Brand Jan 2002 Vet du vilka regler som gäller för projektering av branddörrar? Bara lugn.vi vet.
Dörrarnas betydelse för brandskyddet. Text: Tomas Rantatalo, Fire Safety Nordic AB. Tomas Rantatalo är brandingenjör och har arbetet inom området sedan 1978. Han har varit brandexpert på Boverket, arbetat med de svenska byggreglerna, suttit med i EU-kommissionens grupp för brandfrågor och medverkat i styrelsen för Brandforsk. Han driver idag Fire Safety Nordic AB som arbetar med rådgivning och utbildning inom byggnadstekniskt brandskydd. Vi förväntar oss att samhället ska ta ett stort ansvar för situationer där vi själva inte kan påverka risknivån. När vi t ex är i skolan, går i ett varuhus eller är ute och dansar så antar vi att brandsäkerheten är tillfredsställande.vi förväntar oss också att vi ska hinna ut innan brand och rök påverkar oss. Daloc har arbetat med brandsäkerhet sedan mitten av 40-talet då branddörrar av stål var en av de första produkterna. Sedan dess har vi utvecklat branddörrarna och även andra innerdörrar med speciella krav.vi är idag Nordens enda tillverkare av branddörrar i såväl stål som trä. Den här broschyren diskuterar allmänt kring brandsäkerhet i byggnader och vilken betydelse branddörrarna har. Dessutom förklarar vi vad det nya Europeiska brandklassificeringssystemet betyder för brandkraven på dörrar i byggnader.
Att minska riskerna När vi pratar om att förebygga brand betyder det att minska risken för antändning och om det börjar brinna se till att följderna blir så lindriga som möjligt. Att minska risken för antändning innebär bl a att man utför och kontrollerar el- och värmeinstallationer på ett korrekt sätt för att förhindra att dessa antänder intilliggande brännbara material. Anlagd brand är en annan vanlig brandorsak, som man kan förebygga genom att informera om hur man ska handskas med eld. Man kan också undvika att ha brännbart material på sådana ställen där man kan anlägga en brand ostört, exempelvis på lastkajer eller toaletter. Trots att vi aktivt försöker förhindra uppkomst av brand gör Räddningstjänsten insatser på mer än 11 000 bränder i byggnader per år. 7000 är i bostäder, 2000 i övriga allmänna byggnader och resten i industribyggnader. Bränderna kräver ca 100 människoliv per år i Sverige. De flesta omkommer när det brinner i hemmet och i det rum där branden uppstår. Statistiken visar att i 80% av bränderna brinner det enbart i det rum där branden startat när räddningstjänsten anländer, se fig 1. De bränder som kräver flera liv eller som ger stora ekonomiska skador har i de flesta fall spridit sig utanför den brandcell där branden startat. Ett vanligt och effektivt sätt att minska risken för antändning och lindra skadornas omfattning vid brand är att dela in byggnaden i s k Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst, riket, 1997 1999 2% 2% 7% 18% Branden släckt/slocknad 12% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum 23% Brand i flera brandceller 36% Omfattning el angiven Figur 1. Räddningsverkets statistik Räddningstjänst i siffror 1999 brandceller eller brandsektioner. De heter att släcka branden då de anländer. omslutande brandcellsgränserna motstår Dessutom kan de som befinner en brand i en viss tid, i normala sig i andra delar av byggnaden utrymma fall 60 minuter. En brandcellsgräns utan att rök och värme på- omfattar vägg, tak, golv, dörrar, fönster verkar dem. och andra genomföringar. Alla dessa ska motstå en brand lika länge Dörrarna som som väggen i övrigt. Genom att hålla begränsar branden. branden instängd inom en brandcell I brandcellsgränser är dörrar och får Räddningstjänsten bättre möjlig- andra genomföringar av stor vikt Försäkringsbolagens skadebelopp i 1999 års penningvärde, 1985 1999 Miljoner kronor 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 År Enligt översiktsstatistiken Inkl sep, båt och motorfordon Figur 2. Räddningsverkets statistik Räddningstjänst i siffror, 1999
