Din skog syns bättre om den märks FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel
Alltfl er konsumenter frågar efter FSC-märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara från skogar som brukas och avverkas ansvarsfullt. FSC:s spårbarhetsregler och skogsbruksstandarder liksom kontrollen av att bestämmelserna efterlevs gör FSC-märket både värdefullt och trovärdigt. Hittills har främst stora skogsägare valt FSC-certifi ering. Tack vare nya, förenklade regler blir det nu lättare för mindre skogsbruk att bli FSCcertifi erade. De nya reglerna kallas för SLIMF Small and Low Intensity Managed Forests och innebär enklare och färre regler för skogsfastigheter med mindre än 1 000 ha produktiv skogsmark. Tanken är att FSC-standardens krav ska vara rimliga i förhållande till omfattningen på skogsbruket Runt hälften av den svenska skogsarealen är idag FSC-certifi erad. Det skickar en signal till marknaden och omvärlden att svensk skogsnäring bedriver ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk. Om även du kommer med hjälper du till att ytterligare öka förtroendet för svenskt skogsbruk. Därmed bidrar din insats till att öka det långsiktiga värdet på både dina och hela Sveriges skogstillgångar. En lönsam investering, med andra ord!
FSC-certifiering bygger på vanligt sunt förnuft När du följer FSC-reglerna får du ett ekonomiskt bärkraftigt skogbruk, eftersom du använder en väsentlig del av produktionsförmågan. Samtidigt skapar du utrymme för skogens andra nyttigheter och värden. Planera skogsbruket med hänsyn till markinnehavets förutsättningar. Som FSC-certifierad skogsägare måste du röja, gallra och föryngra på ett sådant sätt att du får snabb och säker återbeskogning och produktiva bestånd. Du tar till vara virkesvärdet, men känner också till och tar hänsyn till andra tillgångar och värden i skogen. Alla behöver en skogsbruksplan Certifieringen innebär att du behöver kunna redovisa viktiga uppgifter om din skog, vad du har gjort och vad du planerar att göra. Då är skogsbruksplanen den naturliga faktabanken, där du sammanställer nödvändig information. Ett ansvarsfullt skogsbruk i samklang med miljön Som FSC-certifierad skogsägare slår du vakt om skogens biologiska mångfald. Du är också rädd om vattentillgångarna och själva marken. Det är viktigt att upprätthålla skogens ekologiska funktioner, eftersom den långsiktiga ambitionen är att bevara skogens uthålliga produktionsförmåga och de olika naturtyper som finns. Var rädd om fornlämningar och kulturvärden Visst känner du till vilka fornlämningar, fornlämningsområden och andra värdefulla kulturmiljöer som finns på din skogsfastighet? Se till så att de inte förstörs när du brukar din skog. Dialog och samråd skapar ett bra klimat Var öppen för synpunkter från närboende och lokala intressenter i samband med skogsskötseln. Dra dig inte för att diskutera åtgärder om du får veta att de orsakar oro. Vet du vilka nyttigheter och tillgångar som finns i din skog, exempelvis för lokal näringsverksamhet, friluftsliv, jakt och fiske, då får du också lättare att förstå varför andra kan ha synpunkter på brukandet. Din skog är mer uppskattad än du kanske tror När du genomför skogsbruksåtgärder måste du tänka även på andra människors möjligheter att röra sig i skogen. Se till så att framkomligheten bevaras på stigar som används av många. Samarbeta med samebyar I norra Sverige gäller särskilda regler för relationerna mellan skogsbrukare och renskötande samer. Utöver skogsvårdslagens samrådskrav krävs samråd när avverkning och andra åtgärder berör platser som är särskilt viktiga för renskötseln. Du som markägare är skyldig att ta reda på var dessa platser finns genom att ta kontakt med berörda samebyar. Ofta har samebyarna sammanställt den här typen av uppgifter i renbruksplaner eller markanvändningsredovisningar. Vid samråd ska protokoll upprättas och resultatet följas. 3
