225 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 Inledning/Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden ansvarar för samhällsbetalda resor inom verksamhetsområdena allmän kollektivtrafik, skolskjutsar och särskild kollektivtrafik. Nämndens uppgift är att tillvarata kommuninvånarnas intresse genom att inom givna ramar beställa verksamhet med så god kvalité som möjligt Nämndens uppgift är också att samordna och utveckla de resurser som finns inom verksamhetsområdet så att allmän kollektivtrafik, skolskjutsar, särskild kollektivtrafik och övriga samhällsbetalda resor utnyttjas på bästa sätt. Utveckling och anpassning av trafiksystemen ska göras så att alla människor utifrån sina förutsättningar ska ha goda möjligheter att utnyttja systemen. Nämndens budgetförslag tar sin utgångspunkt i Strategisk plan med övergripande mål. Följande mål ligger bl.a. till grund för budgetförslaget: Alla ska uppleva att kommunen vidtar effektiva åtgärder som leder till en långsiktigt hållbar utveckling. Alla ska uppleva det fördelaktigt att välja säkra och miljövänliga trafikslag för person- och godstransporter i ett väl fungerande trafiksystem. Alla med någon form av funktionshinder ska utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att leva ett med andra medborgare likvärdigt liv. Alla ska uppleva trygghet och säkerhet i hemmet samt i närmiljön och annan offentlig miljö. Nämndens verksamhetsmål redovisas på resp. verksamhetsområde. De strategiska områdena för kollektivtrafiknämndens verksamhetsområden under planperioden och framåt är följande: Hållbarhet Tillgänglighet Effektivitet Samordning Hela resan ett system Spårburen trafik Kollektivtrafik till alla Trygga och säkra skolskjutsar Prioriterade frågor 2008 med plan för 2009-2011 Nämnden prioriterar följande frågor inom sina verksamhetsområden 2008 och för planperioden fram till år 2011. Nämndens egen verksamhet Nämnden ska utveckla och förstärka sina kontakter med medborgarna. Allmän kollektivtrafik Införande av nytt linjenät inkl stadsdelsbussar fr.o.m. juni 2008. Trafiksystem, information och fordon ska vara lättillgängliga för funktionshindrade personer senast 2010. Skolskjutsar och reseersättning gymnasieelever Analysera effekterna av förändrade start- och sluttider för skolorna i hela kommunen. Fortsatt kvalitetssäkring av skolskjutshållplatserna. Utreda möjligheter och ekonomiska konsekvenser med en reseersättning/alternativt skolkort för gymnasieeleverna i den allmänna kollektivtrafiken. Ta fram kriterier för säkrare skolvägar i samarbete med Vägverket. Delta i Vägverkets nationella försök med 30 km/h vid hållplatser. Ta fram förfrågningsunderlag gällande upphandlade skolskjutsar samt genomföra upphandlingen. Särskild kollektivtrafik Öka möjligheten för fler färdtjänstberättigade att åka med den allmänna kollektivtrafiken bl.a. genom införande av stadsdelsbussar fr.o.m. juni 2008. Utreda hur projektet resvärdar kan nyttjas i den särskilda kollektivtrafiken.
226 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2008-2011 Sammandrag driftbudget 2008-2011 Kollektivtrafiknämnden Belopp netto tkr Bokslut 2006 Budget 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Kollektivtrafiknämnd 906 671 671 671 671 671 Allmän kollektivtrafik 116 418 121 559 130 356 137 659 142 659 147 659 Skolskjutsar och reseersättning gymnasiet 56 767 60 095 64 069 64 532 64 532 64 532 Särskild kollektivtrafik 55 724 57 440 57 860 57 860 57 860 57 860 Pris o lön ej fördelat 3 039 1 274 1 027 1 027 1 027 Summa (netto) 229 815 242 804 254 230 261 749 266 749 271 749 varav kostnader 214 752 257 810 269 236 276 755 281 755 286 755 varav intäkter 15 063 15 006 15 006 15 006 15 006 15 006 Specifikation över verksamhetsförändringar jämfört med internbudget 2007 redovisas sist i kollektivtrafiknämndens budget, sidan 236.