och får inte försämra konstruktionens brandegenskaper. I den här broschyren behandlar vi i första hand dörrar och deras betydelse för brandsäkerheten. Det finns idag ett flertal olika typer av dörrar som alla klarar de krav som samhället ställer. I Boverkets Fig 3.Typgodkännandemärke Byggregler (BBR) anges vilken dörr som krävs i olika situationer. För att en dörrtillverkare ska kunna verifiera att den dörr som levereras uppfyller kraven provas och märks den med exempelvis ett typgodkännandemärke, se fig 3. Detta underlättar identifieringen av att man fått rätt dörr med rätt brandklass och mottagningskontrollen på byggplatsen. En dörr består av en mängd detaljer och det är omöjligt att med ögat se om dörren är tillräckligt bra ur brandsynpunkt. Än mindre går det att identifiera vilken brandklass dörren har. Med dörren levereras alltid en monteringsanvisning. Den säkerställer att dörren installeras korrekt och att den monterad och klar har det brandmotstånd som förutsätts. Det är viktigt att alla länkar i systemet fungerar för att man ska vara säker på att dörren har rätt kvalitet och prestanda. Dörren bör vara provad, tillverkningskontrollerad och monterad på ett korrekt sätt. Först då kan man vara säker på att man har en dörr som ger ett tillfredsställande skydd vid brand. Ett korrekt montage minskar dessutom risken för funktionsproblem hos dörr och beslag. Brandklasserna EI, E och A Dörrar kan förhindra antändning på den från branden vända sidan genom att vara både isolerande och täta eller enbart täta. Isoleringskravet (klassbeteckning I) innebär att dörrbladet inte överskrider en viss temperatur under en viss tid.täthetskravet (klassbeteckning E) innebär att sticklågor och heta gaser inte läcker ut genom dörren i så hög grad att de kan antända material i närheten av dörren. När dörren provas och temperaturen eller antändningsrisken överskrider den satta gränsen noteras tiden. Denna tid används sedan som grund för klassificeringen. I Sverige finns dessutom klass A som motsvarar kravet EI och dörren är då både isolerande och tät. Klassningen A anger att den enbart innehåller obrännbara material. Fig 4. Uppställd Daloc branddörr under brandprov. Provning eller beräkning. Det ställs olika krav på tillåten temperaturstegring på den från branden vända sidan vid verifiering av ställda krav, genom klassificering i de olika klasserna eller beräkning. Avskiljande byggnadsdelar ska, under den tid som motsvarar dess brandtekniska klass, klara följande angivna värden vid försök i brandprovningsugn för att klassificeras som E: inte förlora sin avskiljande funktion inte släppa igenom lågor, förutom enstaka sticklågor av högst 10 sekunders varaktighet. Det finns inga begränsningar för temperaturer för E-klassade dörrar. För att klassificeras som EI gäller dessutom att: temperaturstegringen inte får överstiga följande angivna värden, på den icke brandutsatta sidan: 140 C i medelvärde högst 180 C på någon enstaka punkt Vid den tidigare uppdelningen i A- och B-dörrar ställdes olika krav på tillåten temperaturhöjning, bl a beroende på att ett obrännbart dörrblad inte kan antändas. I Sverige tillåter vi fortfarande de gamla A-dörrarna av obrännbart material, och de klarar samma täthetskrav (E) som för EI klassade dörrar.temperaturstegringen för dessa dörrar får dock inte överstiga följande angivna värden på den icke brandutsatta sidan och klassificeras då som klass A: 280 C i medelvärde högst 330 C på någon enstaka punkt Praktisk skillnad mellan klasser. Brandsäkerheten påverkas endast marginellt av om det är A-klass eller EI-klass. För att kunna bedöma detta måste man tränga in i detaljerna i de olika klassificeringarna. Dörrbladen är isolerade i både A-klass och EI-klass. Isolationsnivån och därmed temperaturerna är visserligen något olika, men detta gäller endast innanför dörrbladets randzon (100 mm) d v s