Du som ansvarsfull skogsägare Grunden för ett FSC-skogsbruk är att det ska vara långsiktigt uthålligt med hänsyn till ekonomi, miljö- och kulturvärden, rekreationsintressen och sociala värden. Ett FSC-certifierat skogsbruk vilar på fyra ben: Ett aktivt bruk, där skogsskötsel och virkesproduktion skapar ekonomisk avkastning. Miljöhänsyn till skydd för biologisk mångfald, andra miljövärden och kulturminnen. Social hänsyn till anställda i skogsbruket, rekreationsvärden och relationer till allmänheten och samer. Du själv som förverkligar villkoren i certifieringen och gör ditt innehav till ett långsiktigt uthålligt och attraktivt skogsbruk. Lönsamhet är en bra drivkraft Ett ekonomiskt uthålligt skogsbruk bygger på långsiktighet i synen på lönsamhet. Den viktiga principen i FSCsystemet är att kortsiktiga vinstkrav inte får äventyra skogens produktionsförmåga, eller hänsynen till sociala och ekologiska förhållanden. En ansvarsfull och planerad skötsel förenar lönsamhet med miljöhänsyn och hänsyn till levnadsvillkoren för de människor som bor eller verkar i skogen. Spelreglerna har tagits fram i samverkan mellan miljöorganisationer, sociala organisationer och skogsägarrepresentanter. Lagen lägger grunden Svensk lagstiftning är själva fundamentet för ett ansvarsfullt skogsbruk. Du måste naturligtvis följa lagar och förordningar om skogsbruk, företagande och markinnehav. Respekten för allemansrätten är självskriven. Det får inte finnas outredda konflikter om ägarskap eller sedvanerätt, till exempel renbete, på din fastighet. Är ni flera ägare måste alla vara överens om att fastigheten ska FSC-certifieras. FSC-kraven kompletterar För stora skogsägare är reglerna fler än för små. Du som är skogsägare med mindre än 1 000 ha produktiv skogsmark, behöver bara följa de förenklade reglerna. Har du anställda blir reglerna fler. Familjemedlemmar eller bekanta som arbetar åt dig, exempelvis genom arbetsbyte, räknas inte som anställda. Det gör FSC-systemet unikt. 5
Skogsbruksplanen ger stadga i tillvaron En rätt använd skogsbruksplan är guld värd. Den kommer att betala sig många gånger om, eftersom du får bättre kunskaper om ditt skogsbestånd och därmed i förlängningen ökade virkesintäkter. FSC kräver att den som vill bli certifierad upprättar en skogsbruksplan. Har du redan en sådan behöver du bara FSC-anpassa den. Har du ännu inte en skogsbruksplan? Då kommer du att upptäcka hur mycket enklare tillvaron blir framöver när du väl har fått allt samlat på ett och samma ställe. Vi rekommenderar dig att kontakta din skogliga rådgivare för att få hjälp med att upprätta skogsbruksplanen. Trygghet, överblick och kontroll Skogsbruksplanen ger dig en detaljerad beskrivning av hur skogen ser ut. Beskrivningen omfattar såväl hela fastigheten som varje bestånd för sig. En skogsbruksplan gör det lättare för dig eller den som hjälper dig med skogsbruket att fatta rätt beslut vid rätt tillfälle. Det här är minimikraven på innehållet i en FSC-anpassad skogsbruksplan, (för skogsinnehav under 20 ha gäller ytterligare förenklingar): Mål för skogsskötseln Karta över fastigheten med fastighets- och ägoslagsgränser Redovisning av ägoslag med arealuppgifter Fastighetsgränser mellan produktiv skogsmark, impediment (lågproduktiv mark), jordbruksmark, vägar och bebyggelse. Registrerade nyckelbiotoper och andra naturvårdsavsatta skogsarealer, beskrivna med mål och eventuell skötsel. Denna information är offentlig och ska kunna visas upp för vem som helst. Områden som är lövdominerade. Bestånd som domineras av främmande trädslag, till exempel Contorta, Sitka och Douglas. Registrerade fornminnen och värdefulla kulturlämningar. Områden av särskild betydelse för renskötseln. Gällande servitut, naturvårdsavtal och bildade naturreservat. Planerade och utförda åtgärder för skogs- och naturvård, till exempel virkesuttag och skötsel. Andra större förändringar på den certifierade marken. 6