227 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Verksamhetsbeskrivning och OBS Omvärldsbevakning, bedömning och strategi Kollektivtrafiknämnden ansvarar för samhällsbetalda resor inom verksamhetsområdena allmän kollektivtrafik, skolskjutsar och särskild kollektivtrafik. Nämndens uppgift är att tillvarata kommuninvånarnas intresse genom att inom givna ramar beställa verksamhet med så god kvalité som möjligt Nämndens uppgift är också att samordna och utveckla de resurser som finns inom verksamhetsområdet så att allmän kollektivtrafik, skolskjutsar, särskild kollektivtrafik och övriga samhällsbetalda resor utnyttjas på bästa sätt. Utveckling och anpassning av trafiksystemen ska göras så att alla människor utifrån sina förutsättningar ska ha goda möjligheter att utnyttja systemen. Nämndens egen verksamhet omfattar bl.a. sammanträden, tryckning och utskick av nämndens handlingar och protokoll, kurser, konferenser, förrättningar samt nämndledamöternas medverkan i referens- och arbetsgrupper. Nämnden har en omfattande kommunikation med medborgarna och andra intressenter. Det är viktigt att kommunikationen med nämnden, dess tjänstemän och anlitade transportörer sker på ett så enkelt sätt som möjligt utan omvägar och fördröjningar. Mål, resultat, effekter och uppföljning 2008 med plan för 2009-2011 Mål Nämnden ska ha en god dialog med medborgarna och kontinuerligt hålla medborgarna informerade om nämndens beslut och verksamhet. Resultat och effekter Genom god information ska demokrati, delaktighet och inflytande öka. Under 2008 ska medborgarna kunna ta del av alla viktiga beslut och verksamhetsförändringar inom nämndens ansvarsområde på kommunens hemsida samt andra informationskanaler. Uppföljning sker genom enkätundersökning. Prioriterade frågor/nyckelaktiviteter 2008 med plan för 2009-2011 Nämnden ska utveckla och förstärka sina kontakter med medborgarna. Nämndens information via hemsidan ska förbättras. Nämnden ska ta fram en plan för att utveckla sina E- tjänster till medborgarna. Där e-tjänster stöds av GIS ska utvecklingen samordnas med GIS-utvecklingen.
228 ALLMÄN KOLLEKTIVTRAFIK Verksamhetsbeskrivning och OBS Omvärldsbevakning, bedömning och strategi Det formella trafikhuvudmannaskapet och utförandet av kollektivtrafiken görs av AB Östgötatrafiken. Kollektivtrafiknämnden årsbeställer och har kostnadsansvar för all tätortstrafik samt all landsbygdstrafik inom kommungränsen. Tätortstrafiken drivs med biogas. Intäkterna fördelas så att intäkter som enbart avser resor i regional resp. kommunal trafik hänförs i sin helhet till resp. beställare. För resor som sker både i regional och kommunal trafik fördelas intäkterna efter särskild fördelningsmodell. Denna modell vad avser kostnader och intäkter gäller fr.o.m. trafikåret 2004/2005. En uppföljning av den 2004 antagna ansvarsfördelningen mellan länets kommuner och landstinget har genomförts under 2007. En rätt utformad kollektivtrafik ger ökad välfärd, bättre ekonomi för samhället, den enskilde och näringslivet, ökad tillgänglighet, bättre miljö, ökad trafiksäkerhet och bidrar till regional utveckling. Kollektivtrafiken är ett medel och verktyg för att nå det trafikpolitiska målet. Under 2008 kommer ett nytt biljettsystem att införas. Kollektivtrafiken förbättras genom att man sätter kunden och hela resan i centrum. Kunden ska tycka att resan är enkel, bekväm och prisvärd och uppleva den som enhetlig även om den består av flera olika trafikslag med olika