en begränsad yta mitt på dörrbladet. Samtidigt finns det inga temperaturkrav på karmen, och detta gäller både för A-klass och EI-klass enl. BBR. Erfarenheten visar att karmar ofta har temperaturstegringar som är högre än 330 C på både A-dörrar och EIdörrar, något som ytterligare minskar skillnaden mellan A-klass och EIklass. Här kan noteras att den kommande Europaklassen EI 2 kommer att ha temperaturkrav på max 360 C på karmen. Skillnaden i temperaturkrav vid provning har dock betydelse för certifieringsorganen, som vid typgodkännande ska ge dörren rätt brandklass (A eller EI). Den nya klassen EI 2 kan enbart sättas på dörrar provade enligt de nya europeiska provningsoch klassificeringsstandarderna. I Sverige använder vi normalt dörrar som klarar att förhindra brandspridning i 15, 30 eller 60 minuter. De dörrar som är både isolerande och klarar täthetskravet kan klassificeras EI 30 eller A 30 respektive EI 60 eller A 60. Dörrar som enbart klarar täthetskravet kan klassificeras som E 15, E 30 och E 60. Siffran anger hur länge dörren klarar att motstå en brand. Även andra dörrar i andra klasser finns ute på marknaden. Bygglagstiftning. Boverkets Byggregler, BBR, (BFS 1993:57 med ändringar tom 1998:38) är föreskrifter och allmänna råd till bl a plan- och bygglagen (1987:10), PBL samt plan- och byggförordningen (1987:383), PBF. De tekniska egenskapskraven gäller enligt lagen för en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper. Egenskapskrav anges i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m. 1994:847) och förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m. En dörr regleras därmed av ovanstående regler. I BBR anges de funktionskrav som byggnaden ska uppfylla. I första hand vilken funktion byggnaden eller byggnadsdelen ska ha och inte nödvändigtvis hur detta ska uppfyllas. I vissa delar finns fortfarande en del detaljkrav bland föreskrifterna, t ex krav på dörrar, och i vilken tillämpning som de olika klasserna är godkända. Föreskrifterna gäller när en byggnad uppförs eller, beträffande tillbyggda delar, när en tillbyggnad sker. Det är enbart byggnadsnämnden som kan medge mindre avvikelser från föreskrifterna och då ska man ändå anta att byggnadsprojektet blir tekniskt tillfredsställande. Byggherren ansvarar för att reglerna uppfylls och har bland annat en kvalitetsansvarig till sin hjälp. De nya, mer funktionsbaserade, reglerna infördes 1994. Året efter kom det nya kontrollsystemet där t ex den tekniska granskningen inte omfattas av bygglovsprövningen. Byggreglerna behöver regelbundet revideras på grund av utvecklingen och att vi får nya kunskaper inom brandområdet. Dessutom krävs ett arbete för att anpassa reglerna till Europa-standardiseringen. De ändringar som genomförs kommer i vissa fall att påverka dörrklasserna men detta betyder inte att man måste byta ut redan installerade dörrar som har den tidigare gällande beteckningen. Byggreglerna ställer Grundprinciper Fig 5. Grundprincip 1 Br 2 El 30 alt A 30 Grundprincip 2 Br 1 El 30 El 60 alt A 60 Grundprincip 3 Br 2 E 30
nämligen inga retroaktiva krav. Däremot påverkas möjligheten att exempelvis typgodkänna produkter som berörs av förändrade krav och klasser utan att certifieringsorganen då gör en ny bedömning eller provning. Tr 1-trapphus Fig 8. Tr 2-trapphus Fig 9. LGH El 30 alt A 30 Grundläggande krav I BBR (5:6214) kan man identifiera tre grundprinciper (se fig 5) gällande krav på dörrar. I övrigt finns särskilda krav specificerat i ett antal olika avsnitt. Grundprincipen ett är att dörren ska klara samma brandkrav som väggen den sitter i. I många fall accepteras dock att dörren klarar halva det tidskrav och utföras i en lägre klass än vad som gäller för brandcellsgränsen (BBR, 5:222). Detta kan ses som grundprincip nummer två. Om byggnaden innehåller små mängder brännbart material (liten brandbelastning) eller