Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.



Relevanta dokument
Myndigheter enligt bilaga. 1 bilaga

L-- Den praktik som erbjuds ska ske inom ramen för Arbetsförmedlingens. ordinarie arbete med att anvisa till arbetspraktik. Arbetsförmedlingen

2007/99-5. Statliga myndigheter 2007

Svensk författningssamling

Ivo ink Fi2016/00386/ESA. Myndigheter enligt bilaga

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Alfabetisk lista över myndigheter och andra organ som står under Riksarkivets tillsyn

Tabell 8. Rankingpoäng utifrån kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Register: Strukturlönestatistik privat sektor (SLP)

Svensk författningssamling

Visa ämne per ämnesgrupp

PBL-kommitténs lagförslag, Får jag lov? (SOU 2005:77) Bilaga 1

Social kompetens/všrdegrund

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren

Enkätundersökning SOU 2003:16

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

För ett offensivt miljöarbete i Halland

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

Bilaga. Affärsverket svenska kraftnät. Allmänna reklamationsnämnden. Arbetsdomstolen. Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarverket.

EgenmŠktighet med barn

Bilaga 6. Statliga myndigheter m.m.

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING Bakgrund Problemanalys Problempresentation Problemformulering 5

Alternativa vœrdformer

Beräkning av övergångseffekter vid kostnadsmässig anslagsavräkning

Bilaga 6. Statliga myndigheter m.m.

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

F R O R D. Stockholm i december Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

Bilaga 2. Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 2. Statliga myndigheter m.m.

Återrapportering av tidsanvändningsstatistik för kalenderåret 2014

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

MOTPARTER 2017 Sidan 1 (5)

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

Remiss. Remiss av betänkandet SOU 2015:25 En ny Säkerhetsskyddslag

Finansiella rådgivares ansvar

Bilaga 4 förslag till ändring i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters anslutning till Statens servicecenters tjänster

REMM resfria möten i myndigheter

Sven Wimnell : Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning mot anslag

Praktik i staten 2019

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Samband mellan resurser och resultat

Fšreningsstyrelsens ansvar

Myndighet Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) Fastighetsmäklarinspektionen 9,8 12,6 ** Riksutställningar 9,7 17,2 1,0 Statens

Myndighet Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) Affärsverket svenska kraftnät 3,0 5,8 1,4 Allmänna reklamationsnämnden 2,8 3,1 2,3

Lšneadministration Handbok

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm samt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

Sven Wimnell Infrastruktur fšr information

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Maj Sofia Kolmodin

F RMEDLARANSVAR INTERNET

Auktioner pœ Internet

Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?

Öka säkerheten med hjälp av olycksfall

DN:s test av offentlighetsprincipen Kristoffer Örstadius, reporter

Agenda 21 en exempelsamling

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE PROBLEMFORMULERING METOD OCH MATERIAL INKOMSTSKATTELAGEN DISPOSITION...

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan

5 november Förteckning över externa koncernkoder i alfabetisk ordning

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan

Saco-S är förhandlingsorganisationen för statligt anställda akademiker. Det här är utgångspunkter för vårt arbete:

Stiftelsernas skattskyldighet

Alfabetisk lista över myndigheter och andra organ under departementen som står under Riksarkivets tillsyn

Alfabetisk lista över myndigheter under departementen

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial STATISTIKCENTRALEN Tfn

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

ISBN Artikelnr

Externa* anslag, bidrag och uppdragsinkomster per finansiär (tkr) (operiodiserade inkomster)

Sven Wimnell : Klassifikationssystemet för verksamheter. Versionen kompletterad.

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Unga mäns och kvinnors arbetssituation

Sjukfrånvaro i staten 2008

kylskåp BRUKSANVISNING ERM

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Tillväxt i Lidköping Tillväxt i lönesumma och företagande i Lidköping Åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Transkript:

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem. Hur ska man kunna fšrbšttra všrlden? Med ett klassifikationssystem fšr mšnskliga verksamheter. UDK-systemet enligt redovisningen i ÓUniversella decimalklassifikationen, UDKÓ den 21 juni 2000 pœ http://www.adm.hb.se/personal/mb/udk/. (ÓDenna elektroniska utgœva av UDK, Universella decimalklassifikationen Šr ett projekt initierat pœ Bibliotekshšgskolan fšr att fœ ett aktualiserat och till Sverige anpassat klassifikationssystem.ó) SAB-systemet enligt Webb-sida pœ Internet 5 juli 2000 : ÓRubrikregister till Svensk bokfšrteckning.ó http://www.kb.se/nbm/rubrikregister.htm (Svensk bokfšrteckning Nationalbibliografin. Monografienhetens startsida Senast uppdaterad: 2000-06-16 Sidredaktšr: brittmarie.larsson@kb.se Kungl. biblioteket / Nationalbibliografin. Monografienheten ). I jšmfšrelsen har tagits in just de rubriker som finns i de nšmnda redovisningarna av UDK och SAB.Inga rubriker har utelšmnats. Det innebšr bl a att nœgra SW-omrŒden Šr klent besatta av UDK och SAB medan andra omrœden Šr rikligare besatta. InnehŒll: Sid 2 En redovisning 000606: Sven Wimnell. SamhŠllsplaneringens problem. Hur ska man kunna fšrbšttra všrlden? Ett klassifikationssystem fšr mšnskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband fšr bšttre demokrati och bšttre framtid i en gemensam všrld. Sid 6 Utdrag ur: Sven Wimnell: Verksamheter och deras samband. Klassificering av verksamheter. En sammanstšllning 000515 Sid 9 Antal arbetsstšllen 1998. Uppgifterna frœn SCBs Fšretagsregister 1999 : Antal arbetsstšllen 1998 - fšrdelat pœ nšringsgren och storleksklass. Senast uppdaterad: 1999-10-01. Sid 13 Sverige direkt, myndigheter mm. Uppdaterat den 2000-01-10. http://www.sverigedirekt.riksdagen.se/lanksamling/myndigheter.asp Sid 19-45 En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell. SamhŠllsplaneringens problem. Hur ska man kunna fšrbšttra všrlden? Ett klassifikationssystem fšr mšnskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband fšr bšttre demokrati och bšttre framtid i en gemensam všrld. NŠr man ser ut šver všrlden finner man lštt pœ bœde nšra och lœngt hœll kriser och elšnde som leder till olycka fšr mœnga. MŠnniskorna fšrsšker alltid lšsa sina problem, med deras olika grader av komplexitet, olika rumsliga dimensioner (lokala - nationella- globala), olika tidsperspektiv (kortsiktiga -lœngsiktiga), mer eller mindre všlinformerade om verkligheten som omger dem. Ofta med ofšršndrade fšrhœllanden som resultat och inte sšllan till det sšmre. NŒgra viktiga frœgor i samband med mšnskliga verksamheter: * Hur kan man undvika svœra konflikter mellan grupper av mšnniskor och mellan individer? * Hur kan man gšra det lšttare fšr mšnniskor med olika bakgrund och olika yrken att kommunicera? * Hur kan man lšsa detaljerna utan att fšrlora de stora sammanhangen? * Hur kan man minska informationsstressen, en ny svensk folksjukdom? * Hur kan man bli litet mer fšrutseende sœ att man undviker sorgligheterna? * Kan man inte planera och styra utvecklingen pœ ett fšrnuftigt sštt sœ att man nœr lyckligare fšrhœllanden? Det Šr utgœngspunkten. Det finns ett behov av att sortera upp all information sœ att den blir hanterlig och sœ att man fœr hjšlp att forma framtiden pœ bra sštt. En sœdan sortering gšrs i det hšr redovisade klassifikationssystemet. Systemet Šr uppbyggt med utgœngspunkt frœn všrldens stšrsta system fšr klassifikation av dokument, det mer Šn 100 Œr gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det pœ det systemet senare byggda DK, eller som det ocksœ heter UDK, Universella Decimalklassifikationen. Men det uppgjorda klassifikationssystemet Šr i fšrsta hand ett system fšr klassifikation av mšnskliga verksamheter, och Šr uppgjort med tanke pœ att utvecklingen i všrlden huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Systemet har fšljande avdelningar pœ hšgsta nivœn: 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 2. Religišsa verksamheter o d. 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 7. Formgivning av fysiska och sociala miljšer. 8. SprŒkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skšnlitteratur. 9. Blandade saklitteršra verksamheter. Tidningar. AllmŠn geografi. Biografi. AllmŠn historia. Fšr att fœ svar pœ detta har forskningsarbetet gœtt efter fyra všgar : 1.Undersškningar och beskrivningar om všrlden och alla dess problem med tillstœnd och fšršndringar. 2.Konstruktion och beskrivning av ett beskrivningssystem eller ett klassifikationssystem som pœ ett systematiskt sštt redovisar eller ger en bild av všrlden och dess problem. I systemet klassificeras problemen in sœ att de och deras samband kan fšrstœs och sœ att systemet kan bli ett hjšlpmedel fšr styrningar mot framtiden. 3.Undersškningar och beskrivningar om planeringar som medel att fšrbšttra všrlden och om beskrivningssystemetklassifikationssystemet som ett hjšlpmedel fšr planeringar. 4.Fšrslag om slutsatser och ŒtgŠrder som kan fšrbšttra utvecklingen. NŒgra pœpekanden och fšrslag som Šr sšrskilt viktiga och av grundlšggande betydelse. MŠnniskornas levnadsvillkor beror av fyra fšr- Šnderbara faktorer : Individens kroppsliga fšrhœllanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjšlpmedel fšr de kroppsliga behoven. Individens psykiska fšrhœllanden, dvs individens olika psykiska tillstœnd och aktiviteter, individens inre verklighet. Individens fysiska miljš - fysiska samhšlle. De fysiska miljšerna gšller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljšerna kan gšlla: * De fysiska miljšerna som estetiska objekt med kulturella všrden och funktioner. * De fysiska miljšerna som materiella objekt med ekonomiska všrden och teknologiska funktioner. Individens sociala miljš - sociala samhšlle, dvs mšnniskornas psykiska samspel, de sociala miljšerna.

