommunens skolor och förskolor. Det ordinarie avtalet sträcker sig till 2014, men har förlängts två år och gäller därför fram till juni 2016. Avtalet kan betraktas som relativt "låst", upphandlingen är kostnadsstyrd och inga krav kan i regel ställas som innebär kostnadsökningar. Rutiner och sådant kan däremot förändras, om det upplevs att något inte fungerar. Maten på förskolan tillagas delvis på plats, men transporteras även till förskolan genom ISS. Maten transporteras i rostfria kantiner. Köket på Magra är ett sk. mottagningskök, där huvudkomponenten kommer från tillagningsköket på Sollebrunns skola. I Magras kök kokas sidkomponenterna (exempelvis ris/pasta/potatis). Sallad bereds också på plats. Margarin används men inga kryddor eller buljonger med glutamat. Margarin kan innehålla transfetter och andra tillsatser (SNF 2014a). Mat i konserver förekommer, främst grönsaker som exempelvis majs och champinjoner. Metallkonservburkar är på insidan belagda med ett plastskikt som består av polykarbonatplast. För tillverkning av denna plast används det hormonstörande ämnet Bisfenol A, och de rester av ämnet som finns i plastskiktet kan läcka ut i maten från burken (Rosander 2014; KemI 2012; Livsmedelsverket 2014). Inom Alingsås kommun har Bisfenol A i konserver ej varit uppe för diskussion, och inga beslut finns tagna angående detta. Andelen ekologisk mat är för närvarande 21,2 % för kommunens förskolor och skolor sammanlagt. Frågan om hur ofta per vecka barnen äter halvfabrikat är en definitionsfråga. I det inventeringsmaterial som användes i denna studie fanns ingen definition eller vägledning kring vad som efterfrågades. Kostenheten har dock gjort följande uppskattning: " Huvudkomponent av halvfabrikat: 18 dagar/40 (45%). Huvudkomponent delvis av halvfabrikat (ex.korv stroganoff eller korv-janssons frestelse där

grytan/gratängen är gjord från grunden men inte korven): 3 dagar/40 (7,5%) Huvudkomponent lagad från grunden: 19 dagar/40 (47,5%) Sidkomponenter: Pasta, ris, bulgur och potatis kokas av ISS. Potatismos och såser tillagas från grunden av ISS. Potatisgratäng (serveras 1ggr på 40 dagar) och pannkakan till soppan (serveras 3ggr på 40 dagar) är halvfabrikat." När det gäller plastförpackad mat så är detta också en definitionsfråga, och dessutom väldigt svårt att ta reda på en ungefärlig andel. Kostenheten anger att "de flesta livsmedel kommer från grossisten i stora förpackningar av ex. kartong, men sedan ligger själva livsmedlen skyddat av ett plasthölje av hygieniska och kvalitetsmässiga skäl. Detta gäller såväl halvfabrikat som färska och torra råvaror. Frukt och grönt kommer dock ofta utan plast, samt mjölk, gryner och kryddor m.m.". När maten äts används glas och vanliga bestick. Tallrikarna är dock av plast. Studier har visat att uppemot 90 % av testade kommersiella plaster läcker hormonstörande ämnen (Yang et al. 2011). Plasttallrikar är standard för Alingsås förskolor. Inom kommunen har eventuella hälsoeffekter av plasttallrikar varit uppe till diskussion, då man i linje med Livsmedelsverkets rekommendationer valt att tillåta användning. Någon enstaka karaff används, gjord av glas. Förskolan lagar ingen mat själva, därför sker ingen uppvärmning av mat eller dryck i kombination med plast. Inte heller nappflaskor eller teflonpannor används. Några få plastredskap observerades. Eventuella handskar i köket är av vinyl. Vinyl är desamma som PVC. Undersökningar har visat att vinylhandskar ofta innehåller hormonstörande ftalater (Testfakta 2013). 4.1.5 Hygien Barnen tvättar normalt händerna cirka åtta gånger per dag, och då med miljömärkt tvål. För blöjbyte används engångsservetter men handskar av vinyl. Varken lotion eller antibakteriella / doftande hygienprodukter brukas. Dessa typer av produkter kan vara allergiframkallande, och bör därför undvikas (KemI 2011b). Ytdesinfektion och handdesinfektion innehållande alkohol av märket DAX används (ej miljömärkta). Skötmadrassens ålder är okänd. 4.1.6 Städ och rengöring Enligt ett nytt avtal från Samhall AB sker städning på förskolan på eftermiddagen/kvällen (16-19). Golven dammsugs och fuktmoppas varje dag. Mopparna är av mikrofiber och är behandlade med golvvårdsmedel eller enbart vatten. Centraldammsugare finns ej. Mattor dammsugs endast, och det en gång /vecka. Hyllor, armatur och dylikt ska enligt avtal dammas en gång/vecka. Normalt korsvädras det inte vid städning, vilket dock rekommenderas på grund av att damm rörs upp vid städning (SNF 2014a). Lösa textilier såsom mattor, filtar, kuddar och större gosedjur är potentiella dammsamlare, men på förskolan skakas eller vädras de generellt sett aldrig. Vissa textilier tvättas med regelbundenhet, som gosedjur (några gånger/år) och filtar (en gång/månad). Skakning och tvättning av textilier ingår inte i Samhalls städuppdrag, utan är upp till verksamheten själv. Storstädning görs cirka en gång om året. När det gäller städ/rengöringsprodukter ska dessa enligt upphandling vara miljömärkta och oparfymerade. Antibakteriella produkter nyttjas ej. För golv används golvvax/golvpolish en gång per år i samband med storstäd/golvvård. För speglar och fönster används mikrofiberdukar, antingen helt utan kemikalier eller med miljögodkänt glasputsmedel. Fönsterputs sker genom upphandlad leverantör (NCA Facility Service), troligen används då diskmedel av typen Yes. Vid tvätt används miljömärkt tvättmedel och inget sköljmedel. 4.1.7 Elektronik Förskolan innehar för närvarande två datorer (äldre än fem år),en surfplatta (ipad)och en musikspelare. Dessa finns i rum där barnen vistas, dock inte där de små barnen vilar. De elektroniska produkterna är inte miljömärkta. Att de är äldre än fem år kan innebära att de tillverkades före 2006, då strängare lagstiftning infördes (ROHS-direktivet). Barnen använder själva