har vattensprinkler kan isoleringskravet i dör- Balkong El 30 - C Trapphus LGH El 30 alt A 30 rarna undantas. Och detta är således grundprincip nummer tre. Förutom ovanstående så är det luftsluss (se fig 6) och brandsluss (se fig 7) (BBR, 5:231) samt de olika typerna av trapphus,tr1 (BBR, 5:314) och Tr 2 (BBR, 5:315) (se fig 8 och 9) som är typer av lokaler där man i BBR kan identifiera krav på dörrar. Trapphus mot: A) Källare via brandsluss El 60 - C alt A 60 - C B1) Vind direkt 8 vån El 60 - C alt A 60 - C B2) Vind direkt 8 vån El 30 - C alt A 30 - C Andra avsnitt där krav på dörrar nämns explicit är: Vindsutrymme mot trapphus, BBR 5:315 Avskiljande av andra utrymningsvägar BBR 5:32 Askutrymme, BBR, 5:423 Hisschakt, BBR 5:676 Brandvägg, BBR 5:74 Brandsluss Fig 6. Exempelvis Storkök/Garage El 60 - C alt A 60 - C Utrymmningsväg El 60 - C alt A 60 - C Brandsluss Luftsluss Fig 7. Utrymme där man vistas mer än tillfälligt Luftsluss Garage El 60 - C vid Br 2, Br 3 El 30 - C alt A 30-C
Vid en brand är det viktigt att dörrarna är stängda. Därför anges att det ska finnas dörrstängare på dörrar i vissa särskilt känsliga positioner. Här kan man urskilja att det i första hand är dörrar som leder till utrymningsvägar (BBR 5:614) eller trapphus. Dessa ska utnyttjas vid utrymning och det är därför viktigt att de hålls rökfria så länge som möjligt. De som utrymmer ur den brandcell där det brinner har kanske inte tid eller möjlighet att stänga efter sig. Därför är dörrstängare viktig för utrymningssäkerheten. Dessutom ska dörrarna vara sådana att de är lätta att öppna (BBR, 5:342). I BBR anges att roter- och skjutdörrar är godtagbara om de ger likvärdig säkerhet som motsvarar en slagdörr (BBR, 5:342). Kontrollsystemet i byggprocessen. Byggherren är ansvarig för att byggnaden uppfyller samhällets krav och uppför en kontrollplan. En kvalitetsansvarig ser till att kontrollplanen följs och att de som anlitas i projektet har tillräcklig kunskap och kompetens. Kontrollplanen anger vilka kontroller som ska utföras, vilka intyg och övriga handlingar som byggnadsnämnden ska ha och vilka anmälningar som ska göras till nämnden.tillsammans med kontrollplanen utgör brandskyddsdokumentationen de dokument som ska säkerställa att byggnaden uppfyller samhällets grundläggande krav. I brandskyddsdokumentationen anges hur man ska göra för att uppfylla kraven i BBR. Här kan brandkonsulten ge specifika anvisningar om vilka brandklasser som krävs på dörrarna i brandcellsgräns. Om det till dokumentationen ingår en brandskyddsritning ska man enkelt kunna identifiera denna. Här är det viktigt att den som utför dokumentationen tänker på att ange rätt klass för att undvika diskussioner. Anges enbart EI klass på dörrar kan i de flesta fall även A och EI 2 klass (se nedan) godtas om det inte särskilt anges något annat. För att förenkla detta bör alla klasserna alltid införas i dokumentationen. Nytt europeiskt klassificeringssystem, Brandklass EI 2. Sedan slutet på 1980-talet har arbete pågått med att göra harmoniserade europastandarder för byggprodukter. För branddörrar finns nu nya klasser (pren 13501-2:2000) och provningsmetoder (SS-EN 1634-1) framtagna. Dessa klassifikations- och provningsstandarder ska tillsammans med produktstandarden, när de alla är slutgiltigt beslutade, möjliggöra CE-märkning av produkterna. Denna CEmärkning ska då ersätta det Svenska systemet för typgodkännande. Standardiseringsarbetet pågår fortfarande och tidplanerna säger för närvarande att produktstandarder innehållande brandkrav på dörrar kommer att vara publicerade tidigast år 2004. Några få av de underliggande standarderna är färdiga idag, t ex brandprovningsstandarden för dörrar. Efter att produktstandarden väl