FšrŠndringsprocesserna i všrlden hœlls i de mest všsentliga avseendena igœng av mšnniskornas verksamheter : Individernas viljor. Kollektiva viljor. (Politik). Handlingar fšr kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ). Handlingar fšr psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar). Verksamheterna pœverkar varandra i en pœverkanskedja utan slut. MŠnniskorna pœverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet: A.Huvudroll: allmšn levnadsroll lekmannarollfritidsroll. A1: att i stšrsta allmšnhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljšerna med de mšjligheter och innanfšr de ramar som ges av de politiska styrningarna. A2: att pœverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsfšrhœllanden, som beror av de fyra ovan nšmnda faktorerna. B. Biroll: fšrvšrvslivsroll-expertroll-yrkesroll. B1: att hitta lšmplig plats i de gemensamma fšrvšrvslivssystemen och gšra arbetet med hšnsyn till egna egoistiska krav. B2: att skšta arbetsuppgifterna i fšrvšrvsarbetet med hšnsyn till vad de švriga samhšllsmedlemmarna kan begšra att fœ utršttat i den gemensamma arbetsfšrdelningen. Individer och samhšllen planerar framtiden. Planeringar gœr ut pœ att finna vad man bšr vilja och innehœller fyra planeringsmoment som kan redovisas pœ mœnga olika sštt alltefter omstšndigheterna i varje planeringsfall : Hur var det? Kunskaper och erfarenheter frœn det fšrgœngna. Hur Šr det? Riktiga kunskaper om rœdande fšrhœllanden. Hur kan det bli? Vilka alternativ Šr mšjliga i framtiden? Hur bšr det bli? Vilket eller vilka alternativ bšr man všlja? Dessa frœgor bšr stšllas ifrœga om alla mšnskliga verksamheter. Man bšr utforma svaren pœ frœgorna om hur det bšr bli med hšnsyn till effekterna, sedda i jšmlikhetsperspektiv, pœ individernas levnadsvillkor, som ges av psykiska och kroppsliga fšrhœllanden och av deras fysiska och sociala miljšer. Vill man fšrbšttra všrlden - gšra všrlden till en bšttre plats - mœste man arbeta pœ alla de fyra omrœdena om psykiska och kroppsliga fšrhœllanden och fysiska och sociala miljšer. De fyra omrœdena pœverkar varandra och direkt eller indirekt slutmœlet: tillfredsstšllelse fšr individen. Ska man gemensamt kunna Œstadkomma en bšttre framtid i všrlden mœste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kršver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati Šr alla medansvariga fšr utvecklingen och fœr fšrsška bilda sig uppfattningar och ta stšllning och fšrsška pœverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lšmplig riktning. I en demokrati Šr det viktigt att alla medborgare Šr sœ všl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det stšller stora krav pœ informationssystemen. Resonemangen leder till att man bšr gšra allt som Šr mšjligt fšr att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om všrldsfšrbšttringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och Šr, kan bli och bšr bli. Fšr att ha nœgot att sprida ut mœste man hœlla igœng forskningar, utredningar och planeringar. Fšr att hœlla ihop allt detta mœste man hœlla igœng Šven kontinuerliga planeringar om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar. Planeringar bšr finnas dels fšr en mšngd ŠmnesomrŒdenverksamhetsomrŒden, dels fšr geografiska omrœden av olika storlekar. Fšr alla planeringar bšr finnas flera framtida tidshorisonter. BŒde tillstœnd och framfšr allt processer bšr planeras. Man bšr alltsœ ha planeringar fšr tillstœnd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar fšr processer som fšrdelar i rummet och fšršndrar med tiden. Man bšr noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar Šr beslutsunderlag. NŠr alla fœtt alla informationer i planeringsprocesserna ska allas Œsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som fœtt makt att besluta, och det Šr ocksœ informationsprocesser som ingœr i samhšllsplaneringens problem. Till problemen hšr ocksœ informationsprocesserna frœn beslut till det slutliga verkstšllandet. SamhŠllsplaneringsprocesserna bildar ett jšttelikt informationssystem som rymmer alla informationsflšden. I sjšlva verket Šr det sœ att de fšrekommande informationsprocesserna bildar eller utgšr de fšrekommande planerings- och beslutsprocesserna. SamhŠllsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mšngd informationsproblem med ca 6 miljarder personers, dvs všrldsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. SamhŠllsplanering innebšr bl a konstruktion av fšrslag till framtider, dœ det konstruktiva arbetet utfšrs i de psykiska processerna med hjšlp av kunskapsmaterial som tillkommer genom bœde inre och yttre informationsflšden.

FšrŠndringsprocesserna hœlls igœng av informationsflšden i och mellan mšnniskorna, och dšrfšr švergœr fšršndringsproblemen och samhšllsplaneringens problem i ett stort problem om produktion och spridning av kunskaper och všrderingar, som leder till handlingar som fšršndrar všrlden. Vill man fšrbšttra všrlden bšr man i fšrsta hand fšrbšttra individernas inre verkligheter och viljor och fšrbšttra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna. Det kan man gšra genom ŒtgŠrder pœ planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsomrœdena. Arbetet om samhšllsplaneringens problem všnder sig till dem som har makten šver fšršndrings- och fšrdelningsprocesserna pœ olika nivœer och i synnerhet pœ de politiska nivœerna. Eftersom Sverige Šr en demokrati har i princip folket makten. Arbetet všnder sig dšrfšr till folket, men dœ den s k representativa demokratin tillšmpas har de fšrtroendevalda politikerna makten och arbetet všnder sig dšrfšr fršmst till dem. Men det všnder sig ocksœ i hšg grad till alla som pœ ledande sštt pœ opolitiska nivœer medverkar vid fšršndring av individernas kroppsliga och psykiska fšrhœllanden och deras fysiska och sociala miljšer, och de finns inom alla delar av systemet. Arbetet všnder sig i hšg grad till alla som sysslar med utbildning och information. De nio verksamhetsomrœdena har delats upp sœ att det blir 128 verksamhetsomrœden: 1-4: 42 omrœden. 5-6: 41 och 7-9 45 omrœden. Varje sœdant omrœde Šr vanligen mycket innehœllsrikt och kan delas upp i mindre omrœden, men fšr fšrstœelsen av det hela Šr det lšmpligt med just de 128 fšrtecknade omrœdena. Verksamheterna Šr inte i alla omrœden av samma karaktšr. Man kan sšga att det i huvudomrœdena 1-4 i grunden Šr frœga om tankeverksamheter och registrering av tankeverksamheter o d. OmrŒde 5 gšller i grunden naturforskningsverksamheter och 6 teknologisk-ekonomisk anvšndning av naturforskningens ršn till kroppslig-materiell nytta. OmrŒden 7-9 kan anses gšlla kulturella verksamheter, dšr man visserligen anvšnder materiella ting, men dšr huvudsyftet Šr nytta fšr psyket, verksamheterna kan beskrivas som informationsverksamheter med olika slags uttrycksmedel. Den uppgjorda fšrteckningen šver verksamheterna Šr grundad pœ mycket lœnga studier dšr verksamheterna hšmtats frœn frœn etablerade system och klassifikationer fšr nšringsgrenar, yrken, utbildningar, forskningar och bibliotekssystemens dokument mm. UtgŒngspunkten fšr huvudupplšgget Šr det mer Šn 100 Œr gamla bibliotekssystemet DC, som dock i všsentliga avseenden reviderats med hšnsyn till de under de mœnga Œren intršffade samhšllsfšr- Šndringarna. I nœgra delar stšmmer systemt mer med DK och det udda svenska bibliotekssystemet SAB. Det hšr visade systemet fšr klassifikation av verksamheter finns nšrmare behandlat pœ Internet, pœ hemsidan http://w1.861.telia.com/~u86105430 DŠr finns bl a fšr vart och ett av de 128 omrœdena angivet fšrhœllandet till DC, DK, SAB och mœnga andra olika system. 1-2 Filosofiska och religišsa verksamheter 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 10 Samlade kunskaper och švergripande všrderingar 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 102 Biblioteksverksamheter.Databaser.Internetsškning 103 AllmŠnna encyklopedier. vergripande všrderingar 104 vergripande filosofiska verksamheter om samband 105 vergripande om samhšllsforskning och -planering 106 vergripande om ekonomiska verksamheter 107 vergripande filosofier om utbildning o d. 108 SamhŠllskunskap. SamhŠllsguiden. 109 IdŽ- filosofi- och lšrdomshistoria. 11/19 Individernas inre verkligheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens kšnslor, všrderingar od. Estetik. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18/19 Filosofer, Šldre och senare, i šst och všst. 2 Religišsa verksamheter o d 20 vergripande religišsa verksamheter o d 21 AllmŠn religionsvetenskap 22/28 Kristna religioner 29 Icke kristna religioner o d 3-4 Politiska verksamheter. Sambandsforskning och informationsstruktur. 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter. 31 Statistik och demografi 32 Statsvetenskap 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi 34 Lagar o fšrordningar, traktat, juridik 35 De demokratiskt valda fšrsamlingarnas verksamheter. 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 352 Kommun- och landstingsfullmšktige (och mots.) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 36...om individernas kroppsliga fšrhœllanden. 37...om utbildning o d. 38...om fysiska miljšer o ekonomiska verks. 39...om sociala miljšer, nšjen, sport o d 4 Sambandsforskning. Informationsstruktur. 40 Systemvetenskap. 41-49.