Håll din skogsbruksplan aktuell Det händer hela tiden saker i din skog du gallrar, röjer och avverkar. Och ibland både stormar och brinner det. Därför bör du se till att skogsbruksplanen uppdateras fortlöpande. Annars blir den inte lika användbar som den var från början. Målkoder ger god överblick Ett enkelt sätt att få överblick och redovisa motiv för olika skogsskötselåtgärder är att i skogsbruksplanen skapa en numrerad förteckning över de olika bestånden, med uppgifter om areal, ålder, trädslagsblandning, stående volym samt en målkod för skogsskötselåtgärder. Förslag till målkoder för att beskriva långsiktiga skötselmål: PG: Produktion med generell naturhänsyn röjning, gallring, slutavverkning etc. PF: Produktion med förstärkt naturhänsyn oftast vattennära skogar, skogar dominerade av mindre vanliga trädslag och beståndsdelar med naturvärden. NO: Naturvård, Orört ofta äldre skogar som bäst lämnas för fri utveckling och som tillför stor naturvårdsnytta i lanskapet. NS: Naturvård med Skötsel för att höja eller förstärka biologiska värden. Skötseln är endast naturvårdsmotiverad. Exempel på lämpliga NS-skogar är betade hagskogar samt äldre tall- och lövskogar, där en aktiv skötsel ska motverka förgraning och gynna delvis öppna förhållanden. 7
Hänsyn skapar mervärde FSC-certifieringens hänsynsregler hjälper dig att göra ett gott arbete i skogen. Grunden lägger du genom att identifiera känsliga arter, viktiga miljöer och skyddsvärda områden du sedan tar hänsyn till. Slutresultatet blir en mångfacetterad och värdefull skog, som ger dig god tillväxt och bra avkastning. Som FSC-certifierad skogsägare har du kunskap om de många värden som finns i din skog: i form av virke men också i form av naturvärden, kulturvärden och rekreationsvärden. När du vet vilka värden som finns, blir det lätt att göra naturvårdsavsättningar och peka ut hänsynsområden vid olika skogsskötselåtgärder. Det bästa är att låta naturvärdesbedömningarna ingå i din FSC-anpassade skogsbruksplan. Annars måste dokumenterade bedömningar göras på beståndsnivå inför varje större skötselinsats. Bedömningarna ska vara välunderbyggda, du kan behöva hjälp av någon sakkunnig. Vänd dig till din skogliga rådgivare eller, om du ingår i ett gruppcertifikat, till den som är din kontaktperson, för att få mer information. Reservera areal för naturvård En grundregel är att minst 5 % av den produktiva skogsmarksarealen ska avsättas för naturvårdsändamål. Har du mindre än 20 ha behöver du bara sätta av bestånd som har, eller kan utveckla, höga naturvärden. Så här går du till väga: Välj ut bestånd som har störst betydelse för den biologiska mångfalden urvalet grundar du på naturvärdesbedömningen. Urvalet får inte styras av ekonomiska argument. Urvalet ska i första hand göras i mogen skog. Bestånden du sätter av ska spegla representativa boniteter. Registrerade nyckelbiotoper måste du alltid spara. Likaså utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog, där det finns många gamla och grova träd och gott om grov, död ved i olika nedbrytningsstadier. Andra exempel på naturtyper med stor betydelse för den biologiska mångfalden är