Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016
Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige och vilka målområden är prioriterade i Robertsfors... 3 4. Insatser och arbetssätt för målområdena... 4 4.1 Fysisk aktivitet... 4 4.2 Matvanor och livsmedel... 6 4.3 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel... 7 5. Hur ska det folkhälsopolitiska programmet genomföras... 8
1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program Hälsa är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Kärnan i folkhälsoarbete är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i befolkningen. Syftet med det folkhälsopolitiska programmet är att skapa förutsättningar och motivation för bättre hälsa hos medborgarna och att minska hälsoskillnaderna. Programmet ska stimulera kommunen och landstinget till fördjupad samverkan och att, tillsammans med andra organisationerna, agera gemensamt och komplettera varandras kompetenser och insatser. Tyngdpunkten i detta program är att vara vägvisare och ge målbilder för vad Robertsfors kommun och VLL gemensamt vill åstadkomma för folkhälsan. Programmet bygger på den nationella folkhälsopolitiken och Västerbottens läns landstings folkhälsoprogram. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier vad gäller insatser inom folkhälsoområdet och att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken. Länsstyrelserna företräder staten på regional nivå och tyngden på landstingens och regionernas ansvarsområden ligger på hälso- och sjukvård, tandvård samt på regional utveckling. Kommunerna är särskilt viktiga för arbetet med ungdomars, barns och äldres hälsa eftersom de ansvarar för bland annat skola, barnomsorg, miljö, fysisk planering samt verksamheter för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Genom dessa verksamheter har kommunerna stor betydelse för befolkningens hälsa. Robertsfors folkhälsoråd startades år 2012. Folkhälsorådet är ett organ för att lyfta folkhälsofrågorna och skapa samverkan och förutsättningar för ett mer konkret folkhälsoarbete i kommunen. Rådet ska verka för att folkhälsoaspekten beaktas i styrelsen och utskottens verksamhetsplanering. Folkhälsorådets arbete bör ha en inriktning på en helhetssyn inom folkhälsoområdet och målet är att folkhälsoaspekten på sikt ska integreras i all verksamhet och i alla samhälleliga beslut. Ett folkhälsopolitiskt program är folkhälsorådets strategiska dokument som uppdateras och följs upp årligen. 2. Hållbar utveckling och folkhälsa Robertsfors kommuns verksamhet styrs av två horisontella hänsyn hållbar utveckling och jämställdhet. För att skapa ett framgångsrikt arbete med jämställdhet och hållbar utveckling bör folkhälsoaspekter beaktas i stor utsträckning, precis som folkhälsoarbetet bör beakta frågor om hållbar utveckling. Från Robertsfors Plan- och budgetdokument 2012, 3.1 Hållbar utveckling: Hållbar utveckling är en helhetssyn bestående av tre dimensioner; ekologisk, ekonomisk och social. För att uppnå en hållbar utveckling krävs samsyn och samplanering mellan de tre dimensionerna först då alla dimensioner ingår i det dagliga arbetet uppstår processen hållbar utveckling. Detta innebär att arbetet berör alla utskotts arbete och att genomförandet kräver samverkan mellan olika kompetensområden och ett integrerat
synsätt. Annorlunda uttryckt så innebär ett långsiktigt hållbart samhälle att ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyfter fram inflytande och jämlikhet, att individen känner trygghet och delaktighet. Den ekologiska dimensionen handlar om att hushålla med naturresurser, som vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga. Den handlar också om att minska påverkan på naturen och människors hälsa. Att värna de givna naturresurserna är en förutsättning för hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt brukar framhållas som en förutsättning för utveckling. Samtidigt gäller att ekonomisk utveckling inte kan ske om miljön försämras och om det inte sker en tillväxt i det sociala kapitalet, såsom hälsa och utbildning. Friska invånare bidrar till exempel till ökad produktivitet. Individens livsvillkor och levnadsvanor är beroende av alla tre dimensionerna. En satsning på folkhälsan är dock inte bara en satsning på individernas hälsa utan även på hela samhällets utveckling. I ett samhälle där människor känner sig delaktiga, jämlika och friska finns bra förutsättningar för hållbar utveckling och ekonomiskt tillväxt. En god folkhälsa ökar arbetskraftsdeltagande genom flera produktiva år och minskat sjukfrånvaro, och ekonomiska vinster nås även genom att minska samhällets kostnader för ohälsa både vad gäller hälsooch sjukvårdens kostnader och när det kommer till förlorade inkomster eller resurser. Även kreativitet, produktivitet och förmåga att lära gynnas av god hälsa.
3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige och vilka målområden är prioriterade i Robertsfors Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa som har antagits av Riksdagen 2003. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Det övergripande målet för folkhälsa i Sverige är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Nationella målområden för folkhälsa: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Västerbottens läns landsting har lagt till ytterligare ett målområde för folkhälsa: 12. Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. VLL har även beslutat om en vision gällande folkhälsan i länet: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Från Robertsfors Folkhälsorådets reglemente, 4 Folkhälsoarbetet: Folkhälsorådets arbete skall i första hand utgå från de nationella målen för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Vidare ska utgångspunkten för arbetet vara landstingets och kommunens målsättningar för folkhälsan. Det långsiktiga målet i kommunen ska vara att verka för en utjämning av skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper och förbättra folkhälsan hos de mest utsatta grupperna. På kort sikt ska målet i kommunen vara att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet, vidareutveckla samverkan och metoder på områden där det bäst behövs, framförallt i utsatta grupper.