5-6 Naturforskning, teknologiska/ekonomiska verksamheter 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 50 AllmŠnt om naturforskning. Naturkunskap 51 Matematik 52 Astronomi, rymdforskning 53 Fysik o d 54 Kemi o d 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 56 Paleontologi, arkeologi o d 57 Biologi,ekologi.Naturgeogr. Utv.lŠra, Šrftlighet 58 Botanik. 59 Zoologi 6 Teknologiska /ekonomiska verksamheter. 60 AllmŠnt om teknologiska o ekonomiska verksamheter 61 HŠlso- o sjukvœrdsverks., ršddning o d. VeterinŠrverks. (Anatomi, fysiologi, hygien, ršddning, sjukvœrdsorganisation, lškemedel, skšterskevœrd, terapi, lškarverksamheter, tandlškare, specialiteter, veterinšrverksamheter. ) 62 Ingenjšrsverksamheter (konstruktion o d). (Konstruktion: energi, el, maskiner, apparater, gruvor, militšrt, byggnader, trafikleder, vattenbyggnader, vattenavlopp, belysning, transportmedel.) 63 Biologisk produktion.jordbruk,skogsbruk,jakt, fiske. (Lantbruk, všxtsjukdomar, fšršdling, Œkerbruk, skog, frukt, tršdgœrd, djurhœllning, jakt, viltvœrd, fiske, fiskevœrd, sjšvœrd.) 64 HushŒllsarbeten. Energi- och hygienfšrsšrjning. 641 Matlagning. 642 MŒltider,servering, restauranger. 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 644 El-, gas-, všrme-, vatten- hygienfšrsšrjning o d. 645 AnvŠndning av inventarier o d. 646 Personlig hygien o d, klšdvœrd (utom 648 tvštt o d). 647 AllmŠn hushœllsekonomi. Inkomster och utgifter 648 StŠdnings-, rengšrings- och tvšttverksamheter o d. 649 PersonvŒrd: barn, hemsjukvœrd, allm. hushœllsarbete. 65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d 651 Kontorsarbete o d. DatoranvŠndning 6520-6524 Opolitisk offentlig civil fšrvaltning. 6525-6529 MilitŠra verksamheter 653 Handelsverksamheter. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Fšrlagsverksamheter o d. 656 Transportverksamheter, resbyrœ, lagring o d. 657 Penningverksamheter.Finans FšrsŠkring.Skatter. 658 Allm.fšretagsekonomi,Arbetsfšrmedling o-marknad 659 Marknadsfšrings- och reklamverksamheter od. 66/68 Tillverkning av varor 66 Tillverkning av kemivaror o d 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 68 Tillverkning av komplexvaror 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anlšggningar 7-9 Kulturella verksamheter 7 Formgivning av fysiska o sociala miljšer. 70 AllmŠnt om konst o kultur. 71 vergripande planering av fysiska miljšer 72 Formgivning av byggnader o anlšggningar, arkitektur 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutstšllning 74 Konsthantverk,formgivn.bruksfšremŒl.Inredning 75/77 Bildkonst.75 MŒleri.76 Grafiskt, 77 Foto 78 Musik ( konserter o d 792) 79 Seder o bruk, nšjen, sociala miljšer o verks.sport 7911-7913 Seder och bruk. 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 793 SŠllskapsnšjen. SŠllskapsdans. Lek. 794 Spel. Skicklighets-och turspel Lotteri. Lotto. Tips 795 Sociala miljšer och sociala verksamheter. 7951 Sociologi. SocialvŒrd. Kriminologi. 7952/7956 Sociala miljšer o verks. i fysiska miljšer 7957 Undervisning o d. 7958 Sociala miljšer o sociala verksamheter i boendet 7959 Sociala miljšer o verks.i allmšnna grupper o d 796/799 Sport, idrott o d. 8 SprŒk. Litteraturvetenskap. Skšnlitteratur. 80 SprŒk.SprŒkliga verksamh. 802/809 motsv. 82/89. 81 Litteraturvetenskap-historia. 812/819 motsv. 82/89. 82/89 Skšnlitteratur pœ olika sprœk 82 Engelsk skšnlitteratur o d. 83 Tysk, nederlšndsk, nordisk skšnlitt. 84 Fransk skšnlitteratur o d 85 Italiensk skšnlitteratur o d 86 Spansk och portuguisisk skšnlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skšnlitteratur o d 88 Slavisk och baltisk skšnlitteratur o d 89 Skšnlitt pœ orientaliska och švriga sprœk o d 9 SaklitterŠrt. Allm.geografi, historia. Biogr. 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade Šmnen 91 Allm. geografi, reseskildr.913/919 motsv. 93/99. 92 Biografiska verksamheter, slškthistoria o d 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmšn historia. 93 AllmŠnt om allm. historia. VŠrlds- och forntidshist. 94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmšnhet o i Europa 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- o Mellanamerika 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden

Utdrag ur: Sven Wimnell: Verksamheter och deras samband. Klassificering av verksamheter. En sammanstšllning 000515 OmrŒde 5 gšller de naturvetenskapliga verksamheterna som ger kunskapsunderlag fšr ekonomiska/ teknologiska/ materiella verksamheter i omrœde 6. Omr 61 gšller medicinska verksamheter od, dvs hšlsovœrd, sjukvœrd, lškarverksamheter, veterinšrverksamheter etc. Omr 62 gšller ingenjšrsmšssiga verksamheter, dvs uttšnkande och konstruktion av tekniska hjšlpmedel av olika slag. Konstruktion av kraftverk, elektriska apparater, transportmedel etc. Omr 63 gšller biologisk produktion, odling av všxter, jakt, fiske, djurhœllning etc. Omr 64 gšller verksamheter fšr mathœllning, boende, energi-och hygienfšrsšrjning, personlig hygien, stšdning etc. Omr 65 gšller organisationsverksamheter, handel,telekommunikationsverksamheter,transporter mm. Omr 66-68 gšller tillverkning av varor och 69 byggande av byggnader och anlšggningar. Antalet fšrvšrvsarbetande i de olika omrœdena finns redovisat fšr 1990, avrundat: 61 HŠlso-och sjukvœrd. Hygien-och ršddningsverksamheter. Ca 400 000 62 Ingenjšrsverksamheter (konstruktion o d.) Ca 300 000 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske o d. Ca 200 000 Diverse tjšnster: 64 HushŒllsarbeten. Energi-och hygienfšrsšrjning o d. Ca 400 000 651 Kontorsarbete, skriv-och registreringsarbete o d Ca 300 000 652 Offentlig opolitisk civil och militšr fšrvaltning Ca 100 000 653 Handelsverksamheter. Ca 400 000 654-656 Telekommunikationsverksamheter,mm.Transporter, resebyrœ, lagring o d. Ca 400 000 657 Penningverksamheter o d Ca 200 000 658-659 AllmŠnna fšretagsekonomiska verksamheter od. Marknadsfšring o d. Ca 100 000 Tillverkning: 66-68 Tillverkning av varor. Ca 600 000 69 Byggande av byggnader och anlšggningar. Ca 300 000 OmrŒdena 7-9 gšller konst-och kulturverksamheter dšr det všsenliga inte Šr materiella saker utan det všsentliga Šr att pœverka psyken, det Šr informationsverksamheter i olika former, budskap. Informationerna fšrmedlas av materiella saker (fšremœl, bilder, tecken, ljud, beteenden, ord, skrivna texter od), men det všsentliga Šr informationsinnehœllet. HŠr ingœr bl a sport o d. I lšpning 400 m stafett Šr det všsentliga inte att transportera stafetten 400 m, det všsentliga Šr tiden och nšjet. Om det všsentliga Šr att transportera stafetten 400 m blir det frœga om transportverksamheter 656. Diverse tjšnster: 70-78 Formgivning av fysiska miljšer. BildkonstnŠrliga verksamheter mm. Ca 100 000 79 Formgivning av sociala miljšer. Beteendeverksamheter. Teater, nšjen od. Socialt arbete. Utbildningsverksamheter. Sport, utomhuslekar o d. Ca 600 000 80-99 SprŒkliga och litteršra verksamheter. Ca 100 000 OmrŒdena 1-4 innehœller 1 Verksamheter som sysslar med lagring och sškning av kunskaper o d, dvs arkiv, bibliotek o d, mm samt individernas inre verksamheter, dvs individernas kunskaper, erfarenheter, kšnslor, visioner uppfattningar, logik, moral od. 2 Religišsa verksamheter kan ses som bihang till 1. 3 Politiska styrningsverksamheter. 4 Forskningar om samband mellan alla verksamheter. (Se gšrna omr 4 pœ SWs hemsida) Verksamheterna 1-4 sysslar med gemensamma kunskapslager, individernas inre processer som bl a styr verksamheterna 5-9 (men Šven 1-4), samt sysslar med gemensamma regler fšr styrning av bl a 5-9 (men Šven 1-4). 10-49 Filosofiska, religišsa, politiska verksamheter o d.med 5 Naturforskning. Ca 100 000

Man bšr observera bla fšljande: NŠr det gšller tillverkning av varor och byggnader och anlšggningar bšr man skilja mellan den ingenjšrsmšssiga konstruktionen av varorna och anlšggningarna och sjšlva tillverkningen. Den ingenjšrsmšssiga konstruktionen kršver helt annan kompetens Šn tillverkningen, ingenjšrerna ifrœga finns i 62, medan tillverkningarna finns i 66-69. Alla verksamheter har en všsentlig kšrna. De flesta verksamheter har ocksœ delverksamheter som gšller in frœn eller ut till omvšrlden, delar som kan ingœ i andra omrœden Šn kšrnomrœdet.(se 4bild4) Industrier fšr tillverkning av varor ingœr i 66-68 (fšrdelning pœ olika omrœden inom 66-68, se 66, 67 och 68). Men alla industrier Šr beroende av arbetskraft, pengar och rœvaror mm och av fšrsšljning av produkter. 658 gšller allmšna fšretagsekonomiska verksamheter och gšller verksamheter med anskaffning och hœllande av arbetskraft. HŠr ingœr arbetsfšrmedling, arbetsmarknadens intresseorganisationer, arbetarskyddsverksamheter o d samt verksamheter om hur man organiserar fšretag. Alla industrier Šr vanligen beroende av pengar frœn penningverksamheterna i 657, bedriver vanligen handel i 653 fšr inkšp och fšrsšljning och bedriver marknadsfšringsverksamheter som allmšnt ingœr i 659. Alla industrier har transportverksamheter som allmšnt ingœr i 656. Alla industrier har kontorsverksamheter som allmšnt ingœr i 651. Energi-och hygienfšrsšrjning o d Šr verksamheter som allmšnt ingœr i 644 och fastighetsfšrvaltning i 647. De kan ocksœ har personalrum och personalmatsalar, stšdning mm som allmšnt ingœr i 641-643 och 648. Det som nu sagts om industrier fšr tillverkning av varor och anlšggningar gšller ocksœ fšr andra typer av fšretag, t ex tjšnstefšretag i 65-65. Aktuellt nu Šr frœgor om datorer och telekommunikationer. Datorer och utrustningar fšr telekommunikationer tšnks ut i ingenjšrsverksamheter i 62 och tillverkas i 66-69. Finmekaniska och elektroniska produkter tillverkas och repareras i 681. AnlŠggning av ledningsnšt, nergršvning eller upphšngning av kablar o d ingœr i 69. AllmŠn anvšndning av datorer ingœr i 651 om kontorsverksamheter. 651 gšller varken konstruktion eller tillverkning av datorer utan just anvšndning av datorer i allmšnhet. Speciell anvšndning av datorer i t ex en tillverkningsprocess kan ingœ i tillverkningsprocessen. Speciell anvšndning i naturforskning kan ingœ i 5, etc. Reparation av datorer bšr fšras till 381 om det gšller sœdant som ingœr i tillverkningen. RŠttande av fel i installationer o d kan ingœ i 651. 654 avser drift av telekommunikationsverksamheter och gšller bl a drift av bla Internetsystem och andra system fšr kommunikation mellan datorer och andra telutrustningar o d. HŠr ingœr bla drift av teknisk utrustning fšr sškmotorer od, men det innehœllsmšssiga i sškmotorer o d, som Šr av intresse fšr dem som sšker ingœr i sškningsverksamheter i 102. Den som sšker i sškmotorer o d pœ Internet kan anses inte vara intresserad av de tekniska anordningar som mšjliggšr sškandet, andra Šn de datorer som anvšnds fšr sškandet. Till 654 hšr drift av radio- och TV-system, kommunikationssatelliter, elektroniska navigationssystem etc. Mellan tillverkningsverksamheterna i 66-69 fšrsiggœr utbyten av varor, vanligen med hjšlp av handel och transporter. 66 Tillverkning av kemivaror o d. 660 AllmŠnt. 661 Kemikalier. 662 ExplosivŠmnen, tšndmedel, bršnslen. 663 Drycker, njutningsmedel. 664 Livsmedel. 665 Oljor, olje- o asfaltprodukter, fett, vax. 666 Glas och porslin, lergods, cement, betong. 667 FŠrger. 668 Hygienartiklar, lškemedel, kemisk-tekniska artiklar. 669 Metaller od 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d. 670 AllmŠnt. 671 delmetallvaror, Šdelstensvaror. 672 Enkla metallvaror av jšrn o stœl. 673 Enkla fšremœl av metaller, ej Šdelmetall, ej jšrn. 674 TrŠvaror. 675 LŠder och skinn. 676 Pappersmassa, papper och pappersvaror. 677 Garn, trœd, textilier. 678 Plast- och gummivaror. 679 Gruvbrytning, oljeutvinning o d, tillverkning av stenvaror