ädellövskogar, alskogar, sumpskogar och äldre skog som har betats tidigare. Beteshagar med minst 25 % krontäckning kan tas med, även om de inte är registrerade som skogsmark. Tänk på att värdefulla områden även kan finnas listade hos kommun eller länsstyrelse, exempelvis i regionala aktionsplaner. När skogen inte vill Saknar din skog miljöer som är betydelsefulla för den biologiska mångfalden får du själv arbeta med att skapa sådana förhållanden på längre sikt. Du kan inte räkna in följande i dina avsättningar: Hänsynsytor och smala kantzoner mot bäckar, sjöar, myrar eller öppen mark som normalt sparas vid avverkning. Områden som ingår i reservat där du fått ekonomisk ersättning. Spara naturvärdesträd Naturvärdesträd och död ved ska lämnas kvar vid alla slags skogsbruksåtgärder. Vindfällen och träd som varit döda i minst ett år får du bara ta bort om de utgör en säkerhetsrisk eller kan bli grogrund för massförökning av skadeinsekter. 8
Det här är naturvärdesträd Avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd. Grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona. Grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar. Grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd. Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd. Grova enar. Träd med påtagliga, öppna brandlyror. Hålträd och träd med risbon. Träd med tydliga äldre kulturspår. Enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala (nordliga) skogslandskapet. För dig som har skog i norr Särskilda regler och hänsyn gäller för skogsbruk i fjällnära skogar ovanför den så kallade naturvårdsgränsen. Gränsen har tagits fram av Svenska Naturskyddsföreningen. Lavrika marker och träd med hänglavar är särskilt viktiga för rennäringen, och kräver särskild hänsyn i renbetes- områden. I renbetesområden får du inte gödsla på marker med stort inslag av marklavar. Markberedning ska genomföras så att skadan på lavarna minimeras. Låt lövträden leva Lövträd skapar variation och betyder mycket för mångfalden. Den allmänna målsättningen i FSC-standarden är att minst 5 % av arealen på frisk och fuktig skogsmark ska bestå av lövrika bestånd. Lövträd ska också prioriteras som naturhänsyn på lämpliga marker vid röjning, gallring och slutavverkning. Spruta giftfritt I skogen och på plantor får du inte använda bekämpningsmedel med beteckningen mycket giftig, giftig, frätande, hälsoskadlig samt miljöfarlig om inte undantag medgetts av FSC. Grundprincipen är att endast biologiska bekämpningsmedel godkända av kemikalieinspektionen är tillåtna. Kemikalier, drivmedel, oljor och icke-kemiskt avfall ska hanteras miljövänligt och lagenligt. 9 3
Så här jobbar du med en FSC-skog Slutavverkning för de allra flesta ligger den långt, långt fram. Du har gott om tid att bestämma dig för vad du ska göra innan dess. Men tiden går fortare än du tror! Skjuter du till exempel upp röjningen för länge börjar du förlora pengar redan efter 5-6 år. Skogsbruk på en höft är aldrig lönsamt, varken för dig eller naturen. Som skogsbrukare har du mer att ta ställning till än när det är dags för gallring, slutavverkning och vilket trädslag som ska planteras. Skogsbruk handlar om att planera för en god avkastning både idag och i framtiden. Som FSCcertifierad skogsägare bidrar du också till att andra värden i skogen bevaras eller skapas för framtiden. Har du inte skogen som huvudsyssla kan det vara svårt att hinna med. Ibland uppstår det också osäkerhet om vad som egentligen bör göras. Oftast är det en lönsam investering att anlita andra för sådant som man själv inte är så duktig på. Det finns ju en hel del att tänka på: Välj lämpliga trädslag Val av trädslag och föryngringssätt