Fritslaskolans likabehandlingsplan För arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013
Fritslaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 skola Vår vision Fritslaskolans mål och vision är att Vi arbetar tillsammans för att skapa trygghet och siktar högt för att ge möjlighet för alla. Vi arbetar för att främja likabehandlingsarbetet samt förebygger och förhindrar diskriminering (enligt de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 2), trakasserier och kränkande behandling. Ansvariga för planen Rektor är ytterst ansvarig på skolan och därför ansvarig för arbetet med att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Denne ansvarar för att likabehandlingsplanen omarbetas varje läsår. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, ska rektor se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor är även sammankallande till trygghetsrådet som träffas minst en gång i månaden. Rektor ansvarar även för planering av vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och hur dessa ska följas upp och bestämmer vem som ansvarar för respektive insats. Rektor informerar föräldrarådet om likabehandlingsarbetet på skolan. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolplattformen. Planen gäller från 2013-02-01 Planen gäller till 2014-02-01 Personalens ansvar Lärare och annan skolpersonal har som ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. Lärare och skolpersonal ska dokumentera, utreda, följa upp och se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks.
Elevernas delaktighet Barn och elever ges möjlighet att påverka och vara delaktiga i likabehandlingsarbetet i det dagliga arbetet, dels genom kamratstödjararbete, kompissamtal, klassråd och diskussioner i klasserna. Dessutom genom enkäter. Vårdnadshavarnas delaktighet Rektor och pedagoger är skyldiga att informera vårdnadshavare om innehållet i likabehandlingsplanen samt ge information om stegen i processen när något barn är utsatt för trakasserier och kränkande behandling. Vårdnadshavarna skall även ges möjlighet att påverka likabehandlingsarbetet genom frågor riktade till dem i enkäten. Vårdnadshavarna har tillgång till likabehandlingsplanen på skolplattformen. Förankring av planen Vid arbetslagsmöten diskuteras hur likabehandlingsarbetet ska fortskrida. För elever förankras planen via klassråd. Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöten och föräldraråd, den finns även tillgänglig på skolplattformen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Trygghetsrådet har utvärderat fjolårets plan. Otrygga platser har undersökts. För att få en bättre bild av elevernas dagliga miljö gjordes även observationer som inte stod med i fjolårets plan. En enkät har utformats och eleverna har svarat på den. Förskoleklassen svarade inte på enkäten då den inte var anpassad efter deras förmåga. Vi kommer därför att vid nästa tillfälle anpassa en enkät efter deras förmåga. Någon föräldraenkät har inte utformats, men vid nästa tillfälle kommer föräldrarna att involveras genom frågor riktade till dem. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Eleverna och personal har varit delaktiga av utvärderingen av otrygga platser (F-9) och sammanfattningen av enkätsvaren (år 3-9). Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Efter analys av kartläggningen behöver en ny enkät utformas där diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling och trakasserier tydliggörs i frågorna. Föräldrar och övrig personal på skolan ska göras delaktiga i likabehandlingsplanen. Förskoleklassen ska få möjlighet att svara på enkäten då den ska åldersanpassas. Revidera ordningsreglerna tillsammans med eleverna. Årets plan ska utvärderas senast 2013-11-15
Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan presenteras och utvärderas genom diskussioner under personalens APT och elevernas klassråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Namn Motverka kränkande behandling samt främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Eleverna skall ha kännedom om olika etniska tillhörigheter, likheter och skillnader. Insats Diskussioner i det dagliga arbetet om alla människors lika värde, likheter och skillnader samt traditioner på mentorstid. Detta skall även ingå som en naturlig del under läsåret i det vardagliga arbetet kopplat till ämnena. Litteratur och film kopplat till etnisk tillhörighet. Ansvarig Pedagoger Datum när det ska vara klart 2014-02-01 Kartläggning Kartläggningsmetoder Genomföra en enkät där de sju diskrimineringsgrunderna tas upp. Trygghetsvandring tillsammans med elevskyddsombuden för att kartlägga otrygga platser. Sammanställning och analys av incidentrapporter. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevrådet i år 6-9 har varit delaktiga i utformandet av enkätfrågorna. Elever i år 1-9 har involverats i likabehandlingsplanen genom att besvara enkäten samt F-9 har kartlagt otrygga platser i och runt skolan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen Trygghetsrådet har sammanställt enkäten. Under en verksamhetsträff disskuterades observationer och de otrygga platserna. Resultat och analys Under senare delen av höstterminen 2012 genomfördes en enkätundersökning av elevernas trivsel och otrygga platser samt observationer under raster. Vid vårterminens början 2013 har en verksamhetsdag genomförts på skolan med likabehandling som tema. Sammanställning av enkätsvar: Av 250 elever har 238 stycken svarat på enkäten. Trivsel: 35 stycken upplever att de inte trivs på skolan. Det som eleverna uppger är tex 2 stycken som aldrig har någon att vara med på rasten. 1 elev trivs inte med sina klasskamrater. 8 stycken trivs aldrig på skolan. 24 stycken upplever att de inte har någon vuxen att tala med på skolan. Denna fråga var oklar för en del elever då de tolkade den som att de inte har något behov av att tala med en vuxen. Kränkande behandling: 64 elever känner sig någon gång kränkta av andra elever eller vuxna på skolan. Som exempel är det 17 stycken som upplever att någon i klassen är dum mot dem. 20 stycken upplever att det finns någon på skolan som är dum emot dem. 11 stycken upplever att det är någon vuxen som är dum emot dem. 1 elev har någon gång varit dum emot mot någon annan på skolan. Av dessa är det 6 stycken som inte får vara med någon på rasten. 9 elever får för det mesta inte vara med på rasten. Sammansällning av otrygga platser: Från F-2 har de otrygga platserna gåtts igenom i helklass. Från 3-9 har de otrygga platserna ingått i enkäten som eleverna har fått möjlighet att svara på. År F-2: när man sitter på toa så rycker någon i handtaget, vid skofacken är det trångt och mycket knuffande, allmänt att man känner sig otrygg när barn bråkar, tjaffsar och slåss, bäcken, kanten av grusplanen, grinden vid grusplanen ska inte vara öppen, rädda för äldre barn på grusplanen, känner sig ensam på grusplanen, rädd för bollarna på grusplanen, stora lekplatsen rädd för slagsmål, hörnet i trädgården längst bort från de vuxna, slänten, vid innebandyspel, utanför skolgården, stenmuren, lekstugan, de utvändiga trapporna ner till källaren År 3-5: dammen, ramla i vattnet, lövkrigsområdet, kingrutorna, gräsplanen (fotboll), baksidan av huset (träkojan), trapporna, busshållplatsen, biblioteket, expeditionen, högstadiet, läxhjälpen, min plats i klassrummet, där man är ensam, raster där man inte är i närheten av personal, rasten (killar taffsar), toaletten, på rasten korridorer (killar taffsar), är otrygg överallt på skolan, klassrummet, kungen År 6: fritidsgården, toaletter År 7: lektioner, klassrummet, korridorer År 8: klassrummet, toaletter År 9: inga platser upplevs som otrygga
Observationer i form av Loggboksobservationer. Observationerna gjordes med 4 begrepp som perspektiv, trivsel, utanförskap, språk samt fysisk och psykisk ohälsa. F-2: Utanförskap, får inte vara med i lekar, kamrater ignorerar andra 3-5: Mycket svordomar och främlingsfientliga uttryck 6-9: Högljutt, splittrat (oroligt för att man måste hålla koll på varann) Efter analys av kartläggningen behöver en ny enkät utformas där diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling och trakasserier tydliggörs i frågorna. Föräldrar och övrig personal på skolan ska göras delaktiga i likabehandlingsplanen. Förskoleklassen ska få möjlighet att svara på enkäten då den ska åldersanpassas. Revidera ordningsreglerna tillsammans med eleverna. Förebyggande åtgärder Namn Förebygga kränkande behandling och trakasserier av etnisk tillhörighet. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och etnisk tillhörighet. Mål och uppföljning Det skall inte förekomma någon kränkning av etnisk tillhörighet - uppföljningsfrågor i enkät. Alla elever skall känna sig trygga på skolans område - uppföljning genom diskussion under mentorstid och klassråd. Åtgärd Låta eleverna berätta om erfarenheter från andra länder. År 7 ska ha utbyte med en klass från Turkiet. Temat för utbytet är kultur och jämställdhet. Tillaga mat ifrån olika länder i hemkunskapen och utepedagogiken för år 3-9. Genom att ha en tydlig rutin och rastvaktsschema kan vi skapa ett tryggare klimat under rasterna. Rastvakten skall synas tydligt genom exempelvis en reflexväst. Överlämningssamtal vid rastvaktsbyten. Klassen skapar gemensamma trygghetsregler. En vuxen behövs i omklädningsrummet och duschar behöver avskärmas för insyn.