68 Tillverkning av komplexvaror. 680 AllmŠnt. 681 Finmekaniska produkter, instrument, optik, elektronik. 682 Maskiner. 683 Maskiner och apparater fšr všrme, ventilation, sanitet och fšr el o d. 684 Mšbler o d. 685 Skor,lŠdervaror, hjšlpmedel fšr gœng o d, sportartiklar. 686 Grafiska produkter, bokbindning o d. 687 BeklŠdnadsartiklar. 688 Dekorationsartiklar, leksaker o d. 689 Transportmedel. 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anlšggningar. Flšden: I gruvverksamheter i 679 tar man upp mineraler, olja o d. Det gœr bl a till kemiska industrier i 66 fšr tillverkning av: 661 Kemikalier. 662 ExplosivŠmnen, tšndmedel, bršnslen. 665 Oljor, olje- o asfaltprodukter, fett, vax. 666 Glas och porslin, lergods, cement, betong. 667 FŠrger. 669 Metaller od. Verksamheterna i 63, biologisk produktion, levererar rœvaror bl a till tillverkning av: 663 Drycker, njutningsmedel. 664 Livsmedel. 667 FŠrger. 668 Hygienartiklar, lškemedel, kemisk-tekniska artiklar. 674 TrŠvaror. 675 LŠder och skinn. 676 Pappersmassa, papper och pappersvaror. 677 Garn, trœd, textilier. 678 Plast- och gummivaror. Metallverken i 669 leverar rœvaror och halfabrikat till tillverkning av: 671 delmetallvaror, Šdelstensvaror. 672 Enkla metallvaror av jšrn o stœl. 673 Enkla fšremœl av metaller, ej Šdelmetall, ej jšrn, o till tillverkningar i 68 och 69. Vid tillverkning i 68 och 69 ŒtgŒr flera olika slags varor frœn 66-68. Vid t ex tillverkning av grafiska produkter ŒtgŒr bl a fšrg frœn 667, papper frœn 676 och maskiner frœn 681 och 682. Vid tillverkning av byggnader och anlšggningar ŒtgŒr bla varor frœn 665 asfaltprodukter o d, 666 cement, keramik,tegel, glasull o d, 667 fšrger, 669, 672-673 armeringsjšrn och metallkonstruktioner o d, 674 tršvaror, 676 papper, 677 trœd, 678 plast- och gummivaror, 679 grus, jord od, 681 elektronik, 682 maskiner, 683 el-och ventilationsutrustning, 684 mšbler, 689 transportmedel. Fšr byggnadsverksamhet kršvs byggnadslov, som bygger pœ fysisk samhšllsplanering i 71 och 72. Att gršva ner kablar fšr bredband kršver tillstœnd frœn verksamheterna i 71-72. NerlŠggning av kablar Šr verksamheter som ingœr i 69 och bla kršver kablar frœn 683 och plastršr frœn 678. Marknadsfšringsverksamheterna i 659 kršver ofta medverkan frœn trycksaksdesigners i 76, fotografer i 77 och filminspelare i 7914. I alla verksamheter mœste man fšlja lagar o d i 34 och styrningar frœn de demokratiska styrningsinstanserna i 35. Hur allt utfaller beror pœ individernas inre verksamheter i 11-19, deras kunskaper, erfarenheter, všrderingar, logik och moral o d, och det pœverkas av verksamheterna i 70-99. Se fšr švrigt Sven Wimnells hemsida. Personer med sšrskild verksamhet kan placeras pœ verksamheten. Personer och grupper med blandade eller oklara verksamheter kan placera verksamheten pœ 908. Biografier och memoarer 92. I den offentliga statistiken i Sverige fšrekommer bl a * Klassificeringar av yrken enligt NYK, Nordisk yrkesklassificering. * Klassificeringar av nšringsgrenar enligt SNI, Svensk nšringsgrensindelning. * Klassificeringar av utbildningar enligt SUN, Svensk utbildningsnomenklatur. En nyare klassificering av verksamheter Šr CPV (se hemsidan omr 106). CPV-koder finns inlagda pœ hemsidans alla omr 10-99. SNI har anpassat sig till CPV och redovisning finns pœ 106 och 31. I 31 redovisas hur de nya SNI-koderna fšrdelar sig pœ 10-99. De nya SNI-koderna har fšrts in pœ hemsidans olika omrœden 10-99, pœ omr 66-68 nšr det gšller varutillverkning i 66, 67 och 68. I det fšljande visas fšrst SNI-kodernas fšrdelning pœ SW10-99. Man bšr observera, att SNI-koderna avser fšrvšrvsdarbetande. Dessutom finns verksamheter som utšvas pœ fritid, bla mœnga verksamheter inom 64, dšr de flesta sysslar med matlagning, stšdning mm. Andra fritidsverksamheter Šr konstnšrliga och kulturella verksamheter, tršdgœrdsverksamheter, byggnadsverksamheter mm. Sedan visas myndigheter o d enligt ÓSverige DirektÓ. DŠrefter kommer jšmfšrelsen mellan SW-systemet, UDK och SAB.

Antal arbetsstšllen 1998. Uppgifterna frœn SCBs Fšretagsregister 1999 : Antal arbetsstšllen 1998 - fšrdelat pœ nšringsgren och storleksklass. Senast uppdaterad: 1999-10-01 HŠr fšrdelat pœ omrœden i Sven Wimnells system: SNI-koder finns inte fšr alla SW-omrŒden, t ex inte nœgra omrœden i 8 och 9, verksamheterna i sœdana omrœden kan dœ ingœ i omœde 7957 med utbildningsverksamheter. Musiker i 78 torde ingœ i SNI-kod fšr artister som Šr redovisade pœ 75-77. SW-nummer. SNI-KOD. NŠringsgren. SUMMA ANTAL ARBETSST LLEN. SW 101 101: O 92513 Arkiv 113 SW 102 102: O 92511 Folkbibliotek 1340 102: O 92512 Forsknings- och specialbibliotek 12 SW 2 2: O 91310 Religišsa samfund 6181 SW 34 34: K 74111 AdvokatbyrŒer m.m. 3625 34: K 74112 PatentbyrŒer m.m. 294 34: L 75231 klagarvšsendet 48 34: L 75232 Domstolar 152 SW 35 35: L 75111 Stats- o kommunledande, lagstift o normerande organ 796 SW 36-39 36-39: O 91320 Politiska partier och organisationer 770 SW 62 62: K 73102 Tekniska FoU-institutioner 572 62: K 73105 TvŠrvetenskapl FoU-inst m tyngdp nat.vet o teknik 63 62: K 74202 ByggkonsultbyrŒer, tekniska konsultbyrœer 19523 62: K 74300 Tekniska provnings- och analysfšretag 717 SW 63 63: A 01 Jordbruk och servicefšretag till jordbruk 141523 63: A 02 Skogsbruk och servicefšretag till skogsbruk 15374 63: B 05 Fiskare, vattenbrukare inkl servicefšretag 1138 63: K 73104 Lantbruksvetenskapliga FoU-institutioner 60 63: L 75132 Myndigheter som adm jordbruk,skogsbruk o fiske 182 SW 641-642 641-642: H 55300 Restauranger 16898 641-642: H 55400 Barer och pubar 60 641-642: H 55510 Personalmatsalar 483 641-642: H 55521 Cateringfšretag fšr 19 641-642: H 55522 Centralkšk fšr sjukhus 7 641-642: H 55523 Centralkšk fšr skolor, omsorgs- o a institutioner 138 641-642: H 55529 vriga cateringfšretag 707 SW 643 643: H 55111 Hotell med restaurang utom konferensanlšggningar 1400 643: H 55112 KonferensanlŠggningar 321 643: H 55120 Hotell utan restaurang 531 643: H 55210 Vandrarhem m.m. 218 643: H 55220 Campingplatser m.m. 452 643: H 55230 Stugbyar m.m. 334 643: N 85311 Servicehus, service- lšgenheter o Œlderdomshem 2519 643: N 85312 GruppbostŠder fšr psykiskt utvecklingsstšrda 2659 643: N 85313 Hem fšr vœrd eller boende 903 643: N 85314 FlyktingfšrlŠggningar 50 643: N 85315 Inackorderingshem 137 643: N 85323 HemtjŠnst, dagcentraler 2604 SW 5 5: K 73101 Naturvetenskapliga FoU-institutioner 259 SW 61 61: K 73103 Medicinska FoU-institutioner 782 61: L 75123 Myndigheter som adm hšlso- o sjukvœrd 86 61: L 75250 Brandfšrsvaret 861 61: N 85110 SlutenvŒrdskliniker, sjukhem 909 61: N 85120 HŠlso- och sjukvœrdsmottagningar 5168 61: N 85130 TandlŠkarmottagningar 3731 61: N 85140 Andra enheter fšr hšlso- och sjukvœrd 6293 61: N 85200 VeterinŠrkliniker 813 61: O 93030 BegravningsbyrŒer m.m. 642 SW 644 644: E 40 El-, gas- och všrmeverk 2316 644: E 41 Vattenverk 667 644: O 90 Reningsverk, avfalls- anlšggn, renhœllningsverk 1633 644: K 74600 Fšretag f bevakn o sškerhetstjšnst, detektivbyrœer 688 644: K 74703 Skorstensfejare 392 SW 646 646: O 93021 Frisšrsalonger 11674 646: O 93022 Skšnhetssalonger 1226 646: O 93040 InrŠttningar fšr kroppsvœrd 2887 646: O 93050 vriga servicefšretag 255