ska vara ändamålsenligt med tanke på marktypen och dina mål med skogsskötseln. Om möjligt ska du föryngra under skärm. En FSC-skogsbrukare ska i första hand använda sig av inhemska trädslag. I Sydsverige, söder om gränsen för granens naturliga utbredning, får skogsmark som domineras av gran och/eller utländska trädslag på sikt motsvara högst 50 %. Främmande trädslag kan endast vara aktuella i följande fall: Om de ger betydande fördelar framför inhemska trädslag. Om de är ekologiskt anpassade till de ståndorter där de används. Om de inte ger stora negativa effekter på vare sig andra ekosystem eller biologisk mångfald. Utländska trädslag får återplanteras på marker som har haft sådana till och med 2008. Nyetableringar som görs från och med 2009 får högst motsvara 5 % av den produktiva skogsmarksarealen (eller 2,5 ha för skogsinnehav mindre än 50 ha). Men då krävs att du förstärker naturhänsynen i något annat avseende, till exempel att du lämnar mer än 10 evighetsträd/ha på hyggena eller gör större avsättning än de stipulerade 5 % för naturvårdsändamål. Föryngra med hänsyn Använd en för ståndorten väl anpassad markberedningsmetod försiktigt och ta hänsyn till naturvärdena. På fuktiga marker och marker med risk för erosion ska markberedning utföras fläckvis. Kantzoner och bryn ska inte markberedas alls, utan lämnas intakta. Plantera ingenting i kantzoner. Tänk på att inte heller plantera för nära kantzonen den ska ha tillräcklig bredd även i det uppvuxna beståndet. Det behövs också frizoner runt lämnade träd. Öppna eller igenväxande kulturmarker mindre än 0,5 ha ska inte planteras alls. Här får återväxten ske spontant, eller också kan områdena skötas som öppen mark. Det är inte heller tillåtet att plantera på gammal kulturmark där det finns tydliga natur- eller kulturvärden. Skapa bra förutsättningar med röjning Genom att röja, formar du den nya skogen till en produktions- och naturvårdsresurs. Tänk på att alltid gynna naturvärdesträd. Saknar du sådana måste du se till att minst 10 träd per hektar ges extra utrymme, så att de kan utvecklas till naturvärdesträd. På frisk och fuktig mark ska åtgärderna anpassas så att beståndet, inklusive närområdet vid slutavverkningen, innehåller omkring 10 % lövträd i södra Sverige och 5 % i norra Sverige. Detta uppnår du genom att ha en större andel löv i de yngre stadierna. Lövträden kan gärna samlas till fuktigare partier, de behöver inte vara jämnt fördelade. För att behålla en varierad och lövrik vegetation i kantzonerna kan du behöva röja bort uppväxande barrträd. Upptäcker du att utländska trädslag är på rymmen genom självspridning är det också röjsågen som gäller. 11 u
Gallring ger bättre slutavverkning Gallringen är till för att skapa en bra beståndsstruktur och se till att de bästa träden får lagom utrymme. Tänk på vilka träd du ska ta bort. Ibland kan det vara bättre att lämna redan undertryckta träd att självdö. Naturvärdesträd ska gynnas. Om du inte har några, eller om det bara finns enstaka exemplar, ska du friställa några träd per hektar. Det ska helst vara sådana som redan har stor krona eller representerar ovanliga trädarter. Glöm inte lövträd och högstubbar Även när du gallrar ska du tänka på att mark som lämpar sig för lövträd ska innehålla cirka 10 % löv (södra Sverige) respektive 5 % löv (norra Sverige) vid slutavverkningen. Under förstagallringen behöver du inte skapa så kallade högstubbar. Men vid kommande gallringar ska du skapa omkring 3 högstubbar/ha av levande träd med samma dimension som beståndet i övrigt. Använd gärna sådana som redan är ekonomiskt mindre värdefulla. Om du avverkar själv kan ringbarkning ersätta