föreligger kommer en övergångsperiod att börja gälla. Övergångstiden blir 5 10 år, och upphör därmed runt 2010. Denna övergångstid kommer att beslutas centralt inom EU och reglerna för den kommer att vara lika i hela unionen. Under övergångsperioden kommer det att vara tillåtet att leverera branddörrar både enligt de tidigare nationella klassificeringarna (i Sverige A-klass och EI-klass för ståldörrar) och enligt de nya harmoniserade Europeiska standarderna i vilka dörrklassificeringen kommer att vara EI 2 (OBS! ej den EI-klass det talas om i nuvarande BBR). För att möjliggöra tillämpningen av de nya klasserna kommer europaklasserna implementeras i BBR. Riktlinjer för typgodkännande brandskydd. Boverkets allmänna råd, 1993, utgåva 2, kommer också att påverkas, då motstridiga standarder eller anvisningar ska dras in när de tekniska specifikationerna finns tillgängliga inom Europasystemet. Under en övergångstid kommer både de gamla och nya systemen att kunna tillämpas för att underlätta införandet. När övergångstiden är över avser Sverige att tillämpa enbart det europeiska klassificeringssystemet. För den som bygger betyder det att vi får nya beteckningar på våra dörrar. Då kommer två helt nya klasser att finnas ute på marknaden. De nya klassbeteckningarna kommer tillsammans med dagens att finnas i en framtida revision av BBR. Detta innebär att Sverige anpassar sina byggregler och kan använda de nya standarderna och klasserna, så snart dörrar som provats och klassificerats enligt de nya standarderna finns tillgängliga. Men till dess övergångstiden är till ända kan vi använda våra gamla typgodkända dörrar och de klasser, A resp. EI, som vi har idag. EI-klassning kontra europeisk brandklass. Att införa EI-klassningen för dörrar 1994 visade sig inte vara någon definitiv lösning då det senare blev tydligt att dörrar kommer att få EI 2 -klass. Syftet var gott, nämligen att förbereda BBR:en så att en övergång skulle kunna ske snabbt när Europastandarderna väl var färdiga. Dock är andemeningen på intet sätt den att dörrindustrin först ska konstruera om och prova dörrarna till en ny svensk klass (EI60), som ändå inte kommer att gälla i andra europeiska länder, för att senare om igen göra nya konstruktioner och prova igenom dessa för att erhålla EI 2 -klassificering. Den EI-klass som BBR talar om ska därför ses som en parentes. I detta sammanhang ska noteras att inte någon av de dörrar som finns på svensk marknad idag, automatiskt får ett godkännande enligt EI 2 -klassen. Provmetoden för EI 2 skiljer sig från provmetoden för EI. EI 2 har ett hårdare prov och en betydligt längre provserie måste utföras innan dörren kan certifieras. Rätt angreppssätt nu är att avvakta den slutliga utformningen av europastandarder och Boverkets revideringar av BBRen enligt ovan. Därefter kan övergången till den dyrare europaklassningen EI 2 ske. Övergången till det nya Europeiska klassificeringssystemet görs så Översättningstabell Framtida EU klass Nuvarande klass EI 2 60 EI 60, A 60 E 60 E 60 enkel att vi ersätter I med I 2 i BBR. Det innebär exempelvis att EI 60 och A60 ersätts med EI 2 60. Vad gäller E-kravet så sker ingen ändring av klassbeteckningen i BBR. Dörrarna måste dock självfallet provas om och certifieras enligt europastandarderna. Dörrar ska i framtiden klassificeras EI 2 vilket i tillämpningen enligt BBR idag och till övergångstiden är klar motsvaras av dagens EI eller A klass. Brandteknisk dimensionering. I många större och komplexa byggnader, där det kan vistas en större mängd personer, är de detaljkrav som anges i byggreglerna och tidigare använda råd och praxis inte alltid tilllämpbara. Optimering av säkerheten i en byggnad kan innebära att man med en brandteknisk dimensionering visar att samma säkerhet uppnås som om man följer anvisningarna (BBR, 5:11). Dimensioneringen kan också behövas för kontroll av utrymningssäkerheten och annat. I vissa särskilda fall kompletteras den med en riskanalys. Mer information kring detta kan fås ur handböcker utgivna av exempelvis Lunds Tekniska Högskola.