SW 647 647: K 70 Fastighetsbolag och fastighetsfšrvaltare 43018 SW 648 648: K 74701 StŠdfšretag 4611 648: K 74702 Sanerings- och desinfektionsfšretag 490 648: O 93011 Industri- och institutionstvštterier 183 648: O 93012 KonsumenttvŠtterier 548 SW 649 649: P 95000 FšrvŠrvsarbete i hushœll 4 66-68: G 52720 ReparationsverkstŠder fšr elektriska hushœllsartiklar 1942 66-68: G 52730 ReparationsverkstŠder fšr ur och guldsmedsvaror 145 66-68: G 52740 Andra rep.verkst f hus- hœllsartiklar o personl art 957 653: K 71 Uthyrningsfirmor 5132 SW 654 654: I 64201 NŠtdriftsstationer 1821 654: I 64202 Radiostationer 69 654: I 64203 Kabel-TV-fšretag 72 SW 651 651: K 72 Datakonsulter och dataservicebyrœer 16096 SW Šven 66-68: K 72500 Servicefirmor fšr datorer och kontorsmaskiner 486 651: K 74830 Kontorsservice- och šversšttningsbyrœer 3106 SW 652 652: L 75112 Inspekterande, kontroll o tillstœndsgiv. myndigheter 225 6520: L 75140 Stšdmyndigheter till offentlig fšrvaltning 135 6520: L 75211 Myndigheter som handlšgger utrikes Šrenden 9 6524: Q 99000 Internat organisationer,utlšndska ambassa der o.d. 45 6525: L 75221 MilitŠra operativa ledningsmyndigheter 15 6525: L 75222 ArmŽn 88 6525: L 75223 Marinen 13 6525: L 75224 Flygvapnet 12 6525: L 75225 Centrala militšra myndigheter 69 6525: L 75226 Civila fšrsvaret och frivilligfšrsvaret 159 SW 653 653+ 66-68: G 50 Handel m o serv.verkst f motorfordon; bensinstationer 19741 653: G 50101 Handel med lastbilar, bussar och specialbilar 323 653: G 50102 Handel med personbilar 3540 653: G 50103 Handel med husvagnar och husbilar 239 66-68:G 50201 BilserviceverkstŠder, ej specialiserade 7753 66-68: G 50202 BilplŒt- och billackeringsverkstšder 1335 66-68: G 50203 Bilel- och bilelektronikverkstšder 307 66-68: G 50204 DŠckserviceverkstŠder 962 653: G 50301 Partih m reservd o tillbeh 865 653: G 50302 Detaljh m reservd o tillbeh till motorf, ej motorcyklar 957 653+ 66-68: G 50400 Motorcykelhandel inkl reparationsverkstšder 634 653: G 50500 Bensinstationer 2826 653: G 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 45630 653+ 66-68: G 52 Detaljh, reparation hushœlls- o personl. artiklar 65334 66-68: G 52710 Skomakerier,klackbarer m.m. 610 SW 655 655: DE 22110 Bokfšrlag 1 182 655: DE 22121 Dagstidningsfšrlag 616 655: DE 22122 Annonstidningsfšrlag 152 655: DE 22130 Tidskriftsfšrlag 757 655: DE 22140 Fonogramutgivare 1 046 655: DE 22150 Andra fšrlag 631 SW 656 656: I 60 Landtransportfšretag 27392 656: I 61 Rederier 816 656: I 62 Flygbolag 294 656: I 63 Servicefšretag t transport; resebyrœ o transportfšrmedl 5442 656: I 64110 Posten 1398 656: I 64120 Budbils-, kurir- och andra postfšretag 365 656: K 74820 Fšrpackningsfirmor 158 SW 657 657: J 65 Banker och andra kreditinstitut 4518 657: J 66 FšrsŠkringsbolag 946 657: J 67 Servicefšretag till finansiell verksamhet 2341 657: K 74120 BokfšringsbyrŒer, revisionsbyrœer m.m. 12909 657: K 74150 Holdingbolag 649 657: K 74843 Inkasso- och kreditkontrollbyrœer 196 657: L 75113 Skattefšrvaltningen och kronofogdemyndigheter 246 657: L 75300 FšrsŠkringskassorna 410 SW 658 658: K 74140 KonsultbyrŒer avs fšretags organisation, informat m.m. 18635 658: K 74500 Arbetsfšrmedlingar och rekryteringsfšretag 595 658: K 74849 Diverse švriga fšretagsservicefirmor 2959 658: L 75133 Myndigheter som adm arbetsmarknadsprogram 162 658: L 75134 Myndigheter som adm andra nšringslivsprogram 33 658: O 91111 Branschorganisationer 749 658: O 91112 Arbetsgivarorganisationer 185 658: O 91120 Yrkesorganisationer 202 658: O 91200 Arbetstagarorganisationer 2247

SW 659 659: K 74130 Marknads- o opinionsundersškningsbyrœer 525 659: K 74401 ReklambyrŒer 7953 659: K 74402 AnnonsfšrmedlingsbyrŒer 505 659: K 74403 Direktreklamfšretag 411 659: K 74409 vriga marknadsfšringsfšretag 1360 659: K 74844 MŠss-, kongress- och dagkonferensarrangš rer 522 SW 66-68 66-68: CA 10 Kolgruvor och torvindustri 146 66-68: CA 11 Ind fšr utv av rœpetrol o naturgas inkl servicefšret 20 66-68: CB 13 Metallmalmsgruvor 45 66-68: CB 14 Annan industri fšr mineralutvinning 631 66-68: DA 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 3324 66-68: DA 16 Tobaksindustri 3 66-68: DB 17 Textilindustri 1650 66-68: DB 18 BeklŠdnadsindustri; pšlsindustri 1657 66-68: DC 19 Garverier; ind f reseff, handvšskor, skodon o.d. 409 66-68: DD 20 Ind f trš o varor av trš, kork, rotting, ej mšbler 5705 66-68: DE 21 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 525 66-68+655: DE 22 Fšrlag; grafisk och annan reproduktionsindustri 8 827 655: DE 22110 Bokfšrlag 1 182 655: DE 22121 Dagstidningsfšrlag 616 655: DE 22122 Annonstidningsfšrlag 152 655: DE 22130 Tidskriftsfšrlag 757 655: DE 22140 Fonogramutgivare 1 046 655: DE 22150 Andra fšrlag 631 66-68: DE 22210 Dagstidningstryckerier 42 66-68: DE 22221 Tidskriftstryckerier 143 66-68: DE 22222 Boktryckerier, švriga tryckerier 2 742 66-68: DE 22230 Bokbinderier och industri fšr trycksaksbehandling 253 66-68: DE 22240 Ind fšr sšttning och annan framst av tryckoriginal 502 66-68: DE 22250 Annan grafisk industri 624 66-68: DE 22310 Fšretag fšr reproduktion av ljudinspelningar 43 66-68: DE 22320 Fšretag fšr reproduktion av videoinspelningar 34 66-68: DE 22330 Fšretag fšr reproduktion av data och datorprogram 60 66-68: DF 23 Ind f stenkolsprod, raff, petroleumprod o kšrnbršnsle 59 66-68: DG 24 Kemisk industri 930 66-68: DH 25 Gummi- och plastvaruindustri 1 555 66-68: DI 26 Jord- och stenvaruindustri 1774 66-68: DJ 27 StŒl- och metallverk 384 66-68: DJ 28 Industri fšr metallvaror utom maskiner o apparater 9 671 66-68: DK 29 Maskinindustri som ej ingœr i annan underavdelning 5 286 66-68: DL 30 Industri fšr kontorsmaskiner o datorer 441 66-68: DL 31 Annan elektroindustri 1 381 66-68: DL 32 Teleproduktindustri 647 66-68: DL 33 Ind f precisions-, medicinska o optiska instr; ur 2 098 66-68: DM 34 Industri fšr motorfordon, slšpfordon o pœhšngsvagnar 707 66-68: DM 35 Annan transportmedelsindustri 1 309 66-68: DN 36 Mšbelindustri; annan tillverkningsindustri 4719 66-68: DN 37 tervinningsindustri 133 66-68: G 50201 BilserviceverkstŠder, ej specialiserade 7753 66-68: G 50202 BilplŒt- och billackeringsverkstšder 1335 66-68: G 50203 Bilel- och bilelektronikverkstšder 307 66-68: G 50204 DŠckserviceverkstŠder 962 653+ 66-68: G 50400 Motorcykelhandel inkl reparationsverkstšder 634 66-68: G 52710 Skomakerier,klackbarer m.m. 610 66-68: G 52720 ReparationsverkstŠder fšr elektriska hushœllsartiklar 1942 66-68: G 52730 ReparationsverkstŠder fšr ur och guldsmedsvaror 145 66-68: G 52740 Andra rep.verkst f hus- hœllsartiklar o personl art 957 SW Šven 66-68: K 72500 Servicefirmor fšr datorer och kontorsmaskiner 486 77+ 68: K 74814 Fotolaboratorier 368 SW 69 69: F 45 Byggindustri 52659 SW 71 71: L 75131 Myndigheter som adm infrastrukturprogram 219 SW 72 72: K 74201 Arkitektkontor 2249 SW 73 73: O 92520 Museer och kulturminnesinstitutioner 622 SW 74 74: K 74842 Andra formgivare 1804 SW 75-77 75-77: O 92310 Artister och producenter av konstnšrliga etc alster 6597 76: K 74841 ByrŒer fšr grafisk formgivning och service 2552 77: K 74811 PortrŠttfotoateljŽer 797 77: K 74812 ReklamfotoateljŽer 824 77: K 74813 Press- och švriga fotografer 1136 77+ 68: K 74814 Fotolaboratorier 368 SW 7914 7914: O 92110 Film- och videoproduktionsbolag 1620 655: O 92120 Film- och videodistributionsbolag 111 7914: O 92130 Biografer 311 7914 O 92200 Radio- och TV-bolag 572 7914-7919 O 92330 Nšjesparker 120 7914-7919 O 92340 Dans- och andra nšjesarrangšrer 568 7914-7919: O 92530 Botaniska tršdgœrdar, djurparker o naturreservat 37