högstubbekapning. I grova bok- och ekskogar, som gallras många gånger, kan antalet minskas till 2 högstubbar/ha. I och vid andra småbiotoper, till exempel fuktsvackor, lodytor, små hällmarkspartier och brynzoner anpassas gallringen så att särarten behålls. Tänk på vattnet när du dikar Anlägg diken så att de inte mynnar direkt i sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker. Samla först vattnet för sedimentering. Ta hänsyn till naturvärden nedströms. Som FSC-certifierad skogsbrukare får du inte nydika tidigare odikad mark utom då översvämning hotar. Tänk på att nydikning kräver tillstånd av länsstyrelsen. Diken får inte underhållas på lågproduktiva marker sämre än så kallad fräkentyp. Du får utföra dikesunderhåll på annan mark, men inte djupare än dikets ursprungliga djup. Skyddsdikning är tillåten om det är nödvändigt för att klara föryngringen av beståndet. Slutavverkning din lön för mödan Beståndets åldersfördelning är viktig för din långsiktiga ekonomi. Försök därför få till en balanserad åldersfördelning på hela ditt skogsinnehav. För att rätta till en obalans kan du välja att skjuta på avverkningen eller tidigarelägga den. Spara naturvärdesträd och grov död ved av olika ålder. Lämna hänsynsytor, främst efter vattendrag och i andra avvikande småpartier. Nyckelbiotoper får inte avverkas. I renskötselområden ska hänglavsrika trädsamlingar sparas och hänglavsrika kantzoner lämnas längs vattendrag och myrar. Förröj bara där maskinerna kommer att arbeta. Inte i kantzoner och hänsynsytor. Allt FSC-virke måste märkas vid avlägg med uppgift om 12
avverkningstrakt och skogsägare. Transportdokument med motsvarande uppgifter ska medfölja transporten. Håll koll på entreprenörerna När du anlitar entreprenör eller annan uppdragstagare ska du upprätta avtal som klargör att entreprenören måste följa reglerna i FSC:s skogsbruksstandard. Både vad gäller skötselåtgärder men också reglerna för anställda och kraven på laglydighet. Så här ska slutresultatet se ut Efter avverkningen måste det i genomsnitt finnas kvar minst 10 större, stormfasta träd per hektar av olika trädslag även efter att eventuella fröträd avvecklats. Här ingår naturvärdesträden samt större träd i kantzoner och andra hänsynsytor. De behöver inte vara jämnt spridda, men större, trädlösa ytor ska undvikas. Högstubbar skapas av olika trädslag minst 3 per hektar (i bok- och ekskogar räcker det med 2 per hektar). Äldre död ved lämnas kvar och all tidigare skapad hänsyn ska vara intakt. Lämna alltid färsk död ved om den kommer från naturvärdesträd. Likaså om veden finns i avsatta naturvärdesobjekt eller hänsynsytor. Om nya vindfällen tas ut ska du lämna minst 2 per hektar utöver det som blir kvar enligt ovan. Exempel på sådant som sparas Trädformig rönn. Hasselbuskage med grov stam. Grov gammal en. Naturvärdesträd, gammal tall. Hänsynskrävande biotop, signalarter. Högstubbe. Kantzon, hänsynskrävande biotop mot bergkant. Lövträdsgrupp, naturvärdesträd grova aspar. Död ved, torrträd. Trädgrupp. Död ved, vindfälle. Naturvärdesträd, grov gammal gran. Låt inte vägarna gå åt skogen Som FSC-skogsägare är du skyldig att göra vad du kan för att undvika körskador. Det är speciellt viktigt när transporter korsar vattendrag. Om körskador med stor omfattning uppkommer måste du åtgärda dem. När du planerar nya vägdragningar ska du göra det på barmark, så att natur med naturvärden inte berörs. Trummor för permanenta vattendrag får inte anläggas så att de blir vandringshinder. Har du sådana trummor på befintliga vägar, kan du åtgärda dem i samband med nästa vägupprustning. För biobränsle gäller Skogsstyrelsens rekommendationer. 13