aktörer. Den största frågan för framtiden är vilken kvalité som kollektivtrafiken i Linköping skall ha. Bra kommunikationer har avgörande betydelse för Linköpings och östgötaregionens tillväxt och utveckling. Grunden för mänsklig kontakt är det personliga mötet, och för detta krävs fungerande trafiksystem. Därför är det viktigt att kommunen har ett bra kollektivtrafiknät. Kollektivtrafiken skall vara hållbar och anpassad till kunden. Detta kräver analys av linjenätet, ökad framkomlighet för kollektivtrafiken, förbättrad samordning mellan tätorts-, regional- och landsbygdstrafik, belysning av kollektivtrafiken ur miljösynpunkt samt att den görs tillgänglig för alla. Pågående översyn av kollektivtrafiknätet inom tätorten visar att med kommunens tillväxt samt med strävan att få fler och nöjdare resenärer behövs det ett ökat trafikutbud. Inriktning är att kunna höja kvalitén i kollektivtrafiken till den nivå som gällde trafikåret 2003/2004. För att uppnå detta har nämndens budget och plan ökats med 2,5 mnkr 2008 och 5 mnkr/år fr.o.m. 2009. Förslag till nytt linjenät har presenterats för den politiska styrgruppen. Linjenätet införs fr.o.m. juni 2008. Mål, resultat, effekter och uppföljning 2008 med plan för 2009-2011 Mål Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Antalet resor både i tätorts- och landsbygdstrafiken ska öka. Resultat och effekter Allt fler resenärer ska välja den allmänna kollektivtrafiken. 2009 ska antalet resor i del allmänna kollektivtrafiken ha ökat till minst 8 700 000. Under 2008 ska antalet resor i den allmänna kollektivtrafiken öka jämfört med 2004. Målet 2008 följs upp utifrån Östgötatrafikens resandestatistik. Prioriterade frågor/nyckelaktiviteter 2008 med plan för 2009-2011 Införande av nytt linjenät fr.o.m. juni 2008. Införande av stadsdelsbussar. Trafiken är en del av den allmänna kollektivtrafiken och är helt anropsstyrd. Trafiken ska överbygga gapet mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken samt öka möjligheterna att åka kollektivt i de aktuella bostadsområdena. Trafiksystem, information och fordon ska vara lättillgängliga för funktionshindrade personer senast 2010.
229 Verksamhetsmått Verksamhetsmått/nyckeltal Kostnader och intäkter allmän kollektivtrafik Trafikår Bruttokostnad: rörlig och fast. kr Intäkter (biljettintäkter): kr Nettokostnad kr Täckningsgrad biljettintäkter % 2005/2006 188 790 719 77 176 250 111 696 469 41 % 2006/2007 193 822 448 82 017 600 111 804 848 42 % Antal resenärer i tätortstrafiken 2000-2006 med prognos 2007-2011 9 000 000 8 500 000 Antal 8 000 000 7 500 000 7 000 000 6 500 000 6 000 000 Källa: Östrgötatrafikens resandestatistik 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År 2007 2008 2009 2010 2011 Nytt linjenät Oförändrad trafik Vagnkm/år i tätorten 2006 med prognos 2007-2011 Antal vagnkm 4800000 4750000 4700000 4650000 4600000 4550000 4500000 4450000 4400000 4350000 4300000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Källa: Östgötatrafiken