SW 792 792: O 92320 Teater- och konserthusfšretag o.d. 703 SW 793 793: O 92729 Diverse švriga arrangšrer av rekreationsverksamhet 1968 inkl ombud 487 796-799: O 92721 Ridskolor och uthyrningsstall 954 796-799: O 92722 Fšrvaltare av sportfiskevatten 122 SW 907 907: L 75114 Informationsverk 48 907: O 92400 Nyhets- och bildbyrœer 151 SW 794 794+ 796-799: O 92710 Spel- och vadhœllningsfšretag inkl ombud 487 SW 7951 7951: L 75124 Myndigheter som adm social verksamhet 302 7951: L 75125 Myndigheter som adm kultur, miljš, boende m.m. 267 7951: L 75212 Myndigheter som handlšgger bistœndsverksamhet 30 7951: N 85324 Socialkontor 925 7951: N 85325 HumanitŠra hjšlporganisationer 296 SW 7955 7955: L 75233 KriminalvŒrdsanstalter 150 7955: L 75240 Polisen 363 SW 7957 7955: K 73201 SamhŠllsvetenskapliga FoU-institutioner 121 7957: K 73202 Humanistiska FoU-institutioner 150 7957: K 73203 TvŠrvetensk FoU-inst m tyngdp sam.vet. o humaniora 23 7957: L 75121 Myndigheter som adm grundskola o gymnasieskola 220 7957: L 75122 Myndigheter som adm hšgskola och forskning 68 7957: M 80 UtbildningsvŠsendet 13682 7957: N 85321 Fšrskolor 9818 7957: N 85322 Fritidshem, familje- daghem o.d. 2063 SW 7959 7959: O 91330 Andra intresseorganisationer 5161 SW 796-799 796-799: O 92611 SkidsportanlŠggningar 61 796-799: O 92612 Golfbanor, golfklubbar 491 796-799: O 92613 Motorbanor 12 796-799: O 92614 Trav- och galoppbanor 110 796-799: O 92615 Sporthallar,idrottsplatser o andra sportanlšggningar 1724 796-799: O 92621 Idrottsfšreningar och professionella idrottare 3765 796-799: O 92622 TŠvlingsstall 2324 796-799: O 92623 Sportskolor, bœtklubbar m.m 464 796-799: O 92624 Sportarrangšrer 171 796-799: O 92625 Sportadministratšrer 499 796-799+ 794: O 92710 Spel- och vadhœllningsfšretag

Sverige direkt, myndigheter mm. Uppdaterat den 2000-01-10. (000207) http://www.sverigedirekt.riksdagen.se/l anksamling/myndigheter.asp I Sverige finns det mer Šn 400 nšmnder, verk, myndigheter och statliga bolag som lyder under regeringen och Šr sorterade under de olika departementen. Deras uppgift Šr att praktiskt genomfšra de beslut som riksdag och regering fattat.êpœ denna sida hittar du ocksœ akademier, enskilda institutioner och organisationer. Myndigheterna inplacerade i SW-systemet. (Infšrt pœ SWs hemsida). PŒ grund av osškerheter om myndigheternas etc uppgifter kan nœgra vara olšmpligt klassade. SW 101 101-102 Arbetarršrelsens arkiv och bibliotek ARAB 101 Arkivet fšr ljud och bild 101 Riksarkivet RA 101 Svenska arkivsamfundet SW 102 102 Institutet fšr byggdokmentation 102 Kungliga biblioteket 102 Psykologisk-pedagogiska biblioteket, SPPB 102 Sveriges AllmŠna Biblioteksfšrening 102 Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB SW 109 109 LŠrdomshistoriska samfundet SW 22/28 22/28 AnsvarsnŠmnden fšr biskopar 22/28 Ersta diakonisšllskap 22/28 Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 22/28 Kyrkomštet 22/28 Kyrkomštets besvšrsnšmnd 22/28 Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet SKUT 22/28 Stiftelsen Svenska kyrkans mission SKM 22/28 Svenska BibelsŠllskapet 22/28 Svenska kyrkan 22/28 Svenska kyrkans stiftelse fšr rikskyrklig verksamhet SFRV 22/28 Svenska kyrkans- och pastoratsfšrbund SW 31 31 Statistiska centralbyrœn SCB 31 Statistiska Fšreningen 31 Svenska statistikersamfundet SW 32 32 Sipri 32 Utrikespolitiska Institutet SW 33 33 Nationalekonomiska fšreningen 33 Konjunkturinstitutet 33 Stiftelsen stekonomiska Institutet SITE SW 34 34 Arbetsdomstolen 34 Domstolsverket DV 34 Gšta HovrŠtt 34 HovrŠtten fšr Nedre Norrland 34 HovrŠtten fšr VŠstra Sverige 34 HovrŠtten fšr vre Norrland 34 HovrŠtten šver SkŒne och Blekinge 34 Hšgsta domstolen 34 Institutet fšr ršttshistorisk forskning 34 KammarrŠtten i Gšteborg 34 KammarrŠtten i Jšnkšping 34 KammarrŠtten i Stockholm 34 KammarrŠtten i Sundsvall 34 LagrŒdet 34 Marknadsdomstolen 34 Patent- och registreringsverket PRV 34 Patent- och registreringsverket, Bolag 34 Patent- och registreringsverket, VarumŠrke 34 PatentbesvŠrsrŠtten PBR 34 RegeringsrŠtten 34 RiksŒklagaren R 34 RŠttshjŠlpsmyndigheten 34 RŠttshjŠlpsnŠmnden 34 Svea hovrštt med Miljššverdomstolen 34 Sveriges advokatsamfund 34 TjŠnstefšrslagsnŠmnden fšr domstolsvšsendet 34 TjŠnstefšrslagsnŠmnden fšr ŒklagarvŠsendet SW 5 5 Naturvetenskapliga forskningsrœdet SW 51 51 Institutet fšr tillšmpad matematik ITM 51 Svenska matematikerfšrbundet SW 52 52 Institutet fšr rymdfysik 52 Kartografiska sšllskapet 52 Rymdstyrelsen 52 Svenska astronomiska sšllskapet SW 55 55 Geologiska Fšreningen 55 Internationella meteorologiska institutet i Stockholm 55 Polarforskningssekretariatet 55 SMHI 55 Svenska geofysiska fšreningen 55 Sveriges geologiska undersškning SW 56 56 Svenska arkelogiska samfundet SW 61 61 Alkoholinspektionen 61 AlkoholsortimentsnŠmnden 61 Apotekarsocieteten 61 Apoteksbolaget AB 61 Cancerfonden 61 Cancerfšringen i Stockholm 61 Centrala fšrsšksdjursnšmnden 61 De Handikappades Riksfšrbund DHR

61 Ericastiftelsen ( Infšrs ej pœ swhemsidan) 61 FolkhŠlsoinstitutet 61 Handikappfšrbundens Samarbetsorgan HSO 61 Handikappombudsmannen 61 HjŠlpmedelsinstitutet 61 HjŠrt-Lungfonden 61 HŠlso- och sjukvœrdens ansvarsnšmnd HSAN 61 Institutet fšr psykosocial miljšmedicin IPM 61 Kemikalieinspektionen 61 Karolinska institutet 61 LŠkemedelsverket LV 61 Medicinska forskningsrœdet 61 Nordiska hšlsovœrdshšgskolan 61 RŠddningsverket 61 RŠttsmedicinalverket RMV 61 Ršda Korset 61 SBL, Vaccin AB 61 Smittskyddsinstitutet SMI 61 Spri 61 SprŠngŠmnesinspektionen S I 61 Statens beredning fšr utvšrdering av medicinsk metodik, SBU 61 Stiftelsen AllmŠnna Barnhuset 61 Stiftelsen fšr vœrd- och allergiforskning 61 Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring 61 StrŒlskyddsinstitutet SSI 61 Svenska Brandfšrsvarsfšreningen 61 Svenska fšreningen fšr psykisk hšlsa SFPH 61 Svenska LŠkaresŠllskapet SLS 61 Sveriges kyrkogœrds- och krematoriefšrbund 61 VeterinŠra ansvarsnšmnden 61 VeterinŠrmedicinska anstalt, Statens SW 62 62 ByggforskningsrŒdet 62 Delegationen fšr fršmjande av miljšanpassad teknik 62 Flygtekniska fšrsšksanstalten FFA 62 Fšrsvarets forskningsanstalt FOA 62 Geotekniska institut, Statens 62 Ingenjšrsvetenskapsakademien 62 Ingenjšrssamfundet 62 Institutet fšr Fiber- och Polymerteknologi IFP 62 Institutet fšr Kvalitetsutveckling SIQ 62 Institutet fšr Medieteknik IMT 62 Institutet fšr metallforskning 62 Institutet fšr optisk forskning IOF 62 Institutet fšr vatten- och luftvœrdsforskning IVL 62 Institutet fšr verkstadsteknisk forskning IVF 62 Korrosionsinstitutet 658 SAQ Kontroll AB 62 SIS - Standardiseringen i Sverige 62 Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut STFI 62 Styrelsen fšr ackreditering och teknisk kon troll SWEDAC 62 Svenska Petroleum Institutet 62 Svenska Uppfinnarefšreningen 62 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP 62 Sveriges teknisk-vetenskapliga attachžverksamhet 62 Teknikvetenskapliga forskningsrœdet 62 Ytkemiska institutet SW 63 63 Fiskeriverket 63 GentekniknŠmnden 63 HushŒllningssŠllskapens fšrbund 63 Jordbrukstekniska institutet JTI 63 Jordbruksverket 63 JŠgarnas Riksfšrbund 63 Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 63 Lantbrukarnas Riksfšrbund LRF 63 SIK - Institutet fšr Livsmedel och Bioteknik 63 Skogs- och jordbrukets forskningsrœd SJFR 63 Skogsstyrelsen SKS 63 Statens všxtsortsnšmnd SVN 63 Svenska FAO-kommittŽn 63 Svenska JŠgarefšrbundet 63 Sveriges lantbruksuniversitet 63 UtsŠdeskontroll, Statens 63 VŠxtsortsnŠmnd, Statens SW 64 64 Konsumentverket SW 641 641 Livsmedelsekonomiska samarbetsnšmnden 641 Livsmedelsverk, Statens SW 644 644 AffŠrsverket Svenska kraftnšt 644 ElsŠkerhetsverket 644 Energimyndighet, Statens 644 KŠrnavfallsfondens styrelse 644 KŠrnkraftinspektion, Statens 644 OljekrisnŠmnden 644 RŒdet fšr kšrnavfallsfrœgor KASAM 644 Securum AB 644 Statens va-nšmnd 644 Svenska FjŠrrvŠrmefšreningen 644 Svenska Vatten- och Avloppsverksfšreningen VAV 644 Sveriges Elleverantšrer 644 Va-nŠmnden 644 Vattenfall AB SW 647 647 Bostadsdelegationen 647 FastighetsmŠklarnŠmnden 647 Fastighetsverk, Statens SFV 647 FideikommissnŠmnden 647 Fonden fšr fukt- och mšgelskador 647 HarpsundsnŠmnden 647 HyresgŠsternas riksfšrbund 647 Kasernen Fastighets AB 647 Statliga Akademiska Hus AB