BRANDDÖRR BRANDLUCKA S 60 S 20, S 30 S81 Innerdörr för industriell miljö, alternativt ytterdörr vid varmförzinkat utförande. Innerdörr för institutionell miljö, kontor, hotell, sjukhus, skolor mm. Stållucka för brandskiljande vägg. S 60 A 60* S 60 A 120* *Extrautrustad med tätningslist även R w 33 db. S 20 A 60, 30 db S 20 A 120, 30 db S 30 A 60, 30 db S 30 A 120, 30 db Med extrautrustning uppfyller S 30 även kraven för ljud Klass R' w 35 db och 40 db. BETECKNING / S 81 A 60 Överfalsad 54 mm. Grundmålad stålkarm typ 31. Grundmålad. Låskista Assa 565. S 20 grad dörr 47 mm. S 30 överfalsad 58 mm. Vitmålad stålkarm typ 41. Fabriksmålad i standardkulör. Låskista Assa 565. Grad 48 mm. Grundmålad stålkarm typ 10. Ytmaterial Grundmålad. Låskista Assa 565. Karmtyp 21 eller 34. Färdigmålad i kulör enligt standard för Industrimålning av dörrblad och karm. Urtag för extra lås mm. Glasning Levereras glasade med fönsteröppning 23, 24 och 25 med bibehållen klassning. (Ej A 120) Karmtyp 42 eller 44. Annan kulör i standardsortimentet på dörrblad, vit karm. Urtag för extra lås. Glasning Levereras glasade med fönsteröppning 23, 24 och 25 med bibehållen klassning. (Ej R w 40 db eller A 120)
SÄKERHETSDÖRRAR HÖGSÄKERHETSDÖRR S32,S40,S42,S43 SG 63 S 94, S 95 Inbrottsskyddande dörrar och Säkerhetsdörrar för institutioner, industri, kontor och lägenheter. För skalskyddsklass 3, obevakade ingångar till butiker, industri mm. Högsäkerhetsdörr för utsatta butiker, petrokemisk industri, försvarsanläggningar m m. BETECKNING / S 32 A 60 35 db MK 2 SS-ENV 1627 S 32 EI 30 35 db MK 2 SS-ENV 1627 S 40 A 60 35 db Klass 2 SS 81 73 45 S 42 EI 30 35 db Klass 2 SS 81 73 45 S 43 A60 35 db MK3 SS-ENV 1627 S 43 EI30 35 db MK3 SS-ENV 1627 Med extra utrustning uppfyller S 32, S 40, S 42 och S 43 även kraven för ljud Klass R' w 40 db (utan postinlägg). S 63 A 60, Klass 3 enl SS 81 73 45. S 94 EI 15/E 90 MK 4, SS-ENV 1627 S 95 EI 30/E 90 MK 5, SS-ENV 1627 Med extrautrustning uppfyller Högsäkerhetsdörren även kraven för: Skottsäkerhet S 94 FB3 och S 95 FB6 enligt EN 1522 Explosionsskydd EPR 2 4 enligt pren 12123-1. EMI dämpning EMI-D. Överfalsad 58 mm.vitmålad stålkarm typ 41. Fabriksmålad i standardkulör. S 32, låskista Assa 7787 S 40, S 42 låskista Assa 8765. S 43, Fix flerpunktslås S 42, S 43 dessutom ringklocka och dörrkik. Överfalsad 58 mm. Grundmålad stålkarm typ 31. Grundmålad. Låskistor Assa 8765 och 9787. Tjocklek 93 mm ram, 33 mm spegel. Grundmålad. Assa 1498 och Claves 2200I med microbrytare. Karmtyp 42 eller 44. Loftgångsutförande. Annan kulör i standardsortimentet på dörrblad, vit karm.trämönstrad laminatplåt på bladet, vit karm. Extra lås m m. S 42 och S 43 dessutom postinlägg, nyckeltub. Karmtyp 34, alternativt 30 för svetsning. Lås med microbrytare mm. Sprutförzinkat utförande.