Motivera åtgärd Vid observationerna har det framkommit kränkande uttryck och därför behöver vi på skolan arbeta förebyggande med etnisk tillhörighet och allas lika värde. Eleverna upplever trygghet då det finns en vuxen med under rasten. Överlämningssamtalet sker för att förebygga konflikter. För att motverka de otrygga platserna på skolans område skapar klassen gemensamma trygghetsregler. Elever känner sig utsatta i idrottshallens omklädningsrum och duschrum. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart 2013-10-01 Rutiner för akuta situationer Policy På Fritslaskolan råder det nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Genom kompissamtal, kamratstödjare, mentorstid och rastvakter kan vi upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om eleven känner sig utsatt för trakasserier och kränkande behandling kan eleven och vårdnadshavaren i första hand vända sig till ansvarig mentor. I andra hand kan elev och vårdnadshavare vända sig till någon representant i trygghetsrådet. F-2: Amina Abbes Tel:0320-217733 3-5: Anita Almqvist Tel: 0320-217737 6-9: Ann-Charlott Claesson Tel: 0320-217735 Fritidsledare Anki Lundh Tel:0320-218828 Sjuksköterska: Magnus Leijon Tel:0320-217739 Rektor: Malin Tucker Tel: 0320-217729 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av andra elever 1. Den lärare som upptäcker kränkning skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer. 2. Mentor och när så krävs ytterligare en personal talar med den som utsatts för
kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast skall komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Mentor och när det krävs ytterligare en personal talar de med den/de som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar den vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag och att det genast skall upphöra. Gör upp en plan för hur detta skall gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4.Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela trygghetsråd/rektor vad som skett och vad som gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas vårdnadshavare för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis enligt uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator, en så kallad elevvårdskonferens. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i protokoll. 10.Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, tex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Protokollen förvaras hos rektor och sparas i 10 år. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras, diskrimineras eller kränks av personal 1. Händelse anmäls till huvudman. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Huvudman utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Huvudman följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Huvudman träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur kontakten med berörd elev fungerar. 6. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen(www.skolinspektionen.se/beo).
Rutiner för uppföljning Mentor har ansvar för att följa upp kränkning av elev enligt rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan elev, se punkt sju. Huvudman följer upp när elev kränks av personal enligt rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal, se punkt fyra. Rutiner för dokumentation När mentor får kännedom om att en elev är kränkt, ska mentorn dokumentera händelsen i "dokumentationsblankett vid arbete med trakasserier och kränkningar på Fritslaskolan" bilaga 3 Denna blankett finns tillgänglig på plattformen. Ansvarsförhållande Den personal som upptäcker kränkning skall genast ingripa därefter meddela elevernas mentorer. Mentor har ansvar att driva ärendet vidare. I andra hand tar rektor ansvar för rutinerna. När personal kränker elev ansvarar rektor för rutinerna. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
Dokumentationsblankett vid arbete med trakasserier och kränkningar på Fritslaskolan Datum: Drabbad elev/elever: Vilka elever är inblandade i kränkningen: När kom det till vår kännedom: Vilka i trygghetsgruppen arbetar med händelsen: Vad har hänt:. När kontaktades föräldrarna till drabbad elev Datum: Av vem: När kontaktades föräldrar till kränkande elev: Datum: Av vem: När fick klassföreståndare/mentor vetskap om händelsen: Vad har klassföreståndaren/mentor gjort: När informerades arbetslaget Datum: Av vem: När informerades rektor Datum: Av vem: Samtal ett med drabbad elev (Datum) : Samtal ett med förövare (Datum): Fortsatt samtal med drabbad elev (Datum): Fortsatt samtal med förövare (Datum):
Samtal med drabbad elev (datum): Vad har hänt? Hur ofta? Var händer det? Vilka är inblandade? Hur upplever du det? Kan du se om du har någon roll i det som händer? Vad vill du att vi ska göra åt det? Får vi prata med berörda elever? Får vi ta kontakt med dina föräldrar? Enstaka händelse som har åtgärdats. Samtal med elev som kränker (datum): Vi vet vad som har hänt och accepterar inte kränkningen. Du skall upphöra med din handling. Hur ser du på detta? Uppföljningssamtal med drabbad elev (datum): Hur har det gått: Uppföljningssamtal med kränkande elev (datum): Hur har det gått: Hur fortsätter vi arbetet: Polisanmälan (datum): Anmälan till Soc (datum): Protokoll från ev. möte/samtal med berörda elevers föräldrar (lägg till som bilagor): Ärendet avskrivs och anses färdigbehandlat (Datum): Underskrifter Underskrifter