647 TjŠnstebostadsnŠmnd, Statens 647 Vasakronan AB SW 651 651 Datainspektionen 651 IT-kommissionen 651 Person- och adressregisternšmnd, Statens SPAR-nŠmnden 651 RegisternŠmnden SW 652 652 AnsvarsnŠmnd, Statens 652 Expertgruppen fšr studier i offentlig ekonomi ESO 652 Justitiekanslern JK 652 Justitieombudsmannen JO 652 Kammarkollegiet 652 LŠnsstyrelserna 652 NotarienŠmnden (Infšrs ej pœ swhemsida) 652 Offentliga sektorns sšrskilda nšmnd SHAnŠmnden 652 Sametinget 652 Statens kvalitets- och kompetensrœd 652 Statskontoret 652 Svenska akturiefšreningen (Infšrs ej pœ swhemsida) SW 6525 6525 AllmŠnna Fšrsvarsfšreningen 6525 Centralfšrbundet Folk och Fšrsvar 6525 Centralfšrbundet fšr befšlsutbildning CFB 6525 Delegationen fšr militšrhistorisk forskning DMF 6525 Fortifikationsverket FORTV 6525 Frivilliga automobilkœrernas riksfšrbund FAK 6525 Frivilliga fšrsvarorganisationernas samarbetskommittž 6525 Frivilliga skytteršrelsen FSR 6525 Fšreningen Sveriges Sjšfart och Sjšfšrsvar 6525 Fšrsvarets materielverk FMV 6525 Fšrsvarets radioanstalt FRA 6525 Fšrsvarets underršttelsenšmnd FUN 6525 Fšrsvarshšgskolan 6525 Fšrsvarsmakten 6525 Fšrsvarsmaktens flygfšrarnšmnd 6525 GranskningsnŠmnden fšr fšrsvarsuppfinningar 6525 Inspektionen fšr strategiska produkter ISP 6525 KrigsfšrsŠkringsnŠmnden KFN 6525 Kungliga Krigsvetenskapsakademien 6525 Kungliga rlogsmannasšllskapet 6525 Kustbevakningen KBV 6525 NŠmnden fšr personalvœrd fšr totalfšrsvarspliktiga 6525 Pliktverket 6525 Riksfšrbundet Sveriges lottakœrer 6525 RikshemvŠrnsrŒdet RiksHvr 6525 RiksvŠrderingsnŠmnden 6525 Statens krigsskadenšmnd KSN 6525 Styrelsen fšr psykologiskt fšrsvar SPF 6525 Svenska blœ stjšrnan SBS 6525 Sveriges civilfšrsvarsfšrbund SCF 6525 Sveriges kvinnliga bilkœrers riksfšrbund SKBR 6525 Totalfšrsvarets chefsnšmnd TCN 6525 Totalfšrsvarets pliktverk SW 653 653 AllmŠnna reklamationsnšmnden ARN 653 ExportkreditnŠmnden 653 Internationella Handelskammarens Svenska NationalkommittŽ 653 Kommerskollegium 653 Konkurrensverket 653 NŠmnden fšr offentlig upphandling 653 Stiftelsen insamligskontroll 653 Svensk Handel 653+655 Svenska Bokhandlarfšreningen 653 Svenska TrŠvaruexportfšreningen 653 Sveriges allmšnna exportfšrening 653 Systembolaget SW 654 654 Telia AB SW 655 655 Svenska fšrlšggarfšreningen SW 656 656 Banverket 656 Fartygsuttagningskommissionen FUK 656 Gšta kanalbolag AB 656 Handelsflottans kultur- och fritidsrœd HKF 656 Haverikommissionen 656 Kommunikationsforskningsberedningen KFB 656 Luftfartsverket LFV 656 Nationalfšreningen fšr trafiksškerhetens fršmjande NTF 654+656 Post- och telestyrelsen 656 Posten AB 656 ResegarantinŠmnden 656 Rikstrafiken 656 SJ - Statens JŠrnvŠgar 656 Sjšfartsverket SjšV 656 Sjšhistoriska samfudet 656 Statens institut fšr kommunikationsanalys SIKA 656 Svenska všgfšreningen 656 Sveriges redarfšrening 656 Tullverket 656 VŠg- och transportforskningsinstitut, Statens 656 VŠgverket VV 656 VŠnerns seglationsstyrelse SW 657 657 BokfšringsnŠmnden 657 Bostadsfinasieringsaktiebolag, Statens 657 Delegationen fšr utlšndska investeringar i Sverige - ISA 657 Ekobrottsmyndigheten 657 Ekonomiska rœdet 657 Ekonomistyrningsverket

657 Finansinspektionen 657 ForskarskattenŠmnden 657 Fšreningen Auktoriserade Revisorer FAR 657 InsŠttningsgarantinŠmnden 657 Lokala skattekontor 657 Norrlandsfonden 657 Pensionsverk, Statens SPV 657 Premiepensionsmyndigheten 657 RevisorsnŠmnden 657 RiksfšrsŠkringsverket 657 RiksgŠldskontoret 657 Riksrevisionsverket 657 Riksskatteverket 657+656 Sjšassuradšrernas Fšrening 657 SkatterŠttsnŠmnden 657 Statens bostadskreditnšmnd 657 Stockholms Fondbšrs Aktiebolag 657 Svenska fšrsškringsfšreningen 657 Svenska Revisorsamfundet 657 Sverige FšrsŠkringsfšrbund 657 Sveriges Pensionsfšrbund SPF 657 TjŠnstepensions- och grupplivsnšmnden SW 658 658 ALMI Fšretagspartner AB 658 Arbetarskyddsstyrelsen 658 Arbetsgivarverket 658 Arbetslivsinstitutet 658 Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS 658 ArbetsmiljšnŠmnd, Statliga sektorns SAN 658 Fšretagarnas Riksorganisation 658 Fšrlikningsmannaexpedition, Statens 658 ILO-kommittŽn 658 Institutet fšr arbetsmarknadspolitisk utvšrdering 658 Kooperativa fšrbundet 658 Kooperativa rœdet 658 RŒdet fšr arbetslivsforskning 658 SACO - Sveriges Akademikers Centralor ganisation 658 SAF - Svenska Arbetsgivarefšreningen 658 Samhall AB 658 Sveriges Industrifšrbund 658 Svenska Civilekonomifšreningen 658 TrygghetsnŠmnden TrN 658 TjŠnstemŠnnens Centralorganisation TCO 658 Trygghetsstiftelsen 658 UtlandslšnenŠmnd, Statens UtN SW 66/68 66 66 Jernkontoret SW 67 67 Fšreningen Skogsindustrierna SW 70 70 Framtidens kultur 70 Konstakademien 70 KonstnŠrsnŠmnden 70 KonstrŒd, Statens 70 KulturrŒd, Statens 70 Kungliga konsthšgskolan 70 RiksantikvarieŠmbetet RA 70 Svenska humanistiska fšrbundet 70 Sveriges allmšnna konstfšrening SW 71 71 Boverket 71 Glesbygdsverket 71 Institutet fšr regionalforskning, Statens 71 LantmŠteriverket 71 MiljšvŒrdsberedningen 71 Naturskyddsfšreningen 71 NaturvŒrdsverk, Statens 71 StadsmiljšrŒdet 71 Sverige Hembygsfšrbund SW 72 72 Arkitekt- och Ingenjšrsfšretagen SW 73 73 Arbetets museum 73 Arkitekturmuseet 73 ArmŽmuseum 73 Dansmuseet 73 Folkens Museum 73 Fšrsvarshistoriska museer, Statens 73 Konstmuseer, Statens SKM 73 Kungliga Myntkabinettet 73 Moderna Museet 73 Nationalmuseum 73+5 Naturhistoriska riksmuseet 73 Nordiska museet 73 Prins Eugens Waldemarsudde 73 RiksutstŠllningar 73+656 Sjšhistoriska museer, Statens 73 Sjšhistoriska museet 73 Skansen 73 Statens historiska museer SHMM 73 Svenska Numismatiska Fšreningen 73+62 Tekniska museet 73 Thielska galleriet 73 Vasamuseet SW 74 74 Fšreningen Svensk Form 74 Konstfack 74 NŠmnden fšr hemslšjdsfrœgor SW 78 78 Kungliga Musikaliska akademien 78 Kungliga Musikhšgskolan i Stockholm 78 Musiksamlingar, Statens SW 791 791 Kungliga Fysiografiska SŠllskapet i Lund 791 Kungliga Gustav Adolfs Akademien fšr svensk folkkultur 791 Svenska Samernas Riksfšrbund SSR 791 Svenska sšllskapet fšr antropologi och geografi SW 7914 7914 BiografbyrŒ, Statens 7914 Fšreningen ArmŽ-,Marin- o Flygfilm AMF

7914 GranskningsnŠmnden fšr radio och TV 7914 Radio- och TV-verket RTV 7914 RadiotjŠnst i Kiruna AB 7914 Sveriges Radio AB SR 7914 Sveriges Television AB SVT SW 792 792 Dansens hus 792 Danshšgskolan 792 Dramaten 792 Dramatiska institutet DI 792 Kungliga teatern AB, Operan 792 Operahšgskolan i Stockholm 792 Operan 792 Rikskonserter 792 RiksSkŒdebanan 792 Riksteatern 792 Stiftelsen Svenska rikskonserter 792 Teaterfšrbundet 792 Teaterhšgskolan i Stockholm SW 794 794 Lotteriinspektionen 794 AB Svenska Spel SW 7951 7951 Barnombudsmannen 7951 Brottsfšrebyggande rœdet 7951 Brottsoffermyndigheten 7951 Carnegiestiftelsen 7951 Centralfšrbundet fšr socialt arbete CSA 7951 Fšreningen Svenska UNICEF-kommittŽn 7951 Integrationsverket 7951 Invandrarverket 7951 JŠmstŠlldhetsnŠmnden 7951 JŠmstŠlldhetsombudsmannen JŠmO 7951 Nationella sekretariatet fšr genusforskning 7951 NŠmnden fšr internationella adoptionsfrœgor NIA 7951 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO 7951 RŠdda Barnen 7951 SIDA - Styrelsen fšr internationellt utvecklingssamarbete 7951 Stiftelsen LutherhjŠlpen 7951 Svenska kriminalistfšreningen 7951 Socialstyrelsen 7951 Ungdomsstyrelsen 7951 UtlŠnningsnŠmnden UN SW 7955 7955 Kriminaltekniska laboratorium, Statens SKL 7955 KriminalvŒrdsnŠmnden 7955 KriminalvŒrdsstyrelsen KVS 7955 Rikspolisstyrelsen RPS SW 7957 7957 Akademiska rektorskonventet i Stockholm 7957 AmuGruppen AB 7957 Birgittaskolan, rebro 7957 Centrala studiestšdsnšmnden CSN 7957 Chalmers tekniska hšgskola 7957 Distansutbildningsmyndigheten Distum 7957 Ekeskolan, rebro 7957 Finsk-svenska utbildningsrœdet 7957 FolkbildningsrŒdet 7957 Folkhšgskolornas informationstjšnst 7957 Forskningsberedningen 7957 ForskningsrŒdsnŠmnden FRN 7957 GŠllšfsta Kurscentrum SGK 7957 Gšteborgs universitet 7957 Handelshšgskolan i Stockholm 7957 Humanistisk-samhŠllsvetenskapliga forskningsrœdet 7957 HŠllsboskolan, Sigtuna 7957 Hšgskolan Dalarna 7957 Hšgskolan i BorŒs 7957 Hšgskolan i GŠvle 7957 Hšgskolan i Halmstad 7957 Hšgskolan i Jšnkšping 7957 Hšgskolan i Kalmar 7957 Hšgskolan i Karlskrona/Ronneby 7957 Hšgskolan i Kristianstad 7957 Hšgskolan i Skšvde 7957 Hšgskolan i TrollhŠttan/Uddevalla 7957 Hšgskolans avskiljandenšmnd HAN 7957 Hšgskoleverket 7957 Idrottshšgskolan i Stockholm IH 7957 Institutet fšr framtidsstudier 7957 Institut fšr handikappfrœgor i skolan, Sta tens 7957 Institut fšr sšrskilt utbildningsstšd, Statens 7957 Karlstad universitet 7957 Kristinaskolan, HŠrnšsand 7957 Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 7957 Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 7957+62 Kungliga Tekniska hšgskolan KTH 7957 Kungliga Vetenskaps- och VitterhetssamhŠllet i Gšteborg 7957 Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 7957 Kungliga Vetenskapsakademien 7957 Kungliga VetenskapssamhŠllet i Uppsala 7957 Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 7957 Linkšpings universitet 7957 Lokala CSN-kontor 7957 LuleŒ tekniska universitet 7957 Lunds universitet 7957 LŠrarhšgskolan i Stockholm 7957 Malmš hšgskola 7957 Manillaskolan, Stockholm 7957 Mitthšgskolan 7957 MŠlardalens hšgskola 7957 Nobelstiftelsen 7957 NŠmnden fšr Rh-anpassad utbildning 7957 RŒdet fšr forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU 7957 Sameskolstyrelsen 7957 Skolor fšr vuxna, Statens - HŠrnšsand 7957 Skolor fšr vuxna, Statens - Norrkšping 7957 Skolverket 7957 SkolvŠsendets šverklagandenšmnd 7957 Socialvetenskapliga forskningsrœdet SFR