LAMINATDÖRRAR ARKIVDÖRR T24, T25 T 31, T 40, T60 S 50 Innerdörr för institutionell miljö. Kontor, hotell, sjukhus, skolor mm. Innerdörr för institutionell miljö. Kontor, hotell, sjukhus, skolor m m.t 40 entrédörr till lägenheter lämplig t ex vid äldreboende. I brandarkiv eller andra utrymmen med extremt höga brandkrav. BETECKNING / T 24 T 25 EI 30, 30 db EI 30, 35 db T 31 T 40 T 60 EI 30, 40 db EI 30, 35 db EI 60, provad R w 29 db S 50 EI 120 Med extrautrustning uppfyller S 50 även kraven för ljud Klass R' w 40 db. Massivdörr 40 mm. Kantlist av bokmönstrad 3 mm ABS-plast. Vitmålad furukarm 42 x 92 mm. Ektröskel. Ytmaterial Laminat PP 0,9 UN, standard är vit 1040. Låskista Assa 565. Massivdörr 62 mm. Kantlist av bokmönstrad 3 mm ABS-plast. Vitmålad furukarm 42 x 92 mm. Ektröskel. Ytmaterial Laminat PP 0,9 UN, standard är vit 1040. Låskista Assa 565 (T 31 och T 60). Låskista Assa 8765 (T 40). T 40 dessutom mekanisk ringklocka och dörrkik. Över- och underfalsad dörr 105 mm. Vitmålad stålkarm typ 41. Fabriksmålad i standardkulör. Låskista Assa 8765. Kantlist av massivträ. Bok, ek eller björk. Ytmaterial Andra laminatfärger och -mönster ur Daloc standardsortiment eller Crea Style Door (fabrikat Perstorp). Annan låskista i Assas modulserie.mm. Glasning Levereras glasade med fönsteröppning 23, 24 och 25 med bibehållen klassning. Kantlist av massivträ. Bok, ek eller björk. Ytmaterial Andra laminatfärger och -mönster ur Daloc standardsortiment eller Crea Style Door (fabrikat Perstorp). Annan låskista i Assas modulserie. Postinlägg för T 40. Väggomfattande karm typ 44. Annan kulör i standardsortimentet på dörrblad, vit karm.
BRANDPORT BRANDSKJUTPORT S 66 S88 Brandport för stor öppning i brandskiljande vägg. Brandskjutport för öppning i brandskiljande vägg. S 66 E 60. S 88 A 60. Överfalsad 54 mm. Grundmålad stålkarm typ 31. Grundmålad. Låskista Assa 565. Spanjolett, hakregel. Grad port 60 mm. Stålkarm av aluzinkplåt typ 83 för svetsning. Förzinkat utförande. Utan lås. Draghandtag. Självstängande med lodstängning. Magnetbroms. Karmtyp 34 eller 51. Annan låskista i Assas modulserie. Låskista Assa 9787. Motordrift.
SÄKERHETSARBETE SEDAN 40-TALET Daloc har Nordens största sortiment av klassade innerdörrar och tillverkar dessutom komponenter för tunga anläggningar. Ståldörrarna tillverkas i fabriken i Töreboda där vi också har vårt huvudkontor med bland annat försäljningsavdelningen.trädörrarna tillverkas i fabriken i Skagersvik. Högsäkerhetsdörrar och komponenter för tunga anläggningar tillverkas i Mellerud. Tillverkningsprocessen för Daloc dörrar bygger på ett helt eget koncept med hög automatiseringsgrad och flera kontrollstationer under produktionen. Företaget är ISO 9001- och 14001-certifierat. Mer information om Daloc får du genom att ringa eller genom att besöka hemsidan www.daloc.se BRANDDÖRRAR stål SÄKERHETSDÖRRAR stål MASSIVDÖRRAR trä HÖGSÄKERHETSDÖRRAR OCH KOMPONENTER för civila skyddsrum och skyddade anläggningar. December 2002. Bolt Annonsbyrå, Jkpg. Skövde Offset. Foto: Tomas Alvreten m fl. Daloc AB, Box 43, 545 21 Töreboda. Tel 0506-190 00. Fax 0506-191 19. E-post: daloc @daloc.se www.daloc.se