230 SKOLSKJUTSAR OCH RESEERSÄTTNING GYMNASIET Verksamhetsbeskrivning och OBS Omvärldsbevakning, bedömning och strategi Skolskjuts i grundskolan och särskolan regleras i skollagen och anordnas om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev, eller annan särskild omständighet. Linköpings kommun erbjuder även elever i förskoleklass skolskjuts på samma premisser som elever i grundskolan. För elever inom gymnasieskolan gäller lagen om ersättning för dagliga resor mellan bostad och skola. Reseersättning till gymnasieelever i Linköping utges i form av skolkort för den allmänna kollektivtrafiken. Kommunen beslutar om de avståndsregler som skall gälla för skolskjuts. För att erhålla skolskjuts/reseersättning i Linköpings kommun krävs nedanstående avstånd mellan bostad och skola: Avståndsgränser för skolskjuts f-klasser och årskurs 1 2 km årskurs 2 2,5 km årskurs 3-6 3 km årskurs 7-9 4 km gymnasieskolan 6 km Avstånd från hemmet till påstigningsplats kan för samtliga berättigade elever i förskoleklass och grundskola vara upp till 2 km. Avstånd från hem till påstigningsplats kan för elev i gymnasiet vara upp till 4 km. Kollektivtrafiknämnden har gett kommunledningskontoret i uppdrag att utreda effekterna av förändrade avståndsregler för skolskjuts. Skolskjutsverksamheten inom grundskolan och särskolan bedrivs med allmän kollektivtrafik skolbussar/upphandlade skoltaxi. För skolskjutsverksamheten som bedrivs med skolbussar/upphandlade skolskjutsar finns avtal med nio entreprenörer. Avtalsperioden omfattar tiden 2003-07-01 2008-06-30. Skolskjuts som bedrivs med taxi samordnas med nämndens avtal om särskild kollektivtrafik (färdtjänst). Skolskjuts inom allmänna kollektivtrafiken samplaneras med Östgötatrafiken. Skollagen ålägger inte kommunen att anordna skolskjuts då elev väljer att gå i annan skola än den anvisade. Fr.o.m. läsåret 2007/2008 erbjuder Linköpings kommun skolkort i den allmänna kollektivtrafiken för elever som gjort annat skolval. Kollektivtrafiknämnden har arbetat och kommer att fortsätta att arbeta med säkerhetsfrågor kring skolskjutsen. Detta innebär bl.a. förbättringar på och vid hållplatser. Antalet bussar som förses med bälten ökar, i synnerhet inom skolskjutsverksamheten, bl.a. beroende på att alltfler kommuner ställer krav på bälte i buss vid upphandling av skolskjuts. Tillgängligheten på bussar med bälten kommer dessutom att successivt öka bl.a. på grund av skärpt lagstiftning. Kollektivtrafiknämnden har gett kommunledningskontoret i uppdrag att utreda vilka möjligheter och ekonomiska konsekvenser som en reseersättning/alternativt skolkort för gymnasieeleverna i den allmänna kollektivtrafiken skulle innebära. Det alternativa skolkortet skulle kunna vara ett värdekort motsvarande två resor per skoldag. Om eleven väljer att nyttja kortet till skolan eller till fritidsresa är upp till eleven. Arbetet med att se över skolans start- och sluttider med utgångspunkten att optimera skolskjutsfordon fortsätter tillsammans med berörda entreprenörer, skolor och Östgötatrafiken. Ett fortsatt samarbete kring barn- och ungdomsnämndens lokalförändringar och skolskjutsorganisationen är nödvändigt. Under 2008 skall analys av resultatet av utvärdering av Linghems-projektet genomföras tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden. Elevutvecklingen inom grundskola och gymnasium får till följd att fler elever totalt blir i behov av skolkort. Minskat elev underlag inom grundskolan påverkar inte i någon större utsträckning kostnaden för de upphandlade skolskjutsarna. Något färre elever i varje buss innebär oftast inte att turer eller fordonsbestånd kan förändras. Kommunens planer på utbyggnad av framförallt tätortsnära bebyggelse kan komma att öka behovet av skolskjuts. Den kollektivtrafik som idag finns i tätortsnära samhällen är i första hand riktad mot Linköpings tätort. Behovet av skolskjuts finns mot den lokala skolan och är därför svår att samordna med den allmänna kollektivtrafiken.
231 Mål, resultat, effekter och uppföljning 2008 med plan för 2009-2011 Mål Resor till och från skolan skall vara och upplevas som trygga och säkra. Under 2008 skall antalet elever och föräldrar som upplever skolskjutsen som trygg och säker uppgå till minst 85 %. Resultat och effekter Nöjda elever och föräldrar. Uppföljning Målet följs upp genom enkätundersökning och relevant statistik. Prioriterade frågor/nyckelaktiviteter 2008 med plan för 2009-2011 Genomföra analys av effekterna av förändrade start- och sluttider för skolorna i hela kommunen. Fortsatt kvalitetssäkring av skolskjutshållplatserna enligt skolskjutshållplatsinventeringen. Utreda möjligheter och ekonomiska konsekvenser med en reseersättning/alternativt skolkort för gymnasieeleverna i den allmänna kollektivtrafiken. Ta fram kriterier för säkrare skolvägar i samarbete med Vägverket. Delta i Vägverkets nationella försök med 30 km/h vid hållplatser. Ta fram förfrågningsunderlag gällande upphandlade skolskjutsar samt genomföra upphandling. Verksamhetsmått Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal elever i GR 15 788 15 410 15 050 14 806 14 665 14 630 varav skolskjutselever 4 110 3 920 3 900 3 800 3 750 3 700 varav skolkortselever (val annan skola) 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 Antal elever i GY 6 149 6 386 6 630 6 673 6 522 6 261 varav skolkortsberättigade 3 076 3 098 3 260 3 400 3 400 3 350 Utveckling av antal elever i olika skolskjutsformer läsåren 99/00 till 05/06 Antalet skolkortsberättigade elever inom gymnasiet ökar de kommande åren. Antalet elever i övriga skolskjutsformer är oförändrat i förhållande till de senaste åren.
232 antal elever Utveckling olika skolskjutsformer 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 0607 Läsårskort GY Upphandl skolbuss GR Läsårskort GR Skoltaxi Jämförelse 2000 till 2005 av kostnadsutveckling skolskjuts (kr) per folkbokförd elev I räkenskapssammandraget finns nyckeltalet skolskjutskostnad per folkbokförd elev. Linköpings kommun har i detta sammanhang något högre kostnader än Norrköping. Gruppen Större städer 1 har lägre kostnader och gruppen Större övriga kommuner 2 har betydligt högre skolskjutskostnader per elev. Att jämföra skolskjutskostnader mellan kommuner är svårt då förutsättningar varierar stort. Geografi och avstånd, utbyggd allmän kollektivtrafik, andelen skoltaxi elever, är några faktorer som påverkar kostnaden. ( 1 I gruppen Större kommuner ingår: Alvesta, Arvika, Bollnäs, Eksjö, Enköping, Flen, Hallsberg, Hallstahammar, Hedemora, Kalix, Klippan, Kramfors, Kävlinge, Leksand, Ludvika) ( 2 I gruppen Större städer ingår: Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund) 3 500 kr 3 000 kr Större övr kommuner Linköping 2 500 kr Norrköping 2 000 kr 1 500 kr Större städer 1 000 kr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat -Kommunal nivå (http://www.skolverket.se/)
233 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK Verksamhetsbeskrivning och OBS Omvärldsbevakning, bedömning och strategi Verksamheten innefattar kommunal färdtjänst, länsfärdtjänst, riksfärdtjänst, alternativ färdtjänst och närtrafik. Färdtjänst innebär att personer med varaktiga funktionshinder ska kunna delta i ett aktivt socialt liv utifrån olika behov och önskemål på samma villkor som övriga kollektivtrafikresenärer. Personer som på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att resa med den allmänna kollektivtrafiken kan beviljas färdtjänst. Kommunen upphandlar gemensam beställningscentral i den särskilda kollektivtrafiken tillsammans med Norrköpings kommun. Det nya avtalet träder ikraft i juli 2008. Nya avtal med transportörer träder även de ikraft i juli 2008. Antalet färdtjänstberättigade och antalet genomförda resor har under de senaste åren varit stabilt. Med ökad