7957 Statens institut fšr sšrskilt utbildningsstšd Sisus 7957 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 7957 Stockholms universitet 7957 Tomtebodaskolans resurscenter TRC 7957 Studiefšrbundet NŠringsliv och samhšlle SNS 7957 Svenska EU Programkontoret fšr utbildning och kompetensutveckling 7957 Sveriges universitets- och hšgskolefšrbund 7957 Sšdertšrns hšgskola 7957 UmeŒ universitet 7957 Verket fšr hšgskoleservice 7957 Vetenskapssociteten i Lund 7957 VŠxjš Universitet SW 93 SW 94 94 Kungliga Samfundet fšr utgivande av handskrifter ršrande Skandinaviens historia 94 Norden 93 Svenska historiska fšreningen SW 96 96 Nordiska Afrikainstitutet SW 7959 7959 Kungliga Patriotiska SŠllskapet 7959 Kungliga SŠllskapet Pro Patria 7959 Letterstedska fšreningen 7959 PensionŠrernas Riksorganisation PRO 7959 Riddarhusdirektionen 7959 Stiftelsen Stora Skšndal (ej infšrt pœ swhemsida) 7959 Stiftelsen Sveriges Nationaldag SW 796/799 796/799 Riksidrottsfšrbundet 796? Tre Kronor SW 80 80 Fšreningen Auktoriserade Translatorer FAT 80 Fšreningen fšr svenska i všrlden 80+7911 SprŒk- och folkminnesinstitutet SOFI 80 SprŒknŠmnden, Svenska 80+81 Svenska Akademien 102 Svenska litteratursšllskapet 80 Svenska fornskriftssšllskapet 80 Tekniska nomenklaturcentralen TNC SW 81 81 Samfundet De Nio 81 Svenska barnboksinstitutet 81 Svenska litteratursšllskapet 81 Svenska Vitterhetssamfundet 81 Sveriges fšrfattarfond 81 Sveriges Fšrfattarfšrbund SFF SW 90 90 Invandrartidningen 90 LŠttlŠst nyhetsinformation och litteratur, LL-stiftelsen 90 PresstšdsnŠmnden 90 TaltidningsnŠmnden SW 91 91 Riksfšreningen Sverigekontakt 91 Svenska institutet SI 91 Svenska Turistfšreningen 91 Sverige-Amerika Stiftelsen 91 Turistdelegationen 91 TuristrŒdet

SW1-2 Filosofiska och religišsa verksamheter SW 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter SW 10 Samlade kunskaper och švergripande všrderingar: SW 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 01 Bibliografi. Kataloger. Bokfšrteckningar Aa. Bibliografi Ac. Arkiv SW 102 Biblioteksverksamheter.Databaser.Internetsškning 02 BiblioteksvŠsen Tabell Id. TillŠggstal fšr form. AllmŠnt: Dessa tal betecknar formen hos det arbete, vars innehœll anges genom huvudtalet. De kanocksœ anvšndas separat om man šnskar samla vissa typer av dokument fšr sig oberoende av innehœll. Vid citeringsordning kommer tillšgget fšr form som regel sist, eventuellt Œtfšljd av talet fšr sprœk. Exempel: 663.4(493)(075)=112.5 Bryggeriindustri - Belgien - textbook - flamlšndska (0.0...) Speciella tillšggstal fšr form (0.02) Fysisk, extern form (0.021) Uppdelning efter storlek (0.021.2) Stora dokument (0.021.3 Medelstora dokument (0.021.4) SmŒ dokument (0.021.6) Miniatyr dokument (0.025.2) Illustrerade dokument (0.032) Handskrivna dokument (0.035) Kopior. Reproduktioner (0.038) Verk i flera volymer. Flerbandsverk (0.041) Utkast. preliminšr version (0.05) Dokument med hšnsyn till lšsargrupp (0.053.2) Dokument fšr barn ex. (02.053.2) Barnbšcker (0.055.2) Dokument fšr kvinnor ex. (051.055.2) Kvinnotidskrifter (0.067.2) Konfidentiella eller hemliga dokument (0.067.4) Bannlysta dokument (0.08) Bilagor (02) Bšcker i allmšnhet AnvŠnds nšr man behšver komplettera med nœgon av de speciella tillšggstalen ovan (03) Referensbšcker, encyklopedier. Ordbšcker (031) Encyklopedier (035) Handbšcker. Manualer (036) Guidebšcker (038) Ordbšcker A. (Bok- och) biblioteksvšsen: allm. (BokvŠsen SW76) Ab. Bibliotek SW 103 AllmŠnna encyklopedier. vergripande všrderingar 03 AllmŠnna encyklopedier och uppslagsverk Ba. AllmŠnna encyklopedier SW 104 vergripande filosofiska verksamheter om samband SW 105 vergripande om samhšllsforskning och -planering Bf. AllmŠn vetenskaplig (och kulturell) verksamhet Bfa. Vetenskaplig verksamhet SW 106 vergripande om ekonomiska verksamheter SW107 vergripande filosofier om utbildning o d. SW 108 SamhŠllskunskap. SamhŠllsguiden. 308 SamhŠllsbeskrivning. Sociografi SW109 IdŽ- filosofi- och lšrdomshistoria. 00 AllmŠnna grunder fšr vetenskap och kultur Be. AllmŠn idž- och lšrdomshistoria

SW 11/19 Individernas inre verkligheter. D. Filosofi SW 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. Humankapitalet. SW 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. SW 13 Individens kšnslor, všrderingar od. Estetik. SW 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 11 Metafysik. Grundproblem 14 Filosofiska system SW 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 159.9 Psykologi Do. Psykologi: allm. Dobz. SŠrskilda psykologer Doc. SŠrskilda riktningar och skolor Dod. Fysiologisk psykologi (Hit kšnslor) Doe. Kognitiv psykologi (Hit psykologi som behandlar tšnkandet, minnet och intelligensen) Dof. Utvecklingspsykologi Dog. Differentiell psykologi (Hit personlighetspsykologi och kšnspsykologi) Dok. TillŠmpad psykologi (Hit Arbetspsykologi, personlig utveckling och tršning mšnniskan infšr dšden) Dop. Parapsykologi SW 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 16 Logik. Kunskapsteori. Logisk metodlšra 303 Metoder inom samhšllsvetenskaperna.01 Teoretiska aspekter.022 Kvalitativa metoder.023 Kvantitativa metoder 303.1 AllmŠn metodologi i samhšlslforskning 303.2 MŠtning 303.4 Undersškningstyper. Forskningsstrategi 303.43 Forskningsstrategier 303.44 Undersškningsfšrfaranden 303.5 Urval. Sampling 303.6 Insamlingsfšrfarande. Intervju 303.7 Analysfšrfarande 303.8 Forskningsorganisation. Forskningsprocess Dd. Kunskapsteori och vetenskapsteori SW 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 17 Moral. Etik. Praktisk filosofi. Levnadsvisdom.01 Etikens begrepp, uppgift och metod.02 Moralens všsen. Moraliska fakta.03 Etiska riktningar och stœndpunkter 171 Indivuell moral 172 Socialetik 171 Indivuell moral 172 Socialetik 172.1 FšrhŒllandet mellan individ och stat. Borgerlig moral. Patriotism. Nationalism 172.2 Offentliga myndigheters och regeringars plikter 172.3 Religion och stat. Tolerans. Intolerans 172.4 Moraliska fšrhœllanden mellan folken. Internationell moral. Pacifism. Internationalism 173 Familjemoral. GiftermŒl. SambofšrhŒllande 174 Yrkesmoral 175 Nšjeslivets moral 176 Sexualmoral 176.4 Perversitet 176.5 Prostitution 176.7 Moral och konst 176.8 Moral och litteratur 177 Moral och samhšlle 178 Moral och ŒterhŒllsamhet 178.1 Alkoholism 178.2 Nykterism. MŒttlighet 178.7 Tobak 178.8 Narkotika 179 vriga moraliska frœgor 179.1 Pressetik 179.2 Barnmisshandel 179.3 DjurplŒgeri 179.5 Ed. SvŠrjande. Svordom 179.7 Aktning fšr mšnniskoliv. SjŠlvmord. Mord. NšdvŠrn 179.8 Laster. FŒfŠnga. Girighet. Avudsjuka 179.9 Dygder. Klokhet. TŒlamod. AnsprŒkslšshet. Trohet Dg. Etik SW 18/19 Filosofer, Šldre och senare, i šst och všst. Dbz. SŠrskilda filosofer