Robertsfors folkhälsoråd har beslutat att prioritera följande målområden: Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 4. Insatser och arbetssätt för målområdena Robertsfors kommuns fullmäktige har antagit som ett av målen i sitt styrkort 2012-2014 att Robertsfors ska vara en Attraktiv kommun med hög livskvalité. Nyckelfaktorer för målet är delaktiga medborgare; god kommunal service; servicegarantier och attraktiv livsmiljö. Genom en årlig medborgarundersökning mäts hur dessa nyckelfaktorer har nåtts. Här nedan olika insatser och arbetssätt för de tre målområden inom folkhälsa som folkhälsrådet har beslutat att ska prioriteras i kommunen och som i sin tur bidrar till att målen i fullmäktiges styrkort kommer att uppnås. 4.1 Fysisk aktivitet Från Övergripande mål för folkhälsa (Sveriges regering, 2002): Målområde 9: Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Målet för de samlade insatserna inom detta område är: ökad fysisk rörelse, mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet, mer fysisk rörelse under fritiden. I likhet med internationella riktlinjer rekommenderas minst 30 minuters fysisk aktivitet på minst en måttligt intensiv nivå varje dag motsvarande en extra energiförbrukning på 150 kcal (Pate RR, et al). Denna rekommendation gäller i dag i hela Norden (Nordiska Rådet). Nordisk rekommendation för barn och unga: Minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet (Nordiska Rådet). Aktiviteten kan delas upp i flera pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination.
Mål för Robertsfors kommun vad gäller fysisk aktivitet: Ökad fysisk aktivitet hos medborgarna Mäts genom resultat i undersökningarna, Hälsa på lika villkor och Barnhälsoindex. Hur ska vi nå målet Förslag till åtgärd Klart Ansvarig Satsning på fiskemöjligheter som finns i kommunen. Kommunstyrelsen Se över kommunens havssträcka vad gäller vandringsleder och utflyktsmål. 2015 Kommunstyrelsen Öka medvetenhet för fysisk aktivitet på recept. Fortlöpande. Nulägesrapport en gång/år. Hälsocentralen Satsning på att öka medborgarnas deltagande i stora idrottsevenemang (7-mila, Blodomloppet, kommunserien i skidor, vårruset o s v). Påverka både kommunen och andra arbetsgivare så att de t ex kan stå för anmälningsavgiften. Utmana varandra mera! 2015 Kommunstyrelsen Folkhälsorådet Strategisk satsning på Friluftskommunen Robertsfors. Fortlöpande. Kommunstyrelsen
Öka fysisk aktivitet hos barnen: Stimulera spontanidrotten. Strategisk plan för att underlätta vardagsmotionen. En plan för att underlätta cyklandet (cykelvägar, -parkering, snöröjning). Barn-och utbildningsutskott Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Det är viktigt att alla aktiviteter är lättillgängliga och trygga ur brukarsynpunkt! 4.2 Matvanor och livsmedel Från Statens folkhälsoinstituts övergripande mål för folkhälsa (Sveriges regering, 2002): Målområde 10: Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett
tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall. Mål för Robertsfors kommun vad gäller matvanor och livsmedel: Ökad insikt om hållbar utveckling och om hur matvanor och livsmedel påverkar hälsan. Mäts genom resultat i undersökningarna Salut, Hälsa på lika villkor och Barnhälsoindex. Hur ska vi nå målet Åtgärd Klart Ansvarig Anordna aktiviteter kring matvanor tillsammans med skolan. Kommunstyrelsen Stimulera att årlig torghandel med närproducerade produkter anordnas i Robertsfors. Stimulera att Grönt Expo anordnas i kommunen vartannat år. 2015 Kommunstyrelsen 2014 Kommunstyrelsen Folkbildning om mat och råvaror genom föreläsningar och information. Samarbete mellan studieförbund, bibliotek, landstinget och lokala media. Anordna aktiviteter och informationsinsatser tillsammans med handlarna. Folkhälsorådet Folkhälsorådet 4.3 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Från Övergripande mål för folkhälsa (Sveriges regering, 2002):
Målområde 11 handlar bland annat om ett minskat bruk av tobak. Till det har fyra tobaksförebyggande delmål formulerats av regeringen: 1. en tobaksfri livsstart från år 2014 2. en halvering till år 2014 av antalet ungdomar som börjar röka eller snusa 3. En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest 4. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning Mål för Robertsfors kommun vad gäller minskad tobaksanvändning: Vi ska jobba förebyggande vad gäller alkohol och narkotika men koncentrerar oss på att minska tobaksanvändning för tillfället. Minska antal tobaksanvändare i kommunen. Minska och motverka missbruk och riskbruk av alkohol. Mäts genom resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor, UNGA 14. Hur ska vi nå målet Åtgärd Klart Ansvarig Tobaksfria skolgårdar. Fortlöpande Barn- och utbildningsutskott Kampanjer i skolan. Information om tobak, alkohol och livsstil ska ingå i undervisningen. Anordna aktiviteter och tävlingar kring tobaksavvändning. Arbeta med Tobaksfri duo. Införa kommunen som tobaksfri arbetsplats. Tobaksavvänjning på arbetstid. Fortlöpande Plan ska Barn- och utbildningsutskott Kommunstyrelsen Hälsocentralen ska starta tobaksavvänjningsgrupper. 2014 Hälsocentralen 5. Hur ska det folkhälsopolitiska programmet genomföras Programmet är ett strategiskt dokument som ska användas i kommunens styrelse, utskott och verksamheter vid planering och uppföljning av åtgärder. De mål och åtgärder som är en del av verksamheten ska inkluderas i utskottens och/eller styrelsens styrkort. I folkhälsorådet kan överläggningar, samråd och informationsutbyte ske mellan kommunens utskott, landstinget och organisationer i samhället. Programmet kan även tjäna som
inspiration för det egna vardagslivet och för engagemang inom exempelvis föreningsliv, i skolan eller på arbetsplatsen.