tillgänglighet i den allmänna kollektivtrafiken och med tydliga hänvisningar i det förväntade nya linjenätet prognostiseras att fler färdtjänstlegitimerade kommer att kunna göra vissa resor i den allmänna kollektivtrafiken, varför färdtjänstresorna med taxi och specialfordon antas minska något. Färdtjänstresenärerna kommer då också att vara en del av den prognostiserade resandeökningen i den allmänna kollektivtrafiken. Kontroll och uppföljning av den kollektivtrafikens tillgänglighet görs i samarbete med handikappsorganisationerna i Linköping, teknik- och samhällsbyggnad, Östgötatrafiken samt transportörerna. Detta pågår fortsättningsvis och utvecklas med inriktning mot de nationella kraven för att göra kollektivtrafiken anpassad för alla till 2010. Strävan till en ännu bättre integrering av färdtjänst- skol-, sjukresor och den allmänna kollektivtrafiken. Särskild kollektivtrafik kommer under överskådlig framtid att behövas som ett komplement till den linjelagda kollektivtrafiken. Beställningscentralen ska upplysa resenären om de resor som kan göras med allmän kollektivtrafik istället för särskild kollektivtrafik. Detta gäller för de resenärer som av färdtjänsthandläggarna bedömts kunna resa med buss om hela resan är handikappanpassad. Mål, resultat, effekter och uppföljning 2008 med plan för 2009-2011 Mål Öka andelen färdtjänstresenärer i den allmänna kollektivtrafiken. Under 2008 ska andelen färdtjänstresenärer i den allmänna kollektivtrafiken öka jämfört med 2007. Uppföljning av målet sker genom sammanställning av Östgötatrafikens och SAMRES:s statistik samt SLTFbarometern. Under 2008 ska minst 85 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken uppleva sin resa som trygg och säker. Uppföljning sker genom SLTF-barometern. Resultat och effekter Antalet resor i den särskilda kollektivtrafiken ska minska. Nöjda resenärer i den särskilda kollektivtrafiken. Resor i den särskilda kollektivtrafiken ska upplevas som trygga och säkra. Prioriterade frågor/nyckelaktiviteter 2008 med plan för 2009-2011 Öka möjligheten för fler färdtjänstberättigade att åka med den allmänna kollektivtrafiken bl.a. genom att stadsdelsbussar införs fr.o.m. juni 2008. Utreda hur projektet resvärdar kan nyttjas i den särskilda kollektivtrafiken.
234 Verksamhetsmått Kostnader och intäkter inomkommunal färdtjänst 2006 Bruttokostnad: rörlig och fast, kr Intäkter (biljettintäkter): kr Nettokostnad: kr Täckningsgrad: biljettintäkter % 56 410 000 3 910 000 52 500 000 6,9 % Prognos för antal färdtjänstresor med taxi och specialfordon Färdtjänstresor 340 000 320 000 300 000 280 000 260 000 240 000 220 000 200 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Prognos för kostnad per färdtjänstresa Kr 180 170 160 150 140 130 120 110 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 100 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År
235 Prognos för antal riksfärdtjänstresor Antal resor 1750 1700 1650 1600 1550 1500 1450 1400 1350 1300 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Prognos för kostnad per riksfärdtjänstresa Kr 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År
236 Verksamhetsförändringar år 2008 och i plan 2009-2011 Verksamhetsförändringar jämfört med budget 2007 Belopp netto tkr Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Allmän kollektivtrafik Nytt trafikavtal 2007/2008 1 100 1 100 1 100 1 100 Nytt linjenät fr.o.m. juni 2008 2 500 5 000 5 000 5 000 Index utöver ram för transportörsavtal 5000 10 000 15 000 20 000 Höjd internränta 197 Skolskjutsar och reseersättning gymnasiet Nettoförändring skolkort gr/gy 474 937 937 937 Skolkort eget val 3 500 3 500 3 500 3 500 Särskild kollektivtrafik Högre kostnad per resa, färre antal resor jämfört med 2007 720 720 720 720 Riksfärdtjänst, lägre kostnad -300-300 -300-300