Vad passar dig bäst? Det finns två vägar att välja när du vill bli FSC-certifierad. Antingen skaffar du ett eget skogsbrukscertifikat eller också blir du medlem i ett gruppcertifikat. På svenska FSC:s hemsida, www.fsc-sverige.org, hittar du uppgifter om certifieringsföretag och organisationer som erbjuder sådan gruppcertifiering. För att bli FSC-certifierad måste du ta med all skog du äger, även om det handlar om flera olika fastigheter. Du behöver även ha papper på att du äger skogen och ska vara beredd att visa upp din bokföring. Finns det flera ägare ska alla vara överens och godkänna certifieringen skriftligen. Du är skyldig att känna till och följa såväl svenska lagar som internationella konventioner, både när det gäller ditt skogsbruk och exempelvis din ekonomiska redovisning. Oavsett om du har ett eget certifikat eller är medlem i ett gruppcertifikat är du som markägare alltid ansvarig för att standarden följs. Att skaffa ett eget certifikat Vill du ha ett eget certifikat innebär det att du själv, eller tillsammans med en skogsvårdskonsult, ser till att allt är på plats inför certifieringen. Den som utfärdar certifikatet ska vara oberoende och får inte hjälpa dig att förbereda certifieringen. Du hittar en förteckning över godkända certifieringsföretag på www.fsc-sverige.org. Ta kontakt med ett eller flera företag och be om ett kostnadsförslag. Efter att ha bestämt vem du vill anlita tecknar du ett kontrakt om certifiering. När du är redo för certifiering kommer en certifierare ut och kontrollerar att du kan leva upp till FSCstandarden. Blir du godkänd gäller certifikatet i fem år. Normalt genomförs en revision per år tills det är dags att förnya certifikatet. Ytterligare kontroller kan förekomma. Kontrollerna vid certifiering och förnyelse är något mer omfattande än kontrollerna vid mellanliggande revisioner. Sköter du inte skogen själv måste du med hjälp av avtal se till att de entreprenörer du anlitar följer standarden. Entreprenören måste även följa standardens villkor för anställda. Att bli medlem i ett gruppcertifikat Som medlem i ett gruppcertifikat kan du få råd och hjälp att förbereda certifieringen. Du hittar en förteckning över organisationer med gruppcertifiering på www.fsc-sverige. org. Kostnader och villkor kan variera, så ta gärna kontakt med några och fråga vad som gäller. När du bestämt vilket gruppcertifikat du vill tillhöra tecknar ni ett avtal. Paraplyorganisationen hjälper dig att komma igång med skogsbruk enligt FSC och gör uppföljande kontroller. Paraplyorganisationens representanter sköter alla kontakter med FSC och kontrollerar själva medlemmarna i certifikatet. Som gruppmedlem kan du ändå få besök av en certifierare i en stickprovskontroll. 15
www.rcb2.se Foto: Sid 6, 9 Stora Enso Sid 12, Bengt Alm, Sveaskog Sid 4, Thinkstock Övriga bilder Svenska FSC Det här är FSC FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende internationell medlemsorganisation, som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC:s skogsbruksstandarder innehåller regler för hur skogsbruket ska bedrivas. Den som vill följa reglerna kan certifiera sig. Det finns nationellt och regionalt anpassade standarder, men samma grundprinciper gäller för alla certifieringar i hela världen. Systemet är frivilligt, globalt och marknadsdrivet. Över 120 miljoner ha skogsmark i mer än 80 länder är redan FSC-certifierade. I Sverige handlar det om nästan halva skogsarealen. Utöver nationella skogsbruksstandarder har FSC internationella regler för spårbarhet och för hur certifiering ska gå till. Svenska FSC Box 1314 751 43 Uppsala Tel 018-14 15 26 e-post info@fsc-sverige.org www.